Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

Anno 1700 d 6:te Februarij hölltz Ordniarie winterting medh allmogen uthi Järresta häradh af Hr Häradzhöfdingen Bengt Seth och dhen wahnlige nämden Nembl:

Thore Ohlss. i Borrby
Tillof Mårtenss. i Röllof
Anders Swenss. i Tågarp
Swen Anderss. i Tullstorp
Mårten Ingmansson i Wallby
Mattz Ohlsson i Glimminge
Erich Swenss. i Jerresta
Arfwed Håkenss. i Wemlöf
Mårten Nilss. i Tommarp
Oluf Frenness. i Örneberga
Pehr Nillss. i Wijerup

Sedan Ting lyst war blef för närwarande allmoge opläst och publicerat

Höglofl kongl Giötha Rijkes hofRätts bref af dato d 2 Januarij 1700 angående dhet straff dhen tienare sig underkastar som anten sin huusBonde eller mathmoder, eller dhen som i dheras ställe förordnadhe äro, dräper, sårar, slår, eller medh oqwädens ordh antastar, hwilcken förordning iemwähl extenderar sig till dhe nedrige Betienter när någon sin förman på ofwanskrefne sätt bemöter. 

Kongl. Giöta Rijkes hogRätts nådgunstige bref af d 25 Novembr 1699 publicerades och uplästes angående Tiufwar som stuhlit på åthskillige ställen för än dhe äro blefne lagsökte, huruledes dhe skohla dömmas och afstraffa.

Lasse Rasmusson i Cimbris framstodh för Rätten och inlade ett Testamente under dhenne dagz datum underskrefwit af honom sielf och dess hustru Kirstina Hansdotter, hwaruti dhe giöra hwarandra till arfwingar, efter dhe eij medh Barn äro begåfwade, hwilken skrift Lasse Rasmuss. till så mycket större stadfästelse begiärade måtte Inprotocolleras.
Rätten frågade om någon på hans hustrus sijda war tillstädes som kunde tillstå at sådant medh hans hustrus willia är skedt? Lasse Rasmuss. swarade neij, ingen på hennes sida  medh sig tagit, mädan han eij förstådt att sådant giordts af nöden, efter allt i sanning är som brefwet innehåller, och han intet medh någon flärd fahrer. Nämbnade elliest nämbdemannen Per Nillss. i Wijarp som härom lähr kunna berätta at allt medh hans hustrus frija willia är wordet sluutat.
Nämbdemannen Per Nillss. upstodh och sade dhet han fuller widh förreningen emällan Lasse Rasmuss. och hans hustru intet warit öfwerwarande, men kan lijkwähl säija at sådan medh hennes willia och samtyckie är, emädan han långt för detta af dhem bägge hördt och förstådt att dhe warit i dhenne intention emoth hwarandra, som dhe nu skriftl:n fullbordat.
Corporalen Samuel Mahnfelt i Järresta som war wijdh TingzRätten tillstädes berättade i lijka måtto dhet honom dhet samma war bekant, och att intet är at twifla at dhet sig så i sanning förhåller.
Hindrich Anderss. i Cimbris, Lasse Rasmuss:s hustrus Broder, som war på Tingplatzen tillstädes, framkom och af Rätten tillfrågades om han om detta Testamente något wiste. Swarade Neij sådant förr än nu intet wist protesterade elliest i ingen måtto emoth det samma. Lasse Rasmuss. begiärade attest om Inprotocolleringen som honom på sielfwa skriften meddehlas skall.

Corporalen manhaftig Samuel Mahnfelt i Järresta låtit instämma Per Lustig i Gladsax angående skulldfodran 3 D:r 24 öre smt. Corporalen allena tillstädes gaf tillkänna att han om dhenne fodran medh swaranden är worden förlikt.

Än Corporal Mahnfelt låtit instämma Nills Anderss. i Tommerup angående 20 skepper korn. Käranden allena tillstädes berättade at swaranden sig sedan stämbningen infunnit och honom tilfrijdz ställt, så at han dhenne gången är nögd.

Än Corporalen Mahnfelt låtit instämma Lasse Perss. i Wranerup för 9½ skeppa korn, så och Mattz Swenss. ibidem för 16 skepper korn med interesse. Corporalen berättade at Mattz Swenss. hoos honom warit och clarerat för sigh, men icke Lasse Perss.
På Lasse Perssons wägnar hwilken eij war tillstädes berättade Måns Perss. i Jerresta dhet Swaranden ombedet honom at giöra hans uhrsächt mädan han måst möta dess herrskap, har eliest sagt sig willia betahla dess 9½ skeppa korn till Hr Corporalen, hwilket nämbdemannen Erich Swenss. besannade hafwa hördt. Corporalen begiär domb härpå, iempte expenser.
Resolutio
Såsom swaranden Lasse Perss. genom Måns Person i Jerresta tilstådt skullden Nembl: 9½ skeppa korn, Alltså dömmes swaranden skylldig desse omtwistade 9½ skeppa korn eller dess wärde 20 öre smt skeppan iempte 1 D:r smt i expenser till Corporalen at betahla eller lide dherföre execution. 

Än Corporal Mahnfelt instämbdt Boo Nillss. i Glimminge angående 5 skepper korn skuldfodran. Boo Nillss. påroptes, men war intet tillstädes och berror härmedh till dess man får höra dess förfall.

Än Corporal Mahnfelt instämbdt Anders Lindh i Wirresta angående 69 skepper korn skuldfodran. Anders Lindh mötte och tillstodh skullden och berättade det han redan inmåhlt uthi säckar 40 skepper, men för eelaka wäderleken intet kunnat till Corporalen framföra, och will dhet öfriga efter handen betahla. Corporalen begiärer domb och expenser.
Resolutio
Såsom Anders Lindh tillstår at han är skyldig dess 69 skepper korn, hwarom Hr Corporalen honom lagsökt, Altså tilldömmes han bemelte 69 skepper till Corporalen att betahla, iemwehl Rättegångs omkostnadh 1 D:r smt eller lijde dherefter execution 

Än Corporal Mahnfelt stämbdt Jöns Anderss. i Jerresta angående 36½ skeppa korn. Jöns Anderss. påroptes men war intet tillstädes utan berättade Corporalen sielf, dhet han förnummit honom wara sedermehre blefwen siuk, och förmehnar han dhet om han frisk blijr lähr komma tillstädes, fördenskuldh beroor härmedh så länge till dess man får förnimma om han framkommer. Inlefwererar elliest Jöns Andersons obligation på 36½ skeppa korn daterad d. 5 februarij 1700 till wittne af Mårten Nilss., Pär Erichson och Johan Ström underskrifwen.

Heiderijdaren Jöns Ohlss. i Flaggebro mölla låtit instämma Anders Lindh i Wirresta, Mårten Ohlss. i Toarp, Mårten i Siörödh, Måns i Ryngerne, Jöns i Järstorp, Lars Trullss. i lilla Esperödh, Troon Nillss. i Basterödh, Jeppe Perss., Jöns Perss. på Gatehuuset N:o 6 i Wemmenlöf, Nills Månson, Anders Anderss. i Carleby, Item Lars Johanson i Stijby och Håkan i Comsta, angående det dhe wijdh hans kongl maij:tz seenaste aller nådigste här uthi sommars försummat chrono jakten och påstår straff öfwer dhem dherföre.
Anders Anderss. i Karleby mötte till wedermähle och inlade een attest af Anders Person, Lasse Nills, Per Lasson, Swen Perss. och Måns Jönss. i Karleby daterad d 3 februarij 1700 hwar uthi dhe attestera dhet Anders Anderss. samma tijdh då påbudit blef om jakten warit förreest till Giöinge häradh at kiöpa Rågh.
Jöns Perss. i Wemmenlöf opwijste dess huusbondes Corporalen Örenflychts zedel att han samma tidh då om jakten tillsades redan förskickat honom åth Christianstadh at kiöpa brödh, och som han ithan dess boor på dess booställe förmehnar han derföre bör wara fri.
Lars Johanson i Stijby comparerade och angaf dess skriftl: förklaring som uplästes dat:d Hammenhög d 6 februarij hwar uti han förnämbligast påstår att heiderijdaren honom om dhenne jakten intet låtit tillsäija, och att han tilförende som een Bonde eij låtit sig bruka widh någon jakt, uthan förmehnar att dhen som sielf eij håller duuk och dik för Biörn och warge Jakter förskonas medh annat mehra som af sielfwa förklaringen och ad acta förwaras sees kan.
Heiderijdaren påstodh honom wara rätteligen tillsagder, och att han mehr än andre som äger bruk eij böhr förskonas.
Mårten Ohlss. i Toarp berättade att samma tijdh warit på hofgården Gylleboe och slagit höö uti ängiarne, och kunnat silef intet komma, uthan afsändt sin pijga, hwilken heideridaren wijst tilbakars.
Heiderijdaren sade dhet han medh qwinfolck intet kan uthi sådana måhl hafwa någon tienst, hwilcka slijkt inte förstå.
Mårten i Siörödh berättade att han sielf warit medh wijdh första såten, men widh den sidsta sluppit neder uti ett kiär, at han intet kunde sedan dherwijdh något beställa.
Heiderijdaren sade sig intet kunna wetha om han dher warit, alldenstundh han widh upropet intet förnams tillstädes.
På Måns i Rönningz wägnar, swarade dess fader Mårten i Siörödh, att han låtit sin wuxne pijga warit der widh tillstädes.
Jöns i Jönstorp mötte och berättade at hafwa uth wijst en sin Gosse dhen han nu medh sigh hade, som warit medh på jakten. Gossen sade sig ränt een qwist uthi foten att han intet kunde gå, hwilket Mårten i Siörödh och så besannade.
Lars Trulson i lilla Esperödh mötte och sade sig eij fådt dheraf weeta förr än om morgonen och strax då låtit een sin pijga gå åstadh wijdh jackten.
Troon Nillss. i Bosterödh och Jeppa Perss. ibidem wore intet tilstädes uthan berättades af allmogen dhet dhe warit på jackten tilstädes och något förr än opropet skedd gådt hemb.
Nills Mattzon påroptes, men war intet tilstädes uthan berättade Anders Lindh och Anders Anderson i Karleby, dhet dhe weeta att een hans pijga warit tillstädes, men blef hemkiördt.
Håkan Anderson i Comsta mötte och sade sig intet afweeta, efter han warit förreest uthan har dess hustru warit tillstädes.
Heiderijdaren förebar att Qwinfolk wijdh slike Jackter intet kunna uthrätta, uthan böra wuxne drängiar eller männen sielfwa komma tillstädes.
Anders Lindh som warit en gl Ryttare mötte och sade sig warit sielf uthi lägret medh sin Ryttare första dagen, och då intet kunnat komma uthan afsändt sitt tienstehion, är eij wahn att wara försummelig när något blifwer påbudit.
Resolutio
Såsom ingen af dhen instämbde allmogen någon tredsko är öfwertygat, uthan dhe som äro wordne tillsagde och eij warit i förfall då änten haft dheras drängar eller pigor tillstädes, dy blifwa dhe samptl: befriade dog alfwarsampt förmahnte widh slika ährenden till kongl May:tz tienst at finnas willige och oförsummelige.

Johan Ström instämbdt på sahl. Anders Jacobs sterbhuus wägnar i Cimbrishambn åthskillige Debitorer Nembl:

Malte Willatss. i Wemmenlöfs torp är instämbdt för 14 öre smt skuldfodran och berättade Mallte Willatss. dhet han fådt een fiärding sallt af sl Anders Jacobss. och dherföre honom betallt. Fullmäktigen frågade om han härpå kan giöra sin eedh den han honom differerar, hwilken eedh swaranden mothtog och dhen efter föregången förmahning lijfligen aflade.
Resolutio
Såsom swaranden medh sielf sins eed sigh befrijat Ty äro Parterne i dhet måhl åthskillde.

Johan Ström på sal. Anders Jacobs sterbhuus wägnar i Cimbrishambn låtit instämma Christopher Ohlss. i Wemmenlöfs torp för 16 öre smt
Till wedermähle mötte Christopher Håkensson dhersammastädes och sade sig fuller wara nämbd wijdh stämbningens opläsande men aldrig haft någon handell medh sahl. Anders Jacobss eller dess sterbhuus, och måtte dhet wara een annan man som heeter Christopher Ohlson. Fullmäktigen hade intet widare bewis än ett extract af een registreringh efter sahl. Anders Jacobss hwaruti stodh nämbdt Christopher Ohlss. och icke Håkenss.
Resolutio
Såsom swaranden alldehles neekar till skullden käranden skuldh register också lyder på ett annat tilnampn än Håkonss. Ty blifwer Swaranden för desse krafde 16 öre smdt alldehles befrijat.

Nills Swenss. i Wemmenlöf instämbdt för 1 D:r 16 öre smt. Nills Swenss. war intet tillstädes, uthan berättade dess swärsohn Jeppe Lasson dhet han ligger siuk, och neekar sig något warit till detta sterbhuus skylldig, uthan hans fader för många åhr sedan, hwarmedh han intet har att beställa. Käranden hade eij wijdare bewijs än längden under dess principals nampn.
Resolutio
Alldenstund swaranden alldehles neeka sig desse 1 D:r 16 öre till sahl. Anders Jacobs sterbhuus skylldig wara, och honom sådant icke lagligen öfwerbewijsas, Ty blifwer swaranden i detta måhl frijkiändt.

Nills Willatzon klockare instämbdt af sahl: Anders Jacobs sterbhuus för 2 D:r 4 öre smt. Nills Willatzon war intet tillstädes utan mötte dess sohn Mallte Willatzon på dess wägnar, hwilken tillstår skullden, allenast honom dag dherpå må förunnas.
Resolutio
Såsom swaranden genom son sohn Mallte Willatss. i Wemmenlöf tillstår skullden allenast att han begiär dag medh betahlningen. Fördenskuldh tilfinnes Nills Willatss. inom een månads förlopp desse 2 D:r 4 öre smt medh 28 öre i expenser till sterbhuset att erläggia eller lide execution.

Jacob Rasmuss. i Wemmenlöf instämbdt för 6 D:r 4 öre skuldfodran. Jacob Rasmuss. påroptes men war intet tillstädes eij heller någon på dess wägnar ty beroor till dess man dess förfall får höra.

Lars Erichss. af sahl. Anders Jacobs sterbhuus instämbdt för 5 D:r smt. Lars Erichss påroptes men war intet tillstädes eij heller någon på dess wägnar ty beroor til dess man får höra dess förfall.

Nills Erichss. instämbdt af sahl. Anders Jacobs sterbhuus för 7 D:r smt skuldfodran. Nills Erichss. mötte till wedermähle och sade sig hafwa betahlt så när som 4 D:r smt dhem han tillstår, och erbiuder sig erläggia hwarpå han beer att een ecka må kortas. Fullmäktigen Ström opläth honom eeden på dhe 3 D:r smt som han säijer sig betahlt hafwa hwilken eedh swaranden mothtog och efter föregången allfwarsam förmahning medh handh å book lifligen aflade eij wara mehra skylldig än 4 D:r smt.
Resolutio
Emädan swaranden Nills Erichss. medh sielf sins eede erhållit sig eij mehra till detta sterbhuus at wara skyldig än 4 D:r smt hwilka han erbiuder erläggia. Fördenskuldh befrijes swaranden för bemälte 3 D:r, men dhe öfrige 4 D:r smt tilldömmes han att betahla eller lijde execution.

Än sahl. Anders Jacobs sterbhuus låtit instämma Ryttaren Swen Nillss i Nöbbelöf, Ryttaren Johan Wassberg och Pehr Höök i Gislöf och Bonden Swen Jönss i Gislöf. Fullmäktigen Johan Ström berättade at Ryttaren Swen Nillss. i Nöbbelöf och Pehr Höök giordt richtigt för sig, att dhe intet mehra fodras, men Johan Wassberg som är stämbdh för 28 öre och Bonden Swen Jönss. för 1 D:r 19 öre än intet clarerat.
Johan Wassberg mötte och tillstodh dhe 18 öre, men dhet öfrige disputeras, hwarpå han efter fullmäktigens begiäran aflade sin eedh intet mehr wara skyldig, och betalte dherpå genast till fullmäktigen desse 18 öre smt.
Swen Jönss. påroptes men war eij tillstädes, beroor til dess man får höra dess förfall.

Swen Hanss. i Gladsax instämbdt af sahl. Anders Jacobs stärbhuus för 9 D:r 4 öre smt. Swen Hansson påroptes men war eij tillstädes ty beroor härmedh till Tingets sluth, att man får höra dess förfall.

Än instämbdt Per Lasson i Gnalöf för 17 D:r 16 öre smt. Fullmächtigen Johan Ström berättade at han betalt.

Hans Swenss. i Glimminge instämbdt för 3 D:r 7 öre smt. Hans Swenss. påroptes men war intet tillstädes uthan berättade nämbdemannen Matz Ohlss. i Glimminge dhet swaranden är siuk att han intet kunnat mächta komma til tinget, dessuthan skall stämbningen intet förr än för 4 dagar sedan warit honom förkunnat, icke dess mindre tillstår han skullden den han låfwar betahla.
Resolutio
Såsom Hans Swenss. i Glimminge låtit genom nämbdemannen Mattz Ohlss. tillstå dhet han till sterbhuuset är skyldig 3 D:r 7 öre smt. Altså tilfinnes han dess 3 D:r 7 öre till sahl. Anders Jacobs sterbhuus at betahla medh expenser 1 D:r smt eller wara execution dherföre underkastadt.

Håkan Nillss. i Wästanbäck instämbdt för 3 D:r  9½ öre smt skuldfodran till sahl. Anders Jacobs stärbhuus. Håkan Nillss. påroptes, men war intet tilstädes uthan berättade nämbdemannen Mattz Ohlss. att stämbningen honom i rättan tidh intet är worden förkunnat, fördenskuldh beroor härmedh så länge och til tingets sluth om han innan dess framkommer.

Swen Jönss. i Wranerop instämbdt af sahl. Anders Jacobs stärbhuus för 10 D:r smt, Mattz Nillss. Ibidem för 1 D:r 16 öre, Oluf Larson i Tommerop för 4 D:r 2 öre, Oluf Swenss. ibidem 10 D:r, Måns Perss. och Nills Person för 6 mk smt skuldfodran. Swen Jönss. mötte till wedermähle och sade att dhe 4 D:r smt wara hans swärmoders skuldh som uthfattig  är, och hon i armodh att hon intet kan betahla, men dhe 6 D:r tillstår han hafwa warit skyldig, men dheremoth sahl. Anders Jacobson sådt hoos honom 26 skepper korn, så att han sin eedh kan afläggia den dermedh wara betahlt.
Fullmäktigen opläth honom eeden den han efter föregången allfwarsam förmahning aflade medh handh å book.
Resolutio
Såsom Swen Jönss. medh sielf sins ede sigh befrijat icke något till sahl. Anders Jacobs sterbhuus skyldig wara, uthan allt hafwa clarerat Ty äro Parterne i dhet måhl åthskillde.

Mattz Nillss. instämbdt af sahl. Anders Jacobs sterbhuus för 1 D:r 16 öre war intet tilstädes uthan berättade Swen Jönss. at han warit uthi Cimbrishambn och dhet samma betahlt. Fullmäktigen neekade härtill at sådant intet är uti sanning, beroor alltså at förnimma om han haft laga förfall. 

Oluf Larss. mötte till swars och berättade dhet han wijdh seenaste afräkning medh enkian blifwit skyldig 10 mk dhem han tilstår, men dherpå betallt 2 skepper korn, föruntes dilation inom tingets sluuth härom skaffa bewis.

Oluf Swenss. i Tommerop instämbdt af sahl. Anders Jacobs sterbhuus för 10 D:r smt mötte til swars, och tillstår skullden, men påstår att 3 D:r smt för arbete han giordt på een fahrkost må kortas, iemwähl att sahl Anders Jacobss sådt hoos honom. Erhölt dilation inom tingets sluuth at skaffa dherpå bewijs.

Måns Perss. af sahl. Anders Jacobsons sterbhuus instämbdt för 3 mk smt skuldfodran mötte till wedermähle och sade sig betallt at han till sterbhuuset intet är skyldig. Fullmäktigen differerade honom eeden hwilken eedh swaranden aflade.
Resolutio
Alldenstundh swaranden fylt dhen honom af käranden oplåtne eeden, och sig dermedh alldehles befrijat, ty äro parterne i dhet måhl åthskillde.

Än bemälte sahl. Anders Jacobs sterbhuus i Cimbrishambn låtit instämma Per Erichson i Jerresta för 2 D:r 12 öre smt skulldfodran. Norre Jöns Anderss. för 11 mk, Jöns Bengtss. i Gröstorp för 4 D:r 2 öre. Per Hanss. ibidem 7 D:r, Per Ohlss. som tienar Corporalen 4 D:r.
Per Erichss påroptes, men war eij tillstädes, men hans swärfader nämbdemannen Erich Swenson berättade honom wara förordnat til opbörden, och nu borte medh cronoskatter, men lähr i morgon sig inställa.

Norre Jöns Anderss. sammaledes absens beroor alltså till tingets närmare sluuth.

Jöns Bengtss. mötte tillstår skullden som är 4 D:r 2 öre smt, och begiär någon dag mädan han för oförmögenheet nu eij mäktar betahla.
Resolutio
Alldenstundh swaranden Jöns Bengtsson intet Disputerat skullden uthan allenast anhåller om dag medh betahlningen, Altför dy tildömmes han om 6 wekors förlopp bemelte 4 D:r 2 öre medh 1 D:r smt uti Rättegångsomkostnadt at erläggia eller lide execution.

Per Hanss. i Grödstorp mötte sammaledes och tilstår sig skyldig 7 D:r smt begiär dag dherpå til ett annat åhr.
Resolutio
Emädan Pehr Hanson i Grödstorp tillstår att wara skyldig till sahl. Anders Jacobs sterbhuus 7 D:r smt dhem han och lofwar betahla dher som honom dilaon til ett annat åhr må för unnes, fördenskuldh tilfinnes swaranden desse 7 D:r smt till nästkommande påsk at betahla medh expenser 1 D:r smt eller lijde execution. 

Per Ohlss. mötte iemwähl til wedermähle, men sade dhet enkian fådt een soo af honom så at han är intet mehra skyldig. Fullmäktigen differerade det hans eedh, dhen swaranden på förmahning om eedens betrachtande aflade.
Resolutio
Såsom swaranden befrijat sig för kärandens tillkraf medh sielf sins eede, Altså äro parterne i dhet fall åthskillde.

Än sahl. Anders Jacobs sterbhuus instämbdt Per Axelss. i Cimbris för 16 D:r 16 öre, Håkan Skräddare för 1 D:r 8 öre. Ryttaren Nills Ohlss för 7 mk smt. Per Axellss kom tillstädes och berättade at han intet är till sterbhuuset skyldig uthan för 8 åhr sedan då han har måst afstå ifrån gården, har sahl. Anders Jacobss fådt från honom all dess creatur, så att han tilfyllest för dhenne skuldh är worden förnögd, men hade dherpå intet bewijs, uthan föruntes honom dilation till d 13 februarij sådant at bewisa. 

Håkan Skräddare för 1 D:r 8 öre och Nills Ohlss. för 7 mk påroptes men war intet tillstädes uthan berättade fullmächtigen att dhe clarerat för sigh.

Handelsmannen från Ystadh S:r Jöns Båth instämbdt Anders Munck i Comsta för 2 D:r 8 öre smt. Anders Munck påroptes man war intet tillstädes, differeras altså till tingets närmare sluuth.

Än handelsmannen Jöns Båth instämbdt Nills Åkess. i Sallerop [=Salarp] för skuldfodran 13 D:r 14 öre smt. Nills Åkess. war tilstädes tilstår skulden och begiär dag til Mickelsmässo, hwilket honom af fullmächtigen föruntes dog begiär domb och expenser.
Resolutio
Såsom swaranden Nills Åkess tilstår sig wara skyldig til handelsmannen Jöns Bååth 13 D:r 14 öre smt hwilke han nästkommande Mickelsmässo låfwar att betahla om honom dag dhertill må förunnas, hwartill kärandens fullmächtige Jacob Hegelundh samtyckt, Alltså finnes Nills Åkess. skyldig dhet samma at hålla, och om Mickelsmässo förstkommande ofwan bemelte 13 D:r 14 öre medh 1 D:r smt i expenser att betahla eller lide execution.

Än Jöns Bååth instämbdt Håkan Christenss. i Borrby för 5 D:r 6 öre smt skuldfodran. Håkan Christenss. war tilstädes, och betahlte genast till handelsmannens fullmächtig Jacob Hegelundh 3 D:r smt och begiär på dhe öfrige 2 D:r 6 öre dilation till Mickelsmässo nästkommande. Fullmächtigen fodrar dess uthan expenser och förunner dag.
Resolutio
Emädan swaranden på dhenne skuldfodran för Rätten till kärandens fullmächtige Jacob Hegelundh betahlt 3 D:r smt och på dhe öfrige 2 D:r 6 öre smt begiärer dag til Mickelsmässo, hwilkem anståndh fullmächtigen honom förunt, fördenskuldh tilfinnes han och skyldig desse resterande 2 D:r 6 öre medh 1 D:r smt expenser till Mickelsmässo at betahla, eller wara excution underkastat. 

Än handelsmannen Jöns Bååth instämbdt Knuth Anderss. i Tommerop för 1 D:r smt och 2 tunnor korn, som han medh expenser söker. Knuth Anderss. mötte til wedermähle och förklarade dhet hans hustru då hon war enkia hade fådt een fierding sill a 11 mk smt och andre små wahror för 1 D:r. Fullmächtigen besannade dhet hon sådanne wahror fådt, men at för dhen fiärding sill skulle betahlas 2 tunnor korn in natura fast dhet då icke wahr så dyrt som nu. Knuth Anderss. mehnte eij kunna förpliktes till dhenne höge markegången hälst sillen war för dyr sökt.
Resolutio
Såsom swaranden fast han så wijda disputerar skullden att han i stället för 2 tunnor korn som nu i natura kräfwes allenast undfådt een fiärding sill för 11 mk smt icke kan neeka sig i alles wara skylldig til Jöns Bååth tree D:r 3 mk, Alltså förplicktas han bemelte 3 D:r 24 öre smt, iempte 28 öre smt Expenser til handelsmannen Jöns Båth at betahla eller lijde derföre execution. 

D:n 7 Februarij Continuerades

Ryttaren Harall Kämpe i Gislöf instämbdt Ryttaren Pehr Höök i Gislöf angående richtigheet för dhet arf som Pehr Höök gifwit sin dotter til möderne. Harall Kiämpe berättade att hans swåger Pehr Höök hwars syster Kämpen äger trädt förledit åhr i annat gifte, och som hans sahl. Hustru lämbnat något efter sig, och fadren sin dotter afwittrat begiär han dhet sådant måtte i Rätten upwijsas och ställas ricktigheet för så att Harall Kämpe som äger Barnets faster i framtiden för allt answar måtte wara frij.
Ryttaren Pähr Höök förklarade sig skriftel: förmehnaandes att Haral Kämpe i dhet måhl är obefogat, at tillägna sig något måhlsmanskap, upwijste och een afwittringz skrift Dat:d d. 12 martij Anno 1699 under sin handh, och til witterligheet underskrifwit af Anders Håkenss i Nöbbelöf, Pehr Perss i Gislöf så och Per Sabel Ryttare, hwariegnom fadrer til möderne, afwytrar sin dotter Annika Höök om 13 åhr nu om påsk 20 D:r smr sin sahl. Moders kijsta och lijnkläder, så och ett åhrs gammalt fåhr medh dess lamb, förmehnandes han som dess Barns kötzlige fader lähr efter sitt ämbne draga godh sorg för dess wällgång.
Rätten tillfrågade Ryttaren Harall Kämpe om han tyckte dhet wara för litet af wytrat til möderne för barnet? R:s Neij dhet kan han intet säija, men han har intet warit wärdig som een swåger dhet få weeta.
Corporalen manhaftig Samuel Mahnfelt berättade att dhenne Pehr Höök är nogsampt wederhäftig at swara för Barnets möderne, och är nyckter och flijtig om sine saker. Kämpen swarde at såsom hans swåger opwijst afwijtringen begiär han eij wijdare än att blifwa för allt answar befrijat. R:s Om dher war någon närmare släckt på möderne sijdan, hwar til samptel: swarade neij.
Resolutio
Såsom Ryttaren Pehr Höök i Rätten lefwererat dess afwittringz skrift, hwaruti han sin dotter Annika då han gådt i annat gifte till möderne uthgifwit 20 D:r smt i penningar jämpte hennes moors kista, och lijnkläder så och ett åhrs gammalt fåhr medh dess lamb, som henne skall blifwa tilgodo hållit så länge hon sin egen wärio får, hwilket hans swåger Harall Kämpe eij kan säija efter Pehr Höks ämbne hafwa warit förringa, Ty blifwer dhenne afwittring af Rätten stadfäst, och dheriempte Haral Kiämpe för förmynderskapet och des answar så länge fadren lefwer befrijat, hafwandes begge Parterne i öfrigt sig widare att rätta efter förmyndare ordningen hwar dhen samma i hwarie händelse dicteras.

Jöns Ohlss. i Glasax instämbdt Anders Trullss. i Carleby at swara honom och dess medarfwingar i dheras arfzrätt i ett sig tilhandlat Rusthåldh af förra Rusthållaren Nils Ohlss. Item som någon strööråg som han skall hafwa försållt.
Nämbdemannen Oluf Frenness. i Örneberga inlefwererade citationen och berättade dhet han som fullmächtig är ombeden at gifwa Rätten tilkänna dhet Parterne om allt är wähl och wähnligen förlikte och att dhet skedt i ländzmannen Magnus Löfbergz öfwerwarande, hwilket ländzmannen som widh Rätten war tilstädes också tilstodh. 

Enkian Mätta Hansdotter i Cimbrishambn framstod medh Hindrich Jönson i Jerresta och gaf tilkänna för Rätten dhet hon låhnt til bemelte Hindrich Jönson 100 D:r smt hwarpå han allenast betahlt 15 D:r och att han för resten pantsatt henne 1 paar Oxar om 30 D:r beer han måtte uthlåta sig hwar medh han henne widare will försäkra.
Hindrich Jönson tilstodh dhet han så mycket i reeda wahror och penningar undfådt, och att han derföre pantsatt 1 kohl swart Oxe i 7:de åhret och een hwijt blekat i 8:de åhr, och pantsätter nu dhertill ett swart brunt blässet stoh, beklagar dhet han warit olyckelig och mist många creatur, och att i åhr warit misswäxt, och dher går stoor tionde af hans bruk och stoor skatt, begiär dilation til hösten, hwilken enkian förunnar.
Nämbdemannen Erich Swenss. som är dess Rusthållare, berättade dhet Hindrich Jönson ännu ugde honom för förledit åhrs skatt och för förra åhret 9 D:r smt, och han har unt honom dherpå dag i mehning han skulle kunna reeda sig af sin mathgång.
Enkian badh få blifwa widh sin pant, begiär domb och expenser.
Resolutio
Såsom swaranden tilstår skullden och dherföre pansatt ett paar Oxar och ett stoh, beklagandes sig wara olyckelig råkat i fattigdomb så att han betahlningen nu uthan sin ruin eij kan åstadhkomma hwarföre han anhåller om dilation til nästkommande höst, hwarmedh enkian låfwat willia see dess lägenheet; Altså tildömmer Rätten honom skyldig desse 85 D:r smt medh 1 D:r smt Rättegångz omkostnadh til enkian at betahla och panten at blifwa henne förbehållen intil dess betahlningen fuller.

Anders Nillss. i Gislöf instämbd Oluf Jönss. ibidem angående ett stycke Jordh Oluf uthan hans weetskap från honom besådt, berättandes att dhe begge Bor på ett Rusthåldh, men detta stycke Jordh lyder till ett annat Numer som är Num: 3, och Anders Nillss. på sin andehl allena i bruk hafwer.
Oluf Jönss. mötte til wedermähle och förklarade dhet han mehnar böra bruka dhen Jordh som dess fader för honom efter hwilket han fådt Rusthållet. Säijer dherhoos att hans fader intet brukat hemmenet nummer 3 har fuller intet bewis på at hans fader brukt detta jordstycke, som han dog medh männen i byen påstår att kunna bewijsa.
Anders Nillss. begiärte få framb dess instämbde wittnen, Swen Jönss. som weeth att grunden lyder til N:o 3. Emoth hwilket wittne Oluf Jönss. exciperade för dhet han war dess inhyses man och tilförende brukt hemmanet.
Anders Nillss. sade sig kunna skaffa andra wittnen, om honom förunnas een dagz frist. Blef fördenskuldh begge Parterne pålagt wijder laga plikt til d:n 13 hujus medh dheras wittne sig att infinna. 

Pehr Ericson som i går war absens och haft beställa medh konungens skatters opbördh mötte i saken moth sahl. Anders Jacobs sterbhuus tilstodh sig wara skyldig 2 D:r 12 /. Smt och således förlikt at han dhem betahler nästkommande påsk hwarmedh fullmechtigen war tilfrijdz och begiär eij widare domb.

Swen Jönss. i Gislöf om 60 åhr gammal uhrsäktade sitt utheblifwande medh dess wahnförheet, att han i dhet elaka wädret och diupa wägar intet mächtat gå, äger ei heller något öök eller annat widare än sin staf han går wijdh, blir alltså dess laga förfall til uthe blifwandet ansedd. Tillstår elliest eij wijdare wahra skylldig til sahl. Anders Jacobs sterbhuus än 15 öre smt och dhet öfrige medh fiskeredskap och arbeete richtig giordt, hwilket han erbiuder sig medh eedh at erhålla.
Resolutio
Såsom Swen Jönss. medh sielf sins eede sig befriat icke något til sahl: Anders Jacobs sterbhuus skyldig wara uthan alt hafwa clarerat; Ty äro parterne dher medh åthskillde.

Haraldh Kämpe i Gislöf låtit instämma Johan Wall i Glimminge för 5 ½ mk smt. Johan Wall påroptes liudel: men war eij tilstädes. Käranden bewijste medh stämbningen honom lagl. wara citerat opsattes altså till närmare tingets sluth. Haraldh Kämpe opwijste Johan Walls obligation dat:d d:n 9 octobr A:o 1697 under hans karemärke och Anders Nillsons underskrift som tilstädes war och dhet besannade hwarpå han skall hafwa betahlt så när som dhe 5 ½ som resterar.

Pehr Lasson i Karleby stämbdt Per Perss. i Wemmenlöf för oqwädens ordh. Pehr Lasson klagade dhet Per Perss. skällt honom för een tiuf i hans egen stugu. Per Perss. neekade dhertill, och sade dhet han mehr blef öfwerfallen i stugun, och weeth sig fast intet säker för honom wilke(?) fleere som blefwo trugade, alt sedan dhen saken förlop om drängen som mistade penningarne, och hände sig nu att desse kommo inn medh een man som hade mist någre skinn och kom inn och wille beropa sig på Pehr Pehrss. och sade sig hafwa bekommit dhet eena skinnet af Pehr Lasson, då han begynte at swäria och larma och hotat honom på gården som hans dräng hörde och har Jeppe Lassons swärfader Nills Swenss. slagit Jöns Ohlss. som war fader til dhen gåssen som berättade om penningarne at han nu alldehles är skambfört.
Rätten opskiöth härmedh intill saken om dhe stuhlne skinn som insämbdt är blifwer afgiordt.

Corporalen Samuel Mahnfelt i Järresta begiärade af Rätten dhet eet paar af nämbden måtte förordnade blifwa att granska hemmanet N:o 5 i Tommerup hwilket bewilliades och förordnades dhertill Mårten Nillss. i Tommerop och Arfwedh Håkenss. i Wemmenlöf hwilka hafwa dheres förrättning d 13 hujus i Rätten at inlefwerera.

Uthi saken som förledit hösteting incaminerades emällan Gladax Bymän kärande och Örneberga, Brägnerödh och Östretorp swarande angående een måsse dhe förre förmeehnte sig wara förorättat uti, Inlefwererades nu een förlikningz skrift dat:d d 7 Novemb 1699 underskrifwen såsom wittne af Pastoren Hr Sigwardh Swanholm och Chronones Ländzman Magnus Löfbergh iempte Partern sielfwa Nembl. Anders Håkenss. i Gladax, Rasmus Perss., Per Jeppess., Jöns Nillss., Oluf Clemmetss. och Jöns Lasson i Gladax, Oluf Frenness., Nills Perss., Afwed Bengtss. och Hans Jönss. i Örneberga, Matz Perss. i Östre torp, och Jöns Ohlss. i Brägneröd hwar på sine Byes wägnar, hwaruti dhe sig inbördes om dhenne trättan förrenat huru wida hwar och een by sig dhen samma får tillägna intil dhen behörigen kan blifwa widh Jordrefning skattlagt, hwilken förlikning oplästes och påskrifwet dhem tillbaka ställtes.

Uthaf een tilstött passion i hallsen af chatorr som sig genom den ostadig kalla wäderleken, och att ingen wärme i tingstugun kunnat giöras förorsakat Hr häradzhöfdingen intet kunnat hålla tinget, förr än dhet igen kan bättras. 

d:n 13 Februarij Continuerade Tings Rätten

Chronones ländzman Magnus Löfberg ställte för Rätten drängen Jöns Matzon i Borrby och qwinfolket Marena Nillsdotter för begångit lägersmåhl medh hwar andra. Qwinfolket Marena påstodh sådant wara skedt under ektenskapz lofwan dhen tidh hon tiente hoos Tuue Nillss. Drängen neekade ahldehles til ektenskaps löftet.
Qwinfolket blef inständigt dherwidh at han lofwat henne ektenskap och frijade han till henne den tidh hon tient hoos Tuue Nilss. och sade hon sedermehra kunnat wara försynat dher han icke frijat till henne, men sedermehra då hon hemkom til förälldrarne lägrade han henne, badh han måste fullborda dhet han henne låfwat.
Drängen neekar alldehles som förr till ektenskapet, icke heller lägrat henne hoos hennes förälldrar utan har hon kommit til honom uti dess tienst hoos Bonden Swen Anderss. i Borrby hwarest lägersmåhlet er skedt hwilket war uti Pingestiden sidstl: då han kommit ifrån ett leergille, kan elliest intet skylla henne medh någen annan haft beställa, eller henne elliest något oährligit tillägga.
Qwinfolket påstår högt att han lofwat henne ektenskap sampt warit ofta i hennes förälldrars huus hoos henne, och hans egen maathmoder kommit och funnit honom dher. Rätten läth dhem taga afträde at försöka om dhe kunna förlikas. 

Handelsmannen Jacob Seger i Cimbrishambn låtit instämma Nills Perss. i Tommerop för 2 D:r 28 öre smt. Nills Perss. mötte och tilstodh skullden dhen han lofwade til nästkommande Mårtensmässo at betahla om honom dag dhertill må blifwa förunt.
Nämbdemannen Per Nillss. i Wijarp på Johan Segers wägnar begiär dohm och expenser förunnar dag til Mikaeli nästkommande.
Resolutio
Såsom Nills Perss. tilstår skullden nembl: 2 D:r 28 öre smt hwarmedh honom är förunt dag till Mickelsmässo nästkommande; Altså tilfinnes han desse 2 D:r 28 öre medh 1 D:r Rättegångz omkostnadh bemelte tidh at betahla eller lide execution.

Borgaren Anders Paradijs instämt Oluf Anderss i Stijby för 2 D:r 8 öre smt. Så och för een tunna Tiära tilika medh Anders Anders enkia i Stijby.
Oluf Anderss. mötte til wedermähle och tilstod dhe 2 D.r wara skyldig til dhe 8 öre neekade han. Anders Paradijs käraste war på dess mans wägnar som wahr förreest, och opwjste på tiähran hans obligation.
Angående tiäran berättade Oluf Anderss. att han och sahl: Anders Anders enkia i Stiby sig hafwa bekommit 1 tunna tiära a 5 D:r smt hwaraf een hwar sin halfdehl i tunna skulle betahla hwilken anpart han låfwade willia betahla och sade sig medh Anders Paradijs tahlt at han förunt honom dilation.
Enkian war och tilstädes sade sig hwarken kunna iaka eller neka til dhenne skullden efter hennes man henne owettande mycket Borgat och lämbnat ett Boo efter sig om några 100 D:rs giäldh, hwartill ingen egendomb är att tilgå. Handelsmannens hustru begiär domb och expenser.
Chronones ländzman Löfberg berättade dhet han warit hoos enkian och registrerat dhen egendomb som dher finns och eij bestiger sig mehr än till 14 D:r smt.
Resolutio
Såsom uti dhen opwijste obligation begge swaranderne icke förbundit sig dhen undfångne tiära medh samband handh at betahla så kunna dhe eij heller högre förpliktas än att een hwar förnöijer hwartehra sin andehl af dhen låhnte tiäran. Nembl 2 D:r 26 öre smt och såsom Oluf Anderss. tilstår sig dess föruthan wara skyldig till käranden twå D:r smt; Altså dömmes han skyldig dhen samma til käranden at betahla jämpte 1 D:r smt för förorsakat rättegångz omkostnadt.

Än handelsmannen Anders Paradijs låtit instämma Mårten Perss. i Cimbris för skuldfodran 4 D:r 28 öre smt. Handelsmannens hustru war på dess mans wägnar tilstädes och berättade att Mårten Perss. warit ute hoos dhem och betallt een dehl sampt på dhet öfrige fådt dilation till Mickelsmässo nästkommande och begiär nu för dhenne gången ingen domb.

Än handelsmannen Paradijs instämt Jöns Clemmetss. i Gladax för skuldfodran 2 pund korn. Jöns Clemmetss påroptes men war intet tilstädes, fördenskuldh anstod medh saken till tingets sluuth om han kan innan dess framkomma och wijsa förfall.

Tuue Nillss. i Glimminge låtit instämma Jeppe Tuuedss. Ibidem angående 7 skepper Råg som resterar på något dess hustrus arf efter hennes sahl. Fader Matz Ohls i Glimminge. Jeppe Tuuedss mötte och neekade alldehles något honom att wara skyldig, uthan riktigt alltsammans sompt i penningar och sombt spannemåhl och andra wahror efter skiftebrefet betallt. Inlade dherpå skiftebrefwet hållit efter sahl. Matz Nillss(!) uthaf Hr Holger Rosencrantzes fullmäktige och skrifwareTuue Trulson dat:d d:n 2 Aprill 1698 hwaruti för Tuue Nillsons hustru på dess lått iblant annat står upfördt at skohla hafwa 10 skepper Råg, hwilka han Tuue Nillss. så när som 7 skepper in natura undfådt och för dhe 7 skepper han genom dess dräng käranden medh penningar betallt, som Tuue icke lährer kunna neeka, erbiuder sig medh wittnen sådant att bewisa.
Tuue Nillss. replicerade och sade sig intet hafwa emottagit någre penningar fast swarandens dräng warit hemma hoos honom och lagt dhem på Bordet Nembl. 3 mk smt för skeppan förmehnar att efter som Jeppe Tuuedss. sidstl:ne Nytt åhr ett åhr sedan medh honom sig således förlijkt att han skulle betahla honom desse 7 skepper in natura, dhet han och sådant böhr fullgiöra, eller och betahla honom som de nu gäller, badh om dag till nästa ting sådant att bewisa.
Jeppe Tuuedss. neekade, skiöth sig till skiftebrefwet, iämwähl att hafwa förnögt honom. Tuue Nillss. neekade icke penningarne wore blefne hoos honom, men badh att om han skall behålla dhem att swaranden må betahla honom något uti ränta, för dhen tidh dhe innestådt hoos honom, och begiär dherpå domb.
Resolutio
Ehuruwähl Tuue Nillss. i Glimminge påstådt att han oppå dess hustrus arf efter sin fader ännu har att fodra af Jeppe Tuuedson siu skepper Råg som han in natura bör hafwa att undfå, emädan dhe sig sedermehra således föreent, Lijkwähl emädan Jeppe Tuuedss. opwiser sielfwa skiftebrefwet dhet war skeppa Råg eij högre war beräcknadt än 3 mk smt, hwilcka penningar han och för dhe 7 skepper låtit till Tuued Nillss. lefwerera, och Tuued icke kan neeka wara blefne hoos honom fördenskuldh kan Rätten eij annat än befrija Jeppe Tuuedss. för detta käromåhl compensatis expensis.

Påhl Swenss. i Karleby instämbdt drängen Måns Larson i Wemmenlöf angående 3 st:n oberedde skin hoos honom fundne äro, och han igenkänner, hwilka medh 9 st andra hoos Pehr Larson i Karleby blifwit honom frånstuhlne.
Påhl Swenss. berättade at han fådt hoos Pastoren Hr Lars i Sölfborg 12 st skinn uti betahlning för något arbete han för honom giordt, hwilka skinn han medh sig tagit uti dess huusewarelse hoos Pehr Larson i Karleby då han lagt dhem i een stugu på Gården och om natten då Pehr Larson intet war hemma hörde Påhl Swenson hunden sköölla på Gården, men såg intet efter någon ting förr än morgonen då war alle tålf skinnen bortstullne och som han hade elak rådh dhem att mista läth han genom prästen liusa dher efter och fick så spaning att någre skinn blefwo burne till Jöns Tuuedss. i Wemmenlöf att beredas och läggas i lijm, gick han dijt och kiände igen ett uthaf skinnen dherpå att då han dhet fick af Prästen war dhet medh söm spikat på rüggen, som ingen elliest plägar bruka  på lambskind, men på dhe andre hade han intet merke, och som han frågade Jöns Tuuedss. dherom, swarade han dhet Jeppe Lassons dräng Måns Larson burit till honom 3 stycken och detta dheribland.
Jöns Tuuedss. i Wemmenlöf war tilstädes och berättade att Jeppe Lassons dräng Måns Larson burit 3 st skindh til honom att beredes och som han frågade honom hwar han dhem bekommit, swarade drängen dhet han kiöpt dhet eena skinnet af Pehr Lasson i Karleby Nembl. Dhet hwijta hwaraf öronen wore skurne och medh spik war uthspikat och ett hade han fådt af Pehr Hindrichson i Tryna(?) och ett af Åke på Gylleboo. Måns Larson war tilstädes och tilstodh så wara tilgångit som Jöns Tuuedss. berättat allenast att han hade bekommit eet af dhe 3 skinnen af Jeppe Lasson hoos hwilken han tienar, och att han fuller fådt ett på Gyllebo, men dhet sade han åthersåldt till Anders Håkenss. i Wemmenlöf.
Jöns Tuuedss. påstodh dhet drängen för honom sagt som han berättat hwartill drängen swarade dhet kan wähl wara han war ärlig kommen till dhem, och fick han dhet hwijta skinnet som mannen wijdkäns af Pehr Lasson i Karleby.
Wijdare berättade Påhl Swenss. dhet han fådt spanning och igenkändt ett annat skinn hoos Anders Lindh i Wirresta hwaraf hans hustru klipt toot af, och 2 st holl på skinnet medh tunger uti, samma skinn berättar Anders Lindh också hafwa fådt af Pehr Larson i betahlning för ett skinn som Pehr Lasson i fiohr af honom låhnt.
Anders Lindh war tilstädes berättade sant wara att han fådt bemelte skinn ifrån Pehr Larson i betahlning för ett skinn han honom förledit åhr låhnt.
Pehr Larson tilstädes tilstodh sig hafwa sålt dhet hwijta skinnet medh spikhållen, och afklipte öron till drängen Måns Larson iemwähl att Anders Lindh bekommit af honom dhet skinnet medh afklipte ullen och huden uti.
Q:o af hwem han bekommit bemelte skinn. R:s kan intet dhenne gången något dhertill swara, mädan han intet i dhen saken är instämbt, och skiuter sig till wittne nästa ting och att han åtta dagar för Juhl sålde skinnen till drängen och 12 dagar efter ny åhrs dagen miste mannen först sine.
Påhl Swenson sade sig wara een fattig man som intet kunde wåga på trättor, badh Pehr Lasson nu måtte skaffa fångemen.
Pehr Lasson blef af Rätten tilfrågat hwadh betänkiande han hade att nu nämbna sin fångeman mädan han påladder sig .. medh misstanka? R:s han är dhenne gången intet stämbd uthan will föra wittne. Q:o hwadh wittnen heeter? R:s Måns Esbiörnss. och Pehr Nillss. i Wemmenlöf dhe sågo skinnet den samma tidh som drängen det fick för Juhl. Q:o om han sielf pålagt fåhret till dhet hwijta skinnet medh spikhålen? R:st Neij han har flytt sin moor penningar at kiöpa skinn, och kiöpt dhet af Corporal Magnus Örnflychts hustru.
Bengt Perss. i Wemmenlöf sade sig hört af Corporalskan dhet hon aldrigsåldt desse skinn, och dhet will hon gifwa skriftl: från sig, och är också icke dhet dher kiöpt som Anders Lindh fådt.
Påhl Swenss. badh få afhöra wittnet drängen Håkan Erichss. emoth hwilken Måns Larson och Pehr Lasson intet jäf hade, aflade så dess wittnes eedh medh hand å book och wittnade dhet drängen Måns Larson kom till honom och badh honom föllia sig till Karleby, att förhöra sig om dhe skinn han fådt af Pehr Lasson mädan dhe wille ha dhet på honom, då Håkan Erichss. tog ett öök och red medh, och som dhe kommo dit låg männen, gick så drängen Måns före, och han blef ståendes wijdh dörren, då frågade Måns om icke Pehr Lasson wille kännas wid skinnen? Swarade så Pehr Lasson han skulle byn till i morgon då wille han komma op till skogen, och då wille han tahla wijdh honom. Wijdare frågade drängen honom om icke skinnet war hwijt och hade spikhåll och hallsen och beenen afskuhrne i hwilket allt Pehr Lasson bejakade.
Pehr Lasson tilstår så wara passerat. Q:o Om hufwudet medh öron och been war afskurit då han dhet fick af Corporalskan. R:st sig intet kiöpt skinnet af Corporalskan uthan hans moor kiöpt dhet.
Pehr Lassons Broor Jeppe Lasson berättade dhet dheras moor är hoos honom i huuset och han weeth att hans Broor flyt moor dheras penningar och att han såg dhet hans moor fick begge skinnen af Corporalskan ett hwit och ett swart som är desse begge. Påhl Swenss tog framb skinnet som war spikat och beenen och halsen frånskurit, tog så op ett been af sin byxsäck som han hade funnit i stugun der som skinnen blefne stuhlne, och samma been passade näst medh skinnet i alla dehlar, at fullkombl: kunna synas, att dhet sutit tilsammans. Drengen Måns Larson badh att Pehr Hindrichss. måtte förhöras, om han icke såldt dhet eena skinnet til honom.
Pehr Hindrichss. i Tryna frambstodh och sade om han får see dhet skinn han såldt lähr han känna dhet igen, optogs alltså dhet skinn, och dherpå wahr både öron hals och been lingar, och samme skinn widskändes Pehr Hindrichss. sig hafwa såldt.
Påhl Swenss. sade sig eij klandra om dhet skinn, uthan dem som han har så ofehlbare märken på. Pehr Lasson påstodh än sig hafwa bekommit samma skinn af Corporalskan, hwarföre Rätten fandt nödigt henne herom at höra. 

Drängen Jöns Matzon i Borreby och Qwinfolket Marena Nillsdotter inkommo åter för Rätten och gofwo tilkänna dhet dhe sig wähl betänkt hade, och ärna nu medh hwar andra bygga ett ärligt och kärligit ektenskap, hwarpå dhe begge för Rätten räckte hwar andra handen, att han således bättrar hwadh han förnedrat.

Hr Pastoren Hr Carl Dahlgreen låtit instämma drängen Nills Arfwastson för dhet han Juhle afton om söndagen då han war till sochnes(?) i olaga tijdh och uthan orsak lupit uhr hans tienst, och elliest i den samma förhållit sig oskickelig. Drengen mötte til wedermähle och förklarade dhet hans wyrdigheet förwijst honom uhr tiensten då han om morgonen reeste till andra kyrkian.
Hr Pastoren neekade att han intet wist honom uhr tiensten uthan som han förde till honom een häst medh strå och höö i mahnen tiltahlte han honom dherföre och äfwenså lijtet tilförende för dhet han farit illa medh ett uthaf hans stoh, och då qwinfolken tiltahlte honom dherföre slagit dhem, medh een snärt, medh mycket annat odrägligt i ordh och slijkt, som han som een huusbonde och prästman icke bordt lämbna olastat, kan honom också ett och annat oanständigt medh wittnen öfwerbewisa.
Drengen sade sig allena af skämbt litet slagit pijgan medh een snärt som dhe optagit för allfwar, och han giorde dhet medh leek och att hans wyrdigheet slagit honom på munnen då han sath på bänken. Drengens fader Arfwast Nillss. war tillstädes och berättade dhet drengen kommet till honom och sagt att hans huusbonde wist honom uhr tiensten, och gått så illa åth honom medh hugg och slag. Q:o Om han war blå eller blodig då han kom till honom? Fadern swarade Neij såg intet sådant.
Hans ehrewyrdigheet frågade drängen om han kan medh sanning säija att han slog honom då han gick bort? R:s kan dhet intet säija att han fick hugg, men at hans wyrdigheet låfwat willia slå honom för dhet han förtallt honom. Hr Pastoren anhöllt om ersättning för påwågat Tingz expenser och omkostnadt som sträcker sig till 2 D:r smt och har drengen mycket wärre af honom förskylt medh ett och annat förackteligit förtahl som han fördt om honom, hwarföre han begiär på honom dhet straff som lagen dicterar, på dhen som olofl. Begifwa sig uhr sin tienst.
Resolutio
Alldenstundh drengen Nills Arfwastss. föruthan dess huusbondes goda låf och minne eller någon skiählig orsak om Juhl i olaga tidh gådt uhr sin huusbondes tienst, Ty dömmes han för sådan sin illwillia och bråt att hafwa förwärckat dess innestående löhn och dher ofwanpå efter dess wärde att betahla til Pastoren Hr Carl 8 D:r smt sampt påwågat expenser 1 D:r smt.

Pastoren i Borreby Hr Hans Justeson Berentz Låtit instämma Pehr Christenson Holmboe i Borreby för dhet han 2 st hans hästar brackt om lifwet. På hans ehrewyrdigheets wägnar mötte Borgaren af Cimbrishambn Oluf Perss som opwiste fullmacht af hans erwyrdigheet i detta måhl att tiltahla Pehr Christenss.
Pehr Christenson Holmboe mötte til swars och neekade alldehles dhertill, någre hans öök hafwa om lifwet brackt, icke heller medh dhem något haft att giöra, men prästen fuller sändt bodh efter honom och ombedit honom dhem att curera, och som han intet sig dherpå förstådt befattade han sig intet medh dhem, och som dhe sedan blefwo dödde skyller hans ehrewyrdigheet honom dherföre. Käranden hade inge bewis om sielfwa saken att producera utan begiärade upskof till i morgon sådant at framskaffa. 

Tuue Trulss. i Kareby instämbdt Nills Erichson för ½ pund korn, 2 tunnor hafre och 1 D:r 23 öre smt. Käranden mötte allena och gaf tilkänna dhet Nills Erichss. warit hoos honom och förlijkt sig således att han betingat sig dag och stält honom tilfredz, så att han honom dhenne gång intet wijdare tiltahlar.

Pastoren Hr Pehr Bager i Stijby låtit instämma samptel: sahl. Anders Andersons arfwingar för dhen skuldh han till kyrckan innestår. På Pastorens wägnar mötte wähl:t Peder Ibss. och inlade Hr Pastorens underskrefne fullmacht dat:d d:n 2 februarij 1700 för Rätten att tahla och swara. Fullmäcktigen inlade Pastorens Hr Pehr Bagers underskrefne skrift dat:d Stijby d:n 12 februari hwaruti han beropar sig på kyrckiostohlen som widare förklarar hwadh sahl. Anders Anderss:n på dess kyrckio wärdskap skyldig blifwer, iemwähl och att arfwingarna måtte tilbiudas sådan sahl. Anders Andersons skuldh att betahla …. Tilträda dheremoth hemmanet, medh mehra som sielfwa skriften ad acta wijdare förklara. Kyrckiowärden Anders Larson i Komsta opwijste i Rätten kyrckiostohlen hwaruti han iempte Anders Anderss pro annis 1693 och 1694 Ballanceras begge uti 1697 åhrs Räckning och den sidste uti kyrckiostohlen inskrifne Räckning för 95 D:r 1 öre 16 4/15 d. för hwilken skuldh dhe begge skulle häfta och swara kyrckian.
Enkian sahl. Anders Anders war til wedermähle och sade att hennes sahl. Man ingen ting sig efterlembnat och eij så mycket att prästen för begrafningen kunnat få sin betahlning, weeth intet annat at tilgå än dhnne skatterättigheeten till kyrkians förnöijelse.
Sahl. Anders Andersons Bröder Per Anderss., Håkan och Swän Anderss. och mågen Mårten Tillofss. som äger dheras syster, wore iemwähl tilswars och sade sig intet weeta något till Hr Pehr wara skyldig, men hwadh skatterättigheeten wijdkommer så förmeehnar dhe att dheras lott och andehl dheruti bör wara dhem obetagit alldenstundh dheras sahl. Broder intet mehra än som een Broders kott deruti kunde tilkomma.
Enkina berättade på tilfrågan dhet hennes sahl. Man berättade för henne uti dess lefwande lijfwe att han för dheras sahl. Fader all skullden efter dess dödh betallt och så medelst infrijat skatterättigheeten och förmehnar sådant eensam böra tillkomma.
Sahl. Anders Anderss:s Bröder och swåger swarade dherpå att dhet icke kan bewisas att dheras sahl. Faders sterbhuus warit behäftat medh så mycken giäldh, utan kunna dhe bewisa att dheras sahl. Fader mehr egendomb efter lämbnat sig än Giäldh och förmehnar alt fördy at intet dheras fasta egendomb och andehlar bör antastas för någon dheras Broders Giäldh.
Pastorens fullmäcktige badh att enkian måtte tilfrågas om Bröderne något fodrat på Skatte rättigheeten medan hennes sahl. man lefde? Enkina swarade sig aldrig af honom hördt att Bröderne dherpå fodrat icke heller af honom förnummit at dhe dheruti haft någon lott eller dehl.
Bröderne föresatta, at dhe altidh fodrat dherpå, och ofta hulpit honom medh ett och annat men som han warit olyckelig har sådant intet hulpit, klagade likwähl öfwer honom at han warit mycket opstutsig emoth dhem fast dhe honom altidh undsatt, och påstår dhe ingen dehl uti hemmanet dhersom annorlunda kan bewises.
Fullmäcktigen begiärade Dilation till at skaffa närmare bewis som medh dhe andras samtycke bewilliade. 

Drängen Lars Ericson i Jerresta instämbdt Jöns Anderss. den Norra i Jerresta för dhet han i olaga tidh kört honom uhr dess tienst. Nämbdemannen Eric Swenss. i Jerresta inlade citationen och berättade iemwähl på drängens wägnar, at han medh Jöns Anderss. sig förlikt och tilfredz stält.

Chronones Ländzman wähl:t Magnus Löfbergh instämt Nills Månss. och Jeppe Lasson i Wemmenlöf för dhet dhe medh hugg och slag öfwerfallit Jöns Ohlss och åthskillige Blodwiten tilfogat. Jöns Anderss. mötte och berättade dhet han kommit at ordkastas medh Nills Swenss. uti Präste Gården om wittnesmåhlet uti saken angående skinnen emällan Pehr Lasson, och då slog Nills Swenss. honom i hufwudet medh een kanna och weeth sedermehra intet hwem som slog honom, men Jeppe Lasson weth han sig dher att sedt.
Nills Swenss. neekade alldehles härtill och sade att sådant intet finns i sanning. Ländzmannen badh litet Dilation att willia skaffa bewis som bewilliades. 

Nämbdemannen Mårten Nillss. i Tommerup låtit instämma Jöns Anderss. i Jerresta ang:de skuldfodran 10 mk smt. Nämbdemannen Mårten Nillss war tilstädes men swaranden intet, fördenskuldh beroor härmedh så länge till dess man får höra dess förfall.

Drängen Oluf Hindrichss. instämbt Nills Tohlass. i Gislöf angående någon spannemåhl dhe warit dehlaktige att lefwerera i Cimbrishambn till Måns Axelson hwaruti Oluf Hindrichss. ägt 15 skepper, och beklagade sig nu Oluf Hindrichss. att Nills Tohlass. som är dess moder broder kommit til honom och tagit desse 15 skepper på dess wagn, och låckat honom att säija dhet wara hans all spannemåhlen den han försålt till Måns Axelson och fådt dher på een hoop penningar, men som han sedermehra sig bort begifwit will Nills Tohlass. honom förhålla penningarne för dess spannemåhl.
Nills Tohlass. mötte till wedermähle och neekade alldehles att hafwa låckat honom utan hwar såldt sin spannemåhl, och han på sin egen spannemåhl fådt någre penng:r. Parterne togo afträde at förlikas. 

Ryttaren Johan Wall framkom för Rätten och uhrsäcktade sig at han intet kunnat komma tilstädes förmedelst han brutit sin footh, tilstår elliest at wara skyldig till Ryttaren Haraldh Kiämpe dhe 5½ mark hwarföre han nu är instämbd badh om dilation medh betahlningen.
Ryttaren Kiämpe gaf honom dag till nästkommande Wallbormässo till hwilken tidh Johan Wall lofwade honom at förnöija, fodrar widare domb och expenser.
Resolutio
Såsom Ryttaren Johan Wall tilstår skullden ellenast om Dilation anhåller, ty tilfinnes han till käranden att betahla Wallbormässo nästkommande 1 D:r 12 öre smt iämpte Rättegångz expenser 1 D:r eller lide derefter execution.

Fullmäcktigen Johan Ström på sahl. Anders Jacobs sterbhuus wägnar i Cimbrishambn framkom för Rätten medh Oluf Larson i Tommerop inläggandes hans obligation på 3 D:r 18 öre smt hwarföre han och honom låtit instämma. Oluf Larson war til wedermähle tilståendes fuller så mycket warit skyldig, men till enkian och arfwingarne betallt dherpå 2 skepper korn hwilket han medh dess eedh kan erhålla.
Fullmäcktigen efterläth honom utan eedhen desse 2 skepper korn på fordringen at korta allenast han dhet andra betahlar som är 10 mk 2 öre. Oluf Larson tilstår dhe öfrige 10 mk 2 öre och lofwar dhet betahla om honom någon dilation dherpå må förunnas. Wederparten fodrar domb och expenser.
Resolutio
Såsom swaranden sedan 2 skepper korn på dhenne skuldfodran äro afdragne tilstår sig ännu wara skyldig till sterbhuuset 10 mk 2 öre smt dhem han låfwar att betahla  allenast någon dilation må förunnas, Alltså tilldömmes Oluf Larson till sahl. Anders Jacobs sterbhuus eller dess arfwingar desse 10 mk 2 öre smt nästkommande påsk medh een D:r smt uti Rättegångz omkostnad at betahla eller undergå dherföre behörig execution.

Saken emällan sahl. Anders Jacobs sterbhuus och Oluf Swenss. i Tommerop angående 10 D:r smt skuldfodran företogs, och inlade fullmäcktigen Johan Ström een af Oluf Swenss. underskrifwen obligation daterad d:n 3 Julij 1698 och Notarien Daniel Anderss:s underskrift till witterligheet hwaruti han förplickta sig att wara sahl. Anders Jacobs sterbhuus skyldig 10 D:r smt.
Oluf Swenss. mötte iemwähl och tilstodh sådant wara i sanning och låfwade dhet att betahla. Fullmäcktigen unner honom Dilation och påstår expenser.
Resolutio
Såsom Oluf Swenss. intet frångår en widh seenaste afräkning medh sahl. Anders Jacobs enkia då blifwit till sterbhuuset skyldig 10 D:r smt hwarpå på dess obligation af d:n 3 Julij 1698 är opwist. Alltså förpliktas han och desse 10 D:r smt nästkommande Mickelsmässo till sahl. Anders Jacobs enkia medh 1 D:r i Rättegångs expenser at betahla eller lijde execution.

Saken emällan Anders Jacobs sterbhuus och Pehr Axellss. angående 29 D:r smt företogs wijdare och mötte nu Pehr Axellss sahl. Anders Jacobs sterbhuus til swars, och inlade een attest obeedigat af Mårten Jbbss. och Pehr Jeppess. i Cimbris dat:d d:n 12 februarij 1700 dhet dhe på Per Axelsons wägnar lefwererat til sahl. Anders Jacobss. uti waror och reeda penningar 7 D:r smt, och weeta iemwähl dhet sahl. Anders Jacobss. sådt uti 3 åhr hoos honom 4 skepper om åhret sampt att han bekommit af swaranden een koo för 8 D:r och een gryta för 3 D:r smt. Fullmäktigen Johan Ström kunde hwarken neka eller jaka, anten så mycket wara betalt eller icke, utan förmehnte han sådant borde giöras bewisligit.
Resolutio
Såsom swaranden medh twänne mäns underskrefne attest söker bewisa åthskillige påster på dess skuld hafwa betahlt, så att han förmehnar enär dhe blifwer godtgiordt han intet mehr lähr wara skyldigh och käranden dheremoth icke giöra någon riktig afräkning, Ty remitteras begge Parterne innan  nästa Ting medh hwar andra at Liqvidera wijdh 3 D:r wite för dhen som här uti finns försummelig.

Tuue Trulson på Glimminge instämbt Jöns Anderss. i Jerresta ang:de skuldfodran 2 tunnor ½ skeppa korn. Nämbdemannen Mattz Ohlss. war på Tuue Trullsons wägnar tillstädes, men swaranden intet, utan berättade nämbdemannen så wähl som flere af allmogen dhet dhenne Jöns Anderss. ligger för döden, så att lijten förhoppning om dess lif är, hwarföre skaen opsköts.

Uti saken emällan drängen Oluf Hindrichson och Nills Tohlass. som för een liten stundh sedan tog afträde at förlikas, berättade nu Parterne att dhe woro förlikte således att Nills Tohlason skall gifwa Oluf Hindrichss i ett för allt 5 D:r smt och dhet honom nästkommande Juhl betahlet medh 1 mk smt uti willigheet.

Den 14 Februarij continuerades

Corporalen manhaftig Samuel Mahnfelt instodh för Rätten och producerade ett Testamente som han och dess käre hustru Annika Johansdotter reciproce(?) sins emällan oprättat, hwaruti dhe i anseende at dhe till Datum inge barn sammans hafwa, hwilken den andra öfwerlefwer giör till dhes rätta arfwinge och hwar andra all dheras egendomb testamenterar så i löst som fast intet undantagandes af hwadh nampn wara må, så at ingen dher på må tahla, serdehles dhe dhet å begge sider aflat och förhwärfwat hafwa, hwilket Testamente underskrifwit, iemwähl til witterligheet underskrifwit och förseglat af Cronobefallningzmannen Elias Löfbergh, häradzskrifwaren Jacob Rafenius, Regementzskrifwaren Hans Ekelundh sampt Chronones Ländzman Magnus Löfbergh, hwilket för Rätten blef opläst och på begiäran således inprotocollerat och medh påskrift tilbaka lefwererat.

Corporalen Samuel Mahnfelt opwiste för Rätten dhen syn som nämbdemannen Mårten Nillss och Arfwed Åkess warit förordnade att förrätta oppå dess Rusthållds hemman N:o 5 som Oluf Swenss i Tommerop beboor i hwilken bröstfälligheeten på gården taxeras till 41 D:r 8 öre smt hwilken syningzmännen oppå dheras eedh tilstodo wara riktig och förrättat i åboen Oluf Swensons närwaro.

I saken som är instämbt emällan Corporalen Mahnfelt och Jöns Anderss. i Jerresta mötte fiärdingzmannen Jöns Anderss. af samma by, och berättade sig warar befullmäktigat af Jöns Anderss som är instämbt at giöra hans laga uhrsäkt i dhet han legat dödh siuk och til sängz och intet ännu är blefwen så frisk at han kan wåga sig uth, tillstår elliest sig efter dess förskrifning till Corporalen Nembl: 36 ½ skeppe korn, hwarpå han will första dagen betahla 1 pund korn och resten medh dhet första, blef alltså dess siukdomb som är bekandt för laga förfall ansedd. Corporalen fodrar domb och expenser.
Resolutio
Såsom på swarandens wägnar hwilken är siuk fiärdingzmannen Jöns Anderss. tilstår att swaranden är skyldig till Corporalen Mahnfelt 36 ½ skeppa korn hwarpå dessuthan hans obligation dat:d d:n 5 februarij 1700 är worden producerat, Altfördy förplicktas Swaranden Jöns Anderss. ofwanbemelte 36 ½ skeppa korn till Corporal Mahnfelt att betahla och dess uthan i Rättengångz expenser 1 D.r smt eller undergå laga execution.

Boo Nillss. i Glimminge blef åther liudel:n påropt i saken medh Corporalen Mahnfelt angående 5 skepper korn skuldfodran, men fants eij på tingzplatzen. Hr Corporalen opwijste Boo Nillsons förskrifning dat:d Jerresta d:n 2 maij anno 1698 oppå 15 skepper korn til sädes korn, hwarpå han betallt så när som dhe 5 skepper dher resterar, wijste och medh Citationen honom lagl. wara stämbd, fodrar domb och expenser.
Resolutio
Emädan swaranden hwarken sielf eller genom någon fullmäcktig för Rätten möth fast Corporalen medh stembningen bewist dhet han lagl. tijdh är worden Citerad dessuthan opwisar swarandens obligation dat:d d:n 2 maij 1698 på 15 skepper korn, hwilka så när som 5 skepper Corporalen sielf tilstår wara betahlte, fördenskuldh tilfinnes swaranden desse 5 skepper korn till käranden iämpte 1 D.r smt i expenser betahla sampt dessuthan för utheblifwandet ifrån Tingz Rätten at plickta 1 D:r smt dock förbehålles honom i anledning af Rättegångz förordningen söka på nästa ordinarie Tinget sedan dommen honom är kundgiordt at åtherwinna.

Fullmäcktigen Oluf Perss. på Pastoren Hr Hans Justesons i Borreby wägnar anhöllt om Dilation medh saken emoth Pehr Christenson till nästa ting at skaffa bewis på dhet han ombrachte hästarne, hwartill han emoth förmodan nu alldehled neekar.
Pehr Christenson meehnte han bordt nu haft bewis medh sig, och icke giordt honom onödig omkostnadt, hwartill dhen andre swarade han intet trodt honom skohlat neeka emoth een klaar sanning. Rätten förunte den begiärte Dilation och förelades nästa ting för Rätten sig att inställa wijder 1 D:rs wijter som utheblifwer. 

Pastoren i Stijby Hr Pehr Bagger läth insinuera dess skrift i Rätten af dhenne dag dato hwaruti han berättar sant wara dhet sahl. Anders Anderss. i Stiby betallt 10 tunnor korn på sin faders sahl. Anders Månsons Giäldh, och att han fick dhen röda fohlen i likstohl, så och att Anders Anderss betallt mycken annan sin sahl. faders giäldh hwilken skrift för Rätten blef opläst.
Samptel: Bröderne berättade dhet dheras Broder Anders war äldst af dhem och att dhe dhen tiden war små och unge och har kommit i Gården efter fadren, och som dheras fader lämbnat egendomb efter sig så åligger enkian at bewisa hwadh Giäldh som dheras fader efter sig lämbnat och hwadh laga fång han sig dherpå förhwärwat, imedlertidh förmehnar dhe dhet inegn kan betaga dhem dheras lott och rätt i dhen fasta egendommen.
Såsom Chronones Befallningzman som nu eij är tilstädes å Embetes wägnar tilförende giordt åtahl på detta hemmanet, Alltså Differeras nu widare medh dhenne saak. 

Anders Larson i Komsta kom för Rätta och bewijste medh kyrckioherden Hr Pehrs sedel dhet hasn hustru legat siuk och swag då han förste gång wijdh detta Tinget blef opropt, och som elliest dess siukdomb war bekant blef hans förfall lagl. ansedd, och han för plicht förskont, hade elliest medh sig Nills Nillss i Stijby som wardt dherhoos då han betallt sin skuldh hoos Jöns Bååth.
Fullmäcktigen Hegelundh mehnte det hans principal först måtte stämmas och påhöra hans wittnen innan han dhet kunde admittera, hade elliest intet annat jäf, hwarföre han till eeden admitteras, berättade så efter aflagd eedh dhet han tillika medh Anders Larson ungefähr på 3:die åhret sedan woro i Ystadh i Jöns Båths stugu och då fodrade Jöns Båth Anders Larson för dhet han ägde honom hwarpå Anders Larson dhen tiden honom betallt så när som 6 mk smt. Anders Larson hade lefwererat til Willhelm Hanss. Stifsohn medh Jöns Bååths hustru, och twiflade fuller Jöns Bååth på om han dhem wille godtgiöra, sade dog om han får dhem af Willhelm Hanss. så är Giällden betallt, föllgdes så sedan begge till Willhelm Hanss och sade dhet till honom, då sade Willhelm Hanss. dhet han skulle wara man för dhe 6 mk och dhem hoos Jöns Bååth godtgiöra.
Anders Larson swarde att han genast sade till Jöns Bååth dhet han wille strax gå till Willhelm Hanss. och see få honom medh sig till Jöns Bååth då höllt Jöns Bååth dhet sielf onödigt och sade dhe komma wähl till rätta om desse penningar.
Fullmäcktigen hade elliest ingen book eller obligation medh sig annorledes at bewisa dhenne skullden medh.
Resolutio
Emedan swaranden alldehles neekar något för tiden till Jöns Bååth uti Ystadh att wara skyldig, utan honom för ungefähr 3 åhr tijdh sedan till fyllest betahlt så när som 6 mk smt han lefwererat til stifsohnen Willhelm Hanss. som dhet låfwat hoos Jöns Bååth att godtgiöra, hwilket swaranden medh ett eedeligt wittne bestyrkt, men kärandens fullmäcktige eij annorledes kunnat bewisa. Fördenskuldh finner Rätten skiähligt att närAnders Larson wijsar dhet Willhelm Hanson dhe 6 mk smt för honom till Jöns Bååth hafwer förnögt, då får kärandens tilkraf att böra wara frij och qwitt, men i widrigt fall hoos honom för bemelte 6 mk smt att häfta, och dem betahla eller lide execution. Compensatis expensis.

Anders Nillss. och Oluf Jönss. i Gislöf framkommo åther om dhet stycke Jordh som dhe twista om till dheras skattegårdar, och Anders Nillss. klagar dhet Oluf medh wåld tagit och brukat undan honom ifrån N:o 3 som är Anders Nillsons skattehemman.
Anders Nillss hade medh sig Swen Jönss. och Åke Nillss. at wittna i saken.
Emoth Åke Nillss. exiperade Oluf Nillss. och för dhet han aftingat hoos sahl. Cornetten Grönwalls för dhet han stuhlit något korn på hans loo, och samptel: Bymännen druckit dherpå ½ tunna öhl. Anders Nillss. sade sig icke dheraf tilförende hördt.
Emoth Swen Jönss. exciperade sammaledes Oluf Jönss. för dhet han medh sin hustru är beslagen och Tingförder för Tiufweri, hwartill han icke kunde neeka.
Berättade elliest dhenne Swen Jönss. att hans fader tilförende ägt Gården, och han äfwenwähl bodt i dhen samma, och att detta Jordestycke hörer och ligger til N:o 3.
Oluf Jönss. hade på sin sijda intet wittne medh sig, utan tilstodh han dhet han intet för detta brukt samma stycke, men Anders Nills. dhet förledit åhr bortlegt till Åke Nillss. begiär elliest opskof till nästa ting att få wittnen instämbt, hwartill dhem begge tijdh förunnes då medh nöyacktig skiähl sig att försee. 

Jöns Clemmetss. i Gladax mötte til wedermähle emoth handelsmannen Paradijs ursäckta sitt utheblifwande i går medh dhet han eij wist weetat änten stämbningen lydde på i går eller dag och dherföre warit i går i Cimbrishambn. Elliest tilstår han dhet han för 4 åhr sedan bekommit 2 pund korn och sedan dess har warit ringa sädh, at han intet mäcktat betahlningen, har lijkwähl imedlertidh hwardt åhr 4 skepper sådt och sielf tilredt Jorden.
Handelsmannens hustru neekade icke dhertill att han sådt för dhem efter hans egit tilbodh, tillåter gärna at dhet i hufwudstohlen kortas, och har som på dhe willkohr förkortat at han dherefter dhet samma medh korn igen betahla skulle, hwilken tidh kornet gält 3 mk skeppan.
Jöns Clemmetss. tilstodh dhet kornet dhet åhret som dhet skulle betahlas stägrades till 3 mk skeppan, men galt den tidh han dhet lähnte eij högre än 12 öre smt påstår elliest handelsmannens hustru expenser.
Resolutio
Ehuruwähl swaranden icke neekar skullden uthan tilstår att han för 4 åhr sedan låhnt 2 pund korn, dhet af nästa grödan at åtherbetahla så Disputerar han likwähl dheremoth detta att säden dhen sommaren slog fehl, så att han intet mäcktade efterlefwa sin lofwan och steg kornet dubbelt så högt i wärde den tijd han dhet skohlat betahla, har och för dhet honom är förunt dilation åhrligen dherföre sådt 4 skepper korn, hwilket allt på kärandens sijda tillstås, och erbiudes efter dhet som skiähligt är att korta för dhet som han sådt, fördenskuldh hafwer Rätten efter noga iämbförande pröfwat skiähligt att Jöns Clemmetss. ännu till käranden skyldig blifwer att betahla 19 D:r smt och i Rättegångz Expenser 1 D.r och plicktar Jöns Clemmetson för dhet han försummat i rättan tidh sigh widh Rätten at inställa 1 D:r smt.

Hr Cornetten Anders Lorentz stämbd gathehuus männen i Gislöf Hemming Mårtenss. och Hindrich Boson ang:de dhe eftersatt dhe dagzwärk dhe honom skyldige äro.
Hindrich Boson war til wedermähle och berättade dhet han tilförende till Cornetten Grönwall åhrl: allenast gifwit 12 öre smt och nu giordt 5 dagzwärke i twå åhr till Hr Cornetten, säijer sig icke hafwa annat än ett litet rumb i huuset.
På Hemming Mårtensonss. wägnar mötte dess måg Måns Wessman och berättade dhet hans swärfader låg siuk, nekar intet hans swärfader nu föreenat sig at han om åhret skulle giöra 12 st dagzwärk, som faller dhem för swårt.
Chronones ländzman Magnus Löfbergh berättade dhet han widh undfången ordre af Chronones Befallningzman föreenat dhem således om dess gathehusmän at een hwar skulle åhrl: till Hr Cornetten beställa 12 dagzwärken, hwilket också blef skrifwet på Gouv:ns Resolution som Hr Cornetten bekom, men Hr Cornetten berättade dhen samma icke hoos sig hafwa.
Resolutio
Tingz Rätten kan sig medh detta ährende intet befatta i alldenstundh dhet hörer under hans Excellences Hr General Lieutnantens och Gouv:ns förordning hwadh huusmennen åhrl i dagzwärke och uthlagor böra praestera och i fall dhe dheremoth tredskas, då Chronones Befallningzman dherefter att giöra handräckning.

Nills Ohlss. i Cimbrishambn på sin moors wägnar instämbt Jon Joenss. för 1 sillfwer kors hans hustru fådt i pant.
Jon Joenss. mötte och swarade at han intet häraf weetat förr än nu han stämbd är tilstår dhe lähnte penningarne wara till hans hustru betahlt för 5 åhr sedan, men han intet weetat af desse saker, hwarföre dhet är eij lefwererat uthan har dhet medh, och gaf dhet ifrån sig i Rätten så att saken således är förlikt och tog Nills Ohlss. korset  till sig. 

Pehr Lasson och Corporal Magnus Örenflycht kom för rätten och lade Corporalen sin attest dherom inn, att hans hustru kiöpt twenne stycken 2 åhrs gamla fåhr ett hwit och ett swart och så snart dher wore slaktade sålde hans hustru skinnen till Lasse Jöns hustru, och war då hals och öron widh skinnen, men weeth intet hwadh märke dherpå wahr elliest war dhet store och fullkomblige skinn af 2 åhrs gamle fåhr, men kan intet säija dhet wara desse skinnen som äro af hans och uthaf unge fåhr eller lamb.
Pehr Lassons moor Inger Lasse Jöns war tilstädes och sade sig hafwa kiöpt 2 stycken skinn förleden höst af Corporalskan, ett hwit och ett swart, kan intet kunna om detta är dhe samma emädan dhe inge hals, öron eller beelingar har, och har hennes sohn sielf skuhrit af hallsen medh öronen och beenligen, skall och synas spikhålen i dheras wägg hwarest han sielf dhet opspikat.
Q:o Om dhet swarta också warit opspikat? R:st Neij dhet fick 8 dagar förr än dhet andra. Q:o Om dhe skinn som hon kiöpt af Corporalskan icke wore af stora fåhr? R:s Jo men war dhet så. Q:o Huru dhet kan wara desse dher dhet eena är af ett litet lamb, och dhet andra af ett sommar fåhr? R:st hon kan dhet intet weeta.
Pehr Lasson swarade dhet hans moor flyt honom desse skinnen seent om aftonen och kan skee hafwa tagit willse, sade och dhet een hund hade fatt på dhet minsta ochb refwit dhet sönder och dherföre syns litet, men skinnet fants å begge lyskon heela och hafwa sin fulla längd undantagandes hallsen och beenen som wore afskurne.
Pehr Lasson sade wijdare dhet Anders Lindh haft dhet eena skinnet så länge hoos sig och kan skee blifwit dher förbytt. Q:o Om icke Pehr Lasson wiste at Påhl Swenss. haft desse skinnen i Karleby? R:st Jo wist wiste han dhet, han badh honom sielf at få läggia dhem på Pehrs Bager ugn, men sedan haft dhem uth i ett annat huus.
Corporalen tilfrågades om hans fåhr war klipte förum fåhren slachtades? R:st Jo dhet war klipt. Påhl Swenss. berättade dhet ullen satt på desse skinnen då han dhem köpt, hwilket hans hustru afklipte, och att på desse skinen fullkomblig synes dhem wara klipte, sedan dhe warit torre, hwilket nämbden också befant, sade och wijdare kunna skaffa prästen och fleera follkes eedelige attest at dhet uthspikade skinnet warit hans skinn, som han dher kiöpt. Pehr Lasson sade sig heller willia förlikas och som dhe gingo uth kommo dhe igen och gofwo tilkänna, att han wille betahla Påhl Swenson 2 D:r smt will dog icke tillstå hafwa dhem stuhlet.
Resolutio
Alldenstundh drängen Måns Larsson till begge desse af Påhl Swenss. igenkände fåhreskinn wist sine fångemän, till dhet eena Rusthållaren Anders Lindh och till dhet andra Pehr Lasson i Carleby; Alltså blifwer Måns Larsson tillika medh Rusthållaren Anders Lindh som wist sig af Pehr Lasson också undfådt dhet skinn han haft i detta måhl alldehles befrijade, ehuru wähl Pehr Lasson som icke gittat leda ifrån sig saken, och till desse bägge skinn skaffa rätt hemull, sig med Påhl Swenss. förlikt att han honom betahler 2 D:r smt och honom således tilfridz ställt. Så kan lijkwähl Rätten icke befrija Pehr Lasson för begge desse skinn så gode som 8 öre stycket efter straffordningen at plickta 3 dubbelt dess wärde som är 1 D:r 16 öre smt.

Johan Ström anmählte sig och badh få sluth i saken medh Jacob Rasmuss. i Wemmenlöf för 6 D:r 4 öre smt som han till Anders Jacobs sterbhuus i Cimbrishambn skyldig är.
Jacob Rasmuss. blef liudel:n påropat men fants intet på tingzplatzen, will altså Rätten meddehla sluth i saken så framt wederparten innan tingets ända sig intet inställer.

Johan Ström påminte sammaledes om Lars Ericson i Carleby som är skyldig 5 D:r 16 öre, om Swen Hanss. i Gladax skyldig 5 D:r 20 öre, Håkan Nillss. i Wästanbäck 3 D:r 9½ öre och Jöns Anderss. i Jerresta 2 D:r 24 öre, opwisandes sitt skuldregister uthdragit af sterbhuusets handlingar, sampt citationerne at hwar och en lagl. stämbde är. Härpå sampteligen oppå tingzplatzen liudel: påroptes, men fants ingentehra tilstädes, hwarföre Rätten widh tingets sluth uthslag i hwar saak för sig will meddehla. 

Mätta Hansdotter i Cimbrishambn låtit stämma Per Nillss. i Järresta för 26 D:r smt. Pehr Nillss. mötte til wedermähle och tillstodh sig wara skyldig bemelte 26 D:r smt biuder att sättia henne i pant af sin Boskap af fåhr, stoh och qwigor så länge hon unnar honom dag. Sohnen Lorentz är nögd medh panten men begiär domb och dher  bredewid expenser.
Resolutio
Såsom swaranden tilstådt skulden hwaremoth han så mycket af dess Boskap Nembl. Fåhr, stoh och qwigor pantsätter, som emoth 26 D:r smt kan swara så länge honom dag medh betahlningen förunnes, Alltså förplicktas han bemelte 26 D:r smt till enkian att betahla, hwilken sig widh panten håller intill betahlningen föllier, Jempte 1 D:r smt i rättegångz omkostnadh.

Tuue Trullss. på Glimminge instämbdt Jöns Anderss. i Jerresta för 2 tunnor ½ skeppa korn, och begiärte nämbdemannen Matz Ohlss. i Glimminge på Tuues wägnar at få domb helst at nämbdemannen gådt dherföre hoos Tuued i Caution. Fierdingzmannen Jöns Anderss. som swarade på hans wägnar emoth Corporalen, sade sig eij wahra ombeden för någon mehr at swara, och berättade dhet han öf:r 14 dagar legat siuk till säng, och är heel swag, blef alltså saken differerat till nästa ting.

Nämbdemannen Mårten Nills. i Tommerop sammaeldes stämbd Jöns Anderss. för 10 mk smt men mötte ingen på Jöns Anders. wägnar och alltså förmedelst hans siukdomb bekandt saken opskuten.

Ländzmannen Magnus Löfbergh framhade för Rätten et wittne angående dhet Jöns Ohlss. blifwit slagen efter fölliande persohner som warit tilstädes då slagzmåhlet skedde, Måns Esbiörnss., Oluf Swenss., Håkan Erichss. och Erfwast Nillss., men som Jöns Ohlss. eij war tillstädes kunde dhe icke nu afhöras.

D:n 15 februarij continuerades

Sedan dhe af Ländzmannen i Jöns Ohlsons praesence föreställte wittne Nemblig Oluf  Swenss., Håkan Erichss. och Erfwast Nillss. uthan Exception och föregången förmahning om eedens betrachtande aflagdt dheras eedh med handh å book, afhördes särskillt wittnet Arfwast Nillss. hwilken berättade at han medh fleere war kommen til Nills Swenss:s att dricka en half tunna öhl, och som dhe hade druckit kom Jöns Ohlss. och Swen Hanss. medh hwar andra i ordkast, i dhet somblige wille hafwa Öhlet allt uthdruckit, och somblige något behållit till een annan dag, och då kom äfwen Nills Swenss. inn och sade till Jöns Ohlss. will du intet hålla styr på dig så skall iag lähra dig dhet, tog så kannen och slog till Jöns Ohlss. i hufwudet någre slag medh kannan då han satt bak om bordet, så at han blödde, tog så Nills Swenss. liuset i handen och Swen Hanss. liusestaken, och slog Jöns Ohlss. i hufwudet medh.
Swen Hanss. sade han giorde dhet i dryckesmåhl och badh Nills Swenss. honom dherom. Jöns Ohlss. sade intet weeta hwäm som slog honom medh staken, uthan blef han af slagen medhkommen så förtumlat, att han länge intet wiste af sig.
Håkan Erichss. instodh och sade sig intet hördt hwaraf trättan kom, men såg att Nills Swenss. först slog Jöns medh kannan i hufwudet, och sedan Swen Hanss. slog honom medh staken såg dhet han blödde, men weeth intet om dhet kom af staken eller kannan och gick Jöns Ohlss. strax bort.
Oluf Swenss. instodh och sade sig warit drucken och legat på bäncken då trättan begyntes, at han intet weeth orsaken, men såg att Nills Swenss. slog honom medh kannan at Jöns Ohlss. blödde, såg intet at någon slog honom medh staken.
Jöns Ohlss. berättade dhet Nills Swenss. i Prästegården böriade tiltahla honom och frågade hwadh han wille wittna om sehlarne, och som han sade honom hwad dhet war sade han skulle intet anse sådant lapperi, wijdare weeth han intet hafwa giordt honom moth. Uthi hufwudet på Jöns Ohlss. syntes än et holl i pannan af kannen och af liusstaken ett i hufwudet,
Nills Swenss neekade dhet han intet tilltahlt Jöns Ohlss. för sehlarne, hwilket Jöns påstodh, men weeth ingen annan som det hörde. Chronones Ländzman påstår at dhe måtte böta för slagzmåhlet, sammaledes klagar Jöns Ohlss.
Resolutio
Såsom lagligen är bewist dhet Nills Swenss. och Swen Hanss. slagit Jöns Ohlss. 2 sår i hufwudet, Ty fälles dhe efter 10 Cap: såramåla Balken medh willie L: L: hwarthera att böta för swart såår 6 mk smt. 

Bengt Lasson i Wemmenlöf instämbdt Jeppe Lasson angående een hans sehle hwarföre Jeppe honom tillförende instämbdt, och wijdh förra tinget blifwit incaminerat, påstår att dhet är hans sehle, och har wittne som han beer måtte af höras nembl. Måns Esbiörnss., Jöns Ohlss., Måns Mårtenss., Joen Håkenss., Erfwast Nillss och Gudmund Perss. sampt Nills Brask i Wirresta och Pehr Lasson i Herresta.
Om Måns Esbiörnss. berättade Bengt Lasson att då han senaste ting wittnade hade han sagt sanningen skulle dhenne gång intet komma fram, hwilket han medh Per Lasson Skräddare och Jöns Ohlss. kan bewittna.
Måns Esbiörnss. förklarade således at dhe begiärte af honom at bekänna om sehlarne då han swarat denne gång för I intet sanningen dherom weeta, uthan när han medh flere blijr stämbd så skall han säija hwadh han weeth. Emoth Måns Esbiörnss. hade Jeppe Lasson intet jäf.
Emoth Per Skreddare eij wijdare än att han skulle wara i swågerskap medh Bengt Lasson, men befants intet wara sant.
Emoth Jöns Ohlss. hade han eij annat än han skohlat sagt dhet Jeppe Lasson warit medh och slagit honom och låtit stämma honom dherföre.
Jöns Ohlss. sade sig aldrig dhet sagt eller dheröf:r hafwa klagat, och berättade Ländzmannen sammaledes att han intet medh honom dherom  tahlt eller klagat, och om ländzmannen honom i stämbningen nämbdt så är dhet af förseende, och som Jeppe sade sig intet annat jäf hafwa moth honom kunde dhet eij at terideras.
Moth Måns Mårtenss. sade han sig alldehles intet jäf hafwa.
Fierdingzmannen Jöns Anderss. sade sig hafwa hördt dhet Jöns Ohlss. klagat att Jeppe Lasson skohlat slagit honom, men wille eij dherpå afläggia eedh.
Emoth Erfwast Nillss. hade han heller intet jäf.
Emoth Joen Håkenss. sade han dhet han altidh är på och hackar på honom.
Oppå wijdare tilfrågan sade han dhet han warit honom gramse för den saken om swinet, at han dheruti wittnade. Joen Håkenss sade sig mycket mindre orsak hafwa att wara dherföre ond på honom, som han i dhen saken intet wittnade moth honom uthan medh, och att han blifwit fri dömbd. Kunde alltså icke heller detta jäfwet attenderas.
Emoth Gudmund Perss. i Wemmenlöf inwände han dhet han bär afwund till honom för dhet han befunnit hans Broor Pehr Perss .at hugga een Eek i dheras skogzlund. Brodern säijer at dhet eij går honom an, mädan han intet warit dher i dehlaktig och weeth han intet hwadh han skall wäija.
Emoth Nills Brask hade han intet jäf.
Jeppe Lasson inlade sedan een skrift hwaruti han begiär opskof i saken till nästa ting, alldenstund detta är een wiktig saak, och Bengt Lasson medh wåldh och råån tagit från honom sehlen. Sade och om Bengt Lasson dhet han skohlat musslat från Måns Anderss. någon Råg .
Måns Anderss. sade för 30 åhr sedan, och mehr tröskade Bengt hoos honom och hade tagit sig någon Råg eller opfägning på logen af intet wärde, men han honom aldrig dherföre tiltahlt, eller för tiufweri beskyllt.
Bengt Lasson sade dhet wara een sådan saak som hwar man måtte weeta, men neekar alldehles hafwa någoit stuhlit eller olfl: afhändt.
Måns Esbiörnss efter aflagt eedh berättade dhet den sehlen som Jeppe Lasson hade och Bengt Lasson känt til sig, den hade Jeppe Lasson förr än Måns Esbiörnss. kom i hans tienst, och då war den sehlen Ny, weeth intet war Jeppe fådt dhen samma, icke heller om Bengt Lasson dhen tilförende ägt eller om dhet warit hans sehle.
Bengt Lasson sade dhet Måns hoos honom sagt i hans huus att dhet skohlat warit hans sehle, och lofwat honom willia wijsa honom dhen Nya sehlen och bukjorden som skulle sittia i een agmmal sehle, den han också wiste honom på gatahan, och kände han genast sin bukgiord igen. Måns Esbiörnss. sade sig kunnat sagt ett ordh, men kan dhet icke tilstå, sade sig icke heller låfwat willia wisa bukjorden. Uthan kom Bengt Lasson til honom på gathan och sade dhet war hans bukjordh, och war dhet een kabel bukjord, och då bad han honom skaffa syn på hans sehle, men Måns badh honom låtha ansöka dherefter, han kunde intet ta sig dheraf.
Jöns Ohlss. efter aflagt eedh wittnade dhet han stådt hoos Jeppe Lasson och tröskad på lohn med Måns Esbiörnss., och då sade Måns at Bengt Lassons sehle lågo inne på Jeppe Lassons loh i 3 dagar, och samma ordh hade han för honom och Jöns Tuuedss., Bengt Persons dräng under silfsberg(?), då han stodh och lässade ett lass höö.
Måns Esbiörnss. sade då dhe trödskte woro dhe lika gode i tahlet dherom och sade Jöns så mycket som han, men neekar at tahlt dherom för honom och Bengt Persons dräng, icke heller kan säget at dhet war Bengts sehlar, men dhe tahltes widh at Jeppe skohlat tagit dhem.
Jöns Ohlss. tilfrågades om han kände sehlarne. R:st han intet kändt sehlen, men Måns så för honom sagt som Nills Perss. i Herresta också hörde.
Emoth Nills Perss. inwände Jeppe Lasson at han war swåger medh Bengt Lasson, och har Bengt hans syster.
Nills Perss. uthan eedh berättade at han war hoos Bengt Lasson sin swåger i Wemmenlöf och då kom Måns Esbiörnss. dijt och sade dhet Bengts sehlar lågo i Jeppes källare, och om Bengt wille ta män till sig och ransaka kunde han finna dhem dher, sade och att Jeppe skurit bägge ringar af dhem.
Måns Esbiörnss. sade dhet Bengt då skickat budh efter honom och wille försöka honom och då badh han att dhe kunde ransaka efter sehlerne, men han intet sagt dhe legat i kiällaren eller ringar wore afskurne.
Jeppe badh fråga om Måns Esbiörnss. wiste dhet han haft någre fremmande wahror i sitt huus? R:st han weeth intet om dhet warit hans eller annor mans.
Jöns Ohlss. sade att Måns också sidsta ting sade dhet han intet wille säija någoit om sehlarne förr än han blef stämbd, då wille han säija sanningen. Måns sade dhet wara dhet som nyss omtahltes.
Måns Mårtenss. efter aflagt eedh berättade dhet Måns Esbiörnss. för honom hoos Jeppe Lasson sagt at Jeppe tagit Bengt Lassons sehlar, men nämbde intet huru dhe sågo uth eller hwar dhe skulle ligga, hwilket Måns Esbiörnss. icke wehlat tilstå, uthan både een och den andre så sagt.
Joen Håkenss. efter aflagt eedh berättade att han på fierde åhret sedan låhnt dhe sehlar af Bengt Lasson som han klagar wara bortkombne och kan för wisso säija at dhenne sehlen som Bengt Lasson nu opwijst är een af dhe samma sehlar, som den tiden han dhem låhnte wore särdehles på krok sydde, och då war dher ringar och knapper på dhem, och kunde han genast känna sehlen igen då Bengt Lasson wiste honom sehlen och hade tagit dhem, och är giordt af ållskinn, har och aldrig sedt sådanne sehlar wara så sydde at han nogsampt kan känna dhem igen.
Jeppe Lasson sade att Bengt Lassons sehlar warit borte på fierde åhret, och då hans dräng för 3 åhr kom i hans tienst hade han sielf nyss sytt dhenne nye sehlen. Q:o Om någon har sedt dhet han sielf sydt dhe sehlar af Nyo? R:st Neij dhet kan han intet komma i hog.
Erfwast Nillss. efter aflagt Eedh sade sig icke påminna sig grant huru sehlarne sedt uth fast han för 4 åhr sedan dhem brukt. Bengt Lasson framtog sehlen, och frågade Jeppe om han troor sig till att sy sådant arbete? R:st Jeppe sade at han allenast sadt ringarne i sehlen, men lagen har han intet giordt uthan kiöpt dhem af een hallt man Håkan Riggerss. i Melby uti sin egen stugu.
Q:o Om någon war dherhoos då han dhem köpte? R:st Neij. Q:o Om han icke altidh tilförende sagt dett han sielf sydt dhem? R:st han intet sagt dhet han syt lagen, uthan at han sydt ringarne i sehlen.
Nills Brask efter aflagt eedh sade sig eij annat wittna kunna än att han kom rijdandes då Bengt hade tagit denne sehlen af Jeppe Lassons ök och hörde att dhe skälldes men weeth intet om sielfwa sehlen at wittna att dhet warit Jeppes eller någon annans sehle.
Nills Perss. i Herresta berättade dhet han medh sin sahligheets eed kan berätta detta wara Bengt Lassons sehle, och har han sedt dhet Bengt widh sitt bordh sydd på dhe samma och låhnt honom sticka sammaledes at han giordt sig sehlar dherefter som han ännu kan opwisa. Oppå nämbdens inrådande att dhe skulle förlikas sade Jeppe sig warar nog tilfridz på sin sida, och är nögd att Bengt Lasson nu behålla sehlen, och will heller låtha fahra sin sak än ha sådan förtreeth.
Bengt Lasson badh Nills Brask måtte uthsäija huruledes Jeppe Lasson drog knifwen åth honom och slog hans hustru, då hon wille taga knifwen.
Nills Brask berättade at Jeppe wehlat sprungit i Bengts loh och tagit igen sehlen då genade Bengts hustru honom i dörren, då tog Jeppe hustrun i Bröstet och slog henne i gålfwet, språng så Bengt till och sade han skulle icke så giöra moth een stackars krypling och hade een yxe i handen, drog så Jeppe uth sin knijf och hötte åth Bengt.
Jeppe swarade dhet han drog knifwen till den ändan att skiähra märke af sehlen, men icke att giöra dher medh skada.
Måns Esbiörnss. företogs allena, och förmahntes säija sanningen, och hwar maken til dhenne sehlen är? R:st han kan dherom intet säija annat än at han kiörde medh dhen ene sehlen, och hade en baste sehle altijdh til maka moth dhenne, och hade Jeppe dess föruthan 2 åhl sehlar som wore äldere, men kan intet säija om dhe så wore sydde.
Jeppe tilfrågades hwar han kiöpt dhe 2 andre åhl sehlar han hade? Swarade dhe woro annorledes giorde, medh sömmer sydde, och dhe köpte han af Niclas Wagner. Q:o Om han intet kiöpte maken till dhnne sehlen? R:st Neij han köpte eij mehr dhen gången än dhen eena.
Bengt badh honom måtte tilfrågas om han icke sade då han wille ta sehlen hoos honom att han hade maken hemma och wille dhen wisa? R:st dhet hade han intet sagt.
Bengt beropade sig på wittnet Nills Brask, som uthsade att Jeppe då han wille taga igen dhenne sehlen, Jeppe då sade at han har maken hemma och kan dhen opwisa, då badh Bengt honom giöra så, dhet är dhet som han åstundar på dhet han kan få den igen.
Jeppe Lasson badh om Dilation till nästa ting, då will han skaffa fångemän fram, och den andre sehlen , blef alltså Dilation dertill förunt. 

Nills Clemmetson i Grötstorp instodh och beklagade at dagen för allhelgon sidstledne, lades hans gård och mäst all hans egendomb i aska af en hastig wådeld, och han som war tilförende behållen nu är worden een fattig man. Berättade dhermedh således wara tillgånget att ellden kom åth i een köllna twå timar på afton fast ellden tilförende war undanslächt som han medh Hans Jönss. och Jöns Ohlss. kan bewijsa.
Jöns Ohlss. och Håkan Jönss. af godh frägd efter aflagt eedh berättade, at dhe warit dher och kan för wisso betyga dhet ellden war undanslächt i köllnan, hwilken begyntes först i mörkret om aftonen dagen för hellgonmässo så att huusen och säden blefwo lagde i aska hwarigenom han mist rätt mycken egendomb och att hans gårdh war så wähl bebygt som ett helt hemman fast dhet war allenast een fierdedehl.
Cronones Befallningzman betygade dhet han war een godh behållen och flitig åboo, och hade een wähl bebygt Gårdh, hwilket Nämbden samptel: wiste at uthsäija, och att dher timadt skada til några 100 D:r smt.
Nills Clemmetson efter föregången allfwarsam förmahning om eedens betracktande, fylte wåda eedh, att medh hans weetskap elden icke war timadt af någon wangiömmo.
Resolutio
Ehuruwähl Nills Clemmetss. som fylldt wådeeedh lijdet skada på huus och egendomb til anseenligit och öfwer 200 D:r smt, så kan lijkwähl Rätten icke tildömma honom mehr än åttio D:r smt til huusens opbyggande på dess fierdedehls hemman efter den förordning om Brandstods gifwande och lagande här i landet giordt är.

Saken emällan Johan Ström på sahl. Anders Jacobs sterbhuus wägnar i Cimbrishambn medh Jacob Rasmuss. i Wemmenlöf angående 6 D:r 4 öre smt skuldfodran efter skuldregistret förelagt, och blef Jacob Rasmuson liudeligen påropt, men fants eij tilstädes fodrandes Johan Ström domb och Expenser emädan han wisar honom lagl. wara stämbd.
Resolutio
Emädan Jacob Rasmuson hwarken sielf eller genom någon fullmäcktig sig instält widh Rätten, eller teet något laga förfall fördenskuldh tildömmes han dhe fordrade 6 D:r 4 öre smt medh 1 D:r för anwänd omkostnadh till sahl. Anders Jacobs sterbhuus eller arfwingar att erläggia, Jämwähl at plickta för utheblifwandet 1 D:r smt ståendes honom likwähl öppet saken sedan dommen honom är omtydh nästa påfölliande tinget att åtherwinna, om han dher till har skiähl.

Johan Ström på sahl. Anders Jacobs wägnar i Cimbrishambn påminte sammaledes om Lars Erichss. i Carleby angående 5 D:r 16 öre smt skuldfodran hwilken påroptes, men eij war tilstädes, uthan Johan Ström fodrar domb och expenser.
Resolutio
Alldenstundh swaranden hwarken sielf eller genom någon laga fullmächtig för tingz Rätten sig infunnit at swara till 5 D:r 16 öre smt som sahl. Anders Jacobs sterbhuus af honom praetenderar, eller låtit te något laga förfall; Altfördy tilfinner Rätten honom ofwanbemelte 5 D:r 16 öre med 1 D:r smt i rättegångz omkostnadh till sterbhuuset att betahla. Jämwähl 1 D:r smt för utheblifwandet at plickta, ståendes honom frit om han så gitter till nästa ting saken at åtherwinna.

Johan Ström på sahl. Anders Jacobs sterbhuus wägnar i Cimbrishambn fodrar domb på Swen Hanss. i Gladax för 5 D:r 20 öre han är skyldig till bemelte sterbhuus, och at han nu iämte expenser. Swen Hanss. i Gladax påroptes, men fants eij tilstädes.
Resolutio
Tingz Rätten tildömmer Swen Hanson som under warande ting sig eij hoos Rätten infunnit icke heller låtit tee något förfall att betahla till sahl. Anders Jacobs sterbhuus dhe fodrade 5 D:r 20 öre smt, Jämpte Rättegångz omkostnadh 1 D:r smt sampt för utheblifwandet at plickta 1 D:r smt ståendes honom frit i anledning af Rättegångz förordningen nästa ting sedan dommen honom är kundgiordt saken att åtherwinna om han så gitter.

Johan Ström på sahl. Anders Jacobs sterbhuus wägnar i Cimbrishambn, badh iämwähl om domb, och få påwågade Expenser af Håkan Nillss. i Wästanbäck, för dhe 3 D:r 9½ öre smt som han till ofwanbemelte sterbhuus efter skuld registret skyldig är. Håkan Nillss blef liudel:n påropt men fants eij på tingzplatzen tilstädes.
Resolutio
Alldenstund af Citationen förnimmes dhet swaranden i rättan tidh och efter rättegångz förordningen eij är worden stämbder. Fördenskuldh hafwer käranden honom för dhenne skuldfodran att låtha å nyo instämma.

Johan Ström på sahl. Anders Jacobs sterbhuus wägnar i Cimbrishambn badh iämbwähl få domb sampt påwågade expenser af Jöns Anderss. i Jerresta för 2 D:r 4 öre smt som han til bemelte sterbhuus skyldig är.
Jöns Anderss blef liudel:n påropat men fants eij tilstädes icke heller någon fullmächtig på dess wägnar.
Resolutio
Emädan swaranden hwarken sielf eller genom någon fullmächtig sig hoos Rätten infunnit, icke heller låtit the något förfall så tilfinnes han för uthom dhet han för utheblifwandet plicktar 1 D:r smt att betahla till sterbhuuset dhe fodrade 2 D:r 24 öre smt iämpte 1 D:r i Rättegångz omkostnadt eller lide excecution, mötandes doch efter Rättegångz förordningen den friheetn till nästa påfölliande ting sedan dommen honom är kundgiordt saken at åtherwinna om han så gitter.

© Magnus Lindskog, 2000
(viss redigering pågår fortfarande)

Tillbaka till Domböcker