1699st

Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

In Nomine Jesu

Anno 1699 d: 5 Junij höltz ordinarie sommarting uti Jerrestad härad af häradzhöfdingen Bengt Seth och dhen wahnlige eedsworne nembden som wore:

Thore Ohlss. i Borreby
Tillof Mårtenss. i Röllöf
Anders Swenss. i Tågarp
Swen Anderss. i Tullstorp
Mårten Ingemanss. i Wallby
Matz Ohlss. i Glimminge
Erich Swenss. i Jerresta
Arfwed Håkenss. i Wemmenlöf
Nils Åkess. i Stijby
Mårten Nilss. i Tommerup
Ohluf Frenness. i Örneberga
Pehr Nilss. i Wiarp

Chronones Befallningzman Ehreborne och wählb:de Hr Elias Löfberg upwijste i Rätten ett Cessionsbref af Söhren Nilss. Dat:d d: 15 martij 699 hwaruti han til Hr Krijgz Cammar Rådet wälb Niclas Cronacker, afstår Ramkula qwarn hwilket bemelte Hr Krijgz Cammar Rådet igenom Hr Befallningzmannen begiär måtte för Rätten inprotocolleras, fölliande dherhoos Copia af Hans Excellences Hr General Lieutnanten och Gouverneuren Hr Carl Gustaf Rehnschiöldh resolution dat:d d: 22 martij 1699 än refarertion på dhen seqvestration som kyrkiobookhållaren wählbetrodde Petter Falckman dherpå erhållit, hwilka oplästes och exhiberades.

Oplästes kongl. Maij:tz allernådigste förordning för dhen tilstädes warande allmoge angående fördubbling på kyrkioplikten för dhem som begå enkelt hoor, hwilket war Dat:d d: 18 April 1699.

Sammaledes oplästes Hans Excellences General Lieutnanten och Gouv:n högwählborne Hr Baron Carl Gustaff Rehnschiölds bref angående dhen förbudne införsel på humble sampt humble Gårdars förbättrande Dat:d d: 21 martij 1699.

Enkian sahl. Rasmus Tofts i Gislöf låtit incitera Anders Nilss. ibidem angående ett huus som han sig tilägnar at äga, ingifwandes skriftl sitt klagomåhl som för Rätten oplästes och exhiberades. Anders Nilss:n comparerade til wedermähle och Insinuerade een domb afsagde wijdh ordinarie höstetinget i Borreby emällan Rusthållaren Lars Swenson i Gislöf och Rusthållarne Erich och Mickel Nils söhner Dat:d d: 3 octobr 1693 hwarigenom Mickel och Erich Nils söhner dömmes att afstå huuset til Lars Swenss. i Gislöf. Enkian berättar sedermehra wara tildömbd att betahla bemelte Mickel och Erich Nils söhner, men berättar sig icke hafwa denna utan bemelte Nils söhners dhen til sig tagit beropandes sig på förra Tings Protocollet at dheruti efterrättelse dherom lähr finnas, och som dhet nu eij war tilstädes, utan hoos sahl. Lilliengrijps enkefru differeras här medh til i morgon att bodet efter Protocollen kan igenkomme.
Hindrich Nilss. som såldt bemelte huus til enkians förälldrar, opwijste dess kiöpebref då han sig Gården anno 1666 d: 16:de martij tilhandlade, som oplästes exhiberades och åtherlefwererades.

Uthroptes efter qwartermästaren Johan Törner som hade låtit incitera Christopher Person i Comsta, men som qwartermäst: eller någon å dess wägnar eij war tilstädes, anstår så länge til dess man dess laga forfall får höra.

Bonde drängen Lars Nilss. låtit incitera Hindrich Jönson för skuldfodran 13 D:r 24 öre smt. Hindrich Jönss. mötte tilstodh skullden wara riktig, men han icke förmögen dhen efter willian nu at clarera, begiärer dag til Mikels mässo. Fullmäktigen på Lars Nilss. wägnar badh få niuta betahlning utan oppehåldh och begiärade domb. Tings Rätten blef underrättat at Hindrich Jönssons willkohr wore ganska slätte, wijdare hade dhe intet att påminna.
Resolutio
Alldenstund Hindrich Jönss. icke nekar skullden utan tillstår dhen wahra riktig, men som han för tijden oförmögen är dhen at betahla, anhåller han om dag til hösten at han kan hafwa något at wända i penningar; Altså finner Rätten honom skylldig at betahla til drängen Lars Nilss 13 D:r 24 öre smt om Mikelsmässo nästkommande eller lijde execution.

Samptl. Onsiö Byemän låtit instämma Sönne Biörn på Baskemölla, Anders Håkenss. och Joen Håkenson i Wemmenlöf angående Onsiö Byes orne som är funnen i Wemmenlöf gillad. På samptl. Byemännens wägnar instäldte sig Åge Arfwedss. som fullmäktig på dheras wägnar inlefwererade dheras karemärke istället för skriftel: fullmakt, klagandes att dheras Bymän mist förleden höst dheras orne, hwilken dhe igenfunnit, snöpter i Wemmenlöf By, och såsom desse 3 männ haft bem:te orne i dref medh sine swijn 3 a 4 mihl tiltahlande han dhem dherföre.
Wederparterne Sönne Biörn, Anders Håkenss. och Joen Håkenss. i Wemmenlöf mötte, berättandes Sönne Biörn på Baskemölla att dhenne orne kommit blant dheras swijn emällan Oleröd och Maglehemb, och dher dhe kommo wijd Maglehemb kiörde dhe honom ifrån sig til prästens poryh, och när dhe kommo wijdh, och när dhe kommo wijdh Skifwarp kom han strax efter dhem löpandes, hwarest dhe åther jagade honom från sig, och då skilldes Sönne Biörn ifrån dhem andre uti mörkningen til sin By, men betygar at dhe då kiörde samptel Ornen ifrån sig, men kom intet til hans By.
Anders Åkess. och Jon Håkenss. tillstodo dhenne berättelsen sant wara, och berättade sig icke hafwa sedt ornen för än ett paar dagar dherefter dhen kommet til dheras By. Rätten tilfrågade om dhe icke låtit oplysa ornen, Jon Håkenss. berättade at hafwa Chronones Ländsman W:t Magnus Löfberg sådant tilkänna gifwit, at een fremmande orne, war til Byen kommen. Chronones Ländsman som tillstädes war tilstodh at Jon Håkenson honom dhet tilkänna gifwit, men som han då strax dherefter fick höra, att ornen skulle tilkomma dhem i Onsiö, tänkte han intet annat, utan at dhe ornen dher kunde igenbekomma. Rätten tilfrågade dhem huruledes ornen är kommen til at snöpas hwarpå dhe berättade sig dheraf alldehles intet weeta.
Dhe påberopade wittnen Jon Ohlss., Bengt Larss., Bengt Hanss. och Jeppe Larss. såsom intet jäf emoth dhem war efter föregången förmahning om eedens betraktande aflade dheras lijflige eed och berättade dherpå Jon Ohlss. at han i dhenne saken intet weeth wijdare än at Joen Håkensons moder hämptade een gång ornen ifrån hans swijn, men om han war gillader eller intet weet han eij, men sedt honom gå Gårdh emällan i Byen heela tijden.
Joen Håkensons moder om 60 åhr berättade icke kunna påminna sig hafwa hämptat någre andre swijn än dheras egne. Rätten frågade Jon Ohlss. om han sedt ornen haft läge och tilhåldh uti Jon Håkensons Gård. Swarade at han sedt honom gådt medh hans swijn och at hans moder då kiörde honom i hans Gårdh, hustrun neekade sig dhet icke weetat eller kändt ornen.
Wittnet Bengt Larss. uthsade sig eij wijdare härom weeta ähn at Jeppe Larson och Swen Hanson warit uti hans stugu och tahlt om samme swijn, då Jeppe Larson sade, at Jon Håkens moder warit hoos honom och spordt efter ett fremmat swin säijandes Jeppe sig troo dhet måtte wara een sigg, efter han tyktes då wara galt och ingen orne, och bar sig lijkwist wijdh swijnen.
Wittnet Jeppe Larss berättade sådant sant wara, men weeth intet wijdare än at ornen gådt af och ann dher i byen. Rätten tilfrågade om modren war för sig sielf, swarades neij, uthan hoos sohnen Jon Håkenss.
Anders Håkenss. betygade dhet ornen aldrig warit uti hans Gårdh eller dher haft sitt lege(?).
Jeppe Larson berättade att då modren hade hämptadt honom kom ornen någre dagar dherefter åter til honom, då sågo dhe honom wara nyl:n snöpter, hwilket war een fiorton dagar eller 3 wekor för påsk. Rätten frågade huru myket bemelte orne kunde wara wärdh? Dhe som honom sedt betygade honom wara wärdt 10 a 12 mk.
Kärand:nes fullmäktige Åge Arfwedss. sade sig lijdet såden skada i dheras By, att dhe inge wåhr grise fådt, och giordt åthskillige reesor hijt före, för dhen samma.
Q:o När han först war efter ornen och om dhen honom är worden nekat? R:s han war efter honom i Glugg månad, och som han då war snöpt wille han honom intet igentaga.
Modren förehöltz wittnens berättelse men neekade alldehles dhertil sig dhen intet tagit eller kändt. Joen Håkenss. neekade alldehles at han anten sielf snöpt eller låtit någon annan dhen snöpa, icke heller tilägnat sig dhen samma eller dhen för någon förhållit utan att dhen lupit så wähl i dhe andras Gårdar, som i hans. Rätten frågade Parterne om dhe något wijdare i dhenne saken hafwa at säija? Swarades neij, togo altså afträde.
Resolutio
Uppå samptl. i Onsiö Bymäns wägnar påstår fuller Fullmäktigen Åke Arfwedss:n at emädan dheras Byes orne warit iblant Swinen som Sönne Biörn, Anders och Joen Håkenss. ifrån skogen hembdrefwe, böhra dhe swara til urnen och dhen skada som heela Byn på dheras afwel dheraf tagit, sampt hwadh dhe på åthskillige reesor efter dhen samma beskostadt hwaremoth Sönne Biörn til sin befrijelse andrager at dhenne urnen kommit iblandh dherasswijn, emällan Ulsrödh och Maglehem och fast dhe honom wijdh Prästens porth i Maglehemb bortkiört har han dog wijdh skifwerup igen kommit, efter dhem löpandes dher dhe åther jagat honom bort, och då skilldes Sönne Biörn om aftonen i mörkningen ifrån dhe andre til sin By, dijt dhenne ornen icke kommit hwar medh Anders och Joen Håkenss. också instämma icke heller annorledes bewist är. Fördenskuldh finner Tings Rätten skiähligt Sönne Biörn detta måhlet alldehles at befrija. Anders och Joen Håkenss. beträffande så betyga dhe att sedan dhe samptl. urnen wijdh Skifwarup bortkiördt, har dhe icke blifwit honom warse förr än ett paar dagar dherefter uti dheras by, och fast urnen löpt dher Gårdh emällan påstår Anders Håkenss. dhet han aldrig warit i hans Gårdh icke heller dhet ringaste haft medh honom at skaffa. Betygandes fuller dhe af kärandenhörde wittnen nemlig Jon Ohlss. dhet Jon Håkensons moder een gång hämptat uhrnen uhr hans Gård och kiördt dhe til Jon Håkenss. så och wittnat Jeppe Larss. attt modren äfwen wähl hämptat dhen uhr hans Gårdh, och han een tijdh dherefter sedt honom wara snöpt, men att dhen elliest gådt af och ann i Byen, så neekar dog modren om 60 åhr gammal dhet hon aldrig ansto sigh hämptadt något fremmat swijn, utan dheras egne. Beropandes sig hennes sohn Joen Håkenss. uppå Chronones Ländzman att han honom tilkänna gifwit at dher een fremmad orne lopp hwilket och ländsmannen tastadt sant wara, men som ländsmannen dherefter fick spöria att dhen Onsiö By tilhörde, och tänkt att dhe dhen igen hämptadt, dherom ingen wijdare å tanka giordt, för dhet öfrige neekar Jon Håkenss. alldehles dhertil att han sig uhrnen anten har tilägnat, optagit, snöpt eller snöpa låtit, kan altså Tings Rätten eij annors än i fuller af domare regloeri Jon Håkenss. så wähl som Anders Håkenss. för kärandernes tiltahl i detta måhl befrija, warandes Onsiö Bymän berättigat dheras orne uthan lösen efter lag at ingen taga actum ut supra.

Uthroptes om wählborne Hr Ryttmäster Ridderschiöld som låtit Citera Swen Anderss. men som ingen war på Ryttmästarens sijda tilstädes, upskiötz dhet.

Lars Swenson i Nöbbelöf bewijste medh inlagd Citation lagl. hafwa stämbdt Ryttaren Inge Broberg i Nöbbelöf angående 10 D:r srmt rest, på ett dhem emällan giordh förlijkning för dhet han afstådt een gård som han i bruk fådt af såbemelte Ryttare då warande Rusthållare.
Swaranden Broberg war til wedermähle neekade sig hafwa lofwat honom något i förlijkning utan att weder parterne warit skyldig honom 10 D:r i Ränta af Gården och 2 D:r Rootepeningar dhem han honom aftergifwit.
Lars Swenss. sade sig intet brukat Gården utan måtte dhen första åhret qvittera medh gröde och altsammans, och altså ingen ränta kunnat gee, och som hans wederpart neekade härtil, säijer han sig kan skaffa bewijs til nästa Ting hwar til han Dilation begiärade.
Inge Broberg upwijste i Rätten een Lagmans domb af d: 27 aug: 1698 oppå Cornetts enkian Petter Grönwalls att han skulle betahla til honom 12 D:r smt efter förlijkning som han berättar angå samma saak, men rubriken af domen förmähler om 10 D:r smt och 15 skepp:r korn som bemelte Cornetts enkia upburit. Sammaledes een Tings Rätts domb af Dato d: 15 Novembr 1694 emällan Lars Swenss. angående Gårdens häfdande, som han bodt på, hwilka påskrefs.
Resolutio
Uppå kärandens anhållande upsättes saken til nästa Ting, då han har att inkomma medh sådanne skiähl och bewijs som han til sakzens oplysning kan hafwa och tiena, så frampt han icke wille wara dess tahlan förlustig. Inge Broberg begiärade at han af Rätten måtte pålägges at ställa Caution för förorsakad omkostnadh, men som drängen war lagstadder i tienst och eliest är kärande kunde dhet eij bewillias.

Chronones Befallningzman ratione officij låtit instämma drängarne i Wemmenlöfs torp Joen Håkenss, Carsten Mårtenson, Pehr Bastianson för begådt sabbatzbrot genom slagsmåhl på sidstl: Bönedag. Swaranderne wore tilstädes föregaf och berättade at dhet intet skedde medh någon onsko utan gäckerij.
Dhe inciterade wittnen Nils Hindrichss. och Pehr Tygess. efter föregången förmahning om eedens betraktande, emädan inge jäf emoth dhem hades, aflade dheras eedh och wittnade således först Nils Hindrichson at då dhe wore ingångne uti hans huus hörandes han dhem hwarken trätta eller bannas såg han att drängen Måns Håkenss. slog Carsten Mårtenss. på öhrat. Sammaledes giorde också Pehr Bastianson wijd Carsten Mårtenson, men Carsten Mårtenss. wärde sig intet, eller slog något igen, weth altså intet om dhet war een leek eller ondsko.
Wittnet Pehr Tygeson giorde samma berättelse att dhe bägge gafwo Carsten Mårtenss. hwar dehra sin öhrfijl, men weeth intet om dhe sig något emällan hade, utan då han detta såg gick han hemb tyckte dock dhe war lijtet beskänkte.
På tilfrågan tilstodh Måns Hågenss. at han sig genast medh dhen andra genom hand tagande fölijkte, men wille dock eij annorledes wijdgå än dhe dhet giort af gäckerij. Pehr Bastianson tilstådh sig hafwa slagit honom på öhret, men att dhet skedt af gäckerij.
Carsten Mårtenson som fådt öhrfijlen berättade att Måns Håkenss. genast frågat honom om han wille förlåta honom dhet, hwartil han swarade emädan dhet af intet onsko war, wore dhet snart tilgifwit.
Rätten frågade hwar dhe hade druckit swarade sig icke mehr drukit än lijtet af een lämbning uppå een Tunna; hwaraf 2 kahrar i fyra söndagar druckit. Chronones Befallningzman begiärdte dilation i saken til nästa Ting, bättre bewis at få förskaffa, hwilket Rätten bewilliade, Blifwandes iemwähl swaranderne förelagde sig då iemwähl att inställa.

Anders Trullss. i Kareby hade låtit citera Christopher Christenson i Wemmenlöf angående een hoos swaranden funnen yxe, käranden frånstuhlen. Christopher Christenson infant sig til wedermähle inwände först, at han förseent fådt stembningen, och dherföre intet kunnat framskaffa sin hemmulsman.
Rätten badh honom uthsäija hwilken som war hans hemmulsman, nembde altså Nils Swenss. i Wemmelöf at han af honom kiöpt yxen, och som berättades att han warit här i byen, skickades bodh uth at fråga efter honom, men kom til swars at han wore alleredan hemrester. Differeras härmedh til i morgon. Yxen blef framwijster för Rätten och war smeden Oluf Swenss. i Wemmenlöf tilstädes som berättade sig känna yxen och at han dhen för Anders Trulss. giordt hafwer.

Dhen 6 Junij Continuerades Tinget.

Uthi förre saken om yxen infant sig Christopher Christenson, hafwandes medh sig sin påberopade fångeman Nils Swenss. i Wemmenlöf. För Nils Swenss. upwijstes dhen omtwistade yxen hwilken han icke wille weder känna. Sägandes dhet aldrig warit hans yxa, uthan den Christopher Christenson honom tiltahlte at yxen klandrades har han mehnt dhet wara dhen yxe han af honom bekommit för dhen han också budit sig willia swara.
Christopher Christenson tilfrågades hwem som warit öfwerwarande när han dhenne yxe kiöpte, och huruledes han wil bewijsa sin tiltahlan. Swarade at ingen annan warit öfwerwarande, utan sälliarens folk, hwartil Nils Swenss. neekade, att hans folk aldrig sedt honom sällia dhenna yxa, men genast då Christopher tiltahlt om yxen badh han gifwa sig sin yxa igen, då wille han gifwa honom sina penningar, men som ingen yxe fådt see för än nu dhenne. Rätten frågade Christopher hwad wijdare han hade i dhenne saken, swarade sig sättia dhet uti Rättens godtfinnande och afgiörande.
Resolutio
Dhet beropar sig fuller swaranden Christopher Christenson uppå Nils Swenss. i Wemmenlöf att ingen dess fångeman til yxen, men som Nils Swenss. betygar sig icke hafwa såldt til honom dhenna utan een annan yxa, och Christopher Christenson sin tahlan med kiöp eller icke gitter bewise, Altså fälles han til saken, och böhr plikta Treedubbelt så mycket som yxen är wärdh som är 1 D:r 28 öre smt och tage ägermannen sin yxa igen.

Dhen wijdh sidsta Ting incominerade saak emällan Pehr Ohlss. i Wallby kärande och Jöns Ohlss. i Ingelsta swarande angående een fåhle. Parterne påroptes men käranden fanns eij tilstädes ty beroor härmedh något lijtet.

Mårten Anderson i Sandby hade låtit stämman Johan Ohlss. och Anders Holmboe i Borrby sampt Oluf Kielss., Pehr Holmboe och Oluf Mårtenss. ibidem för dhet dhe honom medh hugg och slag af yxor och stafwar ochristel. hanterat. Wederparterne undantagandes Oluf Kielss. och Pehr Holmboe infunno sig til wedermähle, men berättade saken wara redan förlijkt hwilket och Mårten Anderss. beiakade.
Chronones Befallningzman wählb:d Hr Elias Löfberg påstodh sig eij kunna eftergifwa konungens rätt utan begiärade att dherpå laga straff må föllia. Hwarföre efterfrågades huru saken war tilgångit. Mårten Anderss. berättade dhet deh slagit honom åthskillige blånader och ett blodwite i pannan.
Ländsmannen Löfberg och nembdemannen Thore Ohlss. som synat honom berättade dhet han haft ett blodwijte och 8 blånader, på ryggen, och uti sijdan, hwilket Mårten Anderss. tilstodh och Ryttarne eij mothsade. Rätten efterfrågade orsaken til detta slagzmåhl och om dhe twenne obsentes icke warit medh, berättandes sig ingen annan orsak haft, allenast dheras mehning warit at dhe warit så när om at bärga som någon annan, hälst at dhe wijdh samma orth och på höllo at bärga, hafwe eliest alle warit i flock och förente. Rätten frågade om någon något mehr hade i dhenne saken at påminna, hwartil swarades neij.
Resolutio
Ehuruwähl Parterne tilkänna gifwa at dhe medh hwar andra wänligen och wähl förlijkte äro, så påstår lijkwähl Cronones Befallningzman konungens Rätt i saken. Fördenskuldh dömmes Ryttaren Johan Ohlss., Anders Holmboe, Oluf Mårtenson, Oluf Kielss. och Pehr Holmboe, som slagit Mårten Anderss. åtta blånader och ett blodwijte hwardehra att böta Tiugu siu mark smt.

Chronones Ländsman Löfberg hade låtit instämma Ryttaren Johan Ohlss. i Borreby och huusmannen Oluf Mårtenss. angående dhet dhe medh een båth skall hafwa öfwerhulpit muuraren och rymbningen Jöran Larson medh ett lägrat qwinfolk til Borneholm. Inläggandes ländsmannen een skriftlig berättelse Uthgifwen af Lars Sparre, Peder Spennare och Pehr Täckare som war uthaf innehåld at Jöran Larss. muurmästare som rymbdt öfwer til Bornholm för dhem berättat at han skohlat kiöpt samma båth af Johan Ohlss. Ryttare och Oluf i Borreby, och gifwit dhem dherföre twå sängedynor och annat mehra till 14 dahlers wärde, hwilket bemelte muurmästare uti andre godt folks närwahro i Bornholm som attesten medh underskrifwit berättat då desse war öfwer att hämpta dheras båth igen.
Ryttaren Johan Ohlss. och Oluf Mårtenson mötte til wedermähle men neekade bägge alldehles härtil, både til at hafwa såldt båten eller något af honom det ringaste bekommit, och har dhen andre sådant osant dhem pålugit påstå at han som förrymbdh är icke må gifwes witz ordh.
Dhe tre Ryttare som ägt båten blefwo tilfrågade om dhe hade någon kundskap att wederparten sådanne saker bekommit hwartil dhe swarade neij. Men PehrTäckare berättade dhet han om een morgon betijda sedt huusmannen Oluf Mårtenss. komma medh Johan Ohlss:s wagn ifrån staden. Oluf Mårtenss. neekade dhertil och sade dhet wara honom osandfärdeligen påsagt.
Rätten frågade om inge flehre hade sedt at dhe warit nedre medh wagnen, swarades neij, Ryttaren Johan Ohlss. sade honom wara dess afwundsman, hwarföre han icke böhr gifwas witzord.
Chronones Befallningzman Hr Elias Löfberg begiärte på embetz wägnar at emädan lyknelser förefaller medh wagnen, at saken til nästa Ting måtte beroo, på dhet wijdare dherom kunde undersökas, hwilket bewilliades och opskofes altså saken.

Chronones Ländsman hade låtit instämma sahl. Anders Andersons änkia i Stijby angående brijstfälligheet uppå ett Chronohemman i Stijby som alldehles är afhyst, af hwilket Anders Anderson halfwa dehlen på frijheet uptagit, men icke allenast olagl. Häfdat och hwadh dher bygdt bortfördt, uthan hwadh huus dher på war afhyst, så at dhet än står öde, hwarföre Pratenderar skatterättigheeten oppå ett 5/8 dehls hemman att sådant måtte hemfalla kongl. Maij:th och Chronan i betahlning. Rätten frågade om Befallningsmannen til mäta huru stoor skadeståndet kan wara, swarades neij.
Enkian medh dhen sahl. mans broder Swen Anderss., Hågen Anderss. och mågen Mårten Ingess. och brodern Per Anderss. inkommo för rätten, berättandes bröderna at dhem dheras andehl uti skatterättigheeten så wähl som dheras aflidne broder tilkommer. Enkian berättade dheremoth at då hennes sahl. man emottog Gården war dhen alldehles ruinerat så at Bröderne hwarken medh Gården eller annan dheras faders wijdlyftigheet sig wehlat befatta, utan hennes man Gården så godt som af nyo upbygdt, och Gården sedan öfwen bebodt, men dhet ringaste anspråk förrän nu dherpå icke giordt, lijkwähl will enkian så frampt dhe will swara Chronan til den brijstfälligheeten som Chronones befallningzman dherpå pratenderar och annat hwadh han skyldig kyrkian skyldig är wara tilfrijdz at dhe må få dheras andehlar behålla.
Chronones Befallningzman påstodh Chronans rätt wara så mycket större, som enkians man tagit husen ifrån Chronohemmanet och låtit opsättia på skattehemmanet.
Rätten frågade huru länge hennes man är dödh, swarade dhet är ungefehr 8 åhr sedan. Eliest berättade bröderne at så länge fadern lefde bodde dheras broder allenast på halfwa skattehemmanet, men fadren stodh för heela bruket, och att dhe kunde bewijsa dhet fadren efterlembnat sig mehra egendomb ähn giäld, och förmehna bröderne at dhen som fördärfwat ChronoGården böhr och dherföre swara så och sielf betahla kyrkian, men aldrig hafwa dhe eftergifwit dheras rätt til skatterättigheeten, hälst han dhermedh aldrig lagfarit.
Hans ehrewyrdigheet Hr Pehr Bager i Stijby påminte på kyrkians wägnar att oppå skatterättigheeten redan för kyrkian war genom Seqvestration för dhet hennes man war skyldig til kyrkian som är 55½ D:r smt. Eliest anhölt änkian at såsom mannen lembnat efter sig stoor wijdlyftigheet at hon nödgas opbiuda sitt boo til sina creditorer at sådant måtte bewillias, hwilket Rätten consenterade, och att dhe inom sex wekors förlopp kunde sammankallas. Chronones Befallningzman Löfberg badh om Dilation i saken til nästa Ting på dhet han imedlertijdh kunde skaffa närmare beskedh och låta mätha dhen skadan som på Chronohemmanet skedt är, blef altså saken til nästa Ting opskiuten.

Efter Rättens föreläggelse wijdh sidsta Ting infant sig Pehr Ohlss. i Wahlby som låtit Citera til wittne dhem han medh sig hade nembl. Lars Ågess., Nils Matzon, Broor Trulss. i Hammenhög angående en fohle, hwar medh Jon Åkess. i Ingelsta twista om, begiärandes nu at som han i går här warit medh wittnen, men hans wederpart som giordt sig til kärande eij ähnnu infunnit, at hans wittne måtte blifwa afhörde.
Chronones Befallningzman berättade at bemelte Jöns Åkeson til i morgon låtit instämma een annan saak och lähr då tilstädes komma, har eliets ingen serdehles Notification om saken fådt, blef altså saken til i morgon differerat.

Pehr Pehrson och Michel Tueson i Gislöf framkommo för Rätten och begiärade at andra opbodet måtte skee på dhe skatte Grunder som dhe sin emällan hafwa bytt, och wijdh seenaste Tinget låtit förste gången opbiuda. Opbiudandes Pehr Pehrson ½ dehlen i skattehemmanet N:o 13 som han fådt af Mickel Tygess och Mickel Tygess.opbiuder andre gången ½ skattehemmanet N:o 10 som han bekommit af Pehr Perss. hwilket bewilliades och skedde opboden, men som dhe lefwerarat från sig dheras kiöpebref wijdh sidsta Rätten och dhet nu intet fans lofwade dhe dhet til nästa Rätt willia dhet förskaffa.

Enkian Johanne Mickel Mårtens i Gislöf begiärade igenom dess sohn Mårten Mickelss. andra opbodet uppå hälften af 3/8 dehls hemmanet N: 14 i Gislöf hwilket han af Tue Lars 1683 sig afhandlat. Sammaledes andre opbodet uppå andre hälften af hemmanet N:o 14 hwilket Nils Perss. i Gislöf sig 1688 afhandlat hwarpå kiöpebrefwen wijdh sidsta Rätt inlefwererat är, och ansades dhet til nästa Ting in sinuera. Imedlertijdh bewilliades och skedde opboden.

Qwartermästaren manhaftig Johan Törner som hade låtit incitera Christopher Person i Kongstadh angående 5 skepper korn skulldfodran efter obliga:on infandt sig och uhrsäktade sitt utheblifwande att han måst beställa om regementz mötet, upwijste wederpartens obligation i Rätten.
Christopher Person kom tilstädes tilstodh fuller obligationen hafwa uthgifwit och widhkände karemärket som han berättar til Hr qwrtermäst:ns hustru hafwa uthgifwit, men sade sig dherföre betahlt 15 Mk och som han dhet eij kunde bewijsa badh han om dilation til nästkommande höst. Qwartermäst:n sade sig länge wäntat och giordt dherpå bekostnadh, fodrade altså expenser för sin reesa ifrån sin tienst för dhet öfriga unnar han honom dilation til nästkommande Mickelsmässe.
Resolution
Såsom qwartermästaren opwiser Christopher Pehrsons klare obligation på femb och een half skeppa korn anno 1696 uthgifwen hwilken fuller swaranden wedstår hafwa uthfästat men i förstone Disputerar dhen samma medh förewändning at dhet warit een willigheet för låhn, dog erbudit sig dhen samma til nästkommande höst att fullgiöra, hwilket Qwartermäst:n ändtl: samtyckt när honom dess anwände Rättegångs omkostnadh tillijka ersättias. Altså dömmes Christopher Person att betahla til qwartermästaren Johan Törner femb och en half skeppa korn nästkommande Mickelsmässe jämpte een dahl:r i Rättegångs omkostnadh eller dherföre lijde execution.

Enkian sahl. Rasmus Toft i Gislöf som hade låtit citera Anders Nilss. angående ett huus som han sig tilägnar, blefwo nu således för Rätten förlijkte, att Anders Nilss. i ett för alt til enkian lofwar betahla femb D:r smt och så medelst från henne alldehles wara qwitt, hwilket dhe medh hand tagande inför Rätten bekräftade, begiärandes att Rätten samma dheras förlijkning och stadfästa wille, hwilket Rätten bewilliade och härmedh alldehles under dombskraft stadfäster.

Hindrich Ingwarss. i Gislöf framkomb för Rätten och begiärade andre Opbodh på ett tredie dehls skattehemman N:o 17 i Gislöf, och som han sidsta Rätt inlefwererat dess kiöpebref hade han dhet nu intet tilstädes utan efterfrågas och til nästa Ting Produceras måste, imedlertijdh bewillias och skedde dhet begiärte opbodet.

Nils Tueson i Gislöf framkom och begiärade att efter som alleredan Tre opbodh är skedt på dhet fiärdingz och een heel sextondehls skattehemman i Gieslöf som af Fadder Pehrss. sig har tilhandlat, och dhet sedan öfwer natt och åhr stådt oklandrat honom dherpå af Rätten måtte fästa meddehlas. Fördenskuldh tilfrågades nämbden om warande tijdh af opboden och lagståndandet någon klandrat, hwarpå dhe berättade at fuller Fadder Andersson och Fadder Perss. i Gislöf förstone klandrat kiöpet, men dhermedh afstådt, som och i Protocollet således befantz.
Resolutio
Såsom Fadder Perss i Gislöf igenom dess dher å uthgifne kiöpebref Daterad d: 9 Maij anno 1699 har afhandt och försåldt til Nils Tueson i Gislöf och hans hustru och arfwingar ett fierdedehls och ett halft sextondehls skattehemman uti Gislöf Num: [tomt]och dhet befins här wijdh Rätten d: 5 Octobr 1697, 9 febr 1698 och 3 maij samma åhr wara opbudit sampt sedermehra lagståndet utan något emedlerrijdh åkommit laga klander eller påtahlan; Altså dömmer Rätten samma Jordekiöp wijdh sin fullkomblige laga kraft. Härtill wore fastewittne, dohmaren och nembdemannen Thore Ohlss. i Borreby, nembdemannen Tiloff Mårtenson i Rulof, Anders Swenss. i Tågerup, Swen Anderss. i Tullstrup. Mårten Ingemanson i Wallby, Matz Ohlss. i Glimminge, Erich Swenss. i Jerrestad, Arfwed Håkenss. i Wemmenlöf, Nils Åkess. i Stijby, Mårten Nilss. i Tommerup, Oluf Frenness. i Örneberge och Pehr Nilss. i Wiarp.

Efter sidsta TingsRätts föreläggelse infant sig Ryttaren Jöns Stigman, Nils Frijs och Håkan Anderss. i Stijby, angående dhet slagsmåhl som warit medh Petter Frick. Petter Frick påroptes, men war intet tilstädes uthan som han förspordes wara i byen, skickades fiärdingsmannen til honom och förhöra om han nu för rätten icke comparera wille, hwarpå han lätt igenom dhen uthsände swara och begiära Dilation til i morgon efter som någre wittnen hafwer at producera.

Chronones Ländsman Magnus Löfberg stälte för Rätta qwinfolket Janna Michels som stuhlit ett ungt swijn från Jonas Brunck hwilken sig medh qwinfolket förlijkt, tahlandes ländsmannen oppå konungens rätt.
Qwinfolket Janna Mikels mötte tilstodh så wijda gärningen, at swinet kom i hennes Gårdh ut medh hennes huus, då hon kom i skada slå dhet, så hon dhet sedan måtte plikta, hwilket hon eensam i mannens frånwahro bestäldte.
Sammaledes mötte ett Qwinfolk Karena Mårtensdotter inhyses hoos dhen andra i hennes giömmo dhe ett stycke af fläsket wijdh ransakningen funnit, dhet hon berättar hafwa fådt af hustrun, men intet weetat huru hon kommit til swinet, hwilket Janna och så besannar, och henne dher för alldehles frijgiör. Wijdh efterfrågan hwad swijnet kunde wärdt wara berättades femb mk och at Brunk fådt så mycket i förlijkning,
Resolutio
Rätten dömmer qwinfolket Janna Michels at plikta Tree dubbelt swijnets wärde, som är 15 mk orkar hon eij botum eller dher intet arbete finns at försona bööterne medh så plichta medh kroppen.

Uppå Hr Borgmäster i Christianstadh Johan Petraei wägnar insinuerade nämbdemannen Anders Kock een stedzmåhl längd på Christianstadh Hospitals godz oppå 6 D:r smt sampt een Specification på ollon Giäld af samma godz oppå 18 D:r smt begiärandes dherpå Tings Rättens verification, blef altså längderne opläsne, men ingen funnen som dheremoth något haft at säija, utan af nembden betygat riktig wara.

För Rätten instodh Jacob Rasmuson uthi Wemmenelöf emoth Nils Swenss. dhersammastädes angående een saak som warit för Rätta sidsta Ting beträffande några beskyllningar dhe hwar andra tillagt nembl Jacob Rasmuss. at Nils Swenss. i sidsta ofreden är worden som een snaphane dömbdt ifrån lijfwet, och honom som då war opbördzman domen i händerne gifwen til execution
Här wijdh påmindte Jacob Rasmuss. sig icke hafwa sagt honom warit een snaphane, utan at han warit dömbdt til stegel och Juhl, inlefwererade eliest een skrift underskrifwen af Nils Anderss. och Måns Perss. i Carreby sampt Johanne s:l Jonas Dahl, hwaruti dhe wittna at een pijga Kerstin Nilsdotter som nu tienar Nils Matzon i Kareby för dhem bekiänt at hon blifwit tubbat af Nils Swenss. til at borttaga een hoop skrifter ifrån Jacob Rasmuss. då hon honom tiente, hwariblandh een domb war som Nils Swenson och dess fader angick hwilken domb Nils Swenss. skall hafwa uthlendt, och behållit, samma skrift oplästes och ad acta lades.
Jacob Rasmuss. tilfrågades om han hade någre wijdare bewijs härom? R:s att han dhenne gång inge wijdare wittne hade, utan beropa sig på Corporalen Anders Wijman, att han sedt dommen och at han tänkt honom medh desse til nästa Ting låta instämma och dheras attest at beediga sampt eedel. at afhöras.
Nils Swenss. beropade sig på sin oskyldigheet och at han kan få heela häradet til wittne, at han aldrig har förhållit sig annorledes än ährlig och trogen, och som Jacob Rasmuss. således ofta tilförende fär Rätten sig uthlåtit, och honom beskyldt jämwähl lofwat at han nu sin tahlan wille fulltyga, dherföre ber han at han nu sådant måtte efterkomma eller dherföre lida efter lag.
Jacob Rasmuss. tillfrågades af Rätten om han wiste någon missgärning medh Nils Swenss. at han anten warit snaphane eller giord mord eller annan sådan saak? R:s beskyller honom intet för någon saak eller gärning, utan säijer allenast at han haft domen i händer hwar uti han är blifwen dömbdt från lijfwet, men för hwadh gärning kan han intet säija, berättar eliest at dhet nogsampt är bekant at Nils Swenss. warit öfwer reest i ofredztiden til Bornholm.
Nils Swenss. swarade at han fuller war dher i Bornholm af orsak at snaphane Captenen Benedix wille kufwa honom medh flehre at begifwa sigh under snaphanarne och som han war rädd dherföre sökte han sig retirera til Bornholm, hwar som sig een winter öfwer ophölt. Jacob Rasmuss. mehnte icke så wara utan fast mehr att han för dommen skuldh war dijt reest, hwartil Nils Swenss. neekade.
Q:o om han kan förwisso säija at han för Execotionen skuld Rymbd til Bornholm? R:s at han dher intet bekymbrar sig om, utan förmehnar intet haft behof at öfwerreesa på een fientel. orth uti ofreedztijd.
Beträffande dhet fåhret eller lamb som Nils Swenss. mist och skinnet hoos Jacob Rasmuss. är igen funnit, förklarar sig Jacob Rasmuss. skrift. Som oplästes och innehölt att dess dräng uti hans frånwahro i Stockholm slagit dhet ihiäl uti een Rågåker och at Nils Swenss. fådt dherföre förnöijelse genom een åkerlått, så att dhet är een afgiord saak, som han eij mehr påtahla böhr.
Nils Swenss. neekar dher til at han fådt förnöijelse för lambet, men åkerlotten har han således fådt, at han uti Jacob Rasmusons trångmåhl försträkt honom säden och brödkorn, hwarföre 10 D:r smt blef stående(?) och dherföre har han haft åkerlotten i bruk.
Jacob Rasmuss. påstår att han efter wittnens uthsagu wijdh förre tingen niutit åkerlotten för lambet betahlning, och at drängen ihielslagit lambet.
Drengen Måns Esbiörnss. som lambet skall hafwa slagit war tilstädes, och neekade alldehles til att hafwa slagit något lamb, betygandes dherhoos, at han dhen tijdh aldrig hörde af något lamb, Jacob Rasmuss. påstodh honom wara öfwertahlt mädan han tienar hoos Nils Swensons måg.
Jacob Rasmusons hustru tilfrågades huruledes dhet war tilgångit medh lammet mädan hennes man war i Stockholm, berättade att Nils Swenss. kom til henne i hennes Gårdh, och badh henne komma uth, då hon badh säija sig hwadh han wille, och då begiärade han af dhem een åkerlott, och hwad han skulle gifwa henne dherföre, hwarpå han swarade dhet intet hafwa at säija han begiärte intet dherföre, han kunde ha åkerlotten för dhet Måns kommit til skada för hans lamb, han hade hand i hanka(?) medh honom. Rätten frågade för huru lång tijdh sedan dhet är (d)om lambet är passerat? Swarade att dhet är 6 a 7 åhr sedan. Jacob Rasmuss. betygade högt dhet han intet weetat annat än således är tilgångit om lambet som hans hustru säijer, och at han då war i Stockholm, säijer och at han ställer heela saken uti Cronones befallningzmans händer. Chronones befallningzman sade sig utan skiähl icke medh något kunna befatta för wissa orsaker skull, och att Nils Swenss. will skaffa sig skotzmåhl om sitt ärlige förhållande och differeras saken til nästa Rätt.

Dhen 7 Continuerade Rätten

Borgaren Petter Frick framkom för Rätten uti dhen förleden Ting incaminerade saak ang:de dhet slagzmåhl hwarföre han instämbdt Bonden Nils Frijs, Håkan Anderss och Ryttaren Jöns Stigman som skohla honom medh hugg och slag illa hanterat, inläggandes dess inlaga 3 st:n obeEedigade attester som för Rätten oplästes och ad acta lades. Uplästes för Rätten uhr Protocollet alt hwad som seenaste Rätten dhenne saken beträffad infördt och annoterat finns. Häruppå lefwererade Petter Frick ähn een beEedigat attest af någon i Stijby som oplästes och sammaledes ad acta lades.
Wederparterne nekade alldehles moth attesten att dhen icke kan giöras bewijslig. Klockarens hustru Doreta Lisbethz moth hwilken intet jäf war framstodh för rätten och efter föregången förmahning om eedens betracktande aflade dess wittnesmåhl således, stämmandes alldehles öfwereens ordh från ordh medh dhen relation som hennes man wijdh förra Tinget dherom giort.
Q:o om hon såg at Petter Frick hade wäria på när han kom i dheras huus? R:s Neij dhet såg hon intet, aktade icke heller att han hade någon wäria förr ähn han drog dhen uth. Q:o om Petter Frick logerade hoos klockarens, swarades neij, hoos prästen hwarest han:n är måg.
Klockaren Christen Anderss som war tilstädes tilfrågades uppå dess förre aflagde eedh, om han såg Petter Frick hafwa wäria på sigh första gång han kom dijt, swarade neij dhett såg han eij, men Cöllian fans sedan på golfwet. Klockare hustrun tilfrågades om Petter Frick sedan klagadt dhet han mist någre saker hoos dhem, swarade neij, kom wähl sedan dijt men intet hördt honom klaga dhet han något hade mist.
Klockaren tilfrågades härom sammaledes, och instämbde medh dess hustru. Petter Frick berättade at dhet intet war hans utan dess swågers wäria, mädan han lånt dess swåger sin til Cimbrishambn och tog genasten dhen andra på sig, hwarmedh mädan tijden föll lång, han strax gick til klockaren.Weder Parterne badh at sådant af Rätten måtte i akt tagas dhet han hämptat sin swågers wäria, hwartil Frick neekade.
Parterne tilfrågades om dhe något mehr hade i saken at påminna. Petter Frick swarade at som han funnit sin wäria hoos dess wederparter dhen dhe honom fråntagit, så förmehnar han swar som finner dhet eena så fodrar han dhe andra.
Männen Hans Ågess. och Måns Erlandson som gifwit dess attest om förlijkningen berättade at Mårten Möllare och Måns Erlandss. först bedt dhem at dhe wille wara så gode och förlijka dhet slagzmåhl, hwarpå dhe ginge til Nils Frijs och rådde dhem til dhet förlijkning, och som dhe icke wore dher emoth gingo dhe up til prästens.
Chronones Befallningzman Hr Elias Löfberg å Embetes wägnar påtalte dhe skällsordh som Åge Anderss. fält om ländsmannen och Giästgifwaren. Åke Anderss. sade sig intet minnas dhet, utan föregaf sig wara drucken, wille intet widstå dhet hafwa giordt hwad som tillförende är wittnat.
Resolutio
Ehuruwähl käranden Petter Frijk för rätten klagar dhet han af Bönderne Nils Frijs och Håkan Anderss. i Stijby sampt Ryttaren Jöns Stigman, är afhärdeligen både blå och blodig slagen, och at han då bortmist 80 D:r penningar och andre saker, hwilket alt han dhels medh wittnen som dhå warit närwarande sampt andre för hwilka han sig sedermehra skall hafwa tedt, söker bewijsa, så stämmer lijkwähl dhe wittnen som då warit närwarande och för Rätten eedeligen äro afhörde dheruthinnan öfwereens och är lagligen bewist, at Petter Frick sedan han tiltahlt Bonden Håkan Anderss. för skäldordet på Giästgifwaren Nils Jönson i Åhus gick han ifrån klockarens och kom tilbakars igen, begynte sedan tralla och då Ryttaren badh honom dhermedh innehålla, språng Petter Frick från bordet, och slet sigh från klockaren och dhem som wille styra til godo, högg så åth Ryttaren medh een wäria och kommo så medh hwar andra i handa gärning, då wärian blef tagen från Fricken och dhe förde uth genom dörren, men hörde icke at Petter Frick då han sedan dherefter kommit dijt til klockarens klagat sig hafwa mist penningar eller andre saker, warandes icke heller detta eller at han fådt någon annor åkomma lagligen bewijst, til medh såg ingen honom hafwa någon wäria medh sig förr än han andre gången igenkom. Fördenskuldh dömmer Rätten hans kärmåhl för ogilt. Men för dhet han blåttat wärian efter första Cap. Dråpmohle medh wåda Landzlagen att böta sina 3 mk, angående skälsordet som Anders Håkanss fält om ländsmannen och Giästgifwaren Nils Jönss. i Åhuus, som honom är öfwertygat, så emädan han dhet rättat och påstår sig icke dheraf weeta bötar han sine tre mark ähran oprajudicerat, expenser å båda sijder ophäfne.

Major Liberton efterfrågades och om ingen på hans wägnar sig ännu infunnit uti dhe af honom til Tings Rätten instämbde saker. Men som ingen har ähnu förspordt berättade Hr Rådman Magnus Krabbe af Cimbrishambn dhet han för någon tijdh tahlt medh Hr Majoren som upreest til Carlscrona at låta upduka een fahrkost, och då för honom sagdt sig willia påå des wägnar expedera een fullmäktig.

Chronones ländzman w:t Magnus Löfberg framstäldte och anklagade för Rätten Tiufwen Pehr Jönson som för detta warit solldat och uppehållit sig widh Kiwik fiskeläger, men nu warit wijdh Allbo häradh Tingfördh för Tiufwerij han dher begådt, och sedan hijt sänd mädan han hoos Jeppe Lasson i Wemmenlöf stuhlit een mässings kiettel godt om 10 mk hwilken han igenfådt, men att penningarne så godt som ett paar mark som han honom och ifrån stuhlit, finns hoos ländzmannen i Skifwarp, hwarest tiufnaden honom är fråntagit. Sammaledes stuhlet från Per Månss. i Esperödh af..korn(?) desse så godt som 3 skepper reent korn á 20 öre skeppan hwilket korn finnas hoos Ryttmestaren på Swabsholm hwarest dhet är wordet tagir från tiufwen.
Rätten frågade om han stuhlet detta som han i Ahlboo härad warit tingfördh. R:s neij stuhlit detta förr än han warit tingfördh i Ahlboo härad, wille intet bekiänna sig något widare hafwa stuhlet icke heller förr wara Tingfördh, och at han sedan för sin bräckligheet fådt afskedh har han nährt sig medh salsiuderij(?).
Resolutio
Rätten tilldömmer tiufwen Pehr Jönss. at sedan han tilstält egermannen hwadh han dhem ifrån stuhlit pliktar han dher ofwan på tree dubbelt tiufnadens wärde som är 14D:r 20 öre smt orkar han eij botum eller arbeete finns at försona böterne medh, då löpa Gatulop för hwar 8 D:r smt ett genomlöpande.

Gästgifwaren mons:r Påhl Fischerström praesenterade för Rätten dhen honom af hans excellence Hr Gen: Lieutnanten och Gouverneuren högwählborne Hr Carl Gustaff Rehnshiöldh gifne fullmakt på Giästgifweriet uti Hammenhög hwilken han begiärade måtte för dhen tilstädes warande allmogen opläses hwilket skedde.

Chronones ländsman Löfberg hade för Rätten drängen Pehr Mårtenss. som för ett åhr sedan är worden slagen uti Tommerup af Bonden Lars Swenss. men sins emällan blefne förlikte, och som Pehr Mårtenss. een tidh dherefter blef siuk och een swullnad satt sig under armen ofwan armbogen, hwaraf han war illa siuk, klagade han at om han dör dheraf så geer han skullden på dhen honom slagit, hwarigenom dhen andra blef strax arresterat, men då Pehr Mårtenss. af fältskiäraren war synat och befunnen dhet icke wore af slagsmåhlet har länsmannen honom dherföre tiltahlt, men han dherpå heela tijden stuckit sig uhr wägen.
Pehr Mårtenss. swarade att han uthaf wärk och wånda wiste intet bättre at tahla, mädan dhet honom så föll ofremet(?) at dhet skulle wara orsaken. Rätten frågade om han warit fårat eller blå slagen, så at någon blånad syntes, swarades neij, at intet annat har synts wijdare än han är worden hårdragen af Lars Swenss. Chronones ländsman begiär öfwer dhem bägge laga straff.
Resolutio
Såsom Lars Swenss. eij wijdare slagit Pehr Mårtenss. än allenast dragit honom i håret då han strax blef skillde från honom, så at ingen wijdare åkomma tijmat, warandes dhe sins emällan wänligen förlijkte och Pehr Swenss. skyller dess sedermehra tilstötte wärk och wånda hafwa warit så stoor att honom eij annors i hogen rann än som Lars Swenss. dheruti skuldh war, altså kan icke TingzRätten belägga någonthera medh straff emoth 13 Cap: såhra m: b: medh willia L: L: hwarefter ingen utom rätte målsägande må kiära dher eij finns någon åkomma.

Monsieur Ahasverus Bartolien insinuerade i Rätten een skrift på samptl. Probsten sahl. Jacob Boldewins arfwingars wägnar, hwaruti han begiär samptl: sahl: Probstens Creditorer och Debitorer genom Proclama til een wiss termin på sterbhuuset sig inställer, och af alla Predikestohlar opläsas måtte, som bewilliades och skall dherom bref och publication afgå til Ystadh och Cimbrishambn sampt kyrkiorne i Ingelstadh och Järesta härad at dhen som något ha dher wijdh har at uthrätta , sig nästkommande d: 17 huij(?) om lögerdagen inställa i Hammenhög.

Wählborne Hr Holger Rosencrantz hade låtit citera möllaren Jöns Anderss. i Tommerup angående åtherstående Qwarne landgille för några åhr. Inläggandes fullmäktigen … Tue Trulson på dess herskaps wägnar een räkning dherpå, som medh bondens qvittence bok consenterades hwarefter han blef skyldig 133 skepper Rågmiöhl och 77 skepper bugmiöhl.
Bonden Jöns Anderss. inlade skriftl. sitt swar hwaruti han fuller tilstår skulden men beropar sig på at han för desse swåra åhren skuldh råkat i fattigdomb, anhåller om dag til dess han får inhöstat, då han giöra sitt bästa något dherpå at betahla.
Fullmäktigen Tue Trulson begiärande att emädan han åhrligen sig så mycket skuld pådragit, och än wijdare lährer pådraga, men kan ingen borgen för sig ställa, begiärar altså måtte förhielpas til härskapets rätt.
Resolutio
Dhet neekar icke Bonden Jöns Anderss. i Tommerup utan känner sig skyldig til Hr Ryttmästaren wählborne Hr Holger Rosencrantz ett hundrade trettio tree skepper Rogmiöhl, och siuttio siu skepper Biugmiöhl som han sig åhr efter annat af qwarn landgillet uti desse swåra åhren till rest pådragit, och såsom han oförmögen är beer han om frist medh betahlningen intill han i höst kan wända något i penningar, hwilket Rätten i brist af nöijaktig säkerheet icke kan bijfalla, utan tilfinner Jöns Anderss. bemelte 133 skepper Rågmiöhl och 77 skepper Biugmiöhl medh een 16 öres expenser att förnöija eller lijda execution. Actum ut supra.

Sammaledes mötte Mårten Anderss. i Wragarp(?) och Oluf Pederss. i Bollerup som warit instämbde för 3 pund Rågmiöhl, hwarföre dhe förr för Bonden Jöns Anderss. caverat som sielf skulldnärer at betahla, och såsom dhe sedermehra d: 26 maij nästledne förskrijfwit sig bemälte 3 pund nästkommande Mickelsmässe, een för bägge och båda för een at betahla begiäres dherföre Rättens Confirmation. Cautionisterne tilfrågades om dhe icke tilstå dheras nampn och karemärken under dhen uthgifne Cautionsskriften och tilstå förskrifning? Swarade Ja, men förmehna sig härpå hafwa betahlt 14 skepper miöhl dherpå dhe hafwa qvittans. Fullmäktigen swarade att när han får see qvittencerne och att dhe intet äro godo giorde och afförde i möllarens afräckningz book, skall dhet dhem härpå blifwa godtgiort.
Resolutio
Såsom swaranderne Mårten Anderson och Oluf Perss. å nyo sig förskrifwit dhe tree pund Biugg, hwarföre dhe tilförende caverat nästkommande Michels mässo til wählborne HrRyttmästaren Holger Rosencrantz medh sambnad hand att betahla och begiärdt Rätten sådant wille Confirmera allenast dhe sig förbehöll 14 skepper dherpå qvittantz få ta til godo så frampt uti Jöns Anderson i Tommerup afräcknings book dhe samme icke skulle wara godegiorde; Altså billige(?) sådant och blifwer dheras förskrijfning af Rätten under doms kraft stadfäst och confirmerat

Dhen wijdh sidsta Ting incaminerade och upskiutne saak, emällan Pehr Ohlss. i Wahlby som låtit Citera Jöns Åkess. och Lars Åkess., Nils Matzon och Broor Truedss. företogz. Närwahrande Måns Mårtenss. som på änkans wägnar mötte tilfrågades om han hade något laga jäf emoth wittnen swarade neij, aflade fördenskuldh efter föregången förmahning om edens betracktande dheras lijflige eedh medh hand å book, dherpå wittnade:
Broor Truedss. att dräng Pehr Ohlss. tiente honom i 4 åhrs tijdh och hade drängen dhen tijdh stoed i hans gård hwarest fåhlen fåhlades, så at han på sin sahligheets eedh kan säija, att dhet är dhensamma föll.
Wittnet Tue Anderss. i Engelsta uthsade att dhet stodh som Pehr Ohlss. tilhörer då hon hade detta föll gick han medh föllet uti Ingelsta wångar, hwar han war wånga(?) giömmare, att han kan igenkänna föllet, och på sin sahligheetz eedh kan säija dhet wara dhet samma som honom tilhörer.
Wittnet Lars Åkess. i Wallby uthsade att dhet samma stoet som han nu har, flötte han medh sig til Wahlby föreledne Kynder mässe åhr sedan tillijka medh föhlen som dhe omtwistar, så att han kan kunna uthsäija dhet wara dhet samma föll.
Nils Matzon stämba alldehles öfwereens medh förra wittnet Lars Åkess., och at dhet är samma fohlen som han brakte medh sig til Wahlby.
Måns Mårtenss. swarade härtil at han tahlar som förmyndare på dhe omyndige Barnens wägnar, och såsom Mathias Skomakare här i Byen har sagt för honom dhet Pehr Ohlsons fohl war stiernet, och dhenne ingen har, altså har han mehnt dhen höra dess myndlingar til, men så frampt dhe andre lagl. kan bewisa at fohlen dhem tilhörer har han dheremot intet at säija. Drängen Jöns Åkess påstår att dhe honom påförde onödige omkåstnader må blifwa åther betahlt och refunderade.
Resolutio
Såsom swaranden Pehr Ohlss. medh laga wittne fulltygat dhen omtwistade fohlen sig att tilhöra. Altså dömmes han dhen samma klanderlöst få behålla. Jämnwähl af käranden som saken tappat at uthniuta(?) uti expenser 6 mk smt.

Nämbdemannen Måns Mårtenss. inlefwererade een stämbning på skomakaren Carl i Wemmenlöf torp, angående dhe 3 D:r som för een Bankad hudh skyldig är, til sahl. Jöns Matzon i Ingelsta berättandes att Parterne sig således förlijkt at så frampt henne betahlar bemelte 3 D:r smt innan nästa ting skall saken och stämbningen stå honom öppen, hwarmedh dhet så länge beroor dog at dhe rätten då dherom tilkänna gifwa.

Chronones Befallningzman lefwererade till Rätten ett Hr Major Georg Libertons bref af d: 17 maij Anno 1699 hwaruti han begier stämbning på sine saker, berättandes at såsom han icke weeth om han kan slippa needh till Tingen, will han see til at han sin fullmäktig, men som ingen ähnu sig infunnit och Befallningzmannen, berättar kongl. Maj:tz interesse dherunder …., så beer han å Embetes wägnar at saken måtte ännu beroo och dhen til nästa Ting upskiutes, hwilket också sambtygtes(?) blef, förelades altså Parterne som sig til wedermähle infunnit til nästa Rätt sig at inställa. Parterne förbehöllo sig at få niuta betahlning för expenser och rättegångs omkostnadt, så på dhe redan anwändt, så dhet dhem än kan förorsakas.

Uppå Hr Befallningzmannen wählb:d Elias Löfbergz begiäran förordnades af nembden til at biwista och förrätta een syn, på Giersnäs mölla och dhen dher uthflutne dämningen och kyrkiowägen nembl: nämbdemannen Mårten Nilson i Tommerup och Anders Swenss. i Tågarp.

Til at syna Ödegården och dhet afhyste Cronohemmanet i Stiby och mätha skadeståndet förordnades af nämbden Nils Ågess. i Stijby och Arfwed Håkenss. i Wemmenlöf.

Til at syna Giästgifware Gården i Hammenhög, som dhen nya Giästgifwaren Paul Fischerström mothtagit förordnades af nembden Thore Ohlss. i Borreby, Swen Anderss. i Tulstorp, Morten Ingemanson i Wallby och Matz Ohlss. i Glimminge.

Til at syna Chronohemmanet N: 1 och Anders Ohlsons Gårdh N: 6 i Tågarp förordnades af nembden Pehr Nilss. i Wiarp och Eric Swenss. i Jerrestad.

Til dhen syn på hemmanet i Wemmenlöf N: 11 och 13 som tilhörer Hr Ryttmästaren Ridderskiöld, förordnades af nembden Oluf Fränness. i Örneberga och Tiloff Mårtenss. i Röhla.

Til at syna Håken Andersons Gårdh i Stijby förordnades Nils Ågess. i Stijby och Arfwed Håkenss. i Wemmenlöf, iempte förre synen att förrätta.

Således som föreskrifwet står wara passerat, ransakat, dömbt och slutet betygas under min hand och segel. Giersnäs d: 22 December Ammo 1699
Bengt Seth

Tillbaka till Domböcker