Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening
Anno 1688 d: 29 Maij höltz ordinarie tingh medh allmogen i Jerestadh häradh och Sallerup By, närwahrandes Chronans Befallningzman wälbetrodde Zacharias Stobaeus, medh den der i häradet tilförordnade nämbden.
Först Publicerades hans kongl: Maij:tz allernådigste Placat, angående dhe 4 stoore allmänne Bönedagar uthi Innewahrande åhr; Daterat Stockholm d: 28 Januarij 1688:
Wälborne Hr Ryttemästar Ridderskiöldh på Borby framkom för Rätten,
Bewiste medh Citation instämbt Nills Larsson i Borby, Per Nillson ibm, Oluf
Person ibm, Swän Jönsson ibm, och drängen Oluf Anderson, till att
witna huru möket kan uthsås till Borby gårdh af Råg korn
och hafre, Item at uthsäga deras sanningh huru möket höö åhrl:n till
samma gårdh höstas.
Framkallades först Nils Larson i Borby, som waret fougde på Borby gårdh, och
till den sådt 30 åhrs tijdh, afhlade sin eedh och bekiende att i syndre wången
som är störst kan sås åhrl:n när den icke ligger i träde Rough 6½ pun eller 21
T:r och 4 skp:r sammaledes korn när wången icke ligger i träda 25 T:r korn eller
7½pun Dito i samma wång när den bruukas kan åhrl: sås 30 T:r hafre. Sammaledes
när wången inhängnas kan höstas åhrl:n 25 lass höö. Ligger der bredewedh någon
gräsJordh som är besatt af steen och tufwer som alldrigh Blifwer eller höstas
kan.
Wästre wången kan när dhet icke ligger träde sås Råg 6 pun eller 20 T:r, korn 6½
pun eller 21 T:r och 4 skp:r hafre 30 T:r och det när wången Inhägnes som Brukas
i 2 åhr och ligger 3:die åhret träde hafre Jordh fins fuller meer män Blifwer
intet Brukt som alldehles är odugeligh, hwarpå wäxer alldrigh gräs mindre sädh.
höö kan när wången ähr inhägnat höstes åhrl: 30 lass.
Östre wången som i åhr är fälat, kan såss Rågh 6 pun eller 20 T:r korn 21 2/6
T:r elle 6 pun och 8 skp:r hafre 25 T:r fins i denne wång lijka som i Wästre
wång, någon oduglig hafre Jordh. höö kan höstas åhrl:n när wången icke ligger
till fälat 35 lass.
Pehr Nillson i Borby som tiänt på Borby i 2 åhr framkallades, aflade si Eedh och
witnade ordh ifrån ordh som ofwanförde Nils Larson Bekiänt.
Swän Jönson som i samma saak war Inciterat inkallades giorde sin eedh Bekiände
det samma som Nils Larsson Refererade, som tiänt på gården 4½ åhrs tijdh.
Oluf Person inroptes effter eedens uthsagu Bekiende lijka som Nils Larsson
tillförne uthsagdt, som och tiänt och sådt till Borby gårdh.
Oluf Anderson som och tiänt och sådt till Borby gårdh inroptes för Rätten och
der sin Eedh aflade, Bekiende det samma som Nills Larsson uthsagt.
Elliest Berättar dhe Inciterade att heehla Byen effterlåtet Hr Ryttemästaren så
länge han Boor på gården, ett stycke allmänningz iordh som tilhörer Borby By att
inhägna till häst eller kohage, för det han dem alltijdh länt och än låhnar
penningar och spannemåhl när dhe begiära, och det uthan Interesse, på dhen
Condition att när Hr Ryttmästaren quitterar gården då samma stycke Jordh
uthlägges och icke till någon widare hefdh af Hr Ryttemästarens förenas kan, och
dess uthan lofft till Byen åhrl:n 1 T:a öhl.
Hr Ryttemästaren Begiärte få Rättens Attestatum, at han det till den höglofl:
kongl: commissionen kan wijsa, hwilket af Rätten consenterades.
Befallningzmannen wäll:tt Hans Stubb i Hörte mölla framwiste een Citation
inkallat Pastoren Hr Hans Jostson i Borby, saakgifwandes honom
emottaget een ödeplatz i Borby by som 20 åhrs tijdh
stått afhyst, och är lofft 5 åhrs frijheet samma gårdh, dem Pastoren åthniutet,
och än står gården obebygh, I Lijka måtto fordrar Befallningzmannen af Hr
Pastoren ett åhrs landgille som är 3 pun korn 1 1/5 T:a hafre 18 mk Smt. och nu
förmehnar Befallningzmannen effter som Hr Pastoren uthi åthniutit frijheeten och
intet bygdt, at han bör betahla fulkombligit landgille för de 6 åhren han samma
grundh i hefdh hafft, effter Jordebokens Innehåldh.
Pastoren Hr Hans Jostson i Borby som för Rätten tillstädes war, lofde Inom 3
wekurs förlopp skaffa een godh åbo på samma platz och grundh så härskapet skall
medh honom wara tillfredz och uthan skade, landgillet anbelangande, sädan lofwar
Hr Pastoren om åtta dagar Riktigt contentera till Befallningzmannen,
landgillepenningarne lofwar pastoren nu genast Betahla, hwarmed Parterne
förlijktes för Rätten och woro å Begge sidor dhermedh till fredz, om det
effterkommes i widrigt står saaken öppen lagl:n påtahla hoos wederböranden.
Befallningzmannen wäll:tt Hans Stubb i Hörte mölla Inciterat Nils Nillson i Borby, Truedh Brorson ibm dödh, Måns Jönsson i Wirestadh Börie Gudmundson i Carleby Rymbdh, de twenne som tillstädes äre Beklaga sigh intet kunna Betahla för armod skull, hälst effter gårdarne äro förhögt satta i landgillet effter Restans längdens Innehåldh. Daterat Sallerup d: 29 Maij 1688 och om de twingas skulle betahla restantierne måtte de gå ifrån gårdarne, Befallningzmannen wäll:tt Hans Stubb Begierte Tingz Attestatum det Rätten Consenterade.
Befallningzmannen Well:tt Steen Alsingh framwiste een Citation instämbdt
Oluf Swänson i Tummerup angående 2 länger han
uphuget och nu något hålla, hwika stå på Smedhztrup herregårdh, altså
hafwa Begge parterne för Rätten mött, timmermannen lofwar om han får Betahlningh
giöra dem färdiga igien medh upresning tufwer, allenast Befallningzmannen Alsing
framskaffar timber och folk, som kan Behöfwas till samma Reparation.
Befallningzmannen lofde det effterkomma allenast Oluf Swänson medh betalningen
blifwer billigh.
Timmermannen oluf Swänson Begiärte allenast frij öhl och Math och 3 dahl:r Smt
för mödan.
Befallningzmannen Alsing war dermed tilfredhz allenast timbermannen kommer i
mårgon till Smedstrup och säger huru möket timmer dertill Behöfwes, och när
timmeret är framfördt då Oluf Swänson kommer till arbetet den dagen han kallat
Blifwer.
Timmermannen Oluf Swänson lofwar alt detta föreskrefne effterkomma hwarpå han
gaf Befallningzmannen handen för Rätten, män Beder derhoos att Befallningzmannen
wille wara honom så gunstigh, skrifwa till des nådiga härskap han kunne få
Betalning för den förrige lilla rest för giordt arbete på samma lenger, det
Befallningzmannen lofde effterkomma.
Befallningzmannen Begiärte Extractum Protocolli det Rätten consenterade.
Hr Commissarien Johan Rango på sahl: Inspectoren Johan Hinrichsons
arfwingars, framkom för Rätten, begiärte at den saaken som
senaste ting genom laga citation wardt Incaminerat
nu idagh måtte företagas och till widare Examen föreställas; det Rätten eij
någre kunna.
Derpå framstälte Hr Commissarien Rango een fråga till wälborne Hr Holger
Rosencrans som för Rätten i sin Hr faders ställe war, nembl:n om wälborne Hr
Rosencrans hafwer något emoth de i Rätten Insinuerade Documente att Excipera
antingen munteligh eller skriffteligen hållandes sigh i alt öfrigt wedh det
uthgifne contract som wälborne Hr Magnus Rosencrans tillförne agnosierat.
Wälborne Hr Holger Rosencranz som på sin Hr faders wägnar tillstädes war,
Begiärte allenast af Rätten, Hr Commissarien Rango wille alt hwadh han nu i
denne saak munteligen eller skrifftel; hafwer at Producera, wille Hr Rosencrans
/: om Rätten det consenterade will till nästa ting swara.
Hr Commissarien Reserverade sig dhetta i fall, han någon i medlertijdh, som till
denna saakseens upliusning tiähna kunne, fingo upspöria rätten det acceptera,
honom det eij Denegera lofwandes i lijka måtto till nästa tingh medh een
uthförlig Illustration att inkomma.
Resolutio Interlocutoria
Såsom Begge Parterne nu alldehles och uthan Exception Agnochera forum och
der jempte Begiärte Extractum hwadh i Rätten Passerat war det Rätten
consenterade, med wijte Producera alla dhe skiähl dhe i enne saak hafwa och
Blifwa således wedh förste och andre citationen Innehåldh och sig wedh den
tijden här wedh häradzrätten inställa och då afbijda Rättens uthslagh.
Erlandh Olufson i Borby Bewiste medh Citation, instämbt Lars Olufson
ibm, angående 6 skp:r sädes korn och 4 dahl:r Smt
städiepenningar för Anno 1678 och den tijden föregifwer Erlandh Olufson
skeppa korn kostade En dahl:r Smt det nämbden witnade kostade kornet så möket i
lägret, män här hemma 3 mk Smt.
Lars Olufson mötte nekar intet kornet den tijden kostade så möket, män synes
falla honom för swårt nu så möket at gifwa, städiepenningarne seijer han och
hafwa gifwet, för sigh den tijden.
Parterne tillfrågades om dhe wijdare hade i denne saak att Proponera hwartill de
swarade Neij.
Såsom Lars Olufson för Rätten wedhtåt fått sädeskorn i Jorden sådt, dhet åhret
skeppa korn kostade 3 mk Smt, och eij till Datum betalt, sampt städt gården
undan Erlandh Olufson, samma tijdh, hwarföre Erlandh gifwet 4 dahl:r Smt:
städiepenningar som Lars Olufson och honom åther gifwe Böör, det Rätten
effterfrågat och funnit så Passerat; Altså dömmer Rätten skiähligt Lars Olufson
Betahlar till Erlandh Olufson den tunna korn i Jorden sådt som hon då kåstade 4
dahl:r 16 öre och städiepenningarne igien 4 dahl:r Smt, emedan han medh
underfundigheet städt gården ifrån honom och dessuthan Betahlar Tingz Expenser 1
dahl:r 16 öre Smt Betahlar han icke inom een månadhz förlop då undergå Execution.
Den 30 Maij
Publicerades effterskrefne Specificationer.
1. Specification på ofömögnes och Innestående Ränttor som förmedelst armodh och
fattigdomb eij betahla kunna.
2. Specification på Bytesgodzen ifrån frälse til Chronan
3. Specification på adehlens pantegodz som upfördhe i Jordebooken för uthsockne
4. Specification på dem som brukte för insockne nu reducerade till uthsockne.
5. Specification på Rikzdagz bewillning som eij uthgå kan.
6. Specification på hemman upförde för chrono och äre dock gambla frälse.
7. Specification på Annexe hemman.
8. Specification på chronans säterij som äro Befrijade för Tijonde.
9. Specification på oförmögne Innestående Rothepenningar.
10. Specification på öde, och obrukade hemman.
11. Specification på uptagne hemman på frijheet.
12. Specification på matlagen i Jerestadh häradh.
13. Specification på Militiae och civil Betiäntes hemman.
14. Dito Specification på Civil betiäntes hemman.
15. Specification på saakören.
16. Specification på upburne stedzmåhl.
17. Specification på öde och obesådde hemman.
18. Specification på adehlens, prästerskapetz och allmogens legohion.
Dereffter Blef företagen den för detta Incaminerade saak emällan wälborne
Hr Holger Rosencrants och sahl. Hans Karup angående
skullfordran, derpå framkom Hr Commissarien
wälbetrodde Johan Rango fullmäktigh på Hr Rosencrants wägnar och qwartermästaren
manhafftig Johan Ström fullmäktig på sahl: Karupz arfwingars wägnar.
Först Insinuerade Hr Commissarien Rango ett Inläg medh Expense Räkningen till
Datum, Daterat Salerup d: 29 Maij 1688.
Fullmäktigen och qwartermästaren Manhafftig Johan Ström Insinuerade i Rätten ett
Inlägh, Daterat Karup d: 26 Maij 1688.
Hr Commissarien Rango Protesterade emoth den begiärte Dilations terminen
efftersom dhet en questio Juridica som af inge skifftesförwaltare, uthan af
Judice kan Decideras, dertill medh är saaken i sahl: Hans Karups lefwande lifwe
Incaminerat och af honom siälf weedh Rätten drefwen och Agerat och således litem
contesterat och Begiärar Rättens äntelige uthslagh.
Qwartermästaren Ström swarade intet wijdare, utan sätter saaken i Rättens goda
Behag och begiärar domb.
Rätten tillfrågade Parterna om de wijdare hade i denne saak att Proponera,
hwartill de swarade Neij.
Resolutio
Ehuruwähl swarade sahl: Hans Karup, sigh Bemödt uthe dess Inlaga De Dato
Tummerup d: 9 Februarij 1687, ifrån kiäranden wälborne Hr Holger Rosencrans
tillmähle sigh att Befrija, föregifwandes att han uthi fängelset på
Hällsingborgz slått Nolens Iblens(?) måst dhe ordh som commendanten honom
föresagdt och dett bref nembl:n dess förskrifning och pantebref stijlicera, så
frampt han icke hårdare fängelse undergå skulle, med wijdare samma sin
Exceptions Innehåldh, synas dock lijkwähl klarligen så wähl uthur silefwe
pantebrefwet eller obligationen, som och dess egenhändige Bref De Dato
Helsingborgh d: 3 Maij 1670. att bemelte sahl: Karup eij allena halfwa summan på
dhe bemälte tiugu tree paar stalloxhar betalt, uthan och sigh obligerat, dhe
öfrige Resterande 230 R:Dr till Michelis Anno 1670 att consentera, hwilket han
sedermehra genom dess egenhändige Bref af Dato Stockholm d: 11 Maij 1675:
Confirmerat och den sahl: Jungfrun eij allenast om Dilation Budit, uthan och
henne försäkrat ath ingen skade hoos honom at taga, medh meer som af actis i
Rätten Insinuerade sees kan, det Rätten noga öfwerwägat och funnit skiähligt att
sahl: Hans Karups Erfwingar effter sahl: Karupz egene förskrifningh Contenterar
och betahla till wälborne Hr Holger Rosencrans Resten för de uphandlade Oxsar
som är 230 RD:r i danska penningar hwar Rizahl:r till 6 mk Smt beräknat medh
dess billige Interesse effter hans kongl: Maij:tz allernådigste uthgifne Placatz
Innehåld, och det af Sahl: Karup här i landet Befintlige Egendomb, sampt och
dessuthan Betahla Tingz Expenser 30 dahl:r Smtt, Män om något på ofwanstående
Summa skulle finnas wara af sahl: Karup gienom Eena eller andra handa medell
Betalt, då stånde arfwingarne frit der derpå at Decourtera.
Saaken som föregående ting ventilerades emällan Borgerskapet i
Cimbrishambn och Bonden Nils Mårtenson i Tummerup angående
olagl:t landekiöp, Blef idagh åther företagen och
ventilerat.
Först insinuerade Borgerskapetz fullmäktige wäll:t Bängt Anderson een inlaga
Daterat Cimbrishambn d: 24 Januarij 1688.
Fullmäktigen wäll:tt Bängt Anderson tilfrågade Bonden Nils Mårtenson om han hade
någon tullsedell för samma humble, hwartill Bonden swarade Neij ingen tullsedell
hafwa.
Bonden tillfrågades om han hade kiöpt samma humble, för sine egne penningar
eller om han dem af någon annan bekommet R:p hafwa et bref ifrån sitt härskap,
af Dato Sandby d: 7 Aprilis 1687:
Derpå framkom Nils Mårtensons härskaps wälborne Hr landzhöfdingen Håkan Nillson
Skiötz [Skytte] fullmäktige Bonden Nils Anderson i Gumlösa Insinuerade först sin
fullmakt underskrefwen af Hr landzhöfdingen af Dato Sandby d: 22 Maij 1688:
Derpå Inlade fullmäktigen sin inlaga daterat Sandby d: 22 maij 1688:
Fullmäktigen af Borgerskapet i Cimbrishambn Praecaverar allenast detta at han på
Borgerskapetz wägnar intet Contesterar Litem emoth wälborne Hr Landhzhöfdingen,
emädan Hr Landhzhöfdingen ingen gång är Citerat uthan Blifwer allenast medh
Bonden hwarest humblen funnes, och dehls försålt emot uthgången Placater och
Begiärte derpå Rättens uthslagh.
Parterne tillfrågades om de wijdare hade i denna saak att Proponera, hwartill de
swarade Neij, uthan Begiärte å Begge sijdor Rättens uthslagh.
Resolutio
Såsom Borgerskapet i Cimbrishambn Lagl: anklagat Bonden Nils Mårtenson i
Tummerup för Olagl:t landhkiöp han medh humble drefwet, och funnit siälfwa
wahren hoos honom Nembl:n 80 skp:r hwilket icke allenast strider emoth hans
kongl. Maij:tz allernådigste uthgångne resolution Daterat Stockholm d: 10
Novembris 1686: så och emoth hans höggrefl: Excell:tz Hr kongl: Rådetz Hr
Fältmarskalken och General Gouverneurens högborne Grefwe Askebergz uthgångne
Placat, malmö d: 26 Augustij 1682 I hwaruthinnan förbiudes alt landkiöp städerne
till undergång för alle af hwad ståndh och wilkor dhe wara må, det alt Nils
Mårtenson till sijdo satt och eij effterlefwa wehlat, uthan sådane kiöpmans
wahrur åth een och annan föryttrat Borgerskapet i Cimbrishambn till werkelig
afsaknat i deras handell, sampt förminskningh i hans kongl: Maij:tz Intrader och
Tull; hafwer Rätten dessa med flere skiähl som in actis upreepade noga
öfwerwägat och skiäligt funnet, Bonden Nils Mårtenson i Tummerup pliktar effter
höghbemelt hans högl: grefl: Excell:tz scheberghs utgångne Placat, daterat malmö
d: 26 Augustij 1682, sampt dessuthan Betahla Borgerskapet i Cimbrishambn Tingz
Expenser 5 dahl:r Smt, orkar han eij Botum då plikte medh kroppen, der Brede
wedh står Bonden fritt söka sin Regres af den honom humblen tilfördt, om han
dertill fogh hafwer kan.
Nämbdemannen Nils Person i Rörum Bewiste medh citation Instämbdt
wäll:tt Jacob Klinckman på Gyllebo saakgifwandes honom han förgånget åhr
intaget et hans stodh och det ihiälswultet, och war
gott för 20 dahl:r Smtt sammaledes saakgifwer Nämbdemannen wäll:tt Klickman nu
för kort intaget 2:ne unga stodh som han effter Begiäran intet må få inlösa för
Billige penningar.Dereffter Insinuerade Nils Person sitt Inläg daterat Rörum d:
29 Maij 1688:
Dereffter framkallades de instämbde witnen som först war hans Nillson i
Forsemölla effter afladh eedh witnade som föllier at han war på hofgården och
arbetade förgånget åhr sågh han i ett huus som några öök stodo inrumene(?) och
der iblandh war et Brunt stodh medh et Brunt föhl, och när der kastades ätha
intill dem, kunne dhe andra åtha män denne Brune merr intet, dagen effter sågh
Testis merren låg på een hawe och intet kunne förtähr, men hwem den ägde när hon
stodh inne wiste han intet män när hon låg uthe på marken kiände han henne igien
det war Nils Persons merr i Rörum.
Hans Nillson tillfrågades om han såg Jacob Klinckman togo in Nils Persons sodh,
testis swarade Neij.
Lasse Anderson i Wirestadh framkallades aflade sin eedh och giorde samma
Bekiännelse som Hans Nilson och säger dertill medh han intet sågh när Jacob
Klinckman togh in merren.
Nils Håkonson i Munkrörarne framkallades aflade sin eed giorde samma witnesmåhl
som Lasse Andersson, och sade sigh intet see när Jacob Klinkman tog in merren,
eij heller när hon släptes uth, wiste häller intet hwem ägde märren.
Mårten Månson i Rörum framkallades aflade sin eedh och giorde sin Bekiännelse
som föllier, att een hustru i Rörum Kirtsin Bagges kom ifrån Wemmenlöftorp och
angaf för Nils Person i Rörum att hans merr lågh siuk weedh et torp som kallas
Liugzgårdh uthan för Gyllebo hofgårwångh, genast fölgde testis medh Nils Person
till den, gick de genast till hofgården och kom till Jacob Klinckman på
hofgården genast fölgde han medh Bortt till merren, och togo de då alla 3: ett
trä och wille Brytha up munnen på merren fick den lijtet up, genast ruskte
Mårten up något gräs och wille gifwa merren, men hon kunne det intet förtähra,
sedan togo de watn och wille helle i merren män hon hunne intet få i sigh, när
de således sågo merren kunne intet få i sighh, gick de ifrån henne togo föhlet
medh sigh, och merren blef liggiandes och dödde, först de kommo till hofgården
kommo de till een piga so waktade några kalkonske kycklingar och frågade henne
om der woro icke någre öök intagne, der till hon swarade Ja, der waret någre och
de äro uthsläpte, men een merr sade hon ligger här uthan om gården, som Jacob
skrifware war uthe medh några karar och wille Bryta up munnen på.
Nils Person beder han må få rätt för sigh i denne sak som och på dhe 2:ne märer
nu ära på Gyllebo intagne och Bödet penningar för, 4 öre stöcket.
Dereffter Insinuerade wäll:tt Jacob Klinckman sitt Inläg daterat Gyllebo d: 30
Maij Anno 1688.
Rätten fant skiähligt upskiutha denne saak till nästa tingh, emädan intet kunne
få den upliusningh som till saaksens änteliga sluuth fordrades, derjämpte
förelägger Rätten Parterne mötha uthan wijdare Citation till nästa Ordinarie
ting, och dhå Domb afwakta, skier dhet icke då plickta som lagen Dicterar.
Publicerade hans högh. grefl: Excell:tz Befallningh angående dhe citerade skohla
mötha för Reductionen i Stockholm, Daterat Malmö d: 2 Aprilis 1688.
Publicerades hans höghgrefl: Excell:tz öpne breef angående laghmans tinget i
Lundh för Innewahrande åhr d: 25 Junij 1688, daterat Malmö d: 28 Aprilis 1688.
Publicerades hans höga Excell:tz Bref angående tullförhögningen i Danmark på
träwerken, daterat malmö d: 11 maij 1688:
Samptel:e Bönderne under Smedztrup gårdh, som Bo i Jerestadh häradh framkallades för Rätten tillfrågades om de förgånget åhr 1687, giordt arbete för de öde gårdar och gurnder som ligga under Smedhztrup herregårdh; hwartill dhe samptel: swarade Ja dhe giort Jorden till och om hösten inhöstade höet, sampt upgiordt giärdhzgårdarne. Effter denne Bekiännelse Begiärte Befallningzmannen Alsingh Tingzrättens Attestatum dhet Rätten Consenterade.
Dehn 31 Maij
Framkom samptel: Bymän af Hoby By /:undantagandes 3 af dem :/ och begiärte laga syhn på ett stöcke gierde emällan dem och Tulestorpa Eger som alla tijder tillförne waret klander om, som Bewijses medh en gammal domb, män finnes intet förskiiähl i samma domb hwilket förorsakar stridh och willo emällan Byarne, Och nu åstunda skilnat altså hafwer Rätten ofwan:de Bymän syn bewilliat, och dertill Befalt halfwa nämbden i Jerestadh och halfwa nämbden i Ingelstadh härader, att dhe wedh påfordran Begifwa sig på dhe ställen som gierden finnas, dem Besiktiga och förskiähl giöra som de medh eedh för Tingzrätten Bestå kunna.
Framkom Åke Person i Gislöf och Begiärte andra lagbudh på den gårdepart han kiöpt af Torla Nillson ibm.
Dereffter framkom Jöran Nillson i Stiby och Begiärte laga syhn på den ödegård han der sammastädes emottaget, som nu mehrendehls afhyst, blef altså anbefalt nämbdemannen Anders Kock i Tågarp, taga till sig effterskrefne dannemän Nembl:n Mårten Truedson i Tågarp, Nils Anderson ibm, Christopher Person ibm, Erik Anderson ibm, Mårten Person ibm, Håkan Anderson ibm, och Swän Kåck ibm, och Besiktiga samma ödesplatz och i penningar Bröstfälligheten sättia, som de medh eedh för Rätten verificera kunna.
Corporal Samuell i Jerestadh gienom nämbdemannen erik Swänson ibm, Begiärte laga syhn på Corporalz sätet der sammastädes som han nu bebo måste och bröstfälligheeten i penningar Taxera som dhe medhbEed för Rätten verificera kunna, hwartill Blef anbefallt nämbdemannen Rasmus Jönson i Wiarp taga till sigh effterskrefne män, Nembl:n Jöns Rasmuson i Wiarp, Mårten Rasmuson ibm, Oluf Erikson ibm, Oluf Mårtenson ibm, Per Nillson ibm, Siwert Månsson i Cimbris och Dawid Person ibm, hwilka wedh anfordran Begifwa sig på platzen och Besiktiga som ofwan förmält är.
Publicerades en Specification angående några ödeshemman under Glasax herregårdh.
Dito en Specification på öde och obefintlige hemman under Glasax herregårdh.
Framkallades qwinfålket Boell Nilsdotter som sigh medh lönskeläger förstegången försedt och uthlagdt till Barnefader Ryttaren Nils Ekelo i Borby som andre gången sigh medh lönskeläger försedt.
© Magnus Lindskog, 2004
(viss redigering pågår
fortfarande)