Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

Publicerades först hans kongl: maij:tz Placat angående de 4 allmenne och solenne Bönedagar, Innewahrande åhr, daterat Stockholm d: 23 Januarij 1687.

Publicerades dernäst hans kongl. Maij:tz Placat angående slagzmåhl, oliud och förargelse i kyrkiorne, daterat Stockholm d: 22 Decembris 1686.

Publicerades hans kongl: Maij:tz Placat och förordningh, angående Executionen, daterat Stockholm d: 14 Aprilis 1687:

Tingfougden wäll:tt Markus Willumsson I Walby mötte upwiste een Citation Instämbt Mon. Hans Karup i Tummerup angående sparlakan och en Book etc: Mons:r Hans Karup mötte intet uthan läth giöra sitt lagl: förfall, effter han ligger reent för döden siuuk, och blef i förgår communicerat herrans högwerdige nattwardh, altså Resolverade Rätten att Marckus Willumson Citerar Karup till nästhållande ordinarie Ting, om han blifwer meedh lifwett:

Tingskrifwaren Jacob Rasmusson i Wemmenlöf Inciterat Per Mårtensson i Tummerup, saakgifwandes honom wara skylldig 5 dahl:r 3 skp:r korn effter obligation.
Pär Mårtensson blef påropt på tingzplatsen mötte intet eller någon på hans wängnar, Resolverade Rätten att Per Mårtensson för dhenne sin tresko plichter 3 mk Smtt desuthan betahlar Tingz Expenserne 3 mk Smtt, och saaken honom till nästa tingh stå öpen, så frampt han emedlertijdh icke Betahlar.

Hr Commissarien Johan Rango på wälborne Hr Holger Rosencrans wängnar Insinuerade en Citation hafwa instämbdt Mons:r Hans Karup angående före saakgifwandet om kiöpte oxar af wälborne jungfru Margretha Rosenkrans på Gunnarstrup.
Dereffter upwiste Hr Commissarien en fullmacht af Hr Holger Rosencrans uthgifwen, daterat Glimminge d: 2 Maij 1687.
Derbredewedh Insinuerade Mons:r Rango sin Libell Daterat Jerestadh d: 10 Maij 1687.
Dereffter Blef Mons:r Karup påropt mötte inttet uthan hans uthskickade och fullmechtige Wäll:tt Johan Ström som för Rätten framhade 2:ne män Nembl:n Nämbdemannen Nils Ågesson i Stiby och Hans Lasson ibm, som aflade deras liflige Eedh, att Mons:r Karup ligger på sin sothesängh, och blef förgången lögerdag communicerat herrans högwerdige Nattwardh.
Hr Commissarien Rango begierte på sin Principals wängnar efftersom förnimmes att Mons:r Karup ligger dödelig siuuk, att Rätten wille så många medhell som här i häradet finnes sequestrera, till så stoor summa som denne fordran är, i fall han igienom döden afgå skulle att man af dess qwarlåtenskap må blifwa försäkrat.

Corporalen Manhafftigh Johan Amphert wiste medh en Citation instämbt Klemmet Mårtensson i Gislöf saakgifwandes honom för han uthkastadt några skiäldzordh på honom och än wijdare till samma saakz uthförande instämbt wittnen, nembl:n Ryttaren Manhafftig Isach Bengdtsson i Rörum, Tufwe Mattson Gislöf och Tohrla Nillsson ibm.
Ryttaren Isach Bengdtsson i Rörum framkallades, aflade sin liflige Eedh och wittnade som föllier, att dee kom ifrån Hr Ryttemästaren Mondegommerij 4 st:n Rusthållare, män de 3 gingo intill honom och kiöpte sigh een kanna öhl, och som dee satt och drak sade Clemmet Mårtensson i Gislöf, den som skaar min stöflar sönder, den giorde som een skiählm, då sade Isach till Tufwe Nillsson i Gislöf han skulle hööra hwadh Clemmet sade, och det draga sigh till minnes, om morgonen dereffter erhindrade Testis Klemmet de orden han om afftonen sade om Corporalen, då swaradhe Klemmet om så wahr iagh honom skiälde, då war det ingen stoor saak, emedan det skiedde i druckenskap, wijdare hade han intet att Referera.
Dernäst framkallades Tufwe Mattson i Gislöf aflade sin liflige Eedh och wittnade som föllier, att när han och Tohrla Nielsson i Gislöf satt och drack en kanna öhl i Rörum, hoos Ryttaren Isack Bengdtsson, sade Klemmet Mårtensson i Gislöf, att den som skar mine stöflar sönder, han giorde som en skiählm, och förmante Clemmet att han inttett skulle så säija utan betenka hwadh han säger, wijdare hade han inttett att Referera.
Dereffter framkallades Tohrla Nilsson i Gislöf effter aflagdh Eedh wittnade som föllier, att han hörde Klemmet Mårtensson i Gislöf säija den som skaar mina stöflar sönder han giorde som en skiälm wijdare hörde han intet eller gaf acht på effter han är någott lunghördh.
Klemmet Mårtensson i Gislöf mötte sielf för Rätten,swaradhe sigh i ingen måtto weetha af de skiäldzorden som wittnen honom påsagdt, ty han war heelt drucken.
Rätten tilfrågade parterne om de meer hade i denne saak att föra, Clemmet Mårtensson swaradhe säger intet weetha af dee ordh, emedan han war drucken, och beder om förlåtellse deriempte fär Rätten åtherkallat sine ordh, att han intet weeth med Corporalen annat än det som Ehrligt och godt r, och en Ehrlig officerare wäll ängnar och anstår, icke heller hafwa Clemmet uthkastadt någre ordh till förkleena Corporalens Erlige nampn uthan mer af missförståndh och ållderdombs swagheet än af argheet beder och Rätten om förlåtelse och at saken honom dennegångh icke på det högsta må skieepas.
Resolutio
Såsom af actis och dee förde wittnen erfares, att bonden Clemmet Mårtensson i Gislöf skiäldt den som skaar hans stöflar sönder för en skiählm, hwilke ordh förde för Corporalen Manhafftig Johan Amphert, och han dem uptaget som, det hans heeder angå skulle, hwaremoth Klemmet på högsta sätt bedyhrar, intet giort det i nogott ondt upsåth emoth Corporalen uthan sådant skiedt af hastigheet i hans druckenskap till medh hafwer Clemmet desse hastige ordh eij af mode, eller långerråk(?) uthkastadt, uthan nu dem får Rätten åtherkallat och budit om förlåtellse och lofft een annan gångh sigh bättre taga till wahra, dhett Rätten Considererat och funnit skiähligt, Bonden Klemmet Mårtensson i anledningh effter dhett 43 Capit. Tingh B: L:L: plchtar 3 mk Sm:tt, sampt Betahlar till Corporal Amphert Tingz Expenser Fyra dahl:r Sm:tt och detta Corporalen uthan ringaste Laesion till sin heder.

Dereffter framkom skomakaren Mårten Wijborgh i Tummerup Insinuerandes een Citation Instämbt Pastoren Hr Hans Jostesson i Borby att wittna sin sanning i den för detta Incaminerade saak, angående den häst som hans stefson Wäll:tt Johan Jönsson beskyllas förrijdit under samma Citation Instämbt Wäll:tt Johan Jönsson att hööra på Wittnen.
Pastoren Hr Hans Jostson framkallades och effter aflagd Eedh wittnade att han en gångh gifwet skriffteligt ifrån sigh, meer weeth han intet, ty effter löst tahl kan han inttet wittna.
Dereffter framlade Mårten Wijborg ett Examen af KiämnärsRätten i Ystadh, Daterat Ystadh d: 3 Maij 1687:
Än hafwer Mårten Wijborg Inciterat till wittne Jörn Månsson, Swän Andersson, Pehr Hansson och Gumme Persson i Tolstrup, sampt Nils Mårtensson och Mårten Nillsson i Tummerup.
Först framkallades Jörn Månsson i Tulestrup effter aflagdh Eedh wittnade som föllier, att han hörde een man som nu dödh är säija att de peegade till en häst medh een kiäp och han slog, män den döde man haade och hördt det säijas män wijste intet sielf beskeedh derom wiste eij häller hwem der war som pregade till hästen wijdare wiste han inttett.
Swän Andersson framkallades aflade sin Eeedh sadhe sigh intet weeta något om denne hästen.
Peer Hansson framkom wittnade effter aflagdt Eedh säger sigh intet sedt den hästen intet weth något om dhen.
Gumme Persson framkallades wittnade som föllier weeth intet wijdare än han sågh Mårten Wijborgz drängar Rida den omtwistade hästen men weeth intet hwart de medh eller om hästen hade någon skada eller icke.
Mårten Nillsson i Tummerup framkallades aflade sin eedh wittnade som föllier att han hörde Jöran Månsson i Tulstrup Referera för några dagar seedan dett han nu wittnade, elliest i det öfrige weeth han intet om den omtwistade häst.
Dereffter Insinuerade Mårten Wijborg ett Inlägh daterat Tummerup d: 9 Maij 1687:
Wäll:tt Johan Jönsson Insinuerade sitt Inlägh i Rätten Daterat Borby d: 10 Maij 1687.
Parterne tilfrågades om de meer hade i denna saak att Referera, hwartill de swarade Neij.
Resolutio
Såsom af de widlöfftige Acter emällan skomakaren Mårten Wijborg i Tummerup och prästesohnen Johan Jönsson i Borby på åthskillige tijder Insinuerade, af Rätten skiärskådade, och wittnen effter lagh Exeminerade och afhörde, hwaruthinnan Prästesohnen af skomakaren saakgifwes förrijdett hans häst, så han deraf dödh blefwen, det han medh wittnen lofft bewijse,män intet fulltyga kunnat seedan hafwer Mårten Wijborgh sielf befrijet Prästesohnen i dett han effter Rättens tillfrågan intet williat eller tordhz tillbiuda prästesohnen förrijdit eller waret skulldh till denne omtwistade hästens dödh, wittnen som Mårten Wijborgh fördt till att öfwertyga prästesohnen ridit hästen till dödz, ähra först intet öfwerEens stämmande, det andra, hafwa de i ingen måtto kunnat påsäija offabemelte prästesohn förrijdit eller waret skuldh till hästens dödh.
Män dett witterligit Mårten Wijborgz egen stefson hafft samma häst sist i häfdh medh meer som acter widhlöfftigare Demonstrear, och huru han honom häfdat är ännu ingestädz i Processen omrördt; det Rätten medh meer Considererat, och skiähligt funnet, emädan skomakaren sitt angifwande intet kunnat lagl:n fulltyga befrija prästesohnen Johan Jönsson för Mårten Wijborgz tiltahl i denna saak, och Mårten Wijborgh deremoth hafwa sin Regres lagl:n att sökia hoos sin stefsohn, som tog hästen i prästegården och den senst häfdade, angående det Mårten Wijborg föregif:r Johan Jönsson uthan hans lof ridit samma häst, när der om blifwer lagl: Agerat och honom öf:rbewist will Rätten den saaken Examinera och afdömma i öfrigt uphäfwes härmedh Tingz Expenserne å begge sijdor.

Den 11 Maij

Bängdt Andersson i Cimbrishambn på samptel: Borgerskapetz wängnar dersammastedes Insinuerade een Citation hafwa instämbdt Bonden Nils Mårtensson i Tummerup, saakgifwandes honom för någott landkiöp han bruukt medh humble.
Dereffter Insinuerade Wäll:tt Bengdt Andersson sin fullmacht honom meddelt af Borgerskapet i Cimbrishambn Dat: Cimbrishambn d: 10 Maij A:o 1687
Dereffter Insinuerade wäll:tt Bengdt Andersson Borgerskapetz inläg, Daterat Cimbrishambn d: 10 Maij 1687.
Dernäst Insinuerade fullmechtigen hans höga Exell:tz General Gouverneurens tröchte Placat angåendhe Landkiöp, Daterat Malmö d: 26 Augustij Anno 1682.
Jempte detta Insinuerades 2:ne skriffter den ena Daterat Stockholm d: 10 Novembris 1686 den andra samma dato.
Effter detta framkallades 2:ne män uthsände af wälborne Hr Landhzhöfdingen Skött till att wittna humblen wara wäxt på Hr Landzhöfdingens gårdar Nembl:n Nils Andersson i Gumlösa sochn och By, Peder Nillsson i Hälleberga och Gumlösa sochn hwlka aflade deras Eedh att humblen är wäxen på Hr Landhzhöfdingens gårdar.
Bonden Nils Mårtensson i Tummerup mötte för Rätten framwiste ett Inlägh af welb:ne Hr Landhzhöfdingen Håkan Nillsson Skötte underskrefwet, sampt een Copia af adelige Privilegierne hwilke Documente på Charta Sigillata eij skrefne woro, altså kunne de denne gångh för gijltige eij observeras uthan tilbaka wijses, för den skuldh Resolverade Rätten och gaf upskof i denne saaken till nästa Tingh.

Dereffter för för Rätten framkom Procuratoren Wäll:tt Gudhmundh Andersson i Lundh framwijste sin fullmacht af Borgmästaren och Hospitals förståndaren i Lundh, att agera saken å hans wängnar på Hans Lassons hustru och stefsons wängnar i Stiby som för detta i Rätten Incaminerat, Daterat Lundh d: 9 maij 1687.
Dereffter Insinuerade Procuratoren Wäll:tt Gudmundh Andersson en Citation Instämbt Chronans Befallningzman Wälbetrodde Zacharias Stobaeus, witnen att påhöra, sammaledes instämbt Pastoren Hr Peer i Stiby wittnen att påhöra, deriempte instämbdt effterskrefne att wittna deras sanningh hwadh dem bewust(?) i denne för detta Incaminerade saak, angående dhet Spargement emällan Hans Lassons hustru i Stijby och hennes stefsohn, Nembl:n Måns Erlandhson i Stiby, Staffan Håkonsson ibm, Åge Peersson ibm, Elin Erlandzdåtter ibm, Jöns Nillsson i Comsta, Anders Munk ibm, och Nils Erlandson ibm, drängen Jöns Eliesson som tienar i Wijarp, och Marin Hansdotter i Smedztrup mölla.
Först för Rätten framkallades Staffan Håkonsson i Stiby, effter aflagdh eedh wittnade som föllier att för åtta åhr seedan tiente han hoos Hans Lasson i Stiby, och den tijdh war Hans Lassons sohn lijten och omyndigh, män nu på ett åhrs tijdh eller någott meer, haf:r han hördt af åthskillige ett röchte gå att Hans Lassons sohn ligget i medh sin stefmoder och medh henne hafft olofligt omgenge, män kan intet minnas dem som för honom sagdt det, wijdare hade han denne gång intet att Referera.
Dereffter framkallades Anders Munk i Comstadh giorde sin liflige Eedh, wittnade som föllier, att för 5 åhr seedan tiänte han hoos Hans Lasson i Stiby och den tijden förnam Testis inttet olofligt omgenge emällan Hans Lassons hustru och hennes stefson, män elliest för ett åhr seedan, eller någott meer, hörde han af folk säijas at Hans Lassons hustru och hennes stefson hade omgenge och sängelagh sammans, män han warett offta der i husett seedan, män intet seedt någott annat medh dem, wijdare denne gång hade han inttett att Referera.
Dereffter framkallades Nils Erlandsson i Stiby afladhe sin liflige Eedh och wittnade som föllier, att han för 6 åhr seedan tiente Testis hoos Hans Lasson, den tijden förnam han inttett olofligt omgenge, män nu för ett åhrs tijdh seedan, hafwer han hördt af alla menniskor sagdt att Hans Lassons hustru och hennes stefson sökt sängh och säthe medh henne andra, och han arbetet der i huusett, för och seedan, män intet sedt någott uthan Ehrligt medh dem, wijdare wiste han denne gångh intet säga.
Dereffter framstodh Måns Erlandsson i Stiby giorde sin Eedh, wittnade som föllier, att han tiente der 6 åhr sedan ungefähr och war i tiensten 3 åhrs tijd den tijdh hörde han intet om någott olofligt omgenge imellan Hans Lassons hustru och hennes stefson, män nu på ett åhrs tijdh, hafwer han hördt af åthskillihe folk att Hans Lassons stefson hafft olofligt omgenge, och ligget hoos sin stefmoder, wijdare hade han denne gång intet att Referera.
Åge Persson framkallades och effter han war syskonbarn medh Hans Lassons hustru, blef han intet Admetterat wittna.
Elin Eliesdåtter framkallades och giorde sit witnesmåhl effter Eedens afläggelse som föllier, att han tiente Hans Lasson i Stiby förgången höst, och hörde inttett tahlas om någott olofligt omgenge emällan Hans Lassons hustru och hennes stefson,
Män på ett åhrs tijdh hafwer Testis hörtt tahlas om att Hans Lassons son liggett hoos sin stefmoder wijdare wiste hoon intet denne gångh att Referera.
Dereffter framstodh Marin Hansdotter i Smedhztrup mölla aflade sin Eedh och wittnade som föllier att för 5 åhr sedan tiänte hoon i Stiby hoos Hans Lasson den tijdh hörde eller wijste hoon intet annat än Ehrligt och godt emällan Hans Lassons hustru och hennes stefson och eij heller hördt någon tahla annat om dem.
Män sedan der hoon blef tillfrågadh hwarföre Testis med dess förra Mathmoder Hans Lassons hustru trättas, till Nils Nilssons i Stiby, nu om pingesdagh ett åhr sedan derpå swarade Hans Lassons hustru oppenbahrligen och uthan tillfrågan af Rätten att dett war för dhen orsaak af det hoon sedt och sagdt hennes stefson låg hoos henne på sängen, dertill Testis swarade och intet näka kunne att hon sågh Hans Lassons sohn ligga i sängh sammans middagz tijdh medh sin stefmoder begge i deras kläder, ofwan på sängen, och wijdare när dee trättas sade Hans lassons hustru att hennes stefson hafwer så wähl ligget hoos digh som hoos mig, dereffetr berättade testis att hon offtare seedt Hans Lassons hustru och hennes stafson liggett i sängh i deres Bara seerk och siorta sammens, men hwadh de bestält weth hon intet, och det war om nattetijdh.
Effter detta frakallades Elin Eliesdotter och tillfrågades om hoon intet wedt Hans Lassons hustru och hennes stefson ligget i sängh sammans R:p testis 2 gånger dock hade de kläderna på dem, män hwadh deras Bestälningh waret utan teek weeth hoon intet.
Rätten ytterligare fant nödigt framkalla Erland Månsson och honom tillfrågade om han alldrig seedt Hans Lassons hustru och hennes stefson ligga på säng sammans, R:p att han seedt dee 2:ne förenämbde personer ligget på sängh sammans, män intet weeth deras bestälningh, och det icke meer än engångh.
Jöns Nillsson i Comsta framkallades, afladhe sin Eedh och wittnade som föllier, att han omgådz i Hans Lassons huus i 4 åhrs tijdh der abetet om hösten, så wähl som på handtwärket effter som han är skräddare, och sade han alldrig haffwer hördt någon menniskia tahla om, eller weeth något oerligt medh Hans Lassons hustru och hennes stefson män Hans Lassons hustru minte Testis på ett elakt ordh gick emällan henne och hennes stefson, då swarade Testis han hörde dett i Jerestadh på mötet af Hr Peer i Stiby säijas, derpå tillfrågades wittnet, om han hördt Hr Peer detta säija, R:p swarade först Neij, seedan saade han att ahn stodh i förstugan och hörde att Hr Peer och Hans Lasson hade derom att dragas in uthi stugun, således att Hr Peer sade till Hans Lasson, att han skulle skillia sigh weedh sin sohn, för den misstanka skull som är emällan honom och hans hustru, män mins intet om dören war öpen eller till, wijdare hade han denne gång intet at Referera.
Framkallades seenst Jöns Eliasson aflade sin Eedh och wittnade som föllier, att han för 3 åhr seedan tiente hoos Hans Lasso i Stiby och weeth intet Elakt röchte emällan Hans Lassons hustru och hennes stefson; män seedan för ett åhr ungefähr hörde han af alla menniskior säijas att Hans Lassons hustru och hennas stefson hafft olofligt omgenge, och ligget i sängh sammans, medh sin stefmoder.
Procuratoren Beder på Hans Lassons hustrus wängnar, att dee orden måtte införass, att hustrun beneekar intet liggett hoos sin stefson i Bahra särken, uthan hafft sine kläder på sigh och dett om liusa dagen i folkz påsyn och närwahrellse.
Effter detta Roptes på Hanns Andersdotter i Nedebo som och Inciterat effter Citationens Innehåldh män war intet tillstädes effter henne intet Citationen förkunnat war, effter Hans Lassons Eegen bekiännelse.
Såsom saaken effter den criminel angifwen, allså begierte Chronans Befallningzman sampt Hr Commissarien Rango, på Hr General Gouvernementz Fiskalens wängnar Caution för Hans Lassons hustru och hans sohn, intill saakens uthdragh emädan saken så klar att dee ifrån Tingzrätten intet utan Caution slippa kunna.
Effter föregående af Chronans Befallningzman och Hr Commissarien Rangos Begiäran, framställte ännu Hans Lasson i Stiby twenne cautionister, Nämbl:n qwartermästaren Johan Ström, och Bertell Larsson i Rafnekulla, som lofe till nästa tingh gå i Caution för Hans Lass: hustru och hennes stefson för den påbördade Beskyllningh eller effter lgh umgiälla dett straf som dem tilldömmas kunna, om de persohnligen sigh icke inställa.
Cautionisterne ytterligare tillstodo och lofde willia omgiälla dett dhee Beskylte böra lijda så frampt dee icke inställa sigh, effter ofwanskrifne löffte.
Såsom saaken af den wichtigheet att hoon utan wijdare Examen till fineelt sluuth denne gångh eij afdömmas kan, altså effter föregående begiäran Differeres den till nästa tingh.

Den 12 Maij

Publicerades ett tingzwittne angående een gårdefästa Belägen i Stiby som Mårten Påhlsson i Kiöpenhamn sålgdt till Hr Johan Larsson Hiort, Pastor till Stiby, Daterat d: 21 Martij Anno 1673:
Publicerades skiötet af Mårten Påhlsson i Kiöpenhambn underskrefwet, på dhen fästan I Stiby som Pastoren sahl: Hr Johan Larsson Hiort kiöpt, Daterat Stiby d: 4 Maij 1687:

Publicerades hans kongl: Maij:tz Placat tienstefolk och legohion angående, Daterat Stockholm d: 23 Novembris 1686:

Publicerades hans kongl: Placat att inga Ryttarehästar må Brukas af Rusthållarne till släpsamme Private sysslor Daterat Stockholm d: 7 martij 1686.

Publicerades hans kongl: Maij:tz stadga och förordningh angående Charta Sigillata Daterat Stockholm d: 23 Decembris 1686:

Publicerades dereffter hans kongl: Maij:tz förordning angående Tobakzbladers Införande, Daterat Stockholm d: 12 Aprillis 1687:

Publicerades hans höga Excell:tz Hr kongl: Rådetz och General Gouverneurens Breef angåendhe saltpetter siuderijet, Daterat Malmö d: _ Martij 1687:

Publicerades hans höga Excell:tz Bref att ingen rusthållare må Disponera medh sina Bönder som dem behagar, daterat d: 19 Martij 1687:

Publicerades hans kongl: Maij:tz förordning angående landhkiöp, Daterat Stockholm d: 10 Novembris 1686:

Publicerades hans höga Excell:tz Breef angående Hospitals Bönderne i Lundh och Christinatsdah äro frij för Rikzdagz bewillningh, daterat Malmö d: 22 martij 1687:

Publicerades hans höga Excell:tz bref huru frälsebönderne skohla bethla Rikzdagz bewillningen Daterat Malmö d: 21 Martij 1687:

Publicerades hans höga Excell:tz Bref att adehlen intet må belägga sine Bönder medh Rijkzdagz bewillningen Daterat Malmö d: 19 Martij 1687:

Publicerades hans höga Excell:tz Placat att Supplicanterne skohla sigh inställa hwar Måndagh och Torsdagh, och elliest deremällan intet, Daterat Malmö d: 7 Aprilis 1687:

Publicerades hans höga Excell:tz bref att inge Båtzmän må sigh på landet uppehålla, och sigh således General Munstringen undandöllia, dat: Malmö d: 24 Januarij 1687:

Publicerades hans höga Excell:tz Bref angående ingen officerare må taga stedzmåhl af deras anslagne Bönder, daterat malmö d: 26 Martij 1687:

Framkom för Rätten Nils Erlandsson i Comsta Begiärte laga syhn på 3/8 hemman i Comsta, hwartill Blef anbefallt effterskrefne, Nämbdemannen Niels Ågesson i Stiby taga till sig effterskrfne dannemän Nebl:n: Nils Nilsson i Stiby, Anders Månsson ibm, Hans Ågesson ibm, Lasse Clemmetsson ibm, Oluf Håkonsson ibm, Anders Åtta ibm, och Peer Truedsson ibm, hwilka weedh Inhändigandet af detta, och chronans Befallningzmans närwahru genast begifwa sig på ofwan:de hemman, och alt i ögonskin taga och verdera som de medh Eedh Praestera kunna när på Eskas.

Publicerades een Restlängdh på een Bonde i Jerestadh häradh Borby sochn och By, Anders Mattson Ben:dh samma Restlängdh underskrefwen af Hr domförwalltaren Swän Krååka i Lundh och samma Bonde ähr förarmat så han sine uthlagor för 1686 eij Praestera kan.

Chronans ländzman Pehr Hansson framhade för Rätten qwinfolket Bengta Englasdotter som sigh medh lönskeläger förste gången försedt, och uthlägger till Barnefader een weedh nampn Johan som tient hoos Hr General maior Kåck derifrånlupen och nu tienar hoos Hr Maior Ridderschans på Lillöö.

Dereffter framförde ländzmannen qwinfolket Nilla Lassesdotter som sigh medh lönskeläger förste gången försedt, och är qwinfolket döff och half wahnwettigt, uthlägger till Barnefader, Peer Andersson i Stiby een dräng som tienar hoos Pehr Truedhsson i Stiby.

Dereffter framförde ländzmannen qwinfolkett Giertrud Clemmetzdotter, som sigh medh lönskeläger förste gången förseedt och lägger uth till Barnefadher, en drängh Johan Ben:dh som tiente Hr General Maior Kåck, som tiente Hr General Maior Kåck, som derifrån lupen, och nu tienar Hr Maior Riddersckans på Lillöö.

© Magnus Lindskog, 2004
(viss redigering pågår fortfarande)

Tillbaka till Domböcker