Tillbaka till DomböckerÖsterlens Släkt- och Folklivsforskarförening
Anno 1700 d:n 9:de October hölltz
ordinarie hösteting medh Jerresta häradz tingsökiande allmoge uthaf Hr häradshöfdingen
Bengt Seth och dhen wahnlige der i häradet tilförordnade nembden
Håkan Satzerss. i Wahlby låtit instämma Jöns
Anderss. i Jerresta fierdingzman angående skuldfodran
4 D:r 16 öre smt, härflytande af ett hästekiöp, och berättade nu Håkan
Satzerss. dhet Jöns Anderss. hoos honom warit och förleden söndag Contenterat
dhenne skullden att han är nögd hwarmedh dhenne saken är afgiordh.
Nämbdemannen Pehr Nillss. i Wiarp och Jöns Mårtenss.
dersammastädes låtit instämma Mårten Rasmuss. i Wijarp angående resterande
landgille Nembl: 3 D:r smt till Cimbris kyrcki för åhren 1687 och 88 då
dhe wore kyrckiowärdar. Nämbdemannen Pehr Nillss. mötte och gaf tilkänna at
dhe äro här om förlikte så at intet mehr på dhenne skuldh tahles.
Oplästes kongl. Maij:tz förordning ang:de den som bähr
hand på skarprättaren wijdh dess tienstes förrättande dat:d Giötheborg d:n
24 Maij A:o 1700 at dhet medh lifsstraf skall straffas.
Pehr Mattzon i Jerresta låtit instämma och nu
tiltahlade Måns Perss. dersammastädes för dhet han skält honom oqwädens
ordh Nembl: at een gång då hans hustru gådt på gathen, och han warit
hemma på dess loft och tröskat har Måns Perss. uthan någon orsak sagt honom
wara en galge röstare, och honom hootat på lifwet, badh emädan han sådant
sielf intet hördt, at dess wittne må dherom giöra een klarare uthsagu och
eedeligen afhöras.
Måns Perss. mötte til wedermähle sade sig intet häraf weeta uthan den tijdh
warit mycket drucken, weeth intet annat medh honom än ährligit och godt.
Wittnen Nills Nilss., Hans Erichss. och Torkell Larss. framstodh sedan intet jäf
emoth dhem war, oppå föregången förmahning aflade dheras liflige eedh, och
dherpå serskillt berättade.
Nills Nillss. framstodh och wittnade att för någon tidh sedan war han i
Jerresta och kom Måns Perss. gångandes till Jöns Anderss. fierdingzman, och
Hans Erichss. och stannade på gathan hoos dhem, hörde honom säija Pehr
Mattzon hafwa dess hiuhl ifrån honom, och som Per Mattzons hustru kom i dhet
samma sade Måns Perss. dhet är din man den gallge röstaren huru kommer han
till at taga mina hiuhl, weeth intet mehra härom uthan war Måns Perss. mycket
drucken, kan intet weeta hwadh annat dhe kan hafwa sins emällan.
Hans Erichss. instodh dhernäst och accorderade i allt medh Nills Nillss.
I lika måtto instämbde Torkell Larson med dhe andras uthsagu.
Pehr Mattzon sade sig aldrig medh honom något haft utheståendes, weeth och
icke heller hwad för hiuhl dhet är som han efterfrågat, emädan han från
honom aldrig någre hiuhl haft, badh om uthslag och straff på honom, så at han
eller dess barn intet någon ting af någon annan må förebrås af dhet som Måns
Perss. sagt och nu alldehles neekar och will frångå, begiär och få dess anwände
Rättegångz omkostnadh.
Resolutio
Ehuruwähl swaranden alldehles neekar sig weeta at hafwa skält Per Mattzon,
uthan om något wore förelupit så är dhet skedt af dryckenskap förklarar
elliest intet annat weeta medh Pehr Mattzon än dhet som ährligit och gådt är;
Likwähl emädan bewist är dhet Måns Perss. som war drucken widh dhet han frågat
efter twänne Juhl kallat Per Mattzon oqwädens ordh; Fördenskuld tildömmes
han derföör at plickta 3 mk smt, ähran oförkränkt, Böhrandes deriempte kärandens
anwände Rättegångz omkostnadh medh 1 D:r smt ersättia.
Jonas Brunck i Cimbris låtit instämma sin dräng
Mattz Jönss. angående at han i olaga tid sagt sig
från dess tienst. På Jonas Bruncks wägnar swarade nämbdemannen Per
Nillss. i Wiarp, och inlefwererade stämbningen medh berättelse at saken war förlikt
at intet på dhen samma tahles hwarmedh saken är afgiordh.
Hr Ryttmästaren wählborne Anders Mask låtit
incitera hans erwyrdigheet Hr Uno Staf, at påhöra någre wittnens
uthsagu angående hans förman i ektenskapet sahl. Hr Anders Sohlbloms
caution för hans Broder Munsterskrifwaren sahl. Lars Sohlbloms giäldh.
Pastoren Hr Uno Staf mötte widh Rätten och ingaf Corporalen Anders Wijman bref
ifrån Hr Ryttmästaren at munsterskrifwaren Törningh skulle på Hr Ryttmästarens
wägnar wara tilstädes.
Hr Cornetten Anders Lorentz, Corporal Samuel Mahnfelt, Corporal Anders Wimman
och Corporal Isac Sunman wore tilstädes och föruthan jäf aflade wittnes
eeden, och afhördes sedan serskillt.
Cornetten Hr Anders Lorentz giorde sin muntel: berättelse, hwilken alldehles
instämbde med dess uthgifne attest och hwadh han summerade wijdh sidsta ting
uthsagt, sade dhet giälden war emoth half hundrade D:r smt, men de tilfyllest
weeth dog eij huru mycket som fattas.
Hr Pastoren Uno Staf badh Hr Cornetten måtte tilfrågas, om hans sahl. förman
hade caverat för den publique eller private skullden. Hr Cornetten swarade sig
icke hafwa hördt honom giöra dherom någon åthskillnadh, uthan allenast att låfwat
willia betahla sin Broders giäldh, den han til Hr Ryttmästaren skyldig war.
Corporal Mahnfelt instodh och berättade lika som dess attest innehåller, att
han hörde dhet sahl. Hr Anders Sohlblom låfwade Ryttmästaren willia betahla
sin Broders Giäldh, och bödh honom dherföre een häst, som hade warit des
Broders, för hwilken som han eij rättare mins begiärte 60 D:r smt och som Hr
Ryttmästaren tyckte dhet för dyrt wara så badh han honom behålla hästen och
betahla skullden, dhet sahl. Hr Pastoren låfwade, sade och uppå Hr Pastorens
Uno Stafs tilfrågan dhet intet giordes någon åthskillnadh anten på public
eller privat Giäldh.
Corporal Anders Wimman inkom och instämbde dess berättelse lijka medh dess
tilförende gifne attest att sahl. Anders Sohlblom låfwade betahla sin Broders
Giäldh så för försträckningen som hwadh elliest widh Compagniet wara kunde,
och bödh Hr Ryttmästaren sin Broders sahl. Munsterskrifwarens häst, för
hwilken han begiärte 60 D:r smt, och som Hr Ryttmästaren tyckte dhet för dyrt
wara behölt Hr Pastoren hästen och låfwade betahning, hörde intet nämbna
huru stoor skullden war uthan dherom tahlte dhe sins emällan.
Corporal Isac Sunman stämbde i alt med dhe andre öfwereens och sade att dhe i
Prästegården också tahlt om giälden att dhen skulle wahra 45 D:r smt och att
Hr Pastoren låfwade dhem riktigt willia betahla, dhet han och wähl hade
efterkommit så frampt han intet så hastigt dherpå dödh blefwen.
Samptel: wittnen stämbde elliest dheruthi öfwereens, att Hr Ryttmästaren hade
sigh sielf kunnat betahlt giöra, mädan Munsterskrifwaren lämbnade mehr
egendomb qwar och att Hr Ryttmästaren dem ochså af sahl. Pastoren Hr Anders
Sohlblom riktigt hade erhållit der han icke så hastigt derpå dödh, hälst
han war een wacker, skickelig och beskedelig man, som allt skähligt läth sig förmärkia.
Christen Påhlson i Ramnekulla låtit andra
gången opbiuda lilla Ramnekulla qwarn som han Hr Ryttmästaren wählborne
Christian Ridderschiöldh afhandlat efter kiöpebrefwet dat:d d:n 19 Jan 1700
som för Rätten oplästes och offentl: opbödz.
Mårten Bengtss. i Borrby låtit instämma Hans
Perss. och Oluf Perss. i Borrby för dhet dhe hårdragit
och slagit honom på Smedstorps Gårdh då dhe fingo och dricka öhl på
Sanklest(?) slått. Nämbdemannen på hans wägnar inlefwererade Citationen och
gaf tilkänna att dhe sins emällan wore wänligen förlikte, hwarwidh dhet
beroor, emädan det allenast warit hårdrag och ingen annan åkomma timadt.
Handelsmannen Gurris Åkess. i Ystadh låtit instämma
Johan Ström i Wijarp för 23 D:r smt. På
handelsmannens wägnar mötte des Broder Erhard Ågess. och inlefwererade een
afräkning under Gurris Ågess:s och Johan Ströms hand at A:O 1688 d:n 14
Decembr allt dem emällan war Liqviderat, och een Räkning oppå dhe wahror som
Johan Ström sedermehra undfådt hwarpå han nu skall wara skyldig 23 D:r 2 öre
smt hwilket allt af Gierdt Sivers och Mårten Jonss. är vidimerat.
Johan Ström mötte till wedermähle och tilstodh fuller att han undfådt wahror
af honom. Men handelsmannen åther fådt Oxar och annat af honom igen, har och fört
honom dhet på, som han intet undfådt och har han intet tilförande fådt dherpå
någon Specification eller Räkning, uthan hwadh dhe sins emällan haft är tilförende
Liqviderat.
Rätten tilfrågade Johan ström om dhem emällan någon annan Liquidation har
warit än dhen som Contraparten Copialiter under vidimation inlägger? Johan Ström
swarade at oppå samma afräkning och contract om oxar skulle ännu restera 12
D:r smt, hwarföre han intet mehr begiärer än Dilation till nästa ting och
att Gurris Åkess. då måtte framkomma och giöra sin eedh om dhet icke sig således
förhåller, och att han dess uthan på samma contracter lidit skada till 30 D:r
smt som handelsmannen äfwen wähl låfwat willig giöra honom gott, som han
intet kan neeka, kan elliest intet neeka hafwa af handelsmannen dhe opförde
wahror undfådt.
Contraparten Erhard Åkess. fodrar på domb och expenser, alldenstundh Johan Ströms
inwändningar eij är annat än undanflychter at förhahla tiden.
Resolutio
Det har fuller Johan Ström påstådt at fast han medh handelsmannen Gurris
Åkess. A.o 1688 hållit afräkning, hwaraf handelsmannen vidimerat copia
opwijst. Jämbwähl icke kan neeka hafwa undfådt dhe wahror som handelsmannen
honom sedermehra påfördt, så skall dog handelsmannen oppå den afräkning som
då hölts blifwit honom skyldig 12 D:r smt genom ett oxe contract, och dess föruthan
låfwat willia godtgiöra Johan Ström 30 D:r smt som han på samma contract
skall hafwa tagit skada, hwarföre han begiärer saken måtte beroo till nästa
ting, att handelsmannen Gurris Åkeson då måtte afläggia sin eedh, at dhet
sig annorledes förhåller, Likwähl emädan swaranden Johan Ström dhenne sin
tahlan medh ringaste skiähl icke har gittat besanna, men dheemoth dhen under
Johan Ströms hand opwist och widkände skrift tydeligen förmähler att alt
hwadh dhe til datum sins emällan haft hafwa då är blefwit Clarerat och
riktigt giort, kunnandes Johan Ström icke neeka hafwa sedan den tidh undfådt
dhe wahror som i Räkningen till 23 D:r smt opförde äro; Alltså tilfinnes
Johan Ström att betahla till käranden Gurris Åkess dhe omtwistade 23 D:r smt
Jämpte expenser 6 mk smt. Ståendes Johan Ström frijt att sökia handelsmannen
wid de fourm om dhe sins emällan widh dhen giorde afräkning haft sådant förbehåldh,
som påstås dhet bästa han gitter, och dhertill kan hafwa skiähl.
Johan Ström låtit instämma ålldermannen Pehr
Bengtss. i Wijarp för olaga pantning för een
Gierdes gårdh, som dhe wehlat han skohlat hägna hwarföre han nu ålldermannen
tiltahler.
Ålldermannen mötte till wedermähle och tilstodh dhet han medh Bymännen
panatdt hoos honom twänne plogringar, för dhet han låtit ligga neder dess giärde,
som han esom oftast giör, dheras bruk til stoor ohägnadh, dher Bymännen dhet
icke tilstängt hwarföre dhe billig bör niuta af honom betahlning.
Johan Ström påstår att dhet icke wara hans giärde, som nederlåg, uthan tilhöra
nämbdemannen Pehr Nillss. som är ålldermannens swåger, hwilket han will
bewisa, begiär dog att dhe som pantat först måtte bewisa at giärdet hör
honom till, opwisar som han afrjtat på ett papper, huruledes åker läget är
och att een hwar giärdar för sina åker ändar, och att dhe nu wehla tränga
honom ifrån sitt giärde, och dess äker ända in för Per Nillsons.
Pehr Nillss. berättade at dhet steen giärde som är för Johan Ströms åker
dhet har hans förman låtit läggia, hwaremoth Johan Ström kommer at gå så
mycket länger för dess åker ända, som är nederlegat.
Johan Ström påstår att dhet icke kan bewisas fast dhet så tilbiudes, och är
så mycket oskiähligare, som Johan Ströms ägor äro Chrono och Pehr Nillsons
Frällse, och han på dhett sätt skulle förflyttas ifrån een hårdh wall och
fast botten uti ett kiärr och moras, dher likwähl alle dhe andre Bymännen,
hwardehra äger dheras giärde mitt för dheras åkrar ifrån een Reen til dhen
andra, han och sammaledes på andra sijdan måste stängia i samma kiärr så
wijda hans åker sträcker emällan Renerne och står i sijdolängden medh dhem
i lijka lott och dehl.
Tillstädes warande Bymännen tilstodo at alle i Byen stängia för dheras åker
ändar men på dhet stycket har dhet gådt länger uth ifrån Pehr Nillsons inpå
Johan Ström emädan Pehr Nillsons förman skall hafwa lagt op steengiärdet för
Johan Ströms åker och att om detta stycket tilförende ingen twist warit,
uthan Johan Ström och dess förman altidh stängt dhet hållet.
Rätten tilfrågade om bewisas kunde at dhet steengiärade på Johan Ströms åker
är opsat af dhen som bodt på Pehr Nillsons åker, och med hwars tilståndh.
Pehr Nillss berättade dhet hans fader sagt så för honom.
Johan Ström påstår blifwa befriad och få sin pant med expenser.
Resolutio
Det neekar icke ålldermannen Pehr Bengtsson att han medh någre Bymän på
samptel: Bym:s wägnar har pantat twänne plogringar af Johan Ström och dhet för
ett stycke Giärdzgårdh som nederlegat, hwailket Johan Ström bordt hägna men
icke kunnat dhertil bringas, uthan heela byn dherigenom hade tagit skada, så
frampt dhe icke samptel: för honom dhet förrättat, och dherför billigen
hafwa wedergiällning, hwaremoth Johan Ström wijdh dess käromåhl andragit
dhet han så wähl som alle andre som boo i heela byen har hägnat och stängt för
sine åker ändar Reen ifrån reen, men denne ogiärdade öpnadz icke warit för
hans åker ända, uthan för nämbdemannens Pehr Nillsons, sökiandes Pehr
Nillson att willia hafwa honom at hägna för dhet åkerstycke som Pehr Nillss.
brukar, under den obewislige förewändning att Pehr Nillsons fader skall hafwa
oplagt ett stycke af dhet stengiärde för Johan Ströms åkerända, hwilket så
mycket mindre kunnat låta sig giöra, som Johan Ströms ägor äro Chrono, och
Pehr Nillsons Frällse, Johan Ströms fast mark och hård wall, och Pehr
Nillsons kiär och moras, liggiandes på andra sijdan om Pehr Nillson ett Johan
Ströms bruk tilhörigt åkerstycke, hwarföre Johan Ström äfwen i samma kiär
ifrån Reen till Reen måst giärda, och elliest alle andra i Byen hwar och een
eij längre stänger än dess åker ända sig i bredden sträcker så honom
allena ett annat til last på bördas, dhet som elliest inegna annan i heela
Byen wederfahrs, hälst han och på sido längden medh dhem i giärdet står i
lika lott och dehl, hwilken Johan Ströms berättelse ålldermannen medh flere
af byen och nämbdemannen Pehr Nillss. beiakat, allenast dhet Pehr Nillss berättar
at dess fader för honom sagt at han oplagt ett stycke af steen giärdet, som nu
för Johan Ströms åkerända och Johan Ström dher emoth bör hägna igen ett
stycke i kärret, för Pehr Nilssons åker som dheras förmän dhet giordt. Rätten
kan fördenskuldh widh så fattat saak af anständigheet, icke finna Johan Ström
bråtzlig uthan bör ålldermannen och Bymännen åthergifwa Johan Ström den
ifråntagne pant, så godh som dhen togz eller dess fulla wärde, och i expenser
1 D:r smt eller lide dherefter execution.
Lasse Bengtss. i Glibarp [=Glivarp] stämbd Nills
Perss. i Tommerop för 7 D:r 24 öre smt skuldfodran på et hästekiöp.
Begge Parter wore tilstädes och berättade at dhe sins emällan wore förlikte.
I dhen wijdh förra Tinget anhängig giorde saak emällan Nills
Trullss. och Per Mårtenss. i Wirresta angående ett
swijn, hwarom dhe om märket blifwit twistige mötte Parterne och gafw
tilkänna at dhe befunnit at dhet warit willsekändt och af händelse sig således
tildragit at rätta märket blefwit förändrat, hwilken förlikning af Rätten
blifwer gillat.
Cornetskan Helena Grönwalls och Rusthållaren Nills
Perss. i Gislöf stämbdt Jöns Larson i Gislöf för dhet han efter
Contract skohlat participera medh den 1/3 uti dheras
Rusthåll. Jöns Larson mötte till wedermähle och tilstodo samptel:
parterne att dhe således är förlikte att dhe äro lika dehlachtite till
trediedehl uti munteringen, och för dhen samma dherefter rustar och swarar,
hwilket dheras officerare också samtyckt.
Mårten Nillss. i Järresta och Matz Ohlss. i Glimminge
låtit instämma Matz Swenss. i Wranerop ang:de 49 D:r 29 1/3 öre Barnegodz
som han efter sahl. Jöns Nillss. skall om händen hafwa och till dhem som förmyndare
icke will uthlefwerera, och wore käranderne bägge tillstädes.
Mattz Swenss. mötte sammaledes och sade sig icke neeka till Barnegodzet, och
warit tilfridz at förmyndarne dhet straxt till sig tagit men dhe dhet då intet
wille, är också öfwerbödig dhet nu efter handen at afläggia, som han icke
strax uthan sin ruin kan åstad komma i desse swåra tider, som han nu på 4:de
åhret försöörgt fyra sr:n barn, dhet älldsta om 14 och dhet yngsta af dhe
andra om 11 åhr.
Käranderne framhärda wijdare at dhe intet sökia härwijdh annat än dheras säkerheet,
at dhe icke skulle komma i förtreeth och answar i framtiden, mädan Mattz
Swenss. kommer af sig, och äro nögde när han allenast ställer borgen för
sig anten sin broder eller någon annan wederhäftig man.
Mattz Swenss. förmehnte sig nogsampt kunna swara för dhen summan, och wiste
intet få någon caution, mädan hans fahrbroder Boo Nillss. som war tilstädes
dhertill neekar, begiärandes wederparterne domb dheröfwer.
Resolutio
Dhet tilstår swaranden Mattz Swenss. att han innehafwer efter sahl. Jöns
Nilss. 49 D:r 29 1/3 öre Barne Godz som han i begynnelsen tilbudit ifrån sig
gifwa, men nu eij så hastigt uthan sin ruin orkar uthbetahla för desse swåra
tider skuldh, hwilka han måst försöria 4 st omyndige barn, som nu böria bli
tämmelig store beer altså om stunden at han dhet efter handen och sin lägenheet
kan få afläggia, hwar till käranderne också samtycker, allenast han ställer
för sig löfte, så att dhe så wähl som han efter förmyndare ordningen
dheras plikt fullgiöra kunna. Rätten pröfwar fördenskuldh att swaranden Matz
Swenss. bör uthan drögzmåhl ställa borgen för dhe hoos sig innehafwande 49
D:r 29 1/3 öre Barnepenningar och dhem sedan efter handen, som han dhet kan til
wåga bringa till käranderne betahla, eller i widrigt fall dhem til förmyndarne
genast erläggia, så frampt han icke will lida execution. Compensatis Expensis.
Tuue Perss. Ryktare i Glimminge stämbd Oluf
Swenss. i Tommerop för 18 skepper korn som
Oluf fådt hoos Tuue Trullss. och Tuue Perss. dherföre caverat, klagar att han
dherföre som sielf giäldnär gådt i löfte och förty har måst redan betahla
17 D:r smt och fodras ännu 2 D:r smt efter opwijst attest.
Oluf Swenss. mötte till wedermähle och tilstodh sig hafwa fådt dhe 3 tunnor
korn förledit åhr om wåhren, dhe han icke orkat betahla, mädan han i åhr
kommit ifrån Gården, har lofwat betahla 17 mk för hwar tunna, som löper 12
D:r 24 öre smt beer om dag intill han kan få förtiena någet.
Tued Perss. sade dhet han trählar för sin föda medh dagligit släp och
arbete, och har han undt honom länge nog dag, beer att han måtte niuta hwadh
han dherföre har betahlt Jämpte på wågade expenser.
Resolutio
Alldenstundh swaranden Oluf Swenson wedgår hafwa undfådt til borgz 18 skepper
korn dherföre efter betingande at betahla 12 D:r 24 öre smt hwilket han eij
orkat, förmedelst at han af tilstött fattigdomb har måst qvittera sitt gårdzbruk,
och alltså råkat i oförmögenheet at efterlefwa sin låfwan, hwarföre han
beer om dag fast at käranden betygar sig redan hafwa måst erläggia till Tuue
Trullss. 17 D:r smt och än blijr fodrat för 2 D:r Ty pröfwar Rätten skiähligt
dhet swaranden bör åther betahla käranden dog eij högre än 12 D:r 24 öre
smt medh Expenser 1 D:r och dhet inom 3 weckor eller lide dherföre execution.
Hans Nillson i Biärsiö Qwarn och Pehr Rasmuss.
i Wiarp vice verca stämbd hwarandra, den förste för dhet Pehr Rasmuss. slagit
i hiell ett swijn för honom, denne för det at Hans Nillss:s swijn
giordt honom åkerskada.
Begge instodo för Rätten och swarade Pehr Rasmuss. att han intet kan nächta
dhet han iu slagit swijnet, men dhet lopp, och een annan slog dhet medh een
lijstake 2 eller 3 slag att swijnet blef liggandes, och war dhet Christopher Jönson,
klagar att 10 stycken Hans Nillsons swijn låg natten i hans hafre åker, hwaraf
dhe 9 blefwo intagne och dhet 10 slagit, och hafwa dhe giordt honom stoor skada,
som han låtit granska och begiär dherföre må få betahlning.
Hans Nillson sade om hans swijn genom hans förwållande giordt någon skada,
hade han kunnat dhet betahla, och dhe gordt dhem intaga, och intet slå något
ihiäll, men dheras Giärden har warit dher til skuldh, och dheras egne swijn
giordt skadan mehr än någon annors.
Pehr Rasmuss. badh hans syningzmän måtte afhöras, som äro Bengt Hanson och
Michel Hanson i Cimbris.
Hans Nillss. exciperade moth desse att dhe icke äro Bofaste män, och Mickell
Hanson den tiden tient honom för höste kaar, och bägge så gamble att dhe äro
utheslutne från skatter och uthlagor.
Pehr Rasmuss. sade dhet både nämbdemannen Pehr Nillss. och ålldermannen Pehr
Bengtss. sedt och weeth wittna i saken, men dhe inbillat honom dhet han bort ta
2 främmande män. Hans Nillson beropade sig på sine wittnen nembl. Pehr
Nillss. nämbdeman och Ryttaren Måns Wiman.
Rätten rådde Parterne til förlikning hwarpå dhe togo afträde, sådant at försöka.
Mårten Jönss. i Gislöf låtit stämma Lars
Person i Wranerop för 1 tunna korn 4 D:r
hwarföre han pantsatt een häst men den försåldt, Item för 2 tunnor korn
efter förskrifning och pant som han begiär få intecknadt.
Lars Person mötte till wedermähle och swarade dhet han fådt willigheeten för
den 1 tunna korn, och budit honom hästen, men dhen intet wehlat haft, och på
dhe 2 tunnor har han sådt honom i fior een opmählt skeppe, och ähr 3 opmählt
skepper, hwilket han lofwat willa korta och giöra honom dherföre gått som
billigt kan wara. Mårten Jönss. sade dhet sidsta warit eij mehr än 2½
skeppa, kunde eij neka, nu hafwa fådt wähl säd dherefter.
Parterne togo afträde at försökia om dhe kunde förlijkas.
Åke Nillss. i Stijby stämbdt Lars Hyre för een koo som wid fäh Jorden är blefwen stångad at dhen dheraf lutit döden. Parterne war tilstädes och berättade att dhe äro förlikte, så at ingen den andre widare tiltahlar.
Pehr Rasmuss. i Wiarp låtit förstegång opbiuda
½ skattehemman dersammastädes N:o 10 som han dess fader efter opwist kiöpebref
Dat:d d:n 30 December A:o 1694 dess fader Rasmus Jönss. afkiöpt, hwilket opbod
offentligen kundgiordes.
Hr Öfwerste Lieutnanten Axell Rosencrantz låtit stämma drängen
Stenkell Ohlss. i Borrby och qwinfolket Elena Jönsdotter dersammastädes
för begångit lägersmåhl.
Uppå Hr Öfwerste Lieutnantens wägnar mötte dess fullmächtig Jacob Harwig.
Stenkell Ohlss och Elena Jönsdotter mötte sammaledes han om sina 17 a 18 åhr,
och hon efter hennes faders Jöns Larsons berättelse om 4 eller 25 åhr.
Qwinfolkket påstodh dhet wara skedt under ektenskapz lofwan men drengen nekade,
uthan berättade begge sådant wara skedt i dheras mathfaders Pehr Pehrsons
stugu någre gånger, om nattetider, och weeth drängen elliest intet at
beskylla henne något oärligit. Parterne medh dheras närwarande anhörige
uthwijstes at försökia om dhe kunde bringas till een godh förlikning.
Erich Nillss. i Glimminge låtit stämma Bengt Månss. i Wranerop och Pehr Ohlss. i Jerresta för een kiortell som han under förmynderskap af Barnegodz om händer haft, och till Bengt Månsons hustru af Pehr Ohlss är worden pantsatt, sampt 7 skepper korn.
Samptel: Parterne mötte och tilsammans berättade dhe sins
emällan wänligen wara förlikte så att ingen wijdare dherpå tahlar anten på
kortel eller kornet.
Lars Swenss. i Gislöf låtit stämma Rusthållaren
Anders Nillss., Oluf Jönss. och Carl Ohlss. om ett
huus som Anders Nillss honom såldt. Lars Swenss., Anders Nillss. och
Oluf Jönson infunno sig och gofwo tilkänna dhet dhe wähnl: och wähl wore förlijkte
att Rusthållarne wille skaffa Lars Swenss. dhet försålde huuset redeligt(?)
till nästa fahrdag efter dheras giorde låfwan och kiöp.
I saken som widh sidsta winter ting anhängig giordes emällan Oluf Jönss. och Anders Nillss. i Gislöf angående åker trättan begge chrono ingofwo bägge tilstädes warande Parter tilkänna dhet dhe dherom wähnl: äro förlikte, således att Anders Nillss. behåller Jorden och Oluf Swenss. tilfredz ställt att ingen widare dherpå klandrar.
Hans Nillson möllnare i Bieresiö mölla och Pehr
Rasmuss. i Wiarop gåfwo tilkänna dhet dhe sins emällan wähnl: och wähl
woro förlikte så att dhe å båda sijdor äro förnögde
och ingen dhen andre widare tiltahlar, hwarken om åkerskadan eller at swinet är
ihiell slagit.
Mårten Jönss. i Gislöf och Lars Person i
Wranerop inkommo igen för Rätten och gåfwo tilkänna att dhe sins emällan
wähnligen och wähl wore förlikte således att Lars Person i ett för alt om
Mikels mässo nästkommande betahler 4 skepper korn i skeppan och 1 mk penningar
hwarpå Mårten Jönson begiär Rättens stadfästelse genom domb, och alltså
handskrifterne begge ogillade och ophäfne.
Resolutio
Såsom Parterne sig således medh hwarandra hafwa förlikt att Lars Person
betahler till Mårten Jönss. om Mikelsmässo nästkommande i ett för allt 4
skepper korn i skeppan, och 1 mk smt penningar, så blifwer sådant af Rätten
under dombs kraft gillat och stadfäst.
Drängen Stenkell Ohlss. och qwinfolket Elena Jönsdotter
inkommo medh dheras anhörige och gofwo tilkänna at dhe intet stå at bringas
till ektenskaps föreening, men at han betahler böterne för henne, och gifwer
till barnets fosterlöhn åhrl: 5 D:r smt, modern till hielp.
Resolutio
Såsom drengen Stenkell Ohlss. och qwinfolket Elena Jönsdotter begge tilstå
sig hafwa aflat Bern medh hwar andra i lönskeläger. Ty böter dhe dherföre
han sina 10 D:r och hon sine 5 D:r och stå begge oppenbahra skrift, hwilka Böter
drängen efter föreening in för Rätten för dhem begge erlägger och dess föruthan
betahler han åhrl: 5 D:r smt fosterlöhn modren til hielp, in till barnet
kommer til dhe åhr, at dhet sig sielf kan nähra.
Lars Mårtenss. i Härresta låtit stämma Nills
Perss. i Tommerop för 5 D:r smt han honom på
ett hästekiöp skall skyldig wara. Nills Perss. tilstädes wedgår skullden,
beklagar dess oförmögenheet, och låfwar medh första betahla, begiär någon
dag medh betahlningen. Lars Mårtenss. säijer sig icke kunna ännu länger dag,
emedan han sielf tränger till skatter, och annat, begiär domb och expenser.
Resolutio
Såsom swaranden Nills Perss. alldehles tillstår skullden den han medh första
låfwar betahla allenast honom någon dag må förunnas; Alltså tilfinnes han
widh een månads förlopp desse 5 D:r smt medh 1 D:r i expenser till Lars Mårtenss.
betahla eller undergå execution.
Åge Perss. i Glimminge stämbdt Swen Jonss. i
Wranerop för 1 tunna korn och 1 skeppa sädeskorn,
han hoos honom sådt.
Swen Jönss. mötte till weder mähle och tilstodh, at han nu i wåhr ett åhr
sedan bekommit 1 tunna korn a 17 mk att betahla Mickelsmässo derefter, men haft
olycka på Booskap att han intet mächtat betahlat, och hwadh den skeppa korn
widkommer, så blef honom af Ländzmannen förbudit, at låta af föra säden,
erbuder sig at betahla den skeppa korn. Käranden och fleere berättade skeppan
gullit 3 mk smt, fodrar på betahlning och domb medh expenser.
Resolutio
Såsom swaranden Swen Jonss. tilstår skullden men beklagar genom olycka på
dess Boskap ännu icke mächtadt skullden betahla, hwarföre han anhåller om någon
dilation. Alltså tilfinnes han desse 7 skepper korn a 3 mk smt skeppan till käranden
iempte 1 D:r smt i expenser inom 3 wekors förlopp att betahla eller lida
dherefter execution.
Besökaren Mathias Hindrichson i Cimbrishambn låtit
instämma hans Erwyrdighet Pastoren Hr Hans Justson för 58
D:r smt som han till Mathias Hindrichsons förälldrar skyldig warit.
Uppå Mathias Hindrichsons wägnar mötte hans fullmächtig Jacob Rasmuson som
dess fullmacht opwijste, Jämwähl producerade een Räkenskap bok, hwaruti hans
ehrwyrdigheet genom dess egen handh tilstå att han efter riktig giordt afräkning
är blefwen skylldig till sahl. Hindrich Ifwarson 58 D:r smt. Inlägger dherhoos
een formerat Räkning på Capital och interesse till 130 D:r smt 19 öre, hwarpå
han afförer tidh efter annan hafwa i wahror undfådt spannemåhl och Boskap
till 19 D:r så att honom rester 111 D:r 15 öre smt.
Hans ehrwyrdigheet tilstodh förskrifningen wara riktig, men hwadh Räkningen
widkommer hafwer han dherpå högre betahlt när dhet kommer till Liqvidation,
dhen han begiär först måtte skee, mädan hans wahror i den opförde Räkning
allt för ringa opförde äro.
Fullmäktigen inlade sin Libell, hwarefter han begiär uthslag, hwilken inlaga
oplästes. Hans wyrdigheet påstår sin förra begiäran, att den måtte
bewillias.
Resolutio
Såsom swaranden Pastoren Hr Hans Justson påstår sig hafwa ett och annat till
käranden oppå denne sin Giäldh betahlt som oliqviderat är, hwaraf käranden
i dess Räkning een dehl för allt för ringa wärde skall hafwa optagit. Alltså
förelägges begge Parterne inom nästa winterting medh hwarandra att Liqvidera,
och sig dermedh nästa ting att inställa wijder 5 D:r smts wijte för den som
deruti pröfwas försummelig, williandes då Rätten saken medh ett difinitift
sluth afhielpa.
Boo Mattzon i Wranerop stämbd Sönne Anderss.
för 18 mk smt på ett hästekiöp, och för 1 D:r 23 öre
för giordt arbete medh ård och plog. Parterne mötte och tilstodh Sönne
sig warit skyldig 18 mk smt på hästekiöpet, men har derpå betallt 5 mk smt,
nekar elliest till dhe 1 D:r 23 öre som han fodrar för arbeetet medh ård och
plog, som han will bewisa nästa ting, hwarom han begiär dilation, emädan han
först för 2 dagar sedan är blefwen stämbd.
Rätten bewilliar opskof i saken till nästa ting, och förelägges Parterne
sins emällan att Liqvidera medh hwar andra wijdh 2 D:r smts wijte för dhen som
dheruti är försummelig.
Än Boo Mattzon stämbd Jeppe Bertelss. i
Tommerop för 5 D:r 8 öre och 1 lass höö skuldfodran.
Jeppe Bertellss. mötte til wedermähle och swarade att han pantsatt Boo een kättel
för 9 mk smt och 1 D:r för torfJordh, mehra weeth han intet wara skyldig. Boo
Matzon säijer sig hafwa plögt för honom 7 skeppeland Råg iordh.
Jeppe Bertelss. sade dhet han för 6 åhr sedan tient honom een heel höst 3
dagar i weckan, hwarföre han intet fådt betahlning, uthan kortades dhet för
Jorden han åhret tilförende hoos honom plögt, nekar också till höet, at han
aldrig fådt något, uthan een gång har hans fader fådt litet halm hoos Boo,
men aldrig han fådt något.
Boo Mattzon sade dhet hans fader betahlt honom den halm, men han fådt också någon
halm som han låfwat medh höö betahla hwartill Jeppe alldehles neekar.
Resolutio
Såsom Jeppe Bertellss. eij wijdare tillstår wara skyldig än 3 D:r 8 öre, och
honom eij annat öfwerbewisas; Ty förplicktas han bemelte 3 D:r 8 öre medh
expenser at betahla eller lide dherföre execution.
Än Boo Mattzon stämbd Swen Jonss. för 5
D:r smt och 17 skepper korn skuldfodran. Swen
Jonss i Wranerop mötte och inlade sin förklaring skriftl: att han för 9 åhr
sedan låhnt 5 D:r smt hwarföre Boo sedan sått hoos honom sädh at han dherföre
öfwer betahlning, har elliest caverat för honom hoos Tued på Glimminge för 2
tunnor korn, som fick förledit wåhres, men nu fodras war tunna 1 skeppa, och
är Boo honom dheremot skyldig 3 D:r 6 öre föruthom 1½ skeppa korn har i
willigheet för dhet han gådt i löfte i åhr sådt för honom 1 skeppa korn.
Boo Mattzon neekar at hafwa sådt hoos honom för dhe 5 D:r så och till dhet
andra han fodrar, men Swen säijer sig sådant alt kunna bewisa men är nu förseent
stämbd.
Resolutio
Såsom Swen Jonss. inwänder at kunna bewisa Boo Mattzon af honom wahra betallt
på sin fodran , dher han laglig och nu icke förseent instämbd blifwit; Alltså
åligger Boo Matzon oppå Swen Jonss stämbning i laga tidh uthtaga och honom sädan
lagl. tiltahla.
Än [Boo Mattzon] stämbt Knuth Anderss. i
Tommerop för 6 mk smt. Knuth Anderss. war
icke tilstädes uthan som han icke låtit lagl: stämma, ty åligger Boo nästa
ting honom lagligen att Citera och saken uthföra.
I den wijdh förra Tingen anhängig giorde saak emällan Bengt
Lasson i Wemmenlöf kärande och Jeppe Lasson swarande angående någre
Jeppe Lasson ifrån stuhlne sehlar, instodo begge
parter, och hade Bengt Lasson nu widare låtit instämma Swen Hanss til wittnes,
och inlade een skrift som oplästes, hwaruti han begiär få afhöra dess
wittnen, och få betahlning för sine sehlar sampt hwadh han elliest dheröfwer
wågat at Jeppe icke måtte widare opskof förunnas.
Jeppe Lasson kom tilstädes och ingaf een zedel lydandes at Håkan Rygerss icke
weeth att han såldt någre sehlar till Jeppe Lasson ty han intet dhet i så lång
tidh kan minnas och dherföre icke alldehles dhet nekar, hwilken sedel hwarken
medh nampn eller wittne war underskrefwen eller daterat, begiär nu widare
opskof hwaremoth Bengt Kasson protesterade och beer hans wittne måtte afhöras.
Emoth Måns Larson som förledit åhr tiente Jeppe Lasson exciperade Jeppe, och
sade att han blifwit owän medh honom om dess drängesädh, att han intet wille
så den i den Jordh drängen begiärt, och lährer alltså drängen bähra
afwund til honom.
Drängen Måns Larson berättade at fuller Jeppe i förstone wille så hans drängesädh
i een skrijn Jordh, men som drengen dher emoth tahlt sådde han den i een annan
Jordh, som drengen wahr tilfrijdz medh, har och fådt sin löhn, att han intet
har med Jeppe utheståendes.
Kunde alltså Rätten intet optaga Jeppes inwändning för laga jäf, uthan
admitterades drängen till eeden medh Swen Hanss emoth hwilken icke exciperades
den dhe begge aflade.
Swen Hanss. serskillt wittnade, att för än som sehlarne blefwo stuhlne ifrån
Bengt Lasson så har han låhnt samma sehlar af Bengt Lasson, och för wisso kan
säija och bekräfta, att hdet är Bengts sehlar, dem han genast kunde igenkänna,
dhet första han dem såg.
Bengt Lasson sade att nämbdemannen Arfwed Håkenss. äfwenwähl känner hans
sehle. Nämbdemannen sade sig icke kunna neeka hafwa låhnt sådan sehle tilförende
af Bengt Lasson och kan eij annat säija än dhet är dhen samma.
Måns Larson instodh och efter allfwarsam förmahning om eedens betrachtande berättade
at Jeppe Lasson brukar nu ett sehle lag och kiörer medh, som Bengt Lasson säijer
hafwa mist medh dhe andre, men han kan intet weeta om dhet är Bengts sehlar
eller intet, och har han först i sommar brukt detta sehle laget.
Jeppe Lasson tilfrågade drengen om han icke har brukt detta sehle laget all den
tidh han warit hoos honom, och har han kiöpt detta pahret nytt af Håkan
Riggarson, då han war oppe hoos honom, och begiärte attest om sehlarne?
Drengen Måns Larson sade Neij han har intet brukt dhem, för än dhe böriade
åka mög, och har han sedt dhem hängia tilförende på Jeppes loft, och han
intet annat kunnat see än der hade warit ringar i dhem, som ännu lähr kunna
synas, af den eena sehlen, mädan han intet har brukt mehr än det eena laget
sedan han kom dijt.
Jeppe sade at dhe hängt ofwan på hans loft och kanskee blefwit blefwit krokot
att dhet kunnet synas som der sutit ringar i dhem, men att han dem kiöpt Nye af
Håkan Riggerss som sagt till honom på desse behöfwes intet bewijs mädan dhe
nu nye kiöpes.
Rätten tilfrågade Jeppe om han och brukt dhet andre sehler laget? R:st
Neij. Q:o Hwar dhet då är? Sade intet weeta hwar, men mehnar det wara
hoos hans swärfader. Q:o om han intet weeth dhet wist? R:s Jo det är hoos hans
swärfader. Rätten fant nödigt skicka af nämbdemannen och fierdingzmannen
dit, at hämpta sehlen hoos Jeppe Lasson, så och den som är hoos hans swärfader
swen Nillss.
Lars Trulson i Esperödh inkom och lade i Rätten
een syn som Nämbdemannen Tillof Mårtenss., och
Arfwed Åkess. hållit och mätat den skadan han tagit genom een olyckelig
wådeldh som wijdh Bärtelmässo tidh heela Gården medh höö och säden
i aska lade, hwilken skada dhe taxerat til 112 D:r 16 öre smt hwarefter
Brandstudh sökes. Beklagandes at all hans fattigdomb blefwen uti een hast lagt
uti aska wijdh pass kl: 9 om morgonen då han war uti marken at hösta, och sade
fuller hans hustru bakat och fattat någon eldh uti een träpall framför
Bakugnen, hwilken genast uthsläktes, om då någon gniste har kommit emällan
sprikarne i taket må Gudh weeta, om een stundh dherefter stodh heela taket i
brandh och fohr så hastigt öfwer heela gården att intet blef räddat,
erbiuder sig medh godt samweethe at afläggia wåda eeden den han efter föregången
förmahning med handh å book aflade.
Resolutio
Såsom Lars Trulson fylt wåda eedh, och syningzmännerne som granskat skadan
taxerat den samma till 112 D:r 16 öre, Ty tildömmes Lars Trulson efter den föreening
om brandstudes gifwande och tagande at niuta Brandstud til 90 D:r smt.
Kohnan Bolla Persdotter ifrån Wahlby som låtit
sig lägra, och wijdh förra Tinget intet kunnat bringas at nämbna någon
wiss Barnefader, hades framb för Rätten men frambhärdade äfwen som förr
sigh eih weeta annat, än som sagt dhet han heete Jöns, I dhet öfriga hwadh
henne tilfrågades, blef hon widh dhe orden at hon intet kan beliuga någon.
Jeppe Knutss. som warit hennes mathfader, och som dhet har ordes i byen
warit för henne misstänkt, inhades och förehölts at uthaf hans förriga berättelse
och alla omständigheet nog sees, honom icke wara oskyldig? Men han förplicktade
och betygade sig högt i dhet måhl före henne wara frij? Och wadh man medh
honom will begynna, erbiuder sig och willia giöra sin sahligheets eedh at han för
henne är frij, framstodh och uthan at man kunde förmärke någon sinnetz rörelse
den samma at willia afläggia.
Nämbden berättade elliest mannen wara een enfaldig man, men hans hustru mycket
strängiare och modigare, så at dher hon hade förnummit sådant, hon icke tållt
qwinfolket dher, eller giordt sin man så frij som hon dhet giordt.
Nämbdemannen Mattz Ohlss. i Glimminge berättade at grannarne tallt om at een sådan
gryte sälliare warit hoos honom den tiden, och att nu i sommar mötte honom een
medh gryter på Skiwerop skog, då twänne män af Wahlby som war i föllie medh
honom sade at dhet war Jeppe Knutsons Borås som hade besåwit hans piga.
Resolutio
Såsom Rätten brukat dess högsta flith om sanningens uthlåthande, sampt at förmå
Bolla Persdotter til dess bekännelse, och hon stadigt dherwidh framhärdar at
wara lägrat af een wägfahrande som haft gryter at försällia, och hoos dess
huusbonde warit i natteherberge, den hon säijer icke weeta nämpna widh nampn,
eller annat, hwarigenom den skulle kunna igenkännes eller efterspörjes. Ty dömmes
hon efter egen bekännelse för lönskelägret at böta 5 D:r smt och att stå
offentl: kyrkioplikt. Dog tiden som hemstält om framdehles annors skulle förspörias
eller blifwa oppenbart.
Nämbdemannen Oluf Frenness. i Örneberga och Per Nillss. i Wiarp sampt
fierdingzmannen Jöns Anderss. som woro uthsände at hämpta sehlerne hoos Jeppe
Lasson och dess swärfader kommo tilbakars och brackte den eena sehlen medh
som drängen Måns Larsson dem hoos Jeppe wijst, hafwa och warit hoos Jeppes swärfader
Nills Swenss. och begiärt den andra, hwilken högeligen bedyrat och neekat,
icke länt eller fådt någon sehle af Jeppe Lasson.
Jeppes hustru war också medh dhem på loftet och lete, men dhet fants ingen
sehle.
Jeppe Lasson påstodh dhet hans swärfader har den andre sehlen, och måtte ha gådt
honom uhr minnet, som han wähl skall widstå om han får tahla widh honom.
Fierdingzmannen Jöns Anderss. sade at han nog frågade Nills Swenss. om sehle
laget men han widh sin sahligheet swor intet sehle lag hafwa af Jeppe, ty han då
ha måst låhnt dem af Jeppe och dhertill har han intet haft trång, mädan han
har sielf så många sehlar han behöfwer, men om hans dräng har länt någon
sehle dhet weeth han intet.
Nämden som synadt om dher warit ringar i sehlen uthskurne eller intet, sade
klarligen synas at ringar tilförende warit sydde dheruti och åther uthskurne,
som dhe afskurne trå ändar nog uthwisar.
Jeppe Lasson sade att aldrig dherpå warit sydd för än desse ringar, och inge
uthskurne. Framhades så sehlen för Rätten hwarpå på begge sijdor friske
besketrådes ändarne qwar sutne, at ringar tilförende warit insydde.
Jeppe Lasson sade at ringarne böriade skafwa laget, hwarföre han den första sömmen
måst ändra och denne uthskiära, men den afskurne besketrån war så fast och
stark, at den icke kunde lossna af sig sielf, uthan stodh grant at syna, at den
medh een skarp ägg på bådasijdor lijka wara afskurne, wijdare hade Parterne
intet at påminna.
Resolutio
Alldenstundh Jeppe Lasson i förstone påstådt sig medh egne händer hafwa sydt
den sehlen som bengt Lasson på hans ök igenkändt, och till sig tagit, men
sedsan blifwit twetahlig och sagt den hafwa kiöpt, och wehla till dhen samma
skaffa hemull och fångeman, hwilket han icke gittat fast honom dhertill i
twenne ting är wordet lämbnat frsit och tijderumb, hwaremoth
Bengt Lasson af Jeppe fodrar än ett paar sehler och annat som honom tillika
medh desse är worden ifrånstuhlit, har och inför Rätten medh laga wittnen
tilkändt sig denne sehlen, hwilkens maka Jeppe Lasson til höra(?) lagger s….
..skuhrit, och sedan bortkastadt, och dhe andre tillika medh desse
bortstuhlne sehlar som då wore Nye och Bengt Lasson hoos Jeppe den eena igenkänner,
emädan Jeppe bekänt sig samme lag nyligen hafwa kiöpt af Rådmannen Håkan
Riggerss. hwilken dog efter den i Rätten ifrån honom af Jeppe sielf inlagde
sedel alldehles neekar sig komma ihog hafwa såldt Jeppe någre sehle lag, och
elliest Jeppes dräng uthsagt, att begge sehle lagen till denne sehlen hängdt länge
på Jeppes loft, och då redan synts sehle ringar af dem wara uthskurne, i
hwilka dhe warit sydde, tilståendes fuller Jeppe at dhe på hans loft hängt,
men icke at dhe för warit i sehle ringar sydde, som dog då sehlen blef
hämptadt i Rätten klarligen war att känna och see, Icke heller har
Jeppe wehlat framskaffa makan till dhenne eena sehlen mädan han icke mehr än
dhenne fast framme at bruka, uthan sagt sin swärfader Nills Swenss hafwa
dhensamma, I dy kan Rätten eij annat än tilkännna Bengt Lasson begge paar
sehlar så gode som 2 D:r smt hwilke Jeppe Lasson til Bengt Lasson äger betahla
och dess föruthan plichta 3 gånger så mycket som är 6 D:r smt Jämwähl ersättia
Bengt Lasson dhe förorsakade omkostnadh och Rättegångz expenser modererat
till 5 D:r smt.
Mårten Clemmetss. i Stijby som emottagit
hemmanet N:o 19 efter Oluf Nillss. som dhet tillförende åboet, inlade
een syn som nämbdemannen Anders Swenss. i Tågerop
och Mårten Truedss. ibidem warit förordnadt at hålla widh hemmanet, wärderandes
dhe bröstfälligheeten widh hemmanet til 73 D:r 28 öre amt, hwaröfwer han är
tingzwittne begiärandes. Nämbdemannen Anders Swenss. tilstodh på sin eedh
bemelte syn wara richtig, kunnandes Rätten bemelte syn eij gilla för än Mårten
Truedss. hwilken eij warit eedswuren den medh eedh besannar.
Uthi den wijdh förra tinget anhängig giorde saak emoth kyrkioherden
Hr Anders Bergling i Cibrishambn angående een Jordh
i Järresta Pastoren i bruk tagit, inlade Chronones Befallningzman wählbetrodde
Hr Elias Löfbergh sin förklaring, hwaruti han förnämbligast påstår,
dhet Pastoren i dhet måhl icke kan excipera forum och Litis Contestationem
alldenstundh Befallningzmannen intet Disputerar kyrkian dess dehl i bemelte
grundh uthan allena söker at bijbehålla kongl. Maij:t den dehl och Rätt af
samma uthjord som åhrl: till Cronan efter Jordeboken bör uthgå.
Tiltahlandes han icke Hr Pastoren för sielfwa grunden eller giör kyrkians
andehl stridig uthan för dhet at han olåfwandes och uthan städia sig den tilwällat
ifrån Jöns Anderss hwilken så wähl kyrkians som Chronans andehl lagligen
staddd och i bruk hafwer, så at dhet synes sallsampt at kyrkio Inspectoren den
till Hr Anders kunnat å nyo bortstädia, dher han kyrkians andehl till Jöns
Anderss tilförende bortstadd til medh att kongl. Maij:tt äger största dehlen
i åhrliga räntan Nembl: 6 mk smt åhrl. och kyrkian allena 3 mk smt wijdh
hwilka till fuller altidh warit practicabelt widh alle hemman och härligheeter
at dhen som högst räntan äger niuta städzlo rätten allena som
Befallningzmannen också i detta fall påstår, medh fleere skiähl han andrager
at Hr Pastoren honom i detta måhl widh tingz Rätten swara bör. Hr Pastoren
war icke tilstädes, icke heller någon på dess wägnar.
Resolutio
Rätten finner detta ährendet af den beskaffenheet at dhet först hans
Excell:ce General Lieutnanten och Gouverneuren böhr föredragas under hwars förordning
dhet lyder och der resolution afbida, innan Rätten om wåldet något kan döhma.
Hr Rådmannen wählwise Anders Anderson Ebeltoft af
Cimbrishambn prasenterade i Rätten een granskning
hållen af Chronones Ländzman Magnus Löfberg iempte nämbdemännen Oluf
Frenness. i Örneberge, Mårten Nillson i Tommerop och Anders Swenss. i Tågerop
d:n 16 Maij 1700 uppå hemmanet N:o 1 uti Tågerop
som bemelte Rådman i bruk antagit. Taxerandes dhe bröstfälligheeten wijdh
dhet samma inalles till 154 D.r 24 öre smt föruthom hwadh gammalt wirke som här
och der på huusen kan brukas och sielfwa granskningen styckewis geer widh
handen, hwilken syn nämbden på dheras eedh tilstodho, begiärandes nu Hr Rådmannen
at Tingz Rätten härom undersöka wille och honom skiälige frijheets åhr
emoth dhet han hemmanet förswarl: igen opbygger och i bruk bringer tildömma.
Tingz Rätten medh Chronones Befallningzman öfwerlade detta ährendet och
befant i henseende til den bröstfälligheet som på bemelte hemman är Hr Rådmannen
ringare än 3 åhrs frijheet emoth huusens opbyggande och widh machthållande
eij kan wara belåten, alldenstundh til bemelte hemman ingen herligheet af skog
til timber, elldebrand och tapperijs hörer, uthan sådant långwäga ifrån kiöpas
måste, begynnades bemelte frijheets åhr ifrån A:o 1700 och til 1702
inclusive, hwilket under hans Excell:ces wijdare godtfinnande hembställes,
hwarom Hr Rådmannen tingz attest meddehlas.
Hr Borgmästaren och Hospitals förståndaren Tollsten
uthi Lundh läth anhålla om Tingzrättens attestatum ang:de huru stoor städzmåhl
Bonden Per Anderss. uti Stijby til Hospitalet gifwit för ¼ hemman som
bemelte Per Anderss. efter sahl. Hans Lasson emottagit. Per Anderss. framstodh
och inlade dess undfångne städzmåhl sedel under Hr Borgmästers handh dat:d
Lundh d:n 20 Julij 1700, tilståendes Per Anderss. nu för Rätten intet mehra
uthi städzmåhl gifwit än 8 D.r smt som i städzmåhls sedelen förmähles,
hwilket härmedh på begiäran til bewis af Rätten meddehlas.
Jöns Ohlss. i Grödstorp begiärade tredie
opbodh på halfwa 7/16 skattehemmanet i Grödstorp iempte 1/6 dehl uti
Rusthållet som han af Bengt Jönson i Grödstorp sig tilhandlat, hwilket hemman
för detta d:n 18:de octobr 1698 och 14 febr 1699 warit opbudit, och som häremoth
intet Jäf eller klander giordes
bewilliades tredie opbodet hwilket offentl: genast skedde.
Hindrich Ingwarss. i Gislöf framkom för Rätten
och begiärade Tingz Rättens faste oppå 3:die
dehlen uti skattehemmanet N:o 17 i Gislöf som
dess sahl. swärfader Oluf Larson kiöpt af Peder Jonss. dersammastädes, och nu
genom arf på dess hustrus wägnar är kommit honom i händer hwilket hemman för
Rätten tre gånger lagl:n skall wara opbudit.
Rätten opslog för sig Protocollet och befant att bemelte hemman på Hindrich
Ingwarsons begiäran tree gånger Nembl:n d: 15 februarij, d: 6 Junij och 10:de
october 1699 är worden opbudit, och sedan uthan någons klander lagståndit.
Resolutio
Alldenstundh Rätten befunnit af kiöpebrefwet de dato d:n 24 Jan: 1647
huruledes sahl: Oluf Larson sig tilhandlat uthaf Per Jonss. i Gislöf
trediedehlen uti N:o 17 i Gislöf medh alla dess oppertinentier och härligheeter
af hwadh nampn dhet wara kan emoth 120 D:r kiöpskilling, hwilken trediepart
sedermehra är kommit Hindrich Ingwarss. på dess hustrus wägnar genom arf
efter hennes sahl. fader Oluf Larson uti händer, dhet han också lagligen låtit
opbiuda, och nu Tingzrättens faster dherpå begiärer; Alltså tildömmer Rätten
honom Hindrich Ingwarss. dess hustru, barn och arfwingar bemelte 3:die dehl uti
skattehemmanet N:o 17 i Gislöf medh alle dess tilhörige ägor och härligheet
som dhertill ligger, och liggia böhr i wåto och toro intet undantagandes,
uthoms någons mehn klanderlöst att nyttia och bruka som han bäst kan och
gitter, härtill wore faste wittnen dommaren och nämbdemannen Thore Ohlss. i
Borrby, Tillof Mårtenss. i Rölla, Anders Swenss. i Tågerop, Swen Anderss. i
Tullstorp, Mårten Ingemanss. i Wahlby, Mats Ohlss. i Glimminge, Erich Swenss. i
Jerresta, Arfwed Håkenss. i Wemmenlöf, Nills Åkess. i Stijby, Mårten Nillson
i Tommerop, Oluf Frenness. i Örneberge, Pehr Nillss. i Wiarp.
Per Person i Gislöf föredrog Rätten huruledes han
och Mickel Tuuedss. dersammastädes bytt Gårdar sins emällan således at han
af Mickel Tuuedss. undfådt ½ dehlen uti skattehemmanet
N:o 13 i Gislöf emoth ½ part af N:o 10 Ibidem som han till Mickel
Tuuedss. dherföre cederat, hwilket byte för Tingz Rätten lagligen är wordet
opbudit och sedermehra klanderlöst lagståndit. Inläggiandes deriempte ett kiöpebref
af d:n 30 Sept:br 1669 uthaf Nills Anderss. Jöns Anderss. och Tuue Matzon i
Gislöf på andra hälften uti skattehemmanet N:o 13 hwarpå som Tingz Rättens
faste d: 2 Decembr 1670 undfådt, begiärandes altfördy att honom nu dhenne
tingz Rättens fastebref på heela hemmanet meddehlas måtte.
Rätten befant af Protocollet at såwähl bytet som kiöpet tree gånger Nembl:
d: 15 febr, d: 6 Junij och 10:de octobr 1699 är wordet opbudet, och sedermehra
klanderlöst natt och åhr lagstådt.
Resolutio
Såsom af bytes brefwet daterat d:n 16 maij 1680 emällan Per Perss. och Mickel
Tuuedss. i Gislöf, så wähl som af kiöpebrefwet d:n 30:de Septembr 1669 medh
derpå extraderat fastebref d:n 2 Decembr 1676 befinnes at Pehr Perss. i Gislöf
lagl:n förwärfwat sig heela skattehemmanet N:o 13 uti Gislöf hwilket också
lagl:n är wordet opbudet på föreskrefne Datis Nembl: d:n 15 februarij, d: 6
Junij och 10:de Octobr 1699 och sedermehra oqwallt lagståndit; Altså tildömmer
Rätten honom Per Perss heela hemmanet N:o 13 i Gislöf medh all dess tilhörigheet,
klanderlööst at få behålla för hwar mans tiltahl, härtill wore fastewittne
dommaren och nämbdemannen Thore Ohlss. i Borrby, Tillof Mårtenss. i Rölla,
Anders Swenss. i Tågerop, Swen Anderss. i Tullstorp, Mårten Ingmanss. i
Wallby, Matz Ohlss. i Glimminge, Erich Swenss. i Jerresta, Arfwed Håkenss. i
Wemmenlöf, Nills Åkess. i Stijby, Mårten Nillson i Tommerop, Oluf Frenness. i
Örneberge, Pehr Nillss. i Wiarp.
Mickel Tuuedss. i Gislöf anhölt at alldenstund
dess af Pehr Perss. i Gislöf undfångne hallfwa part uthi skattehemmanet
N:o 10 i Gislöf istället för een half part uti N:o 13 dersammastädes
som Pehr Perss fådt til wederlag, lagligen är wordet opbudit, och lagståndit,
att honom dherpå fasta meddehlas måtte.
Opboden befants wara passerade nembl: d:n 15 febr, d:n 6 Junij och 10:de octobr
1699 och dherefter stådt laga tidh.
Resolutio
Emädan Rätten funnit af Bytes brefwet dat:d d: 16 Maij 1680 det Mickel
Tuuedss. och Per Perss. i Gislöf bytt Gårdar således att Mickel Tuuedss. istället
för ½ part i skattehemmanet N:o 13 som Per Perss. undfådt han dheremoth
bekommit ½ dehlen uti N:o 10 ibidem, hwilket sedermehra är wordet opbudit och
klanderlöst lag stådt; Fördenskuldh dömmer tingz Rätten detta byte widh sin
fullkombl laga kraft härtill wore faste wittne dommaren och nämbdemannen Thore
Ohlss. i Borrby, Tillof Mårtenss. i Rölla, Anders Swenss. i Tågerop, Swen
Anderss. i Tullstorp, Mårten Ingemanss. i Wahlby, Mats Ohlss. i Glimminge,
Erich Swenss. i Jerresta, Arfwed Håkenss. i Wemmenlöf, Nills Åkess. i Stijby,
Mårten Nillson i Tommerop, Oluf Frenness. i Örneberge, Pehr Nillss. i Wiarp.
Enkian Johanna Mickel Mårtenss. uthi Gislöf föredrog
huruledes hennes sahl. man Mickell Mårtenss. tilhandlat
sig heela 3/8 hemmanet N:o 14 uti Gislöf, halfwa dehlen dheraf kiöpt af
Tuue Larson Ibdem emoth ¼ part af Mickel Tuuedsons Gårdh och 18 D:r smt, och
den andra halfwa dehl af Nills Perss. för 32 D:r smt kiöpt hafwer som kiöpebrefwen
af d:n 9 marti 1683 och d:n 2 februarij 88 uthwijsar, begiärandes nu enkian
Johanna Mickel Mårtens, att alldenstundh desse kiöp lagligen äro wordne
opbudne och sedermehra klanderlöst lagstådt, hon dherpå Tingz Rättens
fastebref kunde erhålla.
Protocollet opslogz och befantz at desse kiöp d:n 15 februarij, d:n 6 Junij och
10:de Octobr 1699 warit opbudne, och efter Nembdensbetygande heela tiden
klanderlöst lagståndit.
Resolutio
Såsom så wähl af Tuue Larsons uthgifne kiöpebref daterat d:n 9 marti
1683, som Nills Persons daterat d:n 2 februarij 88 Rätten befunnit att sahl.
Mickel Mårtenss tilhandlat sig heela 3/8 hemmanet N:o 14 i Gislöf, hwilken kiöp
sedermehra för tingz Rätten lagl:n äro opbudne och lagståndne utan någons
emällan kommande klander; Alltså dömmer Rätten enkian dhet 3/8 dehls
hemmanet i Gislöf N:o 14 klanderlöst framgeent få äga och behålla, härtill
wore fastewittne dommaren och nämbdemannen Thore Ohlss. i Borrby, Tillof Mårtenss.
i Rölla, Anders Swenss. i Tågerop, Swen Anderss. i Tullstorp, Mårten
Ingemanss. i Wahlby, Mats Ohlss. i Glimminge, Erich Swenss. i Jerresta, Arfwed Håkenss.
i Wemmenlöf, Nills Åkess. i Stijby, Mårten Nillson i Tommerop, Oluf Frenness.
i Örneberge, Pehr Nillss. i Wiarp.
Hr Ryttmästaren wählborne Christian Ridderschiöldh
anhöllt om tingz Rättens bewis på huru mycket bränne
wedh han till elldebrandh åhrl: widh des Booställe Borrby Gårdh nödwändigt
skulle behöfwa. Tingz Rätten öfwerlade dhenne Hr Ryttmästarens begiäran och
befant at han under 180 lass bränne åhrl: eij kan uthkomma hwarpå Hr Ryttmästaren
efter begiäran härmedh tingzbewis meddehles.
Således som föreskrijfwit finns, wara passerat, betygar
medh häradets wahnlige Insegel och egenhändige underskrift Giersnäs d:n 18
December Anno 1700.
[Sigill] Bengt Seth
© Magnus Lindskog, 2000
(viss redigering pågår
fortfarande)