Tillbaka till DomböckerÖsterlens Släkt- och Folklivsforskarförening
Anno 1701 d:n 14 maij höltz ordinarie
sommarting med Järesta häradz tingsökiande allmoge af Hr häradzhöfdingen
Bengt Seth, och den wahnlige eedsworne nämbden.
Fader Anderss. uti Gislöf framkom för Rätta och läth
opbiuda een Skatte Jordh N:o 26 dersammastädes
som han af Tuue Nillss ibidem för 100 D:r smt sig tilhandlat dhet han medh kiöpebref
dat:d d: 1 februari 1691 under Tuue Nillsons handh och karemärke iempte
Anders Nillsons, Sönne Jönssons, Fader Pehrsons, Åge Perss och Johan
Wassbergz underskrift till witterligheet nu för Rätten opwiste. Inläggandes
och een sedell från dess syskon Nills Anderss. och Sidza Andersdotter att dhe häremoth
intet hafwa at säija.
Prästeenkian i Stiby Ellsa S:l Hr Pehrs låtit instämma
Måns Mathison i Comsta för een kyrkiojordh
enkian städt af kyrkio Inspectoren och Måns Mathiss. sidst brukt, men oskredat
efter sig lämbnat, som han mehnar wara moth hans skyldigheet.
På enkians wägnar mötte Jacob Rasmuss. i Wemmenlöf hwilken inlade fullmakt
af enkian i saken att tahla, Inlade dherpå een af enkian underskrefwen skrift
om samme jordh den han oskredat låtit läggia, så och för någon Prästerättigheet
af Ost, lamb, lin, han för 1700 henne är skyldig, och att jorden är 28 skeppa
land som han bordt skreda, har och fört grödan bort till ett annat sitt bruk
men intet gödnat åkern.
Måns Mathiss. war tillstädes förklarar att Ander Månss. oplåtit honom
dhenne åker hwilken han af kyrkio Inspectoren städt som bemälte Inspectors städie
sedell uthwisar emoth 15 skepper korn och 6 skepper hafre han för dhen fådt,
och at Måns Mathison elliest warit föranlåten detta bruk att emottaga, emädan
han dhen tidh war kyrkiowärd och befahrade att dhet torde lända honom till
last om åkeren bortskämdes, och kyrkan sitt landgille eij bekomma skulle,
efter Anders Månss. ingen makt hade den samma förswarligen at bruka, hade och
ärnat nu sielf den städia af kyrkio Inspectoren dersom enkian honom det eij
undanstädt, erbiudandes sig willia föra så många lass giödning på bemelte
åker som han lass sädh dheraf höstat, och hade han intet säden ifrån bruket
bortfördh dhersom något huus warit så godt att säden oskämt dheri kunde förwarat
blifwit. Angående Påskematen så undrager Måns Mathiss. sig intet att willia
erläggia hwadh han ännu kan wara skyldig, och har hans hustru redan gifwit både
lam och lintoo, så att enkian ingen orsak har att klaga, emädan han hennes
eller prästens rättigheet ännu intet förhållit, har elliest medh giärdes täppning
och annat emoth des plikt giordt enkian tienst, om allt så noga skulle opräknas,
är och icke instämd om någon prästerättigheet.
Jacob Rasmuss. å enkians wägnar påstodh och förmehnte, att alldenstundh
Anders Månss. ingen makt hade Bruket till någon annan opdraga, hwilket bruk
skredat och tilredt Anders Månss. för sig funnit, så bör också nu Måns
Mathison som dhet sidst haft det således ifrån sig lefwerera.
Resolutio
Det har sig swaranden Måns Mathison således förklarat att han förledit åhr
som kyrkiowärd warit nödder antaga sig kyrkans grundh, emädan åboen Anders Månss.
intet mäktade dhen samma at bruka, eller betahla dherföre kyrkians inkomst,
hwarför han gifwit Anders Månss. för sitt aft..de 15 skepper korn och 6
skepper hafre, och ärnat wid kyrkioräkenskaperne grunden af kyrkio Inspectoren
at städia, men enkian gådt honom i för wäg, och tagit dherpå städiebref,
och alltså så mycket mindre är skyldig att skräda någon jord som han den
uthan wederlag har måst afyttra hade icke heller fört säden ifrån grunden så
frampt der warit huusrum at bärgia grödan uti, erbiudandes likwähl så många
lass dynga som sädeslass warit på platzen at föra, så och, om hans hustru
icke gifwit lamb och lintoo, hwarföre han intet är stämbd, godwillig nu som för
at erläggia. Rätten kan fördenskuldh icke förplikta swaranden högre än han
skiähligen tilbudit, det han och hålla bör. Compensatis Expensis.
Tuue Nillss. i Gislöf framkom för Rätten och begiärade
andre opbudh på 5/16 skattehemmanet N:o 8 i Gislöf
hwilket han af Oluf Jönss. dhersammastädes sig tilhandlat, som d: 13
Febr: innewarande åhr förste gång opbudz, hwilken des begiäran bewilliades,
och nu offentl: andre gången opbödz.
Enkian Johanna Mikell Mårtens i Gislöf låtit instämma
Gunnar Ellufss. dersammastädes ang:de han giör henne förfång
uti 1/3 af Rusthållet hwaruti dhe participera.
Enkian war tillstädes, och inlade dherom sin klageskrift, hwaruti hon klagar öfwer
Gunnar Ellufss. at sedan hon har måst mottaga Rutshållet har han altidh wisat
sig mothwillig dess genant till Rustningen och hwadh påbudit blef at erläggia,
ehuruwähl hon har hans Excell:ces Hr General Lieutnanten och Gouverneurens
resolution af d: 12 Jan: A:o 1699 om Gunnar Ellofss. icke will inträda medh
dhem i Rustningz Rätten, då dhe honom från det samma lagl:n uthsäija,
hwilket hon också giordt, medh Hr Befallningzmannens påskrefwne opsäijelse
under d: 24 Jan 1699, tilbiuder henne anten at swara til 1/3 dehl uti uthlagorne
eller och afstå des bruk, då han dherföre will swara medh mehra skriften
innehåller.
Gunnar Ellufss. war till wedermähle erbiudandes sig att willia swara till 1/3
dehl uti uthlagorne widh Rusthållet om dhe dheremoth willia oplåta honom
trediedehlen uti härligheeten som hörer till bemelte Rusthåldh, säijandes
sig intet mehra hafwa än ¼ emoth dhe andra som har dhe 3 dehlar för hwilket
han intet wägrat sig uthgiöra hwadh som honom tillkommer, men att dhe willia
twinga honom att swara till 1/3 dehl af uthgifterne och intet mehr än ¼ part
af bruket håller han wara heelt oskiähligt. Inlade dherpå een af Hr vice
Gouv:n Faltzburgh gifwen resolution uppå dess Supplique dat:d d:n 24 Jan 1701
att Gunnar Ellufss. skall förblifwa wid dess hemman och swara till ¼ uti
munteringen. Inlade än en attest af Cronans Befallningzman Löfbergh att Gunnar
Ellofss. intet kan swara högre än till ¼ uti Rustningens praesterande, och
att nuwarande Rusthållare biuder till dhet heelt oskiähligt är, att drifwa
honom uhr hemmanet som först munteringen till Rusthållet opreest.
Enkian och dhe andre på Rusthållet Nembl: Tuue Anderss. och Swen Pärss. sade
at Gunnar Ellufss:s bruk medh kyrkiogrunden i proportion af dheras fast bättre
är, och wähl kan stå för 1/3 dehl uti uthlagorne påståendes som förr at
han anten dhertill bör swara eller och afstå dhet samma då enkian och dhe
andre dherföre will Rusta.
Anders Nillss. i Gislöf berättade sig äga 1/8 uti ett annat Rusthåldh, och
ligger Gunnar Ellofss. medh honom i Bohl, men Gunnar Cronobruk allena som är ¼
dehl är mäst dubbelt så gådt i alla ägor som hans hwilket är 1/8 dehl.
Sammaledes sade Anders Åkess. sig äga ½ Cronohemman, och ligger äfwen i Bohl
medh Gunnars, och dess ägor wara äfwen dubbelt så gådt som Gunnar Ellufsons
Crono som är ett fierdedehl.
Enkian och hennes med interessenter i Rusthållet swarade widare att Crono ägorne
allena til Gunnars bruk kan swara fullt och lika til een fierdedehl emoth
dheras, men att til samma hans bruk äro någre kyrkiogrundar. Rusthållet till
förbättring underlagde, williandes dhe giärna erlägga kyrkans ¾ dehl
landgille, om dhe få niuta ¾ af bem:te grundar, eller att han åtminstone måtte
swara till 1/3 part i Rusthållet på dhet dhe måge blifwa lika dehlaktig i
beswäret, eller han må niuta till godo den resolution som hans Excellence Hr
GeneralLieutnanten henne meddehlte att Gunnar måtte afstå och flytta från
hemmanet.
Samptel: Bymännen betygade Gunnars bruk i henseende till kyrkiogrundarne wara bättre
än dheras som äga skatterättigheet, och participera i Rusthållet, hwilket
Gunnar icke heller kunde neka, men sade sig erläggia dherföre skatt, til
kyrkan, enkian bödh som förr att willia erläggia ¾ dehlar af kyrkans
inkomst, om hon får niuta lika andehl af grunderne.
Resolutio
Ehuruwähl dhenne saak, icke hörer till Rättens äntelige skiärskådande, så
blifwer dog Parterne til wittnesbördh och sanningens styrkio meddehlt, att såsom
dheras stridigheet förorsakas af någon kyrkiogrund den Gunnar Ellofss. till
sitt bruk innehafwer, påståendes enkian som besitter skatte och Rustningz
stammen jämwähl dhe öfrige som i Rusthållet participera att kyrkans grundh
är heela Rusthållet till bruuk anslagit, emoth landgillets erläggande till
kyrkan, och alltså samptel: Rusthållarne bör dheruti wara lika dehlaktige och
Gunnar Ellofss. anten dherefter träda i lika beswär medh dhe andre uti
Rustningen, eller och lämbna dhem dheras andehl af grundarne, så frambt enkan
icke får niuta till godo hans Excellences Hr General Lieutnantens och
Gouverneurens resolution att få säija Gunnar Ellofss ifrån bruket, emädan
enkian och dhe andre klaga för beswärligit falla widh dessa tiders beswär
medh Rusthållet kunna draga swårare Börda, än den som niuter större fördehl
i bruket; Alltså hafwer Rätten grannel:n förhört dheras Bymän och grannar,
hwilka eenhälleligen samtyga att kyrkiogrunden är dhet bästa till Gunnar
Ellofsons bruk, och att cronohemman som han uthan dess brukar swarar allena till
¼ emoth dhe andre, och huru wida kyrkiogrunden är till Rusthåldh anslagit, lährer
handlingarne widh Gouvernamentet uthwisa, dit Parterne blifwer remitterade.
Jöns Håkenss. i S:t Olufz stämbt Christopher
Tromme uti Stiby, angående 7 st swin som Christopher haft på dess hereskap
Hr Hollger Rosencrantzes skog på ollongåendes, hwarföre ollongiäldh fodras. Påståendes nu Jöns Håkenss. att swaranden
efter wahnligheeten a 1 mk stycket och 3 öre Brännepenng:r må betahla sampt påwågad
omkostnadh.
Christopher Tromme war till wedermähle, sade att han fuller haft swin dherpå
skogen, och dhe fådt der grisar, men blifwit mycket magre, erbiuder sig betahla
om han får liten dilation i 14 dagar. Jöns Håkenss. sade sig eij kunna tillåta
dilation begiär domb.
Resolutio
Det nekar icke swaranden att hafwa haft sine swin på ollon oppå samma skog,
uthan förebär, att dhe dher fådt grisar, och icke blefne feete, erbiuder sig
dog godwilligen om 14 dagars tidh att betahla den fodrade Ollongiäldh och Brännepenng:r,
Fördenskuldh förpliktas swaranden om 14 dagars förlopp till käranden erläggie
ollongiäld 7 mk sampt 3 öre brännepenng:r och i expenser 3 mk smt eller lide
execution.
Nills Nillson i Borrby och Nills Esbornss. ibidem
vice versa stämbt hwarandra den förre för dhet
att Nills Esbornss. föröfwat olagl: öhlsahl,
och den seenare för dhet Nills Nillss. medh wåldh tagit
från honom een tunna öhl, och upbrutit hans dörrar i dess frånwaro.
Nills Nillss. infant sig, och inlade Giästgifwaren Fischerströms tillåtelse
medh Hr Befallningzmannens Consens at få bruka öhlsahl i Borby by, säijandes
att Nills Esbiörnss. brukat stort öhlsahl sedan honom är oplåtit krögeriet.
Nills Esbiörnss. war til wedermähle nekade alldehles att öfwa något krögeri
sade sig fuller hafwa öhl i dess huus, dhet han förmeente ingen kunde till
dess huus behof honom förwägra, men dhet intet til någon i pottetahl försällier,
beropandes sig på dheras By skrå, som intet krögeri någon i dheras By skall
tillåta. Elliest klagade Nills Esbornss. att Nills Nillss. kommit til honom på
dess toft, och tiltahlade honom om öhlsahlu, hwarpå han swarade sig intet öhlsahl
hålla, men Nills Nillson uthläth sig att skulle taga öhlet från honom och
bruka konungens nyckell, om han intet medh godo wille uthgifwa det samma,
hwarefter Nills Nillss. med ålldermannen och Måns Mårtenss. gådt åstad och
opbrutit dess dörrar, och tagit uth een tunna öhl, och dhen uthdruckit hwarföre
han öfwer dhem samptel: för wåldzwärk påstår straff.
Nills Nillss. swarade härpå at han skrifwit Ländzmannen Löfbergh till att
Nills Esbornss. giordt honom intrång, hwarefter Ländzmannen befallt Prophossen
att taga öhlet från honom, och alltså låtit taga 1 tunna öhl, och lagt dhen
hoos nämbdemannen Thore Ohlss. hwar den ännu ligger, sade sig inge dörrar
anten sönderslagit eller opbrutit, badh at bli maintinerat widh dess städzmåhls
sedell beropade sig på wittnen som efter middagen lärer komma tilstädes.
Parterne uthläte sig omsider att dhe medh godo wille sig om dhenne saak förlika,
at hwartehra skall wara nögd och Rätten dhermedh intet widare beswär.
Hr Cornetten manhaftig Jean Törner låtit instämma
Lasse Johanss. i Stiby för een saak att Lasse Johanss. uthlåtit sig
willia fodra betahlning för een obligation han
skall i händer hafwa af Hr Cornetten på 40 D:r smt, härrörande af Samuel
Fikenbom som han uthlåfwat till målsägaren att niuta fred för dråpet på
ladefogden Jacob Nillss. på Ingellsta, men som bemelte Fikenbom ingen nådh
bekom, uthan måtte rymma Riket ty påstås at sådant i framtiden icke måtte lända
Hr Cornetten till förfång, hälst som Hr Cornetten af sitt goda hiertelag
emoth dhen andre sagt godh för honom, och eij widare, om allenast att han dherpå
skulle niuta pardon.
Lasse Johanss:n Hiort mötte till wedermähle och swarade skriftel: at han
undrar öfwer slikt dhet han intet betahlar sin obligation förr än han den
tilbaka begiärer tilståendes att den sig härrörer af dråpet på Jacob Berg,
hwarföre enkian blef låfwat 120 D:r smt, men då betahlningen skulle skee, gaf
Hr Cornetten obligationen istället för penningar, påstår efter obligationen
få domb, mädan Bostället ligger här i häradet.
Än opwiste Lars Johanson een förlikningz skrift på Fikenboms wägnar
uthgifwen af Hr Cornetten Johan Törner och Jöns Hermandson, hwaruti enkian låfwas
120 D:r smt hwaremoth enkans Rätt och anhörige skohle alldehles wara förlikte,
men kongl. Maij:tz och häradets saak oförkränkt.
Hr Cornetten replicerade att han hwarken kan läsa eller skrifwa, weeth fuller
dhet han uthgaf sin obligation på 40 D:r, men medh sådan condition så frampt
Fikenbom kunde niuta fredh och pardon, och om Lasse Johanss. kan än den samma
skaffa är han erbudig den samma at betahla.
Lasse Johanss sade sig hafwa uthlåfwat så mycket som i hans makt stodh att hålla
och intet widare. Pastoren i Herresta Hr Carl Dahlgreen närwarande, berättade
att han widh begynnelsen af dhenne förlikning war närwarande, då war ingen
annan meening än att penningarne medh den condition skulle betahlas, så frampt
Fikenbom blef fri, men kan märka att dhe andre intet wehlat haft honom widh
slutet, mädan dhet honom frånwarande skedde, kan tänkia Hr Cornetten som
hwarken kan läsa eller skrifwa så mycket lättare at förleda.
Hr Cornetten sade sig eij sökia här någon domb, uthan allenast förbehåller
sig, att mädan Fikenbom eij niutit någon fredh eller pardon, Lasse Johanss.
icke måtte bry hans hustru och Barn om honom sedan han är uthcommenderat til
Liflandh något menneskeligit skulle tilstöta, kunnades Rätten dheremoth efter
Lasse Johansons begiäran icke saken här döma, hälst Hr Cornetten icke är
Boendes i dhenne Jurisdictionen.
Munsterskrifwaren Johan Törning begärte nämbd at syna
dess Boställe N:o 1 i Wemmenlöfstorp som Corporal Sundman bebodt och
intill hösten skall ifrån flyttia, huruledes han det häfdat och
munsterskrifwaren dhet nu emothtagit, blef alltså dhertill förordnat nämbdemannen
Tillof Mårtenss. i Rölla och Arfwed Håkenss. i Wemmenlöf widh påfodran medh
wederbörande Cronobetiente bemelte hemman lagl: att syna.
Hr Pastoren widh Sanct Oluf Hans Textorius låtit
instämma Pastoren i Borrby Hr Hans Justeson för 70
D:r smt hans hustrus arf, Item för 100 D:r
smt hans swägerskas Anna Maria Jönsdotters fäderne och möderne.
På Hr Hans i Borbys wägnar, mötte ingen utan berättades, att han för några
dagar sedan med döden war afleden.
Hr Pastoren producerade twänne obligationer den eena uthgifwen till honom d:n
27 juli A:o 1700, på 70 D:r smt dhen andra til hans hustrus syster Maria Jönsdotter
på 100 D:r smt begge underskrefne och förseglade af Hans Justess till
witterligheet Daniel Floreus och Oluf Justess. Begiärandes att obligationerne
till dess Rätts bibehållande måtte blifwa inprotocollert som blef bewilliat.
Studenten Hans Mellin låtit instämma dess stif
fader Hans Justess. för 42 D:r smt han honom
efter obligation skall skyldig wara, prasenterade obligationen under sahl. Hans
Justss. Bernts handh och till witterligheet af Oluf Justess. Berendt daterat
Borreby d: 26 juli, som han begiärte till widare dess Rätts bibehållande måtte
inprotocolleras.
Cronans Befallningzman wählb:de Elias Löfbergh
instämbt samptel: allmogen för försummelse uti
åthskillige ährender till cronans tienst, efter een deröfwer uthgifwen
Specification som bestodh dheruti att när dhe i ett och annat Cronans ährende
tilsäijes wisa sig mycket tröge så och medh giärdens uthgiörande, brefbährande,
skatternes erläggande och annat slikt.
Den närwarande allmogen uhrsäktade sig att dhe så wida dheras willkohr tåhl
och dhe mäkta wisa sig willige, och gärne efter dheras skyldigheet giöra dhen
dehl dhe böra, men kan hända att een eller annan af oförmögenheet icke allt
så riktigt kan åstadkomma, så böra dhe allena dherföre tiltahlas.
Cronans Befallningzman sade sig icke så hastigt kunnat Specificera hwar och een
serskillt, uthan badh samptel: allmogen af Rätten på dhet allfwarsamste måtte
förmahnas till att wisa sig willige och hörsamma uti allt hwadh som i desse
tider påbiudas till kongl. Maij:ttz
tienst.
Rätten förmahnte samptel: allmogen på dhet allfwarsamste att akta sig
att slika klagemåhl eij öfwer dem kommer så frampt den bråtzlige icke will
wara ett swårt straff underkastat, hwarpå allmogen låfwade i allt att willia
wisa sig som trogne undersåthar.
Cronans Befallningzman wählb:de Elias Löfbergh låtit
instämma Lasse Rasmuss. i Cimbris och Johanna Olufsdotter i Grödstorp,
warandes Lasse Rasmuss. gift, och hon tient honom för piga men dher blifwit
hafwande som förmehnes hennes mathfader giordt.
Lasse Rasmuss. till wedermähle nekade alldehles, och sade sådant wara honom pådichtat,
men han alldehles är obrotzlig, och will intet påta sig den ringaste skuldh.
Qwinfolket Johanna Olufsdotter war tilstädes och sade sig fuller wara lägrat
men dhet icke af Lasse Rasmuss. uthan sedan hon kom af hans tienst har een ung
dräng Per Lasson(!) [Rasmuss.] i Gladax lägrat henne under ektenskapz låfwan,
som och intet annat tilbiuder än att hålla sin låfwan. Drängen Per Rasmuss.
som tienar i Gladax war tilstädes, och sade dhet han under ektenskapz låfwan
henne häfdat och har aldrig ärnat än at äkta henne, såsom han intet annat
än ett redeligt sinne af henne befunnit.
Q:o När hon kom uht tienst? R:p om Mikelsmässe förledit åhr.
Q:o Huru lång tidh hon mehnar hon har än at föda Barnet? R:pt hon blifwit
hafwande om Marknadstiden i Cimbrishambn något efter Mikellsmässo och är än
hafwande.
Hr Befallningzmannen tilfrågades om han härtill hade någre skiähl och liknälser?
R:pt att fuller een och annan så sagt att ryktet och ordet så går, men icke
att man har någon grund eller wiss liknelse.
Drängens fader Rasmus Pärss. tilstädes berättade at Johanna Olufsdotters
syster ägor han guhlbo(?) Esbiörn Jeppeson hwarest Johanna som oftast kommit,
och hans sohn blef bekandt medh henne, och fast han intet weetat af dheras
sammanhåll förr än han warit henne förnär, så har likwähl han som fader
gifwit sitt samtycke dhertill, och hade dhe länge sedan warit troolåfwade, om
icke ländzmannen oppå detta sqwallert giordt förbodh dherpå.
Drängen Pehr Rasmuss. säijer att han eij annorlunda häfdat henne än at äkta
henne, som redan warit skedt om icke sådant tahl dhem hindrat, och dhet blifwit
förbudit.
Resolutio
Såsom swaranderne inständigt neka at hafwa haft något olofligit omgänge medh
hwarandra, och Johanna Olufsdotter som hafwande är till Barnefader uthnämbnat
drängen Per Rasmuss. i Gladax att han henne under ektenskapz låfwan häfdat
sedan sidstl:ne Mikelsmässe tidh då hon war kommen ifrån Cimbris uhr Lasse
Rasmusons tienst och til Gladax hoos een hennes syster, så at hon än intet födt
Barn, hwilket drängen Pehr Rasmus:s för Rätten sielf tilstådt och än begiär
fullborda sitt ektenskapz löfte dhet hans fader widh Rätten tilstädes sade
wara medh dess Ja och samtycke, warandes icke bewist att ett sådant rykte och
opkommit ordh sig grundar på någre liknelser eller sannelike skiähl; Alltså
blifwer Lasse Rasmuss. och Johanna Olufsdotterför detta tilmähle alldehles
befriade. Så att dhet intet kan hindra Johanna Olufsdotter medh drängen Per
Rasmuss. att bygga ett erligit och låfligit ektenskap.
Cronans Ländzman Magnus Löfbergh låtit instämma Mårten
Arfwestss. i Swarte broo och drängarne Erland Mårtenson och Måns Mårtenss
i Wemmenlöf för det Mårten Erlandss.(!) af dhe andre begge äro
slagne.
Mårten Arfwastss. i Swartebro klagade att dhe begge slagit honom af ingen annan
orsak, än att dhe ärnat slå Jöns Trullss. i Karleby, då steg Mårten
Arfwastss. till, och tog Måns Mårtenss. i tröijan, och badh låta blifwa
honom, men han drog till att fliken på tröijan gick litet sönder hwarföre
dhe gofwo sig på honom, först Brodern Erland språng honom i håret öfwer
bordet, och då dhen andre till, och slogo och trampade honom med fötterne att
han war blodig och blå i ansichtet och kroppen.
Erland Mårtenss. allena tillstädes kan intet neka slagzmåhlet, men säijer
ingen skada wara timad, widareän dhe in dryksmåhl hårdragits, han dhem och
dhe honom.
Nämbdemannen Arfwed Håkenss. som sedt honom efter slagzmåhlet efter aflagd
eedh wittnade, att Mårten Arfwastss. andra dagen war blå och rödh i ögonen,
och den heela sidan på ansichtet blå, och ett litet håll på näsan.
Jacob Cervin på Gyllebo efter aflagd eedh sade sig sedt honom andra dagen då
han war blå på dhet eena ögat och det een kindbeenet, war och heel swullen i
hufwudet.
Resolutio
Drängarne Erland och Måns Mårtenssöhner fälles för begångit slagzmåhl,
och tilfogad Blånad och Blodwite hwartehra at böta 6 mk smt, och pliktar Måns
Mårtenss. för utheblifwandet ifrån Rätten 1 D:r smt.
Bolla Persdotter låtit stämma Mårten Willadss.
i Wemmenlöf torp för resterande tienstelöhn
som ähr 1 paar skoor, 2 mk penng:r, 1 förkläde och 2 strumpor. På hennes wägnar
mötte Håkan Christenss. i Borrby.
Mårten Willadss. sade dhet han intet nekar att hon iu skall få betahlning för
hwad hon har att fodra, om hon allenast kommit till hans hustru och affodrat
hwadh som skulle stå tillbaka. Blefwo således förlikte att Mårten Willadss.
betahlar 1 D:r smt och 1 par skoor, och gafwo dherpå hwarandra händerne för Rätten.
Boo Nillss. i Gislöf låtit instämma Ingwar
Clemmetson för 2 skeppelandh Jordh han gödnat
på den grund Carl Ohlss. i Gislöf afstådt, medh dhe förord att han skulle
nyta grunden til godo.
Ingwar Clemmetson mötte och sade han tillbudit hwadh skiähligit warit, Blefwo
således förlikte att Ingwar betahlar till honom 6 mk smt i ett för allt, som
genast för Rätten betahltes, och saken afgiordt.
Håkan Christenss. i Borrby stämbt Nills Åkess.
ang:de 7½ D:r och 3 skepper Råg skuldfodran.
Nills Åkess. mötte till wedermähle tillstodh fuller wara skyldig 14 skepper
korn och 12 öre, men har efter een opgifwen Specification honom medh ett och
annat förnögt som bestiger till 13 D:r 14 öre smt.
Håkan Christenss. nekade till alle poster opwisar een obligation af Nills Håkenson
dhen han åth Mätta sahl: Oluf Nills i Cimbrishambn uthgifwit på 6 skepper Råg
och 8 skepper korn, som han infriat, men har intet niutit något för dhet han
skrifwer och opförer.
Nills Åkess. badh om dilation till nästa ting, då han will skaffa bewis på
dhet Håkan bekommit, hwarmedh Håkan tilfrids war, och blef saken opskuten till
nästa ting.
Cronans Befallningzman Elias Löfberg stälte för Rätta Qwinfolket
Kerstina Mårtensdotter för dhet hon låtit sig lägra
och aflat oächta Barn medh een dragon warandes hennes man Hans Bruse för 6 åhr
sedan rymbd uhr fängellset för begångit dråp.
Kohnan Kerstina om sina 40 åhr tilstodh att een ogift dragon Jonas Järnberg
som låg i Qwarteer hoos hennes Bror Swen Mårtenss. i Gårlösa, hwarest hon då
höllt till, har lägrad henne förledit åhr 8:ta dagar eller mehr efter
Wallborgmässa, och födde Barnet som hon hade medh sig 7 dagar efter Kyndermässa,
har intet hört af hennes man sedan han rymde, weeth intet anten han är
lefwandes eller dödh.
Förmahntes bekänna sanningen, men påstod högtatt hon medh ingen annanhade at
beställa.
Allmogen sade sig eij heller annat rykte härom haft hafwa.
Resolutio
Kohnan Kerstina Mårtensdotter döhmes efter egen bekännelse att plikta för
enkelt hor 80 D:r smt, orkar hon eij botum då plikta medh kroppen.
Förehades saken medh Jacob Rasmuson i Wemmenlöf
och Nills Swenss. dersammastädes angående dhe tilwitelser
dhem emällan som tilförende warit för Rätten, och dhem nu förelagt
medh sine skiähl att inkomma.
Jacob Rasmuss. inlade een skrift hwaruti han förmählar att Nills Swenss. uthi
hans sampt nambdemannen Erich Swänsons och Per Nillsons närwaro skall hafwa
refererad huruledes snaphane Capitenen Benedix sidsta ofredh i Landet fant Nills
Swenss. i marken och tog honom medh sig, hade och opfört Nils Swensons nampn på
een längd ibland dhe andre snaphaner som sedan hoos honom då han tagen blef
fants, hwarefter Jacob Rasmuss. praesumerar Nills Swänsons kanskee är blefwen
dömbd, men kan intet säija att Nills Swänss. folgt dhenne Benedix eller hans sällskap,
dhet har och samme snaphane Capitain warit hoop medh Jacob Rasmuss. och wehlat
haft honom i sitt sällskap och för honom opwist Admiral Trumpz ordre, men
intet fådt honom dhertill och fast een och annan kan finnas som härom bewist
är, anhölt han att dhet instämbde wittnet och nämbdemannen Tillof Mårtenson
måtte afhöras.
Nills Swenson tilstodh hafwa så förtald, och att så är förelupit, berätar
att dhenne Bendix tog honom då han kom åkandes, och wille hafwa honom till
sitt sällskap, men at fly fahran begaf han sig till Bornholm och gaf sig dhet i
tienst, intill dhenne snaphane Capitainen Benedix war borte, har aldrig hört at
han skall hafwa warit dömbd mindre begådt någon missgärning änten på ett
eller annat sätt, widare än han tagit sitt refugium att undfly olyckan.
Jacob Rasmuss. säijer wist wara at han haft dommen i händer, och blef efter
dhen samma befallt at låta anställa execution öfwer een snaphane bem:te Broor
Anderss. som blef i hiellskuten i Skreddaröd af ett swänskt partie, och sedan
dömbt att sättias på stegell, blef och samma gång Nills Swensons fader Swen
Nillss. också skuten i Skräddarödh, sammaledes också Brodern Oluf Swenss. äfwenwähl
Erich Tuuess. och hans Broder Jöns Tuuedss., som wore unge drängar och hoos
sin fader Tued Erichss. hwilken blef fört till lägret, och dher wiste sin
oskyldigheet och dher frikomt, hwarefter sedan Jacob Rasmuss. een domb tilsändes
som innehölt att dhenne Broor Anderss., Swen Nillss., Nills Swenss. och Truls Jönss.
i Wemmenlöf stodo nämbde att sättias på stegell och hiul, men blef allenast
medh Broor Anderss. kropp wärkställt, men dhe andre som af sine såår intet
wore öde, hölle sig uhr wägen och blefwe fri, och Truls Jönss. i Wemmenlöf
fast han war ihielskuten, blef ährlig begrafwen, emädan han af hastigheet wid
sin bordända i sin stugu ihielsköts.
Erich Tuuedss. instämbd till wittne, och aflade sin eedh, utsade att ett swänskt
partie kom och tog fast dhenne snaphane Capitain Benedix på Delperödh, hwarifrån
dhe komme till Skräddaröd efter een snaphane Broor hanss ben:dh då een heel
hoop för hans skuldh skutne, och hans fader Tued förd till swänska lägret,
hwarest han befants oskyldig, hwarföre han kom tillbakars medh dhen resolution
att hans Barnsom dhe eij annat wiste än at dhe wore ihielskutne skulle få een
erlig begrafning.
Jacob Rasmuss. sade dhet wara honom heel bekant, och war dhenne Broor Anderss.
skuldh till alltsammans.
Q:o Om Erich Tuedss. intet hört dhen tidh att fleere skulle wara dömbde till
stegell än som Bror Anderss allena? R:pt kan fuller minnas att således dhen
tidh blef sagt, at hans fahr och dess barn wore fri, men dhe andre som dhe meent
skohlat warit ihielskutne medh Broor Anderss att steglas, men kan dherom intet säija
någon wissheet.
Nämbdemannen Tillof Mårtenss. i Rölla framstodh inkallad som wittne, och
efter aflagd eedh berättade, att han dhen tidh bodde i Wemmenlöfs torp, och
kan minnas att Nills Swenss. i krigztiden af snaphaneCapitainen Benedix blef
tagen på Wemmenlöfs mark, då han skulle köra een tunna öhl till Stiby, och
blef förd medh snaphanerne emällan twänne hästar tillbakars att hafwa honom
medh sig mädan han i sin ungdomb brukt skiuta medh bössa, dhet dhe medh fleere
andre giorde, som kunde skiuta, men aldrig försport att Nills Swenss. folgt
snaphanerne, eller att han begådt någon missgärning, har elliest hört, at således
i Skräddarödh passerat som Erich Tuuedss. berättat, att då dhet swänske
partiet hade tagit snaphane Capitainen i Delperödh komme dhe till Skräddarödh,
och funno snaphane Bror Anderss. den dhe ihielskutit ginge så uhr ett huus i
dhet andra, och sköts hwem som förekom.
Erich Tuedss. berättade at fast han war een dräng som aldrig haft medh
snaphanerne at beställa, sköte dhe genast till honom att kuhlan for genom tänderne
på honom att han föll ned för dödh, och ingen annat wiste, hans fader tog
dhet swänska partiet medh sig och förde honom till lägret hwarest han blef
frikändh, och som dhe eij annat wiste än att Erich Tuuedss., och hans Broder Jöns
Tuuedss. begge wore ihielskutne, så hade hans fader den resolution att hans
Barn ährlig skulle begrafwa.
Tillof Mårtenss. tilfrågades om han hört dhet Nills Swenss. war dömbt att
steglas? R:pt eij widare än som tahlet så gådt, men weeth eij om dhenne warit
wissheet eller eij.
Jacob Rasmuss. sade att dommen skulle dhet uthwisa dher dhen war tillstädes,
men hans egen piga dhen försatt, har och ifrån begynnelsen sig förklarat att
han intet beskyltter Nills Swenss. för någon missgärning, eller att han folgt
snaphanerne, uthan blefwen reetat at tahla om dhet som dommen innehölt, har och
genast förlikt sig medh Nills Swenss. och intet widare beswärat Rätten, der
icke Rätten pålagt honom at föra skiähl och bewis hade och tänkt kunnat få
framb dommen.
Rätte tilfrågade Jacob Rasmuson hwarföre han icke genast berättat saken med
sådanne omständigheeter som nu, och kunde han som förr länge warit
Tingskrifware wähl tänkia, dhet Rätten härom måtte wetha wissheet, och om
Nills Swenss. begådt någon högmåhls sak, som widare borde komma.
Jacob Rasmuss. sade sig aldrig hafwa beskylt Nills Swenss. för någon saak,
uthan honom städze mehra befriat, kan och intet widare bewis om dommen skaffa
än han giordt, och dhertill blefwen reetat genom dhet att dhe wräkt hans
hustru för ett lamb, at han tahlt om dommen, men aldrig sökt biuda Nills Swänss.
till någon saak, hade och aldrig kommit för Rätta om icke Nills Swänss. dhet
sielf wållat.
Nills Swänss. sade att dhe begge kunnat warit dhet föruthan, har och icke
beskylt Jacob Rasmuss. för något.
Resolutio
Såsom begge Parterne sig rättat, och ingen tillägger dhen andra någon saak.
Ty fälles dhe för dheras obetänksamma uthlåtande, hwartill dhe inge laglige
skiähl gittat wisa, hwardehra att böta sine 3 mk uthan dheras ähras Laesion.
Nämbdemannen Mårten Nillss. i Tommerop Inlefwererade een syn
som dhen iämpte nämbdemannenThore Ohlss. i Borrby hållit oppå N:o
4 i Glimminge Hr Ryttmäste Hollger Rosencrantz tilhörig och Tuue
Nillson åboedt, sättiandes den i fall för 5 steg tak a 2 D:r och ett öfwer
trä 1 D:r 16 öre tilsammans 11 D:r 16 öre som han under dheras händer
skriftel: ingifwit, och tilstodo uppå sin eedh riktig wara.
Nills Clemetss. i Grödstorp anhöllt hoos Rätten
om Tingz bewis dhet all hans sädh A:o 1699 om efter hösten genom wåd
ellden afbrände, att han intet qwarbehölt hwaraf han kunnat gifwa
Tionde opwisandes een attest af kyrkioherden Hr Sigvard Swanholm i Gladax som
dhet besannar.
Rätten kunde dhet så mycket säkrare sannbetyga, som dhen widh Ransakningen om
ansökningen till Brandstuden befunnit att all hans sädh tillika medh huusen i
aska lades.
Domkyrkio Inspectoren uti Lundh wählb:de Oluf Luthman begiärade skriftel: att Tingz Rätten Ransaka wille angående om någon Extra ordinar Ränta såsom ollongiäldh sak fall och städzmåhl af domkyrkians godz här i häradet skulle pro A:o 1700 wara falldne, emädan han ingen slik Ränta opburit, hwarpå nämbden och närwarande tingz allmoge härom tillspordes, hwilka eenhälleligen swarade sig eij bekant wara at någon sådan extra ordinar ränta som bemelt år A:o 1700 är fallen hwilket domkyrkio Inspectoren til bewis meddehlas.
© Magnus Lindskog, 2001
(viss redigering pågår
fortfarande)