Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening
Anno 1693 d 21 Februarij höltz
Extraordinarie eller afkortningz Tingh medh allmogen af Jerestad häradh uti
Borby by, anbelangande 1692 åhrs afkortningzlängder för Ransakan och
verificerande.
Cronans
Befallningzman wälb:de Nicolaus Psilander lät upläsa efterskrifne
afkortningzlängder oppå Innestående restantier som eij hos oförmögne
allmoge pro A:o 1692 uthgå kunnat, orsakerne finns på sielfwe
Specificationerna hwilka finns ad acta lagdhe annoterade.
1.
Afkortningzlängd uppå 1692 åhrs resterande mantahls penning:r som intet uthgå
kunnat.
2.
Specification uppå öde, obrukade och obefindtel: hem:n och Räntor pro A:o
1692
3.
Jämbwähl Specification uppå uptagne hemman och Räntor på frijheeter A:o
1692
4.
Specification uppå förarmade och oförmögnas Restantier som hoos Een dehl
innestår och förmedelst allmogens steora fattigdom och armod efter förrättade
execution eij har kunnat uthgå pro A:o 1692.
5.
Specification uppå Officerare och civil betiänternes hem:n och booställen
sampt prästers och nämbdemäns, fiärdingzmäns och Ryttarebruuk, som för
brenneweden efter wanligheeten ähro befrijade pro A:o 1691.
6.
Lijka sådan Specification uplästes pro A:o 1692 och befantz Richtigh.
Hwarefter
bem:te Cronobefallningzman begiärte få bem:te Specificationer och afkortningz
längder verificerade som Consenterades.
Anno 1693 d 21 februarij höltz
ordinarie Wintertingh med allmogen af Jerestadh häradh uti Borby by, af häradzhöfdingen
wälb:de Carl Lilliengryp och dhen der i häradet förordnade nämbden, uti
Cronans Befallningzman wälb:de Nicolai Psilanders och Tingsökiande allmogens nährwahru.
Af
Nämbden
Tohr Ollsson i Borby – Erich Swensson i
Jerestadh
Nills
Clemmetsson i Glemminge – Rasmus Jönsson i Wijarp
Knut Nillsson i Gislöf – Tilof Mårtensson i Röhla
Arfwed Håkansson i Wemmenlöf – Nils Ågesson i Stijby
Anders Kock i Tommarps Tågarp – Mårten Nillsson i Tommarp
Swen Andersson i Tullstorp och Mårten Ingemansson i Wallby
1.
Såsom förmedelst förra Nämbdemannen Christopher Hanssons i Sahlarps afträde,
och frijwilliga upseijande för ålderdomb skull, och kommen från sitt hem:n(?)
Een man fattas i nämbdemänstahlet, altså af dhet goda lofordh som dhen ährlige
och beskiedelige danneman:n Mårten Ingemansson i Walby om sitt wählförhållande
med sig förer, ähr han i des ställe föreslagen, wald och uthkorat, att wahra
nämbdeman, aflade å book dhen honom föreläste wahnlige nämbdemans Eeden, om
dhes troo och Redeligheet.
2. Uplästes kongl. Maij:tz allernådigste skrefne förordningh om
wärfningar att dhe ordentel: skohla tillgå och hwad wijdare derwijdh ähr, att
observeras dat: Stockholm d: 21 X:br 1692.
3.
Publicerades kongl. Maij:tz förbudh till slätboerne att dhe skohla afhålla
medh olofl: skogzhögge påfant, dat: Högzby d 15 Augustij A:o 1692.
4.
Kongl. Maij:tz Nådiga stadga och förordningh om nya skiähls uptagande och
hwad derwid bör i acht tagas wardt Jämbwähl förkunnadt, dat: Stockholm d: 6
Junij åhr 1692.
5.
Uplästes Hr höghgrefl: Excell:tz H:r kongl. Rådet fäldtmarskalken och
General Gouverneuren höghwälborne Hr Grefwe Ruttger von Aschebergs nådiga
Resolution om nya och gamla wägars uprättan och widh macht hållande och ingen
derifrån skall eximerat wahra Dat: Malmö d 29 Sept:r 1692.
6.
Jämbwähl af..kunnades kongl. Maij:tz allernådigste förbudh att officerarne
intet skohla taga och upbära något, hwarken af dheras underhafwande gemena
Ryttare och Soldater eller af Rustningzhållarne och Rotebönderne under hwadh
praetext det och wahra må, gifwit Stockholm d: 30 Septembr A:o 1692.
7.
Cronobonden Nills Nillsson i Stijby som N:o 1 och 2/3:dehls hem:n derstädes
åbor, tillijka medh frälsebonden Måns Erlandson på N:o 30 som
3/8:dehls frälsehem:n besitter, framkåmmo för Rätten, sigh beklagandes huru
såsom deras åboende hemmans huus byggning:e till en stoor deel genom Een
hastigh wådh Eldh uti höstens tijdh d: 16
Augustij A:o 1692 wahr i aska lagder, och Insinuerade derefter Een attest och
granskningh af Pastore Loci H:r Peder Pedersson Bager, nämbdeman:n Nills Åkesson
i Stijby och Tilof Mårtensson i Röla sampt 2:ne andra beskedeliga män
underskrefwen, uppå samma deras ledne skada och deröfwergångne wärderingh,
som af nämbdemännerne beedigades, warandes dhem genom samma olyckel:e händelse
Een sådan stoor skada wederfahrne att dhe till gårdarnes åtherigien
bebyggiande högnödigtbetarfwa(?) brandstudh, och i anledningh af dhen dhem öfwergångne
skada har Rätten efter noga öfwerwäagande i anseende af förra
husebyggningarnes godheeter som föllier modererat och tildömmer Nills Nillsson
hos hwilken elden lös kom, att ährhålla Tiugu femb dahl: Silf:rm:t sampt Måns
Erlandsson i Stijby att åthniuta för sin timade skada 50 D:r silf:r m:toch det
efter wederbörl: Repartition af dhe med detta sammanlagde häraderna.
8.
Swen Swenss: i Hielmaredh och Per Tomesson i Hwijtemölla från Alboo häradh,
Instämbdt Unge Håkan Andersson i Komsta uthi Stijby sochn för Een
försåld Lijksteen, han tagit betallning 6 D:r silf:r m:t före, och i
stället för godh lefwererat Een brotzligh.
Swaranden Håkan Andersson i Komsta, mötte och tillstodh klagemåhlet, angaf
sigh medh klaganderne wähnligen och wähl föreent wahra, således, att han åthertager
dhen brotzlige och lefwererar Een så god och förswarligh steen som klaganderne
skohle wahra med förnögde, desuthan lofwar betahla dhe Redan påwågade Tingz
expenser 2 D.r 24 öre Smt medh dhen förrige steenens åthertagande. I widrigt
sådant godwilligen icke skieer, undergår unge Håkan Andersson derföre wederbörl:
execution, och Imedlertijdh blifwer den brotzlige steenen qwar til thes
expenserne blifwa betalte.
9.
Pastoren Ehrewördigh och wällärde Hr Lars Bertelss: Aqvilonius widh
sin uthskickade Swen Hansson i Wemmenlöf bewijste medh citation hafwa Instämbdt
bonden Erich Persson i Stijby, beträffande skulldfordran
12 skep:r korn in Natura.
Swaranden Absenterade och nämbdeman:n Nills Ågesson i Stijby föregaf honom
wahra siuk, altså och emedan dhes uthgifne obligation intet wahr tilstädes,
imponerar Rätten swaranden widh nästa Tingh Comparera, Emot Pastoris
sakgifwande stå till wedermähle och Rättens uthslagh afbijda.
10.
Enkian hustru Mätta Hansdotter i Cimbrishambn efter föregående
citation kiährade till Håkan Persson och Hans Tuess: i Blästorp, Håkan
Persson att lösa sine pantsatte stutar En Rödh
och Een drakat som han sielf hos sigh hafwer med 10 D:r Smt efter sin uthgifne
obligation.
Swaranden Håkan Persson wahr nährwarande tillstodh skullden och lofwade till
S:te Michaelj samma sin uthgifne obligation med 10 D:r Smt befrija, i widrigt
undergå derföre execution, och desuthan betahla Tingz expenser 1 D:r 8 öre
Silf:r m:t.
Swaranden Hans Tuesson i Blästorp skylldigh som ähn till Datum Resterar 3
T:r korn dhem han lofwat till S:te Michaelj nästkommande in Natura
betahla, I widrigt undergå han derföre execution och desuthan betahlar till
enkian Mätta Hansdotter Tingzexpenser 1 D:r Silf:r m:t
11.
Dito enkia hustru Mätta Hansdotter från Cimbrishambn instämbdt Håkan
Nilss: i Wästanbäck angående skuldfordran
3 T:r 2 skepp:r korn efter hennes kiöpmans book. Swaranden Håkan Nillsson instält
sigh hos enkian och begiärt förskoningh till förstkommande S:te Michaelj,
lofwandes då samma 3 T:r 2 skepp:r korn betahla, skieer det intet in Natura
undergå han derföre execution och desuthan betahlar Tingz expenser 1 D:r Smt.
12.
Dito [enkia] Instämbdt Jöns Bondesson i Komsta för 9 T:r korn, hwarpå
2 T:r 4 skepp:r betalte, att allenast 6 T:r 4 skepp:r
ähn Restera.
Swaranden Jöns Bondesson wid des uthskickade Jep Persson wedgick fordran, sade
honom med enkian wahra förEent således att hon till S:te Michaelj nästkommande
skall med korn in Natura blifwa tillfredzstält för be,:te sin resterande
fordran, Emedan han henne Imedlertijdh Pantsatt 2:ne stutar Een hwijt och en
blackstiernat 8:ta åhr, som bonden sielf hos sigh behåller, I widrigt Jöns
Bondesson samma icke efterkommer, då undergår han derföre execution och
deutan betahlar Tingzexpenser 1 D:r Smt.
13.
Dito [enkia] cit:t Jep Persson i Komsta för 5 T:r korn hwarpå 10
skepp:r betahlte, att allenast 3 T:r 2 skepp:r än
Resterar.
Swaranden Jeppe Persson comparerade wedgick skulden förplichtade sigh till S:te
Michaelj nästkommande aldra senast att betahla, samma resterande 3 T:r 2
skepp:r korn in Natura. I widrigt undergå derföre execution och betahla
desutan till Rnkian Tingzexpenser 1 D:r 8 öre Smt.
14.
Dito [enkia] Instämbdt Nills Halle i Komsta in puncto Debiti 3 T.r korn,
hwarpå 8 skepp:r sedermeera betalte, att Resten allenast 1 T:a 4 skepp:r korn.
Swaranden tilstod skullden och lofwade till S:te Michaelj förstkommande att
betahla, I widrigt undergår han derföre execution och betahlar Tingzexpenser 1
D:r Smt.
15.
Wällborne H:r Hollger RosenCrantz till Glimminge Gårdh upwijste widh
sin skrifware Tue Trullsson dhes skriftel:a förbudh att
Ingen skall fördrista sigh hädan efter att skiära Torf, på Glimminge Godz
och underliggiande gårdar, förmedelst Engewallens bortskiämmande
derigenom, icke heller någon af dhes frälsebönder wid sitt hemmans förlust sådant
tillåta, med wijdare samma förbudz skrift innehåller, Dat: Gliminge d: 22
Februarij A:o 1693 hwilken Rätten förmedelst skiähligheeten approberade.
16.
Enkian hustru Mätta Hansdotter i Cimbrishambn Instämbdt Nills Ågesson
i Sahlerup 5 T:r 2 skepp:r korn hwarpå 2 T:r 3 skepp:r sedermeera betalte,
warandes för tijden resten allenast 2 T:r 5 skepp:r
efter hennes Richtiga kiöpmans book, som swaranden eij tillneeka kunde.
Resolutio
Rätten
Resolverade att swaranden Nills Ågesson i Sahlerup måste ber:de Resterande 2
T:r 5 skepp:r korn in Natura till S:te Michaelj förstkommande betahla, I
widrigt undergå derföre wederbörl: execution och desuthan betahla
Tingzexpenser 3 mk Smt.
17.
Dito [enkia] cit:t Nills Mattzsson i Glimminge in puncto Debiti som hon
honom I sin nödh och Trångh med försträckt 3 T:r 2
skepp:r korn, som swaranden wedgick, altså pröfwade Rätten skiähligt,
dett Nills Mattzsson till förstkommande S:te Michaelj betahlar samma 3 T:r 2
skepp:r korn in Natura eller undergå derföre execution och desuthan betahla
Tingzexpenser 1 D:r Smt.
18.
Dito [enkia] Citerat Boo Nillsson Ibidem för 3
T:r 5 skepp:r korn, som ännu finns obetahlt, och swaranden wedgår,
lofwandes till S:te Michaelj nästkommande att betahla, I widrigt undergår han
derföre execution och desuthan betahla Tingz expenser 1 D:r Silf:r m:t.
19.
Dito [enkia] Instämbd Hans Hindrichsson i Gliminge för 6
T:r korn, swaranden nährwahrande, tilstod sin skuld och lofwar till S:te
Michaelj nästkommande betahla samma korn in Natura, skier sådant intet, då
undergår han derföre wederbörl: execution, och desuthan betahlar
Tingzexpenser 1 D:r Smt.
20.
Dito [enkia] Instämndt Per Staffansson i Walby för 2
T:r korn enkian giorde sielf dhes excus, och föregaf han lofwat betahla
så wijda han ännu resterar.
21.
Dito [enkia] Cit:t Tue Ingwarsson i Walby för resterande 4
T:r korn swaranden förlijkt sigh med enkian således att han betahlar
samma korn in Natura till S:te Michaelj förstkommande, skier dett icke med godo
undergår han laga execution och betahlar Tingzexpenser 1 D:r 8 ./. Smt.
22. Dito [enkia] Instämbdt Trygge Mårtensson i Walby
för 8 :Tr 4 skepp:r korn. Swaranden Instält
sigh hos enkian och budit om dagh, lofwar till förstkommande Michaelj att
betahla samma korn in Natura, skier dett icke undergår han laga execution, och
betahlar Tingz expenser 1 D:r Smt.
23. Dito [enkia] Instämbdt Måns Nillss: i Jerestadh
för 3 Tun:r 4 skepp:r korn. Swaranden mötte
tillstår skullden och lofwar till nästkommande S:te Michaelj, att betahla
samma korn in Natura skier dett icke undergår han derföre wederbörl:
execution och betahlar desuthan Tingz expenser 1 D:r Smt.
24. Dito enkia efter föregående citation kiährade till
Måns Persson i Jerestadh, för 4 T:r 1 skep:e
korn. Swaranden wahr tillstädes wedgick skullden, ährböd sig samma
fordrande 4 T:r 1 skep:e korn in Natura betahla, eller undergår derföre wederbörl:
execution, desuthan betahlar han Tingz expenser 1 D:r Smt.
25. Dito [enkia] Instämbdt Holljer Persson i Wemmenlöf in puncto Debiti 3 T:r 2 skepp:r korn, efter des Räkenskapzbook, och swaranden som i Rättan tijdh wahr instämbd icke frångå kunnat, altså pröfwade Rätten skiähligt att Holljer Persson betahlar till S:te Michaelj förstkommande samma 3 T:r 2 skepp:r korn in Natura och Tingzexpenser 1 D:r Smt eller undergår derföre wederbörl: execution.
26. Dito [enkia] Inkallat Håkan Christensson och dhes
son i Borby för resterande 12 T:r korn. Swaranderne sisterade förplichtade
sigh samma 12 T:r korn till S:te Michaelj nu nästkommande att betahla, och
Imedlertijdh till säkerheet pantsätter ett par swarthielmeta 6 åhr gambla
stutar och dhem till dhen tijden hos sig sielf behåller, skier då intet
betallningen undergår han wederbörl: execution, antingen i pantet eller och för
kornet in Natura, och desuthan betahlar Tingzexpenser 1 D:r 8 öre Smt.
27. Dito Instämbdt Erland Ollsson i Borby för
resterande 6 T:r 4 skepp:r korn. Swaranden mötte,
wedgick giälden, och förplichtigade sigh till S:te Michaelj att betahla, till
säkerheet caverade dhes broder häradzdommaren och nämbdemannen Tohr Ohlsson i
Borby för honom, att sådant skall blifwa efterkommit.
28. Dito [enkia] Cit:t Per Halle i Tommerup in
puncto Debiti 9 Tun:r 2 skep:r korn, pantsatt 2 hästar
och en hoppa som han sielf har hos sigh. Swaranden mötte wedgick giälden, förplichtigade
sigh till nästkommande Michaelj alldrasenst att betahla, samma 9 T:r 2 skepp:r
korn in Natura, skier dett intet undergår han derföre execution och betahlar
desuthan Tingzexpenser 1 D:r Smt.
29. Dito [enkia] Citerat Ola Swensson i Tommerup för
3 T:r korn in Natura. Swaranden mötte ährbiuder
till nästkommande S:te Michaelj samma sin richtige skulld 3 T:r korn in Natura
föruthan Tingz expenser 3 mk Smt betahla, eller undergå Execution.
30. Dito [enkia] instämbdt Nills Persson i Tommerup
skulldfordran angående 4 T:r 4 skepp:r korn.
Swaranden wahr tillstädes, wedgick skullden, lofwade till S:te Martini nästkommande
alldrasenst betahla kornet in Natura med Tingz expenser 1 D:r eller undergå
derföre wederbörl: execution.
31. Dito [enkia] Citerat Mårten Lasson i Gnalöf uthi
Bohlshögh sochn in puncto Debiti 7 T:r 2 skepp:r korn, som han efter hennes
Richtiga kiöpmans book eller Räkenskapzbook skylldigh undantagandes 3
T:r 4 skepp:r som swaranden icke beneeka kan, altså finner Rätten skiähligt,
att Mårten lasson till nästkommande Michaelj alldraseenst betahlar samma
resterande 3 T:r 4 skepp:r korn in Natura, eller undergå derföre execution,
och desutan betahla Tingz expenser 1 D:r Smt.
32. Dit: [enkia] Cit: Mårten Andersson i Wranarp
för 22 T:r korn in Natura, hwar uppå betalt, undantagandes 4
T:r korn som till datum Resterar och swaranden sielf wedgick altså pröfwar
Rätten skiähligt att Mårten Andersson betahlar samma 4 T:r korn in Natura med
Tingz expenser 1 D:r Smt till förstkommande S:te Michaelj, I widrigt undergår
han derföre wederbörl: execution.
33. Blytäckiaren och Glasmästaren Nills Hansson i
Cimbrishambn lätt upläsa Hans höggrefl: Excell:tz H:r kongl: Rådet, fäldtmarskalkens
och General Gouverneurens höghwälborne H:r grefwe Ruttger von Aschebergz nådiga
Resolution honom gifwen i Tosterup d: 13 8:br A:o 1692 uppå dhes underdånige
Supplique, att han tillijka med sine geseller skohla sine handtwerk
här i jurisdictionen ijdka, och ingen annan dhem intrångh giöra.
34. Munsterskrifwaren Mons:r Hans Eeklundh efter föregående
laga Citation kiährade till Rusthållaren Anders Håkansson i Gladsax,
angående een mörk gull häst som han till honom
olytt försåldt och efter een månadz förlopp som han sälgdes befunnen wahra
af een inwärtes obotel: hälta, halt på wänstra baakfooten. Till wittne i
samma saak instämbdt Jöns Andersson i Jerestadh och Mattz Rasmusson i Wijarp.
Jöns Andersson efter aflagd eedh sedan ingen exception emot honom wahr wittnade
sigh sedt samma häst A:o 1691 på Jerestad gatu, blandh byens mährer gå och
lunka på wänstra bakfooten, och då tilhörde han Anders Håkansson i Gladsax
som sedermera in Februarij 1692 försälg den till munsterskrifwaren.
Mattz Rasmusson i Wijarp sammaledes eedel: wittnade sigh sedt samma häst på
Jerestadh gatu gå och lamma(?) på wänstra baakfoten, men wiste då intet
hwahr han wahr hemma, widare har han intet att wittna.
Swaranden Anders Håkansson i Gladsax comparerade och föregaf sigh intet wetat
af hästen haltat dhå han försålgdte till munsterskrifwaren, uthan förmodar
emedan han så länge haft honom borto han och bör behållen, särdehles som
han säger sigh nu intet stadd wid penning:r att gifwa honom tillbaka för hästen,
hade instämbdt efterskrefne nembl: Hans Nillsson, Lasse Håkanss: och Clemet Mårtensson
alla i Gladsax boendes att wittna i samma saak, hwilka framstodo och utan eed
berättade så wijda dhe dhe sågo hästen i Anders Håkanss: häfd förnummo
dhe honom intet halta, men om han skadde något förr eller sedan weeta dhe
intet.
Munsterskrifwaren angaf och det Rusthållaren Anders Håkansson lefwererat honom
een beenkota(?) att stryka hästen på benet med der han finns korket(?) ell:
siukligh då een månadzdagh efter han hade kiöpt honom och böd Anders Håkanss:
den tilbaka, förmedelst han förnam hältan. Hwilket Anders Håkansson silef
tillstodh, och han efter een månadz förlopp blef hästen åtherbuden, men
wille den intet emottaga, derpå Inlade munsterskrifwaren en specification hwad
han på samma häst bekåstadt dat: Borby d: 21 Feb: 1693.
Parterne tilfrågades om dhe något wijdare hafwa i denna saak att producera
hwar till, dhe å ymse sijdor swarade Neij.
35. Mårten Trullsson i Wirestadh [Wiarp] uthi Cimbris
sochn bewijste med citation hafwa lagl: Instämbdt Corporalen Manhaftig
Samuel Manfelt i Jerestad för han wåldsaml: skall
hafwa bastionerat honom uti Arresten då bönderne Per och Nills Jönssöner
uppå konungens alfara landzwägh honom med hugg och slagh först öfwerfallit
och sedan fört honom till ber:de Corporal i Jerestadh.
Swaranden Corporalen manfelt påropades men war intet tillstädes, altså plichtar
han för denna gång pro Absentia 3 mk Smt, och sedan imponerar Rätten honom
widh nästa Ting Comparera och stå Mårten Trullsson i ofwanstående måhl till
Rätta.
36. Mårten Trullsson i Wirestadh [Wiarp? – se
ovan] Jämbwähl instämbdt Per och Nills Jönssöner i Cimbris,
anklagandes dem huru såsom dhe uthan orsak uppå
konungens alfara landzwägh honom medh hugg och slagh öfwerfallit, och
sedan under arrest fördt honom till Corporalen Manfelt i Jerestadh dher han på
lijka sätt begagnadt, Till samma sitt klagemåhls bewijsande hade han Instämbdt
efterskrefne nembl:
Jöns Andersson fierdingzman i Jerestadh framstodh först och sedan ingen
exception emot honom wahr aflade sin eedh å book, att nähr denna actionen wahr
emellan dhem upkommen sade sigh wahr uthgången sin gårdh, hörde dhet Mårten
Trullsson gafo sigh och sade att Per och Nills Jönssöner hade öfwerfallit
honom på landzwägen och icke giordt som ährliga karlar, dhe swarade honom har
du icke fått nog så skall du få mehr, så kiörde dee up till Corporalens
port och efter wittnet Jöns Andersson hörde det wahr Mårten Trullsson i
Wirestad som blef så hanterat språng han efter och sågh huru det aflöp, enähr
han kom uth på backen hölt Mårten Trullsson uth för Corporalens port och dhe
andre både hos honom, Corporalen kom uth, sägandes iag takes(?) karlar, det är
bäst hwar och een kiörer hem till sitt, derpå Mårten Trullsson swarade efter
dhe hafwa tagit migh i Arrest och fördt migh hijt, skall iag och blifwa här
min Arrest uth till Mårgon och stå min Rätt om iagh något brutit, och lågh
i wangnen drucken hängiandes dhen eena armen uthan före, Corporalen manfelt
befalte honom packa sigh från porten och lijka så sin drängh gå efter een
pryl, i dett samma togh Swen Kock i wänstra bomstrännen(?) och Jöns Andersson
hulp till att wagnen kom från porten och till dyngiohögen, då stälte
Corporalen sigh framman för hästarna spende wänstra skakelen ifrån och wille
den sönderbräkia med medelst Swen Kockz förbön lät han skakelen blifwa
hehl. I medlertijdh kom Corporalens Tienare uth med prylen som Corporalen
bastionerade Mårten Trullsson och dhes hästar med, wijdare säijer han sigh häruthinnan
intet hafwa att wittna.
Swen Andersson Kock sammaledes efter aflagd Eed wittnade att enähr Per och
Nills Jönssöner allaredan hade med hugg och slagh öfwerfallit Mårten
Trullsson som drucken wahr, framkom Mårtens öök stodh i wäster af sides wid
wägen med 2 hiuhl af wagnen i gropen och 2:ne hiuhl på landzwägen derjempte
som han slagit honom med förmeente dhem efter gånger(?) låta(?) mannen fara
sin wägh, då Per Jönsson sade till Mårten Trullsson du skall föllia mig up
till Corporalen och dher skall du för hans bord lära honom up och sy /: förstår
så mycket han skulle få hugg :/ Enähr dhe nu kiörde åthwarnade Swen Kock
dhem wijdare kiöra sin wägh, dhee wändre om sin wagn och åther betänkte
sigh och sade Neij wij skohla nu föllia honom derpå dhe fölgdes så alla åth
till Corporalens gård, Per Jönsson språng föruthan och klagade, Corporalen
tillijka med Per Jönsson kommo uth och sedan passerade alting som Jöns
Anderss: fierdingzman wid låtet uthan för porten wittnat.
CronoLändzman:m wäll:t wäll:t Måns Löfbergh framstodh och förmedelst
kongl: Maij:tz och Cronans under detta slagzmåhl på alfaralandzwägh
verfererde Interesse påstodh, att dhe som således Cronobonden Mårten
Trullsson öfwerfallit, må tillfundne blifwa wederbörl: plichta.
Swaranderne Per och Nills Jönssöner Comparerade och Endtskyla sigh för slagzmåhlet
tillstå att Nills Jönsson hafwer slagit Mårten Trullssons öök.
Derpå Insinuerade swaranderne dheras Libell dat: Cimbris d: 21 Februarij A:o
1693 hwaruthi dhe förmähle att Mårten Trullsson ähr Hr häradzhöfdingens
bonde.
Så swaras deremot att bonden Mårten Trullsson med des åboende hem:n hörer
kongl: Maij:t och Cronan och ingen annan till, och samma dheras Libell i dhet måhlet
i största osanningh emedan dhe sådant aldrigh kunna bewijsa att bonden är någon
häradzhöfding.
Swaranderne hade och instämbdt till wittne i samma saak Ryttaren Ola Lijnman i
Jerestad som giorde sin berättelse utan eed således att om een afton då han
hade seghlat(?) om sine creatur och kom uth, kom dhes tienstepijga inn, och sade
far dhe slås här uthe, då gick han uth, och up till husgafwelen och sågh 2
karer som war Nills och Per Jönssöner kiörde landzwägen åth Cimbris, litet
derefter wände Mårten Trullsson som sin wagn som hölt wid wargeledet, och
wahr kommen från Cimbrishambn, kiörande efter dem wijade och skreek, Swen Kock
ropade efter honom och sade kiör intet dijt, här hafwa wij wår wägh hem åth,
kom hijt, och då gick han wägen uthföre efter Mårten, wijdare hade han intet
att berätta, uthan gick In. Tillfrågades swaranderne om dhe fleere wittne
hafwa i denna saak till producera, hwartill de swarade Neij.
Wijdare tillspordes Parterne, om dhe å någontheera sijdan hafwa något mehr
att föredraga? Dertill dhe å ymse sijdor swarade Neij.
Såsom till saksens nährmare uplysning desideras Corporalen Manfeltz förklaringh,
huru wijda han haft orsak att bastionera cronobonden Mårten Trullsson som intet
stod under des lydno och bästa underrättelsen förmodel:n lährer hafwa om Mårten
Trullssons öfwerfallande och Arresterande af Per och Nills Jönssöner hwilka
honom anklagat; Altså finner Rätten skiähligt till sanningens förliusetbringande
differera denna saak till nästa Tingh då Corporalen efter häradz Rättens förra
imponerande owägerl:n uthan särdehles förekommande laga förfall har sigh att
inställa.
37. Arfwedh Håkansson i Wemmenlöf och Erich Tuesson
i Skräddarödh, Instämbdt förra häradzskrifwaren Daniel Andersson i
Wemmendelöf in puncto Debiti 3 D:r 3 öre Smt
sampt Tingzexpenser 16 öre Smt.
Swaranden Daniel Andersson wahr sielf intet tillstädes, lijkwähl widh dhes Insända
obligation af Wemmenlöf d: 16 Feb:r 1693 förplichtar sigh skullden medh Tree
D:r 19 öre till d: 16 nästkommande Martij att betahla, och Imedlertijd pantsätter
till säkerheet een liusbrun häst.
Resolutio
Så frampt swaranden Daniel Andersson till d: 16 nästkommande Martij icke
betahlar dhe tilstående 3 D:r 19 öre Silf:r m:t medh Contant, då undergår
han uthi pantet och dhen Liusbruna hästen wederbörl: execution.
38. Wälborne Hr General Gouvernamentz Cammereraren Jöran
Adlersteen genom des för Tingz Rätten insände skrifwelse begiärte att häradz
Rätten om Säterijet Gylleboo för huru högh Ränta
och Tijonde det kan stå inqverera wille och derom sin Ransakningh och
skriftel: fatta, Altså har häradz Rätten med nämbden och tillstädes warande
allmoge af Wemmenlöf sochn, hwarest ber:de säterij beläget, derom inqvirerat,
och föregifwes af dhem som både höstadt och sådt sampt weeta bästa
beskaffenheeten, serdehles nämbdemännerne Tilof Mårtenss: i Röla och Arfwed
Håkanss: i Wemmenlöf, att till Gylleboo säterij med gathuusen kan intet högre
åhrl: åhrs i ond och god jord sås ähn siu T:r Rågh och siu T:r korn förutan
Tree Tund:r hafra i odugligh jordh söndan för Wärmöllebieret, desuthan är
bowetes lycke marker som åhrl: skulle Intäppas, hwaruti kan så högst femb
Tun:r Rågh efter boowetes sädet och i bästa åhrningar förmedelst Jordens
ofruchtbarheet af öhr och grund Consideras till 3 korn á uthsädet,
undantagandes ett tunnelängdh good Jord på Toften, Engewallen Buskigh, suur
och med mosigh stagg, hwaraf 140 krubbe eller 70 meddellmåtige lass höö efter
ingifwande inbergias kan, och eij wijdare, Twenne bookeskogzlotter i
Moselyckorne uthi S:te Olas sochn till 50 st: swijn nähr godh ållon åhr, något
eke i gierdet, Gyllebooskiöö af ringa fiskerij brukas hålla, Elliest inga
andra härligheeter.
Synes altså efter förestående Ransakningh och nämbdens bewittnande, att
samma säterij Gyllebo intet kunna swara för högre Ränta ähn till Fyra Tijo
och Fyra dahl:r 22 öre Smt uth Räcknat hwario skiep:dh Jord och lass höö á
7 öre Smt sampt 2 öre Silf:r m:t hwart Swijns ållon, och till Tijonde 5 ¾
skepp:r Rågh, 5 ¾ Korn sampt 2 skep:r hafra.
d:
23 Februarij
39. Saken som I går för Rätten agerades emillan Munsterskrifwaren
Mons:r Hans Ekelundh och Rusthållaren Anders Håkanson i Gladsax angående
Een mörkguhl häst är nu sedermera dhem emillan
wähnligheeten och wähl förent således, att munsterskrifwaren Eekelundh behåller
hästen, och Rusthållaren gifwer honom dertill 11 D:r Smt och samma Action
dermed aldehles åthskild.
40. För Rätten framstältes Ryttaren Nils Arfvidson
i Gislöf som på sistledit sommar Tingh d: 26 Maij wardt af pijgan
Kirstina Nilsdotter tillagdt att löhnligen haft med
henne beblandelse uppå cronans Godz uti Gislöf och intet derefter
fruchtsam worden, lijkwähl hon efter sin sanningz angifwande tilldömbd sine böter
ährläggia.
Ryttaren Nills Arfvidson framstodh och förmeente hon bör honom sådant öfwerbewijsa,
seijer sigh wed inga skiähl kunna från beskullningen befrija, icke heller kan
gå lagh, mindre tilltroor sigh med egen eedh befrija, uthan insinuerade sin
Libell utan Dato.
Kirstina Nillsdotter wahr och nu tillstädes, nu som tillföre beskyller
Ryttaren Nills Arfwedsson och Intyar honom det han haft Een gångh olofl:
beblandelse medh henne på Cronans Godz uti Nämbdeman:n Knut Nillssons stufwu i
Gislöf, då dher dher båda sammatiente och ogifta ähro, hon förebär och så,
sigh allenast i byen sagt, dhet hon intet wahr hafwande sedan hon förnam sigh
af dhen eena gången dhe samman wohro intet blef fruchtsam ell:r med barn.
Resolutio
Såsom Kirstina Nillsdotter nu som på Sommar Ting tillstår och Intygar
Ryttaren Nills Arfwedson i Gislöf dhet han haft med henne een reesa olofl:
beblandelse på Cronans Godz, både ogifta, men hon eij fruchtsam blefwen, uthan
, uthan till befahrande för efterkommande då hon meente af ungdomb och oförstånd
sigh wahr hafwande, sanningen uptäckte, och Ryttaren Nils Arfwidson hwarken
wehlat eller kunnat sigh för beskyllningen befrija, utan ähr i förmodan, att
kånen bör honom sådant öfwer bewisa, hwilket medelst dhet i lönligheet
skiedt, omöijel: synes kunna skie, blif:r han Nills Arfwidsson nu tilfunnen för
samma förseelse efter strafordningen att plichta 10 D:r Smt och desuthan undergå
wahnligh kyrkio Disciplin orkar han eij botum, plichte medh kroppen eller arbete
för brotthena.
41. Crono Ländzman:n wäll:t Magnus Löfbergh bewijste
med Citation hafwa Instämbdt drengiarne Jöns Nillsson och Måns Nillsson i
Wijarp anklagandes dhem att dhe för ungefähr 3 weckor sedan mötte och öfwerföllo
på Cronans alfware landzwägh Knut Anderssons hustru i Cimbrishambn,
Emillan Cimbris och Cimbrishambn, kiörde hennes wagn omkull och togh hennes
wagn skackell af i tanke henne dermed att bastionera som skall blefwit aftagit
af bonden Per Nillsson Ibidem. Till wittne i samma saak framställes
efterskrefne Per Nilsson I Wijarp som ähr Jöns Nillssons broder kunde intet
Eeden admitteras, doch giorde sin berättelse att nähr han kom fram till dhem,
togh han Knudt Andris hustrus skackell af Jöns Nillsson och Måns Måns
Nillssons wagn och satte dhem på hustruns wagn, att hon kom sin wäg fram.
Lasse Jönsson Pijpare i Cimbris efter aflagd Eed å book, giorde sin uthsagu således,
att drengiarne Jöns Nillsson och Måns Nillsson kommo ifrån Cimbrishambn och mötte
Knudt Anderssons hustru i Cimbrishambn, kiörde dhe emot hennes wagn, och sin
skackell af, ingalunda wille wijka wägen, utan togh hustruns wagnskacke, och
satte på sin wagn, till des Jöns Nillssons broder Per Nillsson framkom, som åthertogh
skackelen och lefwererade dhen på hustruns wagn tilbaka, wijdare har han intet
att wittna utan hustrun sedermera derom med dhem föreent.
Swaranderne Jöns Nillsson och Måns Nillsson i Wijarp efter wittnens Eedeliga
afsagu de tillstodo först factum och föregåfwo wahra händt i mörkret, men
tilfogade Cimbrishambns hustrun ingen skada uthan hon fick sin skackel tilbaka,
och sedermera hos henne sökt föreening, att han måhlsägande Rätten
eftergifwit, bedia äfwenwähl för Cronans och häradetz saak blifwa förskonte.
Crono Ländzman:n Löfbergh påstår Rättens uthslag och söker Tingz expenser.
Resolutio
Såsom Crono Ländzmannen Löfbergh öfwerbewist drengarne Jöns Nillsson
och Måns Nillsson i Wijarp att dhe tagit skackelen af Cimbrishamns hustruns
wagn om den omkull kiört, sedan dhe sin egen sönderkiört och satt dhen på
sin egen wagn, sigh dermed att betiäna det dhe sielfwa eij tillneka kunnat, men
hustrun om sijdor fått den tillbaka, att hon kom sig wägh ifrån dem och ingen
wijdare skada af dhem wederfors, Altså pröfwar Rätten skiähligt att
drengarne Jöns Nillsson och Måns Nillsson för denna deras förseelse första
gången i anledning af 11 Cap: Eedzöres B: L:L: hwar för sigh böte 3 Mk Smt
och dessuthan betahla Tingzexpenser både tillsammans Twå dahl: 16 öre Smt.
42. Anders Nillsson i Nöbbelöf Instämbdt Jöns
Åkesson i Gislöf nu första gången att hemuhla skattehem:t
5/16:dehls hem:n N:o 8 i Gislöf som han för uthgifne 40 D:r Smt efter
kiöpebrefwet Dat: Gislöf d: 25 Novemb:r 1692 som för Rätten upwijstes sigh
tillhandlat.
Jöns Åkesson tillstodh hafwa sålt hem:t för 40 D:r Smt och seijer intet skiöthe
eller laga upbödh sielf äger uthan hem:t gådt i kiöp och salu från een till
annan uthan laga medfart och skiöte.
Deremot framkom drengen Lars Swensson i Gislöf hwilkens fader Swen Jönsson
wahrit rätta Egande och arfwinge till gården, medh dhes fader och förfäder,
påståendes att fast dhes fader bem:te Swen Jönsson låtit Gården uthan laga
medfart komma i andras händer dhes tilhörandes bördsRätt derigenom icke må
warda betagen, frambödh för Rätten till Anders Nillsson i Nöbbelöf så många
penningar nembl: 40 D:r Smt som han för Skatterätten till Jöns Åkesson
uthgifwit.
Anders Nillsson undhandrager sigh för penningarnes emottagande denna gången,
och lämbnar Lars Swensson att lagl: dertill Inkalla honom, Emedan han denna gångh
allenast söker förste upbudh.
Corneten Edell och manhaftigh Petter Grönwall på bonden Anders Nillssons wägnar
begiärer att drengen Lars Swensson må för sigh ställa Caution för Räntan
och Gårdens behörige cultiverande och att sedan med sakens wijdare fortfarande
må hafwa anstånd till nästa Tingh.
Drengen Lars Swensson ehrbiuder praestera caution både för Räntan och Gårdzens
häfdande hwilket och Rätten för kongl: Maij:tz och Cronans sampt Rystningens
säkerheet honom imponerade, att efterkomma Innan som han bryter och dyrkar
jorden.
Såsom efter Cornetens Edell och Manhaftigh Petter Grönvalh och bonden Anders
Nillssons proponernade allenast fehlar Caution för nährmaste Erftagaren Lars
Swensson till skattehem:t N:o 8 I Gislöf, altså pröfwar Rätten skiähligt
att Lars Swensson mular sin bördzrätt till godo och innan skattehem:tz dyrkian
eller tillträdande ställer han wederbörl: borgen för Räntan och hem:tz
dyrkiande, och Anders Nillsson bör emottaga dhe honom nu budne 40 D:r Smt för
sin Rätt han således olagl: ähr från Een till annan gådt I kiöp hwilket
och wähnligen för Rätten dhem Emillan således wardt blefwit, och Anders
Nillsson emot peng:ne för Rätten blifwandes altså samma skatterätten första
gången lagha upbuden till drengen Lars Swensson I Gislöf som jämbwähl begiärte
kiöpebref af Anders Nillsson.
43. Crono Ländzmannen wäll:t Magnus Löfbergh efter föregående
citation läth för Rätten framställa Nills Frijs i Stijby för han för
2 åhr sedan ungefähr stucket drängen Håkan Andersson
Ibm i sitt huus uti armen.
Swaranden Nills Frijs mötte, seijer intet stucket honom uthan orsaak, angifwer
att drengen Håkan Andersson wahrit beröcktat, haft umgenge och olofl:
beblandelse med hans hustru, och till att uthbringa derom samma kundskap hända
Een gångh han wahr widh Roteringen på Ingelstad och om aftonen kom heem gåendes
till sitt stufwufönster, insågh derigenom och blefwer se denne dräng Håkan
Anderss: ståendes hos hustrun hans, kyste och klappade henne, omsijder uthsläkte
dee liuset och tilslöte dörarne och Een samma bade wohro dhe inna, mannen
stodh allt utan före och wed det liuset släcktes slogh han neder dörarne och
kom in uthdrogh sin knijf och hade ärnat honom skada, men som han bad mycket för
sigh åthewarnade frijsen honom han skulle alldrigh eftern komma der, elliest
skulle han så och så mente gå illa åth honom, drengen kom så skadeslös der
ifrån, någon tijdh derefter som frijsen åther wahr borto och hos sin husbonde
på Giersnäs, och I mörkningen om aftonen heemkom, hörde han hästen som
stodh innan för stufwudören snorka, gick dijt och fant åther drnegn wahrit
hos hustrun och wille sticka sigh undan blandt öken, uthdrogh åther knijfwen
och sade har iag icke tillförne förmant digh blifwa från mitt huus medan iag
ähr borto och håller hwarken kroghöhl eller Toobak, och så stack honom I
armen, han kom uth på gatan och skreek, Imedlertijdh språng Frijsen in till
grangården hoos Giertrud Lars Clemtz och mente ställa sigh undan I fruchten
han gifwet drengen dödzsår, derpå inkommo drengens broder Anders Andersson
och fleere med honom, som han af Rädhugo icke känna kunna, men Ola
Skogwachtare I Leerbergztorpet uthi S:te Olas sochn och Albo häradt satto derför
honom, Frijsen blef och wahr fiettrat natten öfwer, och Anders Andersson I
Stiby stack frijsen lijka så I armen med knijfwen att blod uthgick. Nmebdemn:n
Tliof Mårtenss: I Röla berättar att bem:te Ola Skogwachtare sielf sedermehra
tillstådt sig hafwa lagdt fietteren på Nills Frijs.
Sammaledes hade Crono Ländzman:n M: Löfbergh Instämbdt
Anders Anderss: i Stijby för han först stucket
Nills Frijs i armen och sedan fiettrar honom på beenen.
Swaranden Anders Andersson mötte, och tillstår hafwa med knijf stucket Nils
Frijs, men tillijka med Nills Frijs säija sigh om altsammans måhlsägande Rätten
angående wahra föreente.
Till wittne hade Crono Ländzmannen Instämbdt efterskrefne nembl:
Hans Åkesson I Stijby giorde sin Eedeliga uthsagu sig intet hafwa sedt samma
klammerij uthan I byen hördt talas att dhe stucket hwarandra, men intet weet om
drengen Håkan Andersson haft olofl: sammanlag med Frijsens hustru.
Mårten Månsson I Stijby aflade sin Eed och wittnade sigh sedt att Anders
Andersson och Nills Frijs, sampt Håkan Andersson dhe hafwa förlijktz om måhlsEgande
Rätten för dhe hwarandra såret, och hört att Ola Skogwachtare skall pålagt
honom jernen, wijdare seijer han sigh intet hafwa att wittna, Eij heller hört
om Röcktet emillan Nills Frijs hustru och Håkan Andersson.
Möllaren Mårten Matzsson ibm, aflade sin Eedh å book och wittnade sigh inkom
om morgonen i Giertrud Lars Clemtz stufwu och hörde de stamplade på förlijkning
som om aftonen hugget och sårat hwarandra, och hörde att Nills Frijs haft
fietter på benen om natten men wohro aftagne nähr han kom in, och weet intet
hoo dher fietterene, antingen pålagt eller aftagit, utan Frijsen hade een
fels(?) på sigh.
Anders Andersson I Stijby angaf sin skriftel: demonstration och Libell uthan
dato, gifwandes deruthinnan skuld på Oluf Skogwachtare el:r Skytt att han lagt
fiettern på Frijsen.
Crono Ländzmannen Löfbergh påstår Rättens uthslagh och begiärer att wederbörandene
må blifwa tillfundne wederbörl: plichta för käramåhlet och desutan betahla
Tingzexpenser.
Resolutio
Alldenstund dhe anklagade Nills Frijs och Anders Andersson tillstå factum
om sårandet som ländzman:n dhem tilltahlar före passerat för ungefaähr 2 åhr
sedan, att Nills Frijs stucket Håkan Andersson nästan genom armen, och dhes
broder Anders Andersson sökt sådant att hembna, som sedan stuckit Frijsen . Förebärandes
fuller Frijsen sigh till Entskyllan haft orsaak dertill af dhe suspectioner och
misstankar som han haft om drengen Håkan Andersson och sin egen hustru att dhe
haft sammanlagh, som honom så mycket mindre frija kan som dhe förde wittnen
hwarken dherom weeta eller i byen deraf hördt Röcktet, Alltså finner Rätten
skiähligt att Nills Frijs och Anders Andersson i Stijby hwar för sigh i
anledning af 7:de och 10:e cap: Såram: B: L:L: med willia plichta med Sex D:r
Smt och desuthan betahla hwardera Tingzexpenser 1 D:r 8 öre Smt, eller undergå
derföre laga execution, anbelangande fiättrandet som på Nills Frijs samma
tijdh begådt, och Oluf Skytt eller Skogwachtare angifwes föröfwat lämbnas
tillsitt behöriga forum laghligen att åthalas.
44. Crono Ländzman:n Magnus Löfbergh efter föregående
citation stälte för Rätten Åke Jönsson i Gislöf uthi Nöbbelöf sochn
anklagandes honom hafwa begådt slagzmåhl samma
dagh som han wahr till herrans nattward widh S:te Michaelj tijdh A:o 1692 då
han slogz med Ryttaren Oluf Nillsson i Sanby.
Ryttaren Abs: och Citationen honom intet i Rättan tijdh förkunnat, Till
saakgifwandetz besannande hade instämbdt efterskrefne wittnen nembl:
Ryttaren Måns Westman sedan ingen exception Emot honom wahr, aflade sin Eedh å
book och wittnade att kl:n 12 ungefähr om natten då sexmän:n skulle föra
Cronans Tijonde till Malmö kom Åke Jönsson till Westman och wille låna Een säck
till att föra sin hafre Tijonde uti, nähr han fått säcken, satte han sigh på
bänken lade säcken i knäet och sade Jagh gifwer både hafre och säck fanen,
Måns /:som war dhes gårbo:/ må så wähl låna säck som iagh, om sijdor som
han uthdruckit Een pot öhl, tog Åke i armarna på Wästman och förde honom
omkull och fölle sielf ofwanpå, men förstod intet att dhet wahr med wredesmod
icke heller kan seija dhet ännu i det samma kom Ryttaren Oluf Nillsson såsom
Westman till Suceurs och Åke så kom uthigenom dören och hade Åke om morgonen
Ett blådt öga, men huru han dett fått weeth han intet.Säxmän:n Hindrich
Ingwarsson i Gislöf giorde sin Eedelige uthsagu att han intet wijdare weet af
samma klammerij ähn han med dhe fleere af bymen:n sedt Åke Jönsson om
morgonen derefter gå med blåt öga, som Åke sielf nährwarande tillstå wahra
i sanningh. Wijdare bewijs wahr Intet i dhenna saken. Crono Ländzmannen påstodh
Rättens uthslagh.
Resolutio
Alldenstundh Åke Jönsson i Gislöf intet ännu ähr öfwerbewijst hafwa
begådt slagzmåhl samma dagh som han till herrans höghwärdige nattward
wahrit, och sielf dertill högel: nekad, utan natten efter klockan ungefähr 12
som han till Crono tijonde hafrens bortförande länte sigh hos Ryttaren Wästman
Een säck och kiöpte ehn pott öhl, utan ringaste wredesmodh kommit ofwanpå Wästman
uppå golfwet, och i det Ryttaren Oluf Perss: tänkt komma Wästman tillhielp
foor Åke Jönss: sin koos uth igenom dören, och fick ett blått öga, antingen
emot dören eller eliest, ähr obewijst; Altså så kan Rätten eij annat ähn
differera denna saak till bättre bewijs och nährmare uplysning, Jämbwähl
Ryttaren Oluf Nillsson att framställa till wijdare förhör.
45. Crono Ländzman:n wäll:t M. Löfbergh Instämbdt Jöns
Åkesson i Gislöf för den dagen han herrans höghwärdige nattward begick,
slogz och hårdrogz medh sina mågar Fadder
Persson och Erich Nillsson Ibm till klagomåhletz fultygande Instämbdt
efterskrefne wittnen nembl:
Hindrich Ingewarsson aflade sin Eed och sade sigh intet wijdare hafwa till
wittne ähn Oluf Knutsson för honom berättat, medh desse ord att dhe klamrades
samman.
Oluf Knudtsson bedyrade Eedeligen att nähr wangorna A:o 1692 blefwo upgifne
kommo Åke Jönsson och Erich Nillsson i Gislöf samman och hårruskades något
lijtet, men intet mehro samma dagh till herrans nattward, icke heller Åke Jönsson,
nu instämbd, mindre wahr dhe inciterade Jöns Åkesson och Fadder Persson uti
samma klammerij.
Uppå Crono Ländzman:n Löfbergz begiäran differeras denna saak till nährmare
bewijs, och af H:r Pastore Loci wijdare underrättelse, som saken för Cronoländzman:n
angifwit.
46. Giästgifwaren S:r Clas Sturck uti Ystadh
efter föregående citation kiährade till Pastoren Ehrewördigh och wällärde
Hr Hans Jostson Berntz i Borby, beträffande frälsehem:t
Karsagårdens bebyggiande, Emedan han åthniutit 5 åhrs frijheet, Item
att infrija sin uthgifne obligation med 10 D:r silf:r m:t sampt att betahla sitt
1692 åhrs resterande landgille medh wijdare citationen Innehåller.
Swaranden och pastoren Berntz wahr tillstädes och protesterade för denna gångh
medelst citationens sena afförkunnade, lijkwähl in för Tingz Rätten försäkrade
Hr Pastoren, Sturck willa med första uthkomma till Ystadh och alt 1692 åhrs
resterande landgille betahla, måtte för öfrigt swara till nästa Tingh.
47. Mårten Olufsson i Tiustorp nu andra gången
instämbdt nämbdeman:n Tilof Mårtensson i Röla och ährhindrade, sitt
för Rätten wid sidsta Tingh anhängigh giorde klagemåhl, angående dhes selar
och Töms borttagande från öken, hwarigenom öken omkommer och i sank
drefwen, med wijdare dhes skriftel:e klagan liuder dat: Borby d 22 Februarij A:o
1693.
Jemwähl insinuerade Mårten Ollufsson dhes åberopade Lit: A: uti Libellen utan
dato, som wahr Een skriftel: relation af drengen Anders Bengtsson om saksens
sammanhang.
Drengen Anders Bengtsson wahr tillstädes och efter samma demonstrations upläsande
tillstod att dhen verbotion sanfärdigh, och med des frija willia således
skrefwen.
Mårten Ollsson påstår domb och betalning för sin omkombne öök med
Tingzexpenser.
Swaranden comparerade och tillstod hafwa på fäladen tagit från drengen Anders
Bengtsson Mårten Ollssons sehlar och töm som drengen hade lagdt brede wid
wangen, jempte dhet han bette sin öök, utan för wången på fäladena, och
wiste att öken omsijdor omkommen men förmehnte drengen hade bast som han kunde
styra sine öök. Till wittne i samma saak hade ber:de Tilof Mårtenss:
efterskrefne instämbdt nembl:
Nills Nillsson nu warandes på Gliminge hofgård framkom först, som dhen tijden
tient Tillof Mårtenss: i Röla, ty kunde Eeden eij admitteras, giorde likwähl
sin berättelse att morgonen efter dhenne pantning som omtwistas skiedde kom gårdsman:n
Ola Erlandsson i Jeerstorp till Röla och skulle föllia Tilof till S:te Hans
Marknadt i Cimbrishambn och frågade honom Tilof om drengen war kiörder, Ola
Erlandsson swarade Neij, han ligger baak bordet och sofwer, och 3:die dagen
derefter kom Mårten Ollsson der uptill Röla och sporde efter drengen. Tilof
swarade. Joo men han har wahrit här uppe, Jagh har sedt honom och pantet honom
med, derpå Mårten Ollsson skulle swarat han har lofwat mig Een bast men nämbdes
intet att han skulle hämptat dhem der i wagnen , wijdare seijer han intet hafwa
i saken att berätta.
Bem:te Nills Nillssons hustru karina Olufzdotter giorde sin Eedelige uthsagu att
drengen Anders Bengtss: kom till Jenstorp wid middagz tijdh, och lade sigh litet
på hennes sängh, Imedlertidh hade han bundet öken wid Jeerstorp ledet, hon
sade till honom det ähr nu så
dagz, skall du uth någon städz så ähr bäst du gifwer digh uth, Anders
Bengtsson swarade det ähr tijdh nogh ännuwiste iag att dhen fleerhörnete
hunnen intet wahr hemma, så wiste iag hwar iag skulle få lass, hoo ähr det,
Tilof? sade hon? Han swarade Jaa, han sade: Joo men ähr han hemma, han går
hemma och trampar leer, sedan icke Anders Bengtsson in i andra stufwan, och sågh
honom intet förr ähn emot qwällen, då kom Tillof gåendes medyxe på armen
och på gården, togh Een stohlebeen, och gick emot drengen, men hon kom emellan
och afwärde klammerij, efter Tilof sade till Anders är du intet kommen länger
neder(?) du knekt? Drengen swarade k: Tilof låter mig få mina seelar och töm
igien, här är antingen mina skoor eller kabusa, kan taga dem så länge, Tilof
swarade; fly mig 1 mk skall du få dem, Tilof sade wijdare till drengen,
lefwerera dina skoor till Karena, och låt henne gå med migh, så skall du få
dina selar och töm, hon fölgde till Röla och hade skorne medh sig, fåt
seelarne och tömmen tillbaka dem seijer hon sigh lefwererat till drengen Anders
Bengtsson som stodh wid Röla bäck, nährmare frågade hon drängen om han
intet ähr Rädd att öken bortkommer han swarade, Jag är intet Rädd för det,
iag har hållet dem tätt sammans och kom rätt nu ifrån dem. Om morgonen
derefter halp hon drengen sökia efter öken, och fant dem intet bad drengen
henne gå till Röla, och efterfråga des öök, om ingen der dhem sedt? Dhe
swarade: Neij, lijkwähl seijer sigh hört öken wahra kommen i morras, men
intet weet på hwad sätt.
Tilof Mårtensson i Röla insinuerade sin Libell, Dat: d: 23 Februarij A:o 1693.
Mårten Ollsson i Tiustorp till sitt sakgifwandes bestyrkiande, instämbdt fölliande
wittnen.
Jesper Arfwedss: i Röngerna och Ola Erlandss: i Jenstorp att wittna i samma
saak nembl: Jesper Andersson(!) giorde sin Eedeliga uthsagu, att drengen Anders
Bengtsson kom till honom, begiärte han wille föllia honom till Röla, efter
des selar och töm, han fölgde med och Jesper gick eensam in, begiärte få
selarne och tömen, men Tilof swarade, om han wille gifwa honom 1 mk så skulle
han få dhem, han swarade Neij, iag pantar migh intet igien, här ähr drengen
uthan före, och wille sättia sin kabusa i pant. Tilof swarade sigh dermed icke
wahra förnögd. Tilof skulle samma gång gå till Skräddarö och jesper badh
Tilof bijda medan han ropa drengen till sigh, att dhe kunde komma till förlijkningh,
när drengen kom, tog Tilof Een kiep i gierdet, och gick efter honom, men
drengen språngh undan, Jesper sade, der som intet bättre komma öfwer eens har
iag intet här längre att beställa, 8 dagar derefter wijste han sin dreng der
upp att hugga, hwilken fick sij öken liggia i sank i morasen.
Ola Erlandsson i Jerstorp Eedeligen wittnade att Tilof Mårtensson kom gåendes
till honom, sägandes kom och gå här up skall du få sij huru drengen han
burit sig åth, när han kom uth fick han sij drengen kiört wagnen af wägen
emot gierdet, söllat ööken, lagt seelar och tömen brede wid wagnen alt på fäladen,
Tilof sade detta skall du wittna med mig om det giäller på, och togh så Tilof
selar och tömen efter han fant ingen annan pant, gick på drengens begiäran
med dhes kabusa till Tillof och till ökens conservation, att dhe icke skule
komma undan, drengen begiärade att Tilof wille släppa selarne med tömmen och
behålla kabusen, han swarade neij. Ingalunda, utan sågh drengen dhet han
hemreser till sin husbonde, och låter honom komma hijt, så skall han få dhem,
wille intet låta dhem med mindre han fick 1 mk för öfrigt wittnade han dhet,
drengen intet tordes föra öken uthan wagnen med dhes tilbehör hem, och om
aftonen kom Tilof till Jerstorp och togh een beenstohl gick emoth drengen, men
qwinfolken kom emillan och dhes sine emot drengen afwärd, och om morgonen lågh
han baak bordet i Jenstorp, wijdare har han intet att wittna. Parterne föregifwa
å ymse sijdor sigh intet hafwa wijdare i denne saaken till producera.
Resolutio
Såsom Rätten will nährmahre
wahra underrättadt, om någon skogz skada /: som ähn obewijsligh ähr :/ af
drengen Anders bengtsson worden föröfwat, att nämbdemannen Tilof Mårtensson
wahrit befogat panta honom på fäladen, der han till sin husbondes hästars
betande legat. Då han fråntagit honom selar och tömmer som han till
sin husbondes öökz och wagns conservation bruka skulle, och ingen annan honom
buden pant anse wille, hwarigenom drengens husbonde Mårten Ollsson i Tiustorp högel:n
klagar sedan sedermehra ähr bewijst, att des öök omkommer, Altså finner Rätten
skiähligt låta saken medh dhes äntel: afhielpande till nästa Tingh beroo,
att Imedlertijd skadan må skådas om Tilof wahrit förorsakat drengen således
hantera och panta, hwilken besichtning åligger Tillof Mårtensson att anfordra
och begiära.
d:
24 Februarij
48. Per Stänkellsson i Gislöf efter föregående
Citation kiährade till Hindrich Ingwarsson i Gislöf dett bewijsa sitt på
sista Tingh giorda Jäf, uthi dhes skiötes sökiande, uppå des åboende och af
sine söskon sig tilhandlade skattehem:t uthi Gislöf
N:o 17 och dher bredewidh upwijste sin sahl: faders skiöthe om åthkomsten
dat: d: 3 Aprilis 1663. Lijka så att skatte Rätten och hem:t A:o 1672 d: 13
Xb:r af uthkorade nämbdemän fördeelt uti 2:ne parter till 2 åboer, Jämbwähl
3:die framtedde sine bröders uthgifne kiöpebref af Dat: Gislöf d: 8 Januarij
1692 hwarefter skattehem:t för detta 3:ne gånger lagl: upbudit, påståendes
nu att få laga skiöthe emedan han och hans fader Oqwält haft hem:t öfwer 20
åhrs tijdh, och der bredewed insinuerade sin Libell uthan dato.
Swaranden Hindrich Ingwarsson Comparerade och sade sig på intet sätt kunna
sitt jäf bewijsa hwarken med lagbudh el:r skiöthe uthan allenast Ett gammalt
kiöpebreef dat: d: 24 Jan 1647, som intet giör tillfyllest insinuerade sin
Libell uthan Dato. Warder förnögd med att Per Stänkelsson får skiöte på
sin åboende halfwa dehl af skattehem:t han åboer och giör åtahl på 18 D:r
Smt han har der uthinnan att fordra och i underpant 2 skepp:r Jordh.
Rätten Consenterade Per Stänkelsson skiöte på sin åboende medell af skatterättigheeten,
och hem:t lämbnandes dhem sielfwa som bäst dhe kunna sins emillan om pantet
och dhe 18 D:r föreenas.
49. Jöns Persson i Hörby Cit: Johan Ollson i
Borby beträffande koolega 1 D:r 16 öre Smt.
Swaranden påropades medan Abs: altså plichtar han för öfwerhörigheet 3 mk
Smt.
50. Håkan Christensson i Borby instämbdt Nills
Håkansson Ibm skulldfordran angående 4 D:r
Smt 1 T:a Rågh 1 T:a 2 skepp:r korn.
Swaranden Nills Håkansson wid sin fullmächtigh häradzdommaren och nämbdemannen
Tohr Ohlsson i Borby protesterade medelst citationens sena afförkunnande, altså
differeras till wijdare.
51. Jöns Håkansson i Tommarp möhla framkom för
Rätten och upwijste en upsatz på dhen Reparation
han giöra låtit och bekåstadt på sin städia och bruuk hafwande mölla
af Christianstadz Hospital, till summa 21 D:r 8 öre Smt som för Rätten blef
upläsen, och wederböranderne Oluf Swensson och Nills Håkansson som samma
upsatz underskrefwit, giorde dheras Eedelia uthsagu, dhen aldehles wahra sanfärdigh,
hwarefter Jöns Håkansson wahr TingzRättens Attestatum begiärandes, som
consenterades.
52. Per Nillsson i Blästorp nu andra gången lagh
och upbödh 3/16 skatte hem:t N:o 22 i Borby by,
till Per Persson i Borby och upwiste sitt klagebref Dat: Borby d: 1 Maij
A:o 1679.
53. Saken som instämbdt wahr Emillan Boo Mattzsson i
Wranarp klagande och Anders Nillsson i Wemmenlöfztorp swarande, angående
Een stuut han sig för 4 D:r Smt tilhandlat
hwarom parterne sins emillan wähnligen fårmades således, att Anders Nillss:
inom 14 dagars förlopp betahlar Till Boo Mattzsson för dhes praetention 5 D:r
8 öre Smt skier det eij, undergår han derföre laga execution.
d: 25 Februarij
54. Häradzskrifwaren wälb:de Petter Tångh i Wemmenlöfztorp
framkom för Rätten och begiärte laga huusesyn på sitt säteshem:n i Wemmenlöfztorp N:o 9 som honom
skall wahra anslagit, och bör besichtigas, huru dhet Emottages, hwilcken syn
honom bewilliades, och till des förrättande uthnämbdes nämbdemän:n Mårten
Nillsson i Tommarp, och Swen Andersson i Tullstorp som med fördeeligast och wid
anfordran skohla begifwa sigh der hän på boopallen, och samma hemmans
huusebyggningar i ögna sichte taga, således sin förrättning beställa, som
dhe då och för alt efterkommande tänkes kunna answara.
55. Ryttaren Johan Persson i Wemmenlöfztorph som
wanför och från Compagniet förlofwat, hwilken på sistledit sommar Tingh d:
26 Maij A:o 1692 wardt af dhen då dömbde kånan Gunnel Persdotter uthlagd
för barnefader, framkom och begiärte till sin siähls och saligheetz
meddels ährhållande, må för sin förseelse med begådt lönske läge förste
gånegn, efter han inga meddel äger, med kroppen plichta, efter han seijer sigh
skyldig till brottet.
Resolutio
Rätten pröfwade skiähligt att dhen förlofwade Ryttaren Johan Persson som
på Cronans Godz lönskeläge begådt och borde plichta 10 D:r Smt Emedan han
medelst armod och fattigdomb eij orkar botum plichta med kroppen och gatulopp.
56. Crono Ländzman:n wäll:t Magnus Löfbergh i
anledning af Hr höggref:e Excell:tz Hr kongl: Rådetz Fältmarskalkens och
General Gouverneurens höghwählborne Hr Grefwe Ruttger von Ascheberghz nådige
ordres af innehåld att alla kyrkiornes uthestående fordringar insamblas
skohla, efter föregående citation nu tilkiärade Gladsax kyrkios förrige
kyrkiowärder Oluf Nillsson i Gladsax och Tufwe Nillsson i Östratorp, för
dhen dhem i kyrkiostohlen påförde Ballance uti
1690 åhrs sluut Rächning Capitahl pro A:o 1672
287 D:r 26 öre 16 d med 18 åhrs derå löpande interesse á 6 proc:te 310 D:r
28 öre SM att antingen gifwa dheröfwer nu sin behörige förklaring eller
meddelen betahla.
Swaranderne mötte och seije hwarken för sigh sielfwa skylldiga samma peng:r
till Gladsax kyrkia, mindre weeta till dhes afbetahlning någon tilgångh, uthan
slutata Rächningar för så många kyrkiopeng:r som dhem anförtrodde wahrit,
och meddelen till kyrkian tarfwar, uthgifwit , mäst beklagandes att kyrkio Rächningarne
uti seenaste krigh genom fiende handh blefwo bortsnappade, hwilket alt dhe med
mehra bewijsa med Pastorij Loci Ehrewyrdigh och höglärde Mag:r Mathiae Sture
Attest Datt: Gladsax d: 23 Februarij A:o 1693 uthan dhes bewittnadhe dhe af nämbden
och tillstädes warande allmoge som dherom underrättade wohro, sådant wahra i
sanningh. Hwarefter bem:te kyrkiowärder wohro Tingz Rättens Attestatum begiärandes
på dhet dhe icke allenast sin oskyldigheet uti samma tilkraf, hoos H:r höggrefl:
Excell:z i underdånigheet kunna tillkiänna gifwa, uthan och förskoningh ansökia,
att samma Ballans wid nästa kyrkio Räkenskapz hållande kan af kyrkiostohlen
aldehles blifwa uthsluten, hwilken consenterades att derom wid General
Gouvernementet i ödmiukheet förfrågas.
57. Dito Ländzman:n bewijste med Citation hafwa Instämbdt
förra kyrkiowärdderne till Gladsax kyrkia, Clemet Mårtensson och Lasse Håkansson,
att förklara eller betahla dhen dhem 1690 åhrs sluth Räkningh uti
kyrkiostohlen påförde Ballans Capitahl för
A:o 1679 236 D:r 6 öre 12 d med 11 åhrs derå löpande interesse á 6
proC:te 155 D:r 28 öre 6 18/25 d in Summa 392 D:r 2 öre 18 18/25 d.
Swaranderne Clemet Mårtensson och Lasse Håkanss: comparerade förebärande
sigh wahra Balancerade för dhet dhe aldrigh intet eller emottagit, såsom
sielfwa kyrkiotiondenuthi krigzåhren som bleef dhem fråntagen och upförd till
kongl: Magazinet och Landgillen i krigzåhren eftergifne förmedelst dhe stoora
Contributioner allmogen underkastade wohro, och insinuerade först kyrkians sexmäns
attest om landgilletz Innestående pro A:o 1677, 78 och 1679 dat: Gladsax d: 25
7b:r 1692. derpå Inlade wärderne sine Supplique som andragit för Hr höggrefl:e
Excell:tz Aschebergh, med Cronans Befallningzman Psilanders påskrift och dher på
föllgde höghbem:te Hr Högh Grefl: Excell:tz nådiga Resolution att härmed
Tingz Rätten skall sökias Attestatum att så förretter som dhe berättat,
dat: Malmö d: 3 Novemb:r A:o 1692. Jämbwähl insinuerade swaranderne Pastoris
Loci Mag:r Math: Sture Attest dat: Gladsax d: 23 Febr: 1693, att så i sanning
ähr som dhe bem:te Ballans förklarat, hwilket så Hr Pastoren i Egen Person,
som nämbden och tilstädeswarande allmoge, som derom underrättelse bewittnade
sådant i sanning wahra.
Hwarefter kyrkiowärderne wohro Tingz Rättens Attestatum begiärandes, på det,
dhe icke allenast sin oskuld uthi samma kyrkio Ballans har Hr höggrefl:
Excell:tz eller wid General Gouvernamentz Contoriet, i underdånigheet kunna
angifwa, uthan och förskoningh sökia, och förfrågas härberedwidh i underdånigheet
om samma Ballans wid nästa kyrkioräkenskapz hållande kan af kyrkiostohlen
alldehles blifwa uthesluten, eller huruledes dermed förfahras skall.
58. Crono Ländzman:n wäll:t Måns Löfbergh, jembwähl
Instämbdt Tommerupz förrige kyrkiowärder Jöns Persson i Wranarp och Håkan
Jacobsson i Tommarp angående kyrkio Ballans
efter 1690 åhrs slut Rächning uti kyrkiostohlen fol 9. Capital 153 D:r 26 öre
Smt och 27 åhrs derpå löpande interesse á 6 proC.tz 248 D:r 27 öre 12 2/25
d: in summa 402 D:r 15 öre 22 2/25 d Smt.
Swaranderne wohro närwarandes, angåfwo sigh intet deruppå till kyrkian
skylldige wahra, utan långt för detta skohla hafwa samma peng:r för kyrkian
uthlagt wähl för ståendes Capitalet och förmehne ity för interesse böra förskonas,
incinuerade till sin oskyldighettz besannandhe Pastoris Loci Ehrewördigh och höglärde
Mag:r Mathiae Sture Attest dat: Gladsax d: 23 Febr: 1693 som för Rätten blef
upläsen och ad acta lagdh.
Hwilken Hr Pastoren nu nährwarande i Egen person bewittnade i sanningh wahra,
tillijka med nämbden och tillstädeswarande allmoge så wijda dhe derom underrättade.
Hwarefter wedrböranderne begiärte sökia Hr högGrefl: Excel:tz eller General
Gouvernamentet om förskoningh och deliberation till afförande uthi
kyrkiostohlen, och åstunda TingzRättens Attestatum som medelst Rättwijsan eij
förrias(?) kunde.
59. Dito Crono Ländzman på samma sätt låtit instämma
Oluf Matsson i Wirestadh och Oluf Jönsson i Tommerup att förklara dhen
dhem uthi kyrkiostohlen fol: 9 i 1690 åhrs Ballance
Räkning påförde Ballans 714 D:r 16 öre 13 d.
Swaranderne Oluf Matzsson och Oluf Jönsson Sisterade angifwandes sig minste
dhelen deraf till kyrkian skylldige ähro, och att samma Ballans härflyter af
dheras Antecessorers och förrige werdernes så för krigzåhren som elliest
sedan påförde skullder, åhr efter annat till 1688 åhrs sluthräkning 634 D:r
2 öre 13 d som original nya kyrkiostohlen fol: 5 bewijsar, hwad öfrigt ähr, påtaga
dhe sigh betahla.
Derefter framstod swarandernes förmän par efter annat, och icke allenast
sielfwa förklarade sine ballancer mundtel:, uthan till så mycket större säkerheet,
insinuerade hwar för sigh, Pastoris Loci Ehrew: och höglärde Mag: Mathiae
Sture Attester, både om dheras oskyldigheet och huru mycket hwar och Een af
dhem betahla bör, nembl:
1:mo insinuerade 1679 åhrs wärdar Hillebrand
Bärtellss: i Carleby och Oluf Anderss: i Wranarp förklaringh på sin
Ballans 222 D:r 21 öre dat: d: 23 Feb:r 1693 genom kyrkioherdens attest.
2:do Inlade 1682 wärder Swen Christiansson i
Wranarp och Anders Andersson i Carleby sin förklaringh under Pastoris Loci
Attest dat:t Gladsax d: 23 Feb:r A:o 1693
3:tio framtedde 1684 åhrs wärder Nills Mårtensson
i Tummarp och Mårten Mattzsson i Wranarp sin förklaringh för 358 D:r 21.
8 d genom kyrkioheerdens Attest dat: Gladsax d: 23 Februarij 1693.
4:to sammaledes upwijste 1687 åhrs wärder Boo
Mattzsson i Wranarp och Christopher Hansson i Tummarp dheras förklaringh för
dhe dhem Ballancerade 419 D:r 5 öre 10 d med kyrkioherdens Attest dat: d: 23
Februarij A:o 1693.
5:to Icke mindre insinuerade 1688 åhrs wärder Mårten
Truedsson i Tågarp och Nills Larsson i Tummarp deres förklaringh på förbem:te
634 D:r 2 öre 13 d som inbegrijpen under 1690 åhrs Ballans medh Pastoris Loci
Mathias Sture Attest dat: Gladsax d: 23 Feb:r 1692.
Hwillka Attester H:r Pastoren Mag: Matthias Sture som i egen person för Rätten
till städes war, bewittnade verbotem i sanningh wahra, det samma giorde och nämbden
med tilstädes warande allmoge så wijda dhe derom underrättadt.
Dherefter wederböranderne wohro Tingz Rättens Attestatum begiärandes dermed
icke allenast dheras oskyldigheet wid General Gouvernamentet K:l:e Landz
Contoiret i underdånigheet att tillkiännagifwa uthan och om förskoningh
Lamentera, att sådant wid nästa kyrkio Räkenskaps beqwämligast må kunna Rättas,
som bewilliades.
60. Crono Ländzman:n wäll:t Måns Löfbergh framkom och gaf tillkiänna sig wähnligen och wähl föreent wahra med Bonden Per Ollsson i Tommarp, bekräftande dhes til honom efter citationen stälte kiähromåhl om bondens förgrijpeligheet emot ländzman:n således att Per Ollsson betahlar till ländzman:n Löfbergh innan 2 dagars förlopp 2:ne Tun:r hafre och 3 mk Smt penng:r des uthan, som sielfwa förlijkningz skriften dat: Borby d: 24 Febr: A:o 1693 af Per Påhlsson i Gladsax och Jöns Andersson i Jerestad underskrefwen nährmare uthwijsar, hwilket Rätten så wijda måhlsEgande Rätten tilförne aggererade och finner skiähligt hwarest Per Ollsson sitt löfte icke efterkommer och betahlar till cronoländzman:n Löfbergh 2 T:r hafre och 3 mk Smt Peng:r inom 14 dagars belopp undergår han derföre wederbörl: execution.
61. Ytterligare hade Crono Ländzman:n Måns Löfbergh
instämbdt samptel: 1690 åhrs kyrkiowärdar uthi heela häradet som
efter kyrkiostolarne finnes till een dehl för stoore
penninge summor Ballancerade, jämbwähl 1691 och 1692 åhrens kyrkiowärder
som intet efter öfwerheetens befallningar har lefwererat kyrkioTijonde spannenåhlen
in Natura till dhe ställen dhem anbefallt wahrit.
Swaranderne öfweralt som i 1690 åhrs Räkningar stå balancerade mötte, hänskiuta
sigh under wederbörl:
Liquidationer emedan dehls angifwa, att sedermehra som ber:de åhrs rächning slötz
dhertill kyrkiornes högnådige deponationer giordt stoora uthbetalningar som
wid nästa Räkenskapzhållande pro A:o 1691 kommer att observeras, dhe öfrige
1691 och 1692 åhrens wärder som med Tijonde eller Landgille restera, ährbiude
sigh medh säden in Natura med första clarera.
Resolutio
Rätten pröfwar skiähligt dhet samptel: 1690 åhrs kyrkiowärder efter föregående
Liqvidationer betahlar till kyrkiorne alle dheras Ballancer till införwarande
uthi dhe nu i wärket, warande kyrkiokistor el:r undergå derföre wederbörl:
execution, sammaledes 1691 och 1692 åhrens wärder måste oemot högel: bort
lefwerera dhen innehållna Tijonde spannemåhlen jämpte landg:l i särdehlesheet
Borby kyrkiowerdar.
© Magnus Lindskog, 2002-2008
(viss redigering pågår
fortfarande)