Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

Anno 1684 dhen 12 Novembris höldz Ordinarie lagha höstethingh almoghen i Järresta härradh, nerwahrandes Cronones befalningzmann welbet: Zacharias Stobaeus; medh then tilförordnadhe härradznämbh och passerade som fölgier

Först blef publicerat hans kongl: Maij: nådigste uthgifne bref thess indhåldh angåendhe executionen, huru här effter ther medh förhålles skall, medh wijdare dhess indhåldh Dat: Stockholm d 15 Octob: 1684.

Dhernäst för Rätten framkom kiärandhen Jöns Nilson i Hannas sochn och by, och i Rätten insinuerade Ehn Citation, huaruthinannan hann Inciterat Mårthen Nilson i Thomarp, sackgifwandhes honom förr lönskaläije, medh Jöns Nilsons söster, Anna Nilsdother begångett. Och ther jämpte lofwath henne Ectenskap, Noc inciterat witnett Hendrich Hanson i Hannas sochn och by till att witne sin sanningh i samma saak.
Swarandhen Mårthen Nilson tilståhr sielf för Rätten hafwa haft medh Qvindfolcket Anna Nilsdotter att beställa. Qwinfolckett Anna Nilz dother wahr och för Rätten, och bekiänchte Mårten Nilson liggiat hoss henne undher Ecthenskaps lofwan. Dheremoth Mårthen Nilson beenäckar, intet lofwatt Anna Nilsdother Ectenskap. Dhernäst framkalladhes för Rätten witnett Hindrick Hanson af Hannas, och blef af Rätten förrelagt withna the ordhen, som Mårten Nilson sagdhe, then gångh hann tillijka medh Jöns Nilson wuro hoos Mårten Nilson och tilfrågar, om hann wille hafwa Jöns Nilsons söster til Ectha, dherupå aflagdhe Hindrick Hanson sin Corpolige Eedh medh han å boock som fölgier, Och bekiändhe när the Mårthen Nilson frågadhe om hann wille hafwa qwindfolcket Anna Nilsdother, som han hade beliggit, huar til Mårthen Nilson swaradhe: kann I icke skaffa henne til sijdhes, til tingit blifuer öfwerståndhen, kann mann sigh imidlertijdh betänckia och berådha, så wil jagh gifwe bådhe henne och edher någott, huartil Hindrick swaradhe Neij, att the thett intet wille giöra, uthan så frambt, hann henne eij äcktha wille, wil han thett klagha för Rätten, thenne saack upskiuthes til nästhållandhe session, på thett partherne emidlertijdh kann hafwa tijdh sigh rådhfrågha, och betänckia efter beggia parthers egen begiäran.

Borgemästaren i Cimbrishafn, Ehreborne och welb:de Hindrick Johanss: i Rätte lagde ehn Specification på Owisse restantzier, som eij kunne uthgå, pro Annis 1679 och 1680, nembl: Ordinarie Ränthe 12 D:r 23 öre 9 3/5 d, Städzmåhl 15 D:r, Terminskatt 22 D:r 16 öre, salpeterskatt 16 D:r 19 öre, Exacutionspenningar 60 D:r, manthalscontribution 36 D:r silf:m Järresta härradh angåendhe. Noc i Rätthe insinueradhe Hr Borgemestaren ehn Specification på Owisse restantzier som eij har kunnatt uthgå pro Anno 1681 uthi Järresta härradh Nembl: Ordinarie Tentha 66 D:r 1 öre 13 3/5 d, Terminskatt 78 D:r 24 öre, Salpetterskatt 21 D:r 30 öre 8½ d, Copskatt 19 D:r 8 öre, Skiepzheilp 29 D:r 15 öhre, uthskrifningzpenningar 55 D:r silf:m, beggia Specificationerne af Hr Borgemestaren undherskrefne Järresta härrad angåendhe.

Cronones befalningzmann Erborne och welbetrodhe Zacharias Stobaeus, genom länsmannen Hans Olson för Rätten hafde 2:ne boefaste männ, Oluf Hermannson i Gladsax och Swän Thueson ibm, huilckia för 2:ne männ hafua inciterat Pär Trölson i Örnebärgha, saakgifuandhes honom för leijersmåhl, hann i sin encklingh säthe, medh qwindfolcket Bengtha Andersdother begånget, inthett stådth kyrckiplict, eij heller betalt bötherna, och qwinfolcket Andra gången besofwett, Pär Trölson i Örnebärgha mötte, och kann intet ifrångå hann Jo läghermåhll begångit, emedhan Pär Trölson af Örnabärgha, eij för Rätten kunnat frångå, han jo medh qwinfolckit Bengta Andersdother begångit i sitt encklingh sätte lönskerleije, för then skull dömmer Rätten skiäligt, att ofwanskrefen Pär Trölson som factum eij kunnatt i frångåedth, sampt Bengtha Andersdother plicta effter strafOrdninghen, orckar the eij bothum, plictha medh kroppen.

Cronones Länsmann welbe:de Hans Olson bewiste hafwa widh 2:ne männ Incitera låtht, Anders Nilson i Wemmerlöfztorp, saackgifwandhe honom för begångett läghermåhl, som hann medh qwinfolckit Anna Otthesdother i Wemmelöfz Torp, och förste gången besofwen, dhenne Anders Nilson hafua bedrifwitt dhetta läghersmåhl i sitt Ectenskap, som ännu ähr gifft. Swarandhen Anders Nilson i Wemmerlöfz torp mötte inthet, emedhan seijes hann ligger på siuckasenghen. Fiärdingzmannen Bertil Larson som i gåhr wahr hoos honom sagde hann lågh siuck. Blef altså thenna saack til näste session differerat.

Dhen 13 Novembris

Cronones Länsmann Hans Olson i Rätte lagdhe, Ehn deels Placater först, hans kongl: Maij förordhningh om Executions wärcketz befodran, och theras beskydh och förswar, som thett förretta måste, Dat: Stockholm dhen 21 augusti A:o 1684, 2:do I Rätte lagdhe kongl: Maij: Stadga och förordningh, angåendhe bördz Rätterne af Cronones skattskyldige Jordh, och huru ther medh hädhan effter förhållas skal Dat: Stockholm d 2 Maij A:o 1684 3:tio kongl: Maij Placat huru alla skatthe hemman skohle beboes och bruuckas, så att the giönom ägornes skifftningh i alt förmånghe dheelar icke måghe förderfwas, Dat: Linkiöpingh d 10 Junij 1684. 4:to kongl: Maij Placat och förordningh huar effter Officerarne böhra sig Rätta, när Gouverner: och Landzhöfdingharne å Embethes wägnar, hafwa them i någott att tiltala, Dat: Stockholm then 6 Septemb: 1684. 5:to Hans Excell: Hr kongl Rådhett, feltmarskalch och Gen: Gouvern: uthgifne placat thess indhåldh, angåendhe marcknadh, som hwar åhr her effteråth uthi Malmö Bartholomaei dagh hållas skall, som skall stå uthi ottha daghar, Daterat uthskrifningzmöttett i Gumnesturp d 22 Junij 1684. 6:to Hans kongl Maij utgifne breff til Hr kongl: Rådhett och feltmarskalcken angåendhe Clas Horn, som sig emoth duels placateth förbrutit, Dat: Stockholm then 18, 8:bris A:o 1684. 7:mo Hans Excell: Hr kongl: Rådhett, feltmarskalcken och Gen: Gouver: uthgifne bref, thess contentha, angåendhe huem något donationsgodz haft, the thermedh hans kongl: Maij, donations bref til Gen: Gouv: Vonthoriet skole indkomma. Dat: Malmö d 2 augusti 1684. 8:tavo Hans Excell: Gen: Gouv: bref, dhess indhåll ingen må sigh til fördrista sälgia någott spannemåhl til Hallandzfarerne Dat. LandzCrona d: 4 7:bris Anno 1684. 9:no Hans Excell: Hr kongl Rådett, feltmarskalcken och gen: Gouv: bref, thes contentha, angåendhe huru som några adhelige godz hafuer skulle indkomma till dhen 1 augusti medh widimeradhe copier af alle theras bref och åthkomster huareffter the ähre komne i possession, af godzen, medh wijdare, Dat. Malmö d. 1 Junij 1684. 10:mo hans Excell: Hr fältmarskalcken och Gen: Gouver: bref, dhess indhåldh, angåendhe måhl och wickt, här uthi landhett, som uthi Swerige bruckligit skole indrättas, Dat. Wester Karleby d: 12 Junij Anno 1684. aa:mo Hans Excel: Hr gen: Gou: bref, angåendhe åthskillige ståndzpersoner innehafwa och besittia frij frälse och Allodial adelsgodz medh widhare Dat: Malmö d 22 Maij 1684. 12 Hans kongl: Maij nådigste resolution och förclaringh öfr thess Cammar Collegiij fråghepuncter, angåendhe the fråghepuncter om the ladugårdher som Ridderskapet och Adhelen praetendera, åthniutha frijheet upå, uthom the så sielfwa säthesgårdhernes ehnskylthe ägor belägne ähro, gifuer uthi RådhCammaren på Stockholms slott d 10 Septembr: 1684. 13 Hans Exc: Hr kongl: Rådhett, feltmarskalcken och Gen: Gouv: bref, dess indhåldh, angåendhe dhels som ödhe gårdher besithija, i huadh ståndh hann hälst ähr Inom åhr och dagh att upbyggia. Dat: Malmö d: 21 Julij 1684.

Thernäst för Rätten framkom högh welborne Hr Gen: Maij Hans Christopher Kock von Chrimsteins fullmäctigh, Mons: Thomas Frostius, och i Rätte lagdhe ehn Citation, huaruthinnan hann inciterat samptl: böndherne i Nebbelö, Härrestadh, Carleby, och Gladsax herregårdh, att wahra responsabel, icke allenaste till thess proponerade wedh tingit, huar igiönom Hr Gen: Maijoren igiönom böndhernes wåhllandhe, ehn storr skadha på sin Råghwångh har thagett. Thernäst i Rätte lagde Hr Gen: Maijorens fullmäctige sin libel af fyra puncter beståendhe, daterat Borreby d 22 Novemb: 1684. Dhereffter Insinuerade fölliandhe documenter: först Specification upå the steen och Rijsgiärdher Wij underskrefne Gladsax gårdh underliggiandhe böndher, hafwa för samptl: uthsochne böndherne i Järresta, Nebbelöf och Carleby låthit färdiggiöra, Nembl: af Lasse Nilson i Gladsax och Rasmus Nilson ibm, Rasmus Pärson ibm, Pär Ibson ibm, Pär Anderson ibm, Oluf Ryttare Länsman och Lasse Håckanson ibm underskrefweer Daterat Gladsax d 13 Julij Anno 1684. Ehn grandskningh på Hr Gen: Maijorens Kockz Roghwångh wedh Rörum beläghen af effterskrifne männ förrettatt, Nembl: Arfwed Håckanson i Wemmerlöf, Tille Mårtenson i Rölle, Lars Nilson i Wemmerlöf, Nils Swendzon ibm, Åstradh Bengtzon ibm, Chresten Nilson ibm, Oluf Fränneson i Öhrnebärga och Nils Swendzon i Skräddary. Dat: d 13 juli 1684. Specification upå the böndher, som bådhe förr och seedhan indelningen lägatt under Gladsax, och wedh giärdarnes grandskandhe om Råghwången eij kunnat frijkiennas, af fullmäctigen underskrefwen Dat: Borreby then 12 Novemb: 1684, sampt på samma specification skrefuet huru mycket til expenser gånget, Nembl: 13 D:r silf:m af samme dato Ehn besictningh på Gladsax Råghheijes giärdher af effterskrefne förrettatt och underskrefwitt, Nembl: Arfwed Håckenson, Thille Mårtenson, Lars Nilson, Chresten Nilson, Nils Swendzon och Nils Biörnson i Wemmerlöf, Dat: d 10 Augusti 1684.
Samptl: the inciterade comparerede och swarede, att the männerne som besictigadhe giärdherne kringh Gladsax och the wånghherne, tilbödh the gå i sandwånghen, sammaledis ther att gå och siüna dijckerna i dhe swaradhe ladufogdhen Oluf Ryttare, dhett giörs intet förnöden emedhan dhe dijckier och giärdher wahr allt färdiggiordhe, dett Oluf Ryttare sielf för Rätten wedstod och bejaekadhe, dhess uthan seijer Ladufogdhen Oluf Ryttare, att wånghwandth fäenadh(?) som hafde hemma i Rörum hafde giort skadhen på Hr Gen: Maijorens råghwångh. Och såsom böndherne i Rätten tijdh har giort sine dijken ferdige, för then skull förmeena the för Hr Gen: Maijorens tiltal warda frijkiändt. Partherne blifwer tilfrågadhe, om the något wijdare hafde att föra i saacken huartil the swarade Neij! Fullmäctigen Mons: Thomas Fristius begiärer hans Indlagher, och the i Rätte producerade skiäl måtte blefue observerade, och begiärer ett endlig uthslagh.
Res: Rätten hafuer så kärandhens som swarandhernes Indlagher, skiäl och swar exeminerat och hördth, huaruthinnan Actor saackgifuer swarandherne, icke hafwa til Philippi Jacobi dagh giorth theras giärder färdige som sigh borth, huarföre höghwelb: Hr Gen: Maijoren skulle thaget skadha af fremmet boeskap och hestar på 14 T:r Rågh effter Erlighe /: ther til af rätten förordnadhes / synsmänns uthsagu, huar emott the indstämbde bönder för Rätten Comparerede och sagde sigh giorth theras gierdher fullkomlig färdighe till Walburgz tijdh, att the woro then tijdhen så stadighe, att ingen boeskap eller heestar kunno i sädhen indkomme, thett böndherne giordhe bewisliget, medh höghwelborne Hr Gen: Maijorens eghen Ladhufogitt Oluf Ryttare benämdh, som för Rätten contesteradhe, att giärdherne woro feerdige wedh Philippi Jacobi tijdh, och 14 dagar effter, när then förordnadhe synsmänn, wille gådth och besicktigatt samma giärdher, om the woro lagl: swaradhe ladufogdhen männerne, dhett intet wahra nödigth, emedhan the ähre feerdige som the böör wahra, huilcket Retthen tagitt i noga betänckiandhe och dömbt böndherna frij för höghwälb: Hr Gen: Maij: wijdhare tiltall i thenne saack, helst emedhan böndherne förregifwe, att långh tijdh thereffter hafuer wånghwandh fännadh refwett håhl på giärdherne och samma skadhe på sädhen giorth. Sedhan the på Indelninghen woro dherifrån thagne, och skrefne til Rustningzhåll som brädhare i Processen förclaras, dhermoth hafuer höghwälb: Hr Gen: Maijoren sin regress laghligen att söckia hoos then som fänadhen, sampt hestar och creatur egth, huilcken skadhen på sädhen tilfoghet, så för the anwendhe expenser som the 14 T:r Rågh. Tillwisso testeras under mitt nampn och härradz sigil.

Kiärandhen och Pastoren, wyrdige och wällärdhe Hr Holger Månson af Cimbrishafn i Rätte insinuerade ehn citation, huaruthinnan hann inciterat Ryttaren Swän Swendzon i Tummerup, saackgifwandhes honom för hann sigh wåldhsammeligh indträngth i hans gathehuus i Tummerup by, sampt wijdhare swara til dess bröstfälligheet effter Citattionens wijdhare förmählningh, sampt expenser och skadeståndh att restituera. Swarandhen Swendh Swendzon comparerade intet sielf för Rätten, men welborne Hr Måns RosenCrandzes fougde Mons: Petter Stockmann på Ryttarens wägnar comparerade, och lofwadhe att giöra Hr Pastorens huus rödheligth til förstkommandhe söndhag, sampt och swara til huad bröstfäldigheet och expenser som hann förorsaackatt, dhen tidhen hann ther i bodh, och seedhan thett af Ryttare löhn decourteres, huad landgille och annatt som emidlertidh kann wahra förfallen, lofwer Mons: Stockmann hans wyrdigheet therföre att refundera, och wuro parterne å beggie sijdhor dhermed förnögdhe.
Pastoren wyrdighe och wellärdhe Hr Holger Månson, wahr ther upå af Hr häradz höfdinghen och then loflige Rätten begiärandhes, dhett några O wärdige männ måtte wardha uthnämbdhe, som kunne grandska och besictigha hans gathehuus, sampt thess bröstfälligheeth, hwartil blefuw uthtaghen nämbdemännerne Anders Kock i Tågarp och Mårten Nilson i Tommerup thaga 2:ne Ehrlige männ til sigh, som geenast skulle granska huusett, och dhess bröstfäldigheet, och thett i reeda penningar sättia som the tänckia kunna förswara.

Pastoren wyrdighe och wellärdhe Hr Gislow Jonson Holbeck i rättha insinueradhe ett donations bref, af Hr Gen: Leut: Bertholdh Friderick von Mortaigne, på ehn för Borreby belägen winthmölla, medh all dhens tilliggiandhe Egedheler sin lifztijdh och Erfwingar effter honom effter donations brefwitz wijdhare indhåldh, Dat: Tommerup d 1 Augusti 1684.

Saacken som wedh seenaste session blef Incaminerat emellan Pastoren Hr Steen Matzon i Cimbris, och dhels hans sochenmänn, blef i dagh af Hr Pastoren påmindth, och begiärthe att rätten wille döma i saacken, emedhan the sigh ehmidlertijdh eij williat infinna.
Resol: Af the skiäll in Actis Pastoren Ehreyrdigh och wellärdhe Hr Steen Matzon i Cimbris, emoth dheels sine sochnemänn producerat, angåendhe tijondhe, helneskyldh mehr annat effter uhrminnes plägsädh, och hans förmänn åthniutthett, och dheres dheremott andragne skiäll och mundtlige swar hafuer Rätten effter öfwerwäghandhet funnet billigt, att böndherne gifwa till Pastoren som af åldher wahrit, och hans förmänn åthniuthett, af Tiondhe, hellneskyldh, sampt qwäghtiojondhe, huadh nampn thett hafwa må, intet undantagandes, och thett i anledningh effter hans kongl: Maij:tz s:l och glorwyrdigst i åhminnelse konnungh Gustavi Adolphi uthgångne stadga Anno 1617 d 24 Februarij, sampt hans kongl: Maij:tz wåhr allernådigste konung och herres påbudh och förordningh af then 8:dhe februarij 1681, som och hans Excell Hr kongl: Rådett, feltmarskalcken Gen: Gouverneurens höghwelborne Hr Baron Ruthger von Aschebergz Resolutioner, d 1 af dato Malmö d 5 Martij Anno 1684, dhen andra daterat Malmö then 28 8:bris Anno 1684, och lydher, och som böndherneintet böra förwägra honom then rättigheet som hans förmänn af åldhers tijdh niuthet hafuer och detta medh the öfrige resolutioner öfuer ehns kommer, Expenserne, medh huadh mehr the mothwillige böndher är til Hr pastoren på thett ofwannämbdhe skyldige ähre, skole the inom 14 dagars tijdh betahla, eller undergå Execution, Datum ut supra.

Kiärandhen och fullmäctigen på Glimminge Mons: Stockmann i rätte insinuerade ehn Citation, huaruthinnan hann inciterat Mons: Hans Karup, saakgifwandhes honom för ett par öck och föhl, som Hr Carup uthan lagh och dom sigh bemäctigatt och thil Hr Rasmus i Hoby Transporterat, öcken tilhördth bondhen Matz Nilson i Hoby, medh wijdhare thes indholdh. Dher jämpte i Rätte lagdhe sin skriftliga Libel, daterat Glimminge gårdh d 13 9:bris 1684 af fullmäctigen underskrefuen. Dhernäst i Rätta insinuerade fulmäctighen ehn beskickelse til Pastoren Hr Rasmus i Hoby om samma öck, daterat Glimminge d 10 8:ber 1684, och til bekreftelse af Thue Pärson i Walby och Oluf Stock ibm, som hoos Pastoren wahrit medh beskickelse zeddelen och then förkunnat / undherskrefuen swarandhen, Mons: Hans Karup wahr intet tilstedes, eij heller någon lagha fulmäctigh å hans sijdha, som til saacken swaradhe, blef altså thenne saack til nästa session dimitterat, sampt kiärandhen att stämbna på nytt.

Kiärandhen Offe Mårtenson i Nöbbelöf i Rätta inciterat ehn Citation huar uthinnan hann inciterat Pastoren i Gladsax wydige och wellärdhe Hr Matz Stuure, angåendhe skullfodran som hans förman s:l Hr Anders Clauson skulle wahra skyldigh til Anna Offe Mårtens i Nebbele och hennes förrige mann, s:l Lars Chrestenson. Saacken ehmillan Hr Pastoren och Offe Mårtenson blef förr Rätten componerat såsom skuldfodran findz dubieus.

Kiärandhen Offe Mårtenson i Nöbbele i Rätte insinuerade ehn Citation, huaruthinnan hann inciterat Ryttaren i Cimbris, Herman Carl, saackgifwandhes honom för skulfodran, nembl: 3 2/6 tunna korn, hann honom skyldigh blefuen effter citationens indhåldh. Swahrandhen och Ryttaren Herman Carl mötte, och näckar intet, hann ju Anna Offe Mårtens skyldigh ähr, men begiär dilation, emedhan hoes honom thetta åhret dhesto wärr miswäxt wahrit, så hann intet sielf bekommet, och dess uthan seijer Ryttaren hann hafuer satt Anna Offe Mårtens panth; Nembl: 4:ra Theen faatth, så goda som 8 D:r silf:m. Partherne blefue på fölliandhe sätt förligte thett Ryttaren, Herman Carl betalar til Michaelis Anno 1685 3 2/5 T:a korn, och lofwatt att så till willigheet 2 skep: korn.

Kiärandhen Oluf Clemedzon i Borreby i Rätte lagde eehn Citation huaruthinnan hann inciterat Erick Nilson i Östra Glimminge, ssackgifwandes honom för thett sädeskorn, nembl: 15 skep: Rågh, som hann eij williat betalt, som wahr sådth til then gårdhen i Östra Glimminge, som Oluf Clemmedson sist åbooth. Och i Rätte lagdhe ther jämpte hans Excell: Hr kongl Rådhett feltmarskalck och Gen: Gouvern: resolut: dhess indhåldh, att Oluf Hanson skall hafwa sin strösädh igien. Dat: Tulstrup d 14 Julij 1684. Swarandhen Erick Nilson i Östra Glimminghe mötte och seijer hann will inthett gifwa Oluf Clemedzon strösädhen igien.
Partherna blefue tilfråghadhe, om the hade något wijdhare i saacken att föra, huartil the swaradhe neij. Oluf Clemedzon begiärer Rättens uthslagh, sampt billigge påwåghadhe expenser. Effter wentilernadhe af thenna saack, blefwo parterne på fölliandhe sätt förligte, dhett Erick Nilson i Östra Glimminge skall gifwa Oluf Clemmedzon i Borreby 12 skep Rågh, och dhem innan 8 daghars förlop att lefuerera til honom, och dher dett intet skier, dhå saacken stå öpen, och länsmannen thet geenast uthexeqvera.

Rustningzhållaren och Ryttaren undher welborne Hr Rithmästar Monthegummerij Compagnie Herman Carl framkom för Rätten och hafde twenne af nämbdhemännerne medh sigh, nembl: Rasmus Jönson i Wiarp och Knud Nilson i Gisle, huilckia bethygadhe, att thett huuset som stoore Pär Bengtzon och Nils Smedh åboer i Cimbris, hörer dhen gårdh och grundh til, som Rusthållaren Härman Carl på sitt Rusthåldh hafuer, och af uhrminnes tijdh ther til liggit, nähr dhet wahr Channickegodz och lågh til Lundh wahr thett efuen så, undher en herres disposition; huar effter Herman Carl wahr af Rätten tiänstl: tingz Attestatum begiärandes.

Cronones Länsmann welb: Hans Olson wahr på sin och Corporal Dalpihls wägnar begiärandes männ, som kunne grandskia Länsmans hemmanet i Järesta beläghen, Item Corporalens hemman, Nembl: Lars Pårsons, Håckan Larsons, och Håckan Andersons hemman ibm, huru the nu för tijdhen finnes bebygdhe och widh mact holne, huartil blef uthmelt effterskrefne Nembl: nämbdemännen, Erick Swendzon i Järresta, Rasmus Jönson i Wiarp, och sex andra erlighe männ, Nembl: Swän Carlson i Tommarp, N: Jöns Anderson i Järrestadh, Pär Matzon, Mårten Nilson, g:l Anders Bengtson och Erick Jönson ibm.

Chronones befalningzmann wahr begiärandes männ, som kunna siüna St: Rafnakulla möllan och Forsö mölla sampt Lilla Rafnakulla Mölla, huartil blef uthmäldth effterskrefne, Nembl: nämbdemännerne, Arfwid Håckanson i Wemmerlöf, och Tille Mårtenson i Rölle, sampt sex andra ehrlige männ Nembl: Mårthen Matzon i Komsta Mölla, Lars Nilson i Wemmerlöf, Nils Swendzon, Christen Nilson, Erick Pärson och Jockum Pålson ibm.

Saacken som förre tingh blef wentilerat, Bonnen Jon Nilson krughmann i Tommerup angåendhe, blef nu upthagen, och Jon Nilson bewiste meedh Swen Carlson i Tommerup och Åcke Jönson ibm, att hans förmandh hafuer bruuckat samma Jordh, som altidh liggit til huuset och gifwit samma uthgift, som hans förmann, som boedhe på huusett dher af gifwit. Dheremoth i Rätte insinuerade welb: Hr Måns RosenCrantzes fullmäctigh Mons: Stockmann sin libel, Dataret Glimminge gårdh d 13 9:bris Anno 1684. Dhernäst i Rätte lagde Jon Nilson sitt skriftlige Indlägh, Dat: Thommerup d 13 9:bris 1684 … [oläsbart i kanten] … af Lorendz Wittingh underskrefwen Dat: d 16 9:bris A:o 1683. Partherne blefue tilfråghadhe, om the hade någott wijdare i thenne saack att föra, dhe dhe nu theras skiäl wille framthe effter nu ähr 3:die tinget thenne saack wahrit framme huar til the samptl: swaradhe neij. Res: Rätten hafuer så well kiärandhens, som swarandens tilthall och gienswar noga exeminerat och öfuerlagdt, och funnit billigt frijkiänna bondhen och gathehuusmannen Jons Nilson, för welbetrode Stockmanns tilthal i thenna ssack, helst emedhan hann lagl: städh samma huus, och intet wijdare bruuckatt, än hans förmänn, och til härskaet lefwereatt dhen åhrlige afgift. Theremotth måste bondhen och gathehuusmannen betala til härskapet huusetz bröstfälligheet, som thett blef taxerat, när han ther ifrånflötte, medh billige anwendhe expenser. Datum ut supra.

Welbetrodhe Johan Ström i rätta lagde ehn afsigt och granskeningh på S:t Oluf lassgårdh i Stijby, som hann Johan Ström nu städh och för tijdhen åboer, samma gård fulle bedrager sigh till summa 92 D:r 4 öhra silf:m. Dhenne grandskningh är förrettatt af effterskrefne männ, Nembl: Cronones Länsmann Hans Olson, som ther om inqvirerath, sampth nämbdemannen Nils Åckason i Stiby, Hans Åckeason ibm, Anders Månson och Oluf Håckanson ibm förrättatt, Anno 1684 d 25 Junij: huareffter Mons: Ström wahr tingz Attestatum begiärandes.

Samptl: sochnemännerne i Walby och Bolshöij sochner, wahr af rätten begiärandhes dhet dhennom tingz Attestatum måtte meddeelas angåendhe then stoora miswexten som hoes them i thetta åhr wahrit så dhe snart ingen sädh bekommet, och dher Cronones och kyrckians tijondher skulle uthläggias, blifue dhe ganska ruinerade, och i Rätte lagde dherom en afsickth, af nämbdhemannen Erick Swendzon i Järrestadh, Boo Matzon, Oluf Anderson, Swendh Matzon, Jöns Nilson, Jöns Pärson, Michel Hanson, Swendh Christopherson och Jöns Nilson förrättat och underskrefwen, Daterat d 16 Augusti Anno 1684. Dher effter dhe samptl: befiärte tingz Attestatum.

Samptl: sochnemännerne i Stijby sochn wahr begiärandhes af rätten thett dhennom tingz Attestatum måtte förunnas, angåendhe dhen store miswexten, som hoos dhem i thetta åhr wahrit, för thenna långhwarige tårckan, så dher många åckrar wahrit som dhe slätt intet kunnat höstat på, och somblige något lijthet, och dher dhe icke af dhen nådige högha öfwerheet, medh någon förlindringh blifuer benådhatth, så dhe för Cronans och kyrckians tijondhe kunne blifue förskånthe, nödgas dhe til att gå ifrån theras gårdhar och dhem aldeles ödhe lämbna., och dher jämpte i Rätte insinuerade en grandskningh, af nämbdemannen Nils Olson, Anders Anderson, Erick Anderson, Nils Matzon, Pär Månson, Jöns Olson, Måns Larson och Lasse Jonson underskrefwen och förrettath, huar effter the wahr tingz Attest begiärandes.

Den 14 Novembris

Samptl: sochnemännerne i Wemmerlöfz sochn nembl: Wemmerlöfz by och skogh torpen wahr af Rätten begiärandes tingz Attestatum dhennem måtte meddelas, emedhan ther hoes dhen nästledhen sommar ehn storr miswext wahrit, så dhe intet kunne få dheras sädhes korn igien, och dher dhe cronans och kyrckians tijondhe skulle uthläggia, kunne the intet theras hemman cultivera, dherjämpte i Rätte lagdhe en grandskningh af effterskrefne männ, Nembl: nämbdemannen Nils Åckason i Stijby, Mårten Matzon, Oluf Håckanson, Hans Åckason, Oluf Jönson, Måns Olson, Gunne Lasson, Lasse Arfwastson och Måns Nilsoin ibm förrettath och underskrefuen, Dat: d 22 Augusti Anno 1684, huareffter dhe samptl: böndher wahr tingz Attest begiärandes.

För Rätten framkom Christopher Jönson i Wiarp och Cimbrisse sochn, Swen Kåck i Tågarp och Tommerup sochn, Karen Matz Mårthen i Tommerup och Pär Mårtenson ibm och wahr af Rätten begiärandes dhett dhennom tingz Attestatum måtte meddelas, angåendhe theras stora armoth och fattigdom, så dhe intet mäcktar uthläggia til Maijoren welb: Ridderschandzes compagnie, nembl: Christopher Jönson 6 D:r för A:o 1683, som ähr Rseten af Ränthan, som går uth af hans gårdh, emedhan gårdhen som han emottagit, wahrit ödhe, och hann sine meddel derpå satt, Swendh Kock i Tågarp restera 9 D:r 19 öra 3 ½ d af Räntha, och hann för sin fattigdomb skull eij macktar uthgifwa, Karen s:l Matz Mårtens i Tommarp resterar medh 2 D:r silf:m af Räntan och Pär Mårthenson ibm restera medh 5 D.r silf:m och för Rätten framhafde 2:ne erlige männ, huilcke eedeligen contesterade, nembl: nämbdemannen Anders Swendson i Tågarp, och Mårthen Nilson i Tommarp, att dhe ähr aldeles utharmadh, så dhe intet mäcktar dhenne resterandhe ränthan uthan theras ruin bethala, dhet Cronans länsmann, som dher om inqvirerat Attesterade huar effter the samptl: wahr tingz Attest begiärandes.

Pastoren wyrdige och wellärdhe Hr Hans Justson af Borreby, wahr begiärandes Attestatum af nämbden, om dhe gir sine siälesörgare ändnu som the af gammel pläghsädh gifuet, huartil heela nämbdhen samptl: swaradhe, att the gifue theras siälesörgare effter gammal pläghsädh och sädwänjo, dher jämpte tilfrågadhe Pastoren någre af sine sochnemänn, om the kunne medh ett godtth samweeth seija att Pastoren hafde begiärt något wijdare endh som hans Antecessorer bekommet huar til the då tilstode wahrandhe af sochnemännerne swaradhe Neij, dhett hann intet begiärth wijdhare, end som hans förmän bekommet.
Dhernäst blef samptl: dhe tilstedewahrandhe sochnemän tilfrågadhe om the elliest kunne klaga något på Pastoren uthi hans Embethes förrettandhe, huar til samptl: dä tilstedhewahrandhe swaradhe Neij. The kunne intet klaga på Pastoren, härradzhöfdinghen giänom fiärdingzmannen Jöns Anderson, läth hijdkalla Sandby bymänn, om the hafde något att klaga emoth Pastoren dhe då för Rätten wille framkomma; huar til dhels af böndherne i Sandby swaradhe fiärdingzmannen, att dhe hafde intet wedh rätten att giöra, eij heller hafde tijdh att gå til tingit, dhe då tilstedhe warandhe sochnemänn blefwo tilfrågadhe, om the i theras, och dheras förmäns tijdh icke har gifwitt till Prästerna, helgonskyll, drängiahafre, St: Hans Oest och lijn huartil dhe samptlige swaradhe, dhett dhe af ålders tijdh, hafuer gifwith, bådhe helgonskyll, drängiahafra, lijn och S:t hans Oest och Pastoren Hr Hans intet begiärth wijdhare af dhem en dhess antecessores bekommet. Dhett heela nämbden af sagde öfuer heela härradhet ähr bruuckeligt, och dhe til sina siälasörghare gifwa huar effter Pastoren wahr tingz Attest begiärandes.

Samptl: sochnemännerne i Gladsax sochn, wahr af Rätten begiärandis thett dhennom ett tingz Attestatum motte förunnas, angåendhe then stoore miswexten som hoos them i thetta åhr wahrit, och i Rätte insinuerade en grandskningh, af nämbdemannen Mårthen Nilson, Swän Charlson, Anders Matzon, Jöns Håckanson, Erick Anderson, Nils Mårtenson, Pär Mårtenson och Mårthen Anderson underskrefuen och förrättath. Dat. D 3 augusti 1684, huar effter dhe wahr tingz Attest begiärandes.

Härradzhöfdingen proponerade om tinghgiästningz penningher, att nämbdemännerne effter nya åhret skole them upbärgha; emedhan härradzhöfdingen måste giöra Räckningh til laghmannen dherföre som och emidlertijdh ährfahra, hwar på sitt ställe, huar många dher ähr uthgifne af tingzgiästningz penningarne.

Carl Paulin
[Sigill]

Tillbaka till Domböcker