1701vt

Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

Anno 1701 d:n 11:te Februarij höltz Ordinarie Winter ting medh Järesta härads Tingsökiande allmoge uthaf Hr häradz höfdingen Bengt Seth och den wahnlige häradz Nämbden, Nembl:

Thore Ohlss. i Borby
Tillof Mårtenss. i Rölla
Anders Swenss. i Tågerop
Swen Anderss. i Tullstorp
Mårten Ingemanss. i Walby
Matz Ohlss. i Glemminge [Glimminge]
Erich Swenss. i Järesta
Arfwed Håkenss. i Wemmenlöf
Nills Åkess. i Stiby
Mårten Nilss. i Tommrop
Oluf Frenness. i Örneberga
Per Nillss. i Wiarp

Sedan ting lyst war kundgiordes

Kongl. Maij:tz allernådigste Bönnedagz Placat för innewarande åhr, hwaruti påbiudes 4 allmänne, Solenne, faste, Both och Bönnedagar att fijras och begås d: 12 Aprill, d: 7 juni, d: 12 juli och d: 9:de Aug.

Kongl. Giöta hofrätts höggunstige bref under d: 26 Septembr: 1700 angående målsägande Rätten widh enkellt hoor, och att den samma bör tillkomma Crono Betienterne när dhe saken angifwa och låta instämma.

Än oplästes kongl. Rättens bref dat:d d: 1:ste Octobr 1700 angående oliudh och förargelse i ländzmans Gårdarne, hwarest Ting Prädikningarne hållas, och att sådant oliud bör så högt ansees som wore dhet uti kyrkiorne passerat.

Wijdare oplästes kongl: Maij:tz allernådigste uthgifne reglemente dat:d Stockholm d: 7 November 1695, hwarefter officerarne, Rusthållarne sampt allmogen i Skåhne widh dhe Militien anslagne hemmans häfd sig skohla regulera.

Noch oplästes kongl. Maij:tz allernådigste uthgifne Barnemords Placat dat:d d: 15 Novembr: 1684.

Än oplästes kongl: Maij:tz förordning ang:de skogz ellder dat:d Stockholm d: 10:de November A:o 1689.

Hr General Major Nieroths tienare Anders Håkenss. låtit instämma Ryttaren Mathias Bergman i Cimbris angående een häst Ryttaren sig tilwåhlat men han uppå spehl uti Wemmenlöf skall hafwa wunnit.
Ifrån Ryttaren inlade nämbdemannen Per Nillss i Wijarp een skrift i går daterad, hwaruti han anhåller om Dilation till nästa ting, emädan han nu för Compagnie möte i Tranås dhenne gången eij kan comparera som han hälst wille.
Käranden badh at een så lång Dilation eij må förunnas, hälst owist är om han som uti Hr General Majorens tienst till nästa ting här i landet är, badh att swaranden till sidsta Tingdagarne, må föreläggas att comparera, alldenstundh mötet till dess lährer wara öfwerståndit.
Resolutio
Det begiär fuller Ryttaren Mathias Bergman opskof medh saken till nästa ting, emädan han är stadder i laga förfall och på Compagnie mötet som i dag uti Tranås hålles, hwarmedh han sitt utheblifwande uhrsäktar; Likwähl emädan Anders Håkensso dheremoth protesterar hälst att han icke lähr kunna förbida nästa ting, uthan måst hwar dag hålla sig till march färdig; Altså förelägges Mathias Bergman nästkommande torsdag morgon kl: 8, anthen sielf eller någon sin fullmäktig sig hoos Rätten här at infinna, och käranden Anders Håkenss honom detta på mötes platzen att låta förkunna och medh behörigt bewis sig sammalede iämpte sine wittnen widh Rätten bemelte tidh inställa.

Nämbdemannen Arfwed Håkenss. begiärade på Corporal Gabriel Hammars wäg:r uti Wemmenlöf granskning på Corporal sätet dersammastädes som han efter Corporal Wiman kommer att tillträda hwilket bewilliades, och dhertill af nämbden Mårten Nillss. och Anders Kock förordnades som bemelte granskning i närwaro af Cronobetienterne hafwa at förrätta.

Handelsmannen Jacob Seyer i Cimbrishambn låtit instämma Måns Mårtenss. i Cimbris för 4 D:r 1 öre skuldfodran. På handelsmannens wägnar mötte skrifwaren Nills Nillss. och gaf tillkänna att Måns Mårtenss betalt till handelsmannen skullden att han är nögd, och saken afgiordt, Ingaf dheriempte den uthtagne Citationen.

Än handelsmannen Seyer låtit instämma Per Jbss. i Cimbris angående 1 D:r 12 öre smt. Fullmäktigen Nills Nillss. inlade Citationen och gaf tillkänna, att han i lika måtto clarerat att intet på dhenne saken mehra tahlas, och alltså alldehles afgiordt.

Än handelsman Seyer låtit instämma Hans Anderss. i Cimbris angående 3 D:r 30 öre smt skuldfodran.
Fullmäktigen Nills Nillss. berättade att han betallt, att intet mehra på dhenne saken käras.

Än handelsmannen Seyer låtit instämma Hindrich Pantare i Cimbris för 5 D:r smt. Fullmäktigen Nills Nills. allena tillstädes gaf tillkänna att saken är afgiordt, och han betallt.

Än handelsmannen Seyer stämt Hans Erichss. i Järesta för 8 D:r 14 öre smt skuldfodran. Fullmäktigen Nills Nillss. föredrog att han clarerat för sig at på saken eij widare tahlas.

Än handelsmannen Seyer låtit instämma Nills Ohlss. i Grödstorp, angående 18 D:r smt och 14 skepper korn.
Fullmäktigen Nills Nillss. gaf tillkänna att saken är förlikt således att Nills Ohlss uthgifwer dess förskrifning dat:d d:n 11 Februarij dhen han nu i Rätten opwiste, hwaruti han tilstår desse 18 D:r och 14 skepper korn, som iempte honom af Notarien Daniel Anderss., Hans Jönson och Nills Jönss. i Grödstorp är underskrifwen dhem han låfwar nästkommandeMickelsmässe att betahla, och imedlertidh pantsätter för bemelte 18 D:r een skijmlet häst om 9 åhr, een hwit häst om 12 åhr ett brunbässet stoh om 10 åhr. Tillstår också förleden wåhr hafwa bekommit 14 skepper korn att såå, dhe han låfwar om 14 dagars tidh att betahla och pantsätter dherföre 1 swart koo i 3:die åhr, och 4 st:n swin för Rättegångz expenserne, som obligationen widare exprimerar, den han begiärade måtte inprotcolleras, som bewilliades.

Än handelsmannen Seyer låtit instämma Anders Hanss. i Grödstorp för 8 D:r 16 /: och 6 skepper korn. Fullmäktigen Nills Nillss. allena tilstädes gaf tillkänna, at Anders Hanss. giordt clart för sig, att intet mehra på dhenne saken yrkas.

Än handelsmannen Seyer låtit instämma Per Hanss. i Grödstorp för 1 D:r 26 öre smt skuldfodran. Fullmäktigen Nills Nillss allena tilstädes gaf tillkänna, at han betalt att intet mehra härpå tahlas, och saken alltså afgiordt.

Noch handelsmannen Seyer låtit instämma Hans Jönss. i Grödstorp för 28 D:r 6 öre smt. Fullmäktigen Nills Nillss. inlefwererade Hans Jönss:s underskrefne obligation dat:d d: 8 februari 1701 till witterligheet af Notarien Daniel Anderss. och Jöns Ohlss. i Grödstorp, hwaruti han tilstår sig skyldig wara 28 D:r 6 öre smt nästkommande Michaeli att betahla, och imedlertidh pantsätter honom een brun bläsat fåhle om 3 åhr, 3 st:n swarta och 2 st hwita fåhr som sielfwa obligationen förmähler, hwilken på begiäran blef inprotocollerat och fullmäktigen tillbaka gifwen.

Än handelsmannen Seyer låtit instämma Oluf Jönss. i Gislöf för 37 D:r smt skuldfodran. Fullmäktigen Nills Nillss. gaf tillkänna, att Oluf Jönss. contenterat skullden, att handelsmannen intet mehra af honom härföre fodrar, uthan saken att wara afgiort.

Än handelsmannen [Seyer] låtit stämma Carl Ohlss. i Gislöf för 23 D:r smt. Fullmäktigen Nills Nills. gaf tilkänna at Carl Ohlss. betallt handelsmannen denne skuldh at intet derpå mehr tahlas.

Än handelsmannen [Seyer] låtit instämma Åge Jönss. i Nöbbelöf för 14 D:r smt. Fullmäktigen gaf tillkänna, att Åge Jönss. skullden Clarerat för sig och riktigt giordt.

Än begiärte bemelte handelsman Seyers fullmäktige Nills Nillss. att få inprotocollerat een Tuue Nillsons i Östre Glimminge til handelsmannen uthgifwen obligation dat:d Cimbrishambn d:n 8 febr 1701 underskrefwen till witterligheet af Notarien Daniel Anderss. och Erich Nillson i Gislöf, hwaruti han tilstår wara skyldig 50 D:r smt reda penng:r nästkommande Michaeli att betahla, och imedlertidh pantsätter een brun och een blackat oxe om 6 åhr, 1 swart koo om 8 åhr, een qwiga om 2 åhr, och 1 swart brun stiernet hoppa sampt 6 st:n swarta fåhr, som obligationen widare uthwisar, och på begiäran nu blef inprotocollerat.

Christen Påhlss. i Ramkulla framkom för Rätten och begiärade 3:die opbudh uppå een Qwarn han af Hr Ryttmäster Ridderschiöldh sig tilhandlat, hwilken d:n 28 Maij förste gången och d:n 9:de Octobr 1700 andre gången är upbudit, hwarföre dess begiäran bewilliades och blef nu 3:die gången ofentel: opbuden.

Den 12 februari A:o 1701

Håkan Lasson i Tommerop låter opliusa ett drift swin som fuller förleden sommar gådt der i Byen, men nu till Winter slagit sig til hans swin, warandes een hwit gallt, gammal om 1 åhr och half wäxt. Nämbdemannen Mårten Nillss. sade dhet wara wärd 6 mk smt till märke dhet wänstra örat afskuhrit medh een rist och högra örat flakt, dhå dhet först ditkom, men stijckorne sedan afbetne af swinen att det nu synas twestijft.

Måns Mårtenss. i Rännerne genom nämbdemannen Arfwed Håkenss. i Wemmenlöf låtit opliusa een drift kalf som först i winter kom dit, swart färg, een rist i eena och axellmärke i andra öhrat, hade een spåhn om halsen medh een trä bögell, och dherpå skuhrit ett P och M.

Cronans Befallningzman wählb:de Elias Löfberg ställte för Rätta Tiufwar, een Ryttare Anders Källmo, och een gathehuusman i Gislöf Jöns Åkess. hwilka begådt stölld sammans och dhermedh grepne, förehades alltså Anders Källmo serskillt, och giorde sin bekännelse således, att han är född i Östergöttland i Hellesta sochn gammal pass 26 åhr, tient här i landet i 3 åhr för Ryttare, och är i Gislöf hoos Jöns Ohlss. och Staffan Jönsons swentienare, säijer detta wara första gång att han stuhlit, och warit dhertill förförd af Jöns Åkess. som bedt honom föllia sig till Wästanbeck, hwarest dhe hoos Pehr Anderss stuhle 7 giäss, een gryta, och 2 skepper korn, annan gång stuhle dhe begge 2 fåhr hoos Nills Swenss. i Wästanbäck, och åther 1 fåhr på Gislöfz mark, wahr han och allena och stahl een halftunna öhl trä hoos Lars Ericson i Glimminge,och åther 3 skepper Råg hoos Måns Jönss. i Glimminge, nekar högt det aldrig brukat sådant, före än som Jöns Åkess. tubbat honom dhertill har sitt afskedh af General Majoren Stromberg, hwarhan för tient, hwilket Corporal Mahnfelt tagit till sig.
Cronans Befallningzman berättade at een Tiggare der oppe ifrån warit här för een tidh sedan, och sagt känna dhenne Anders Källmo, att han war een legdt och förrymd knecht som hade sin hustru än i lifwe, och att han här neder warit gift i månge åhr, medh ett annat qwinfolk hwilket bemelte Tiggare uthsagt för Corporal Manfelt, nämbt sochnen och hans hustrus nampn.
Anders Källmo tilstår att han warit gift dheruppe, och hans hustru heet Britta Jönsdotter, men är dödh för 5 eller 6 åhr sedan förr än han begaf sig hit neder, har tient för knecht, men fådt ett ährligt afskedh, hwilket General Major Strömbergh till sig tagit, har åther för 4 åhr sedan gift sig här neder, hustrun heter Boel Tuedzdotter född i Ågerop, kan intet bringas till annan bekännelse uthan påstår högt det wara sant hwad han bekänt.
Tiufwen Jöns Åkess. innehades, och bekände att han intet stuhlit förr än han kom i hoop medh dhenne Ryttaren, och dhe stuhlit grytan, 7 giäss och 2 skepper korn, hoos Pehr Anderss. i Wästanbäck, nekar hafwa warit medh att stiähla fåhren, utan allena denne gången.
Q:o Om intet fåhrekiött eller ull fants hoos honom? Cronans Ländzman swaradeNeij intet uthan Gåsefläsk, men eliest har dhenne Jöns Åkess. altidh haft nampn dhet han brukat Tiufweri fast dhe honom intet har kunnat beslå.
Inlade twå attester een af een man Nills Åkess. i Qwäresta som berättar att i förleden krigztidh war han een poijke och skulle köra till lägren, då kom Jöns Åkess. till honom på wägen, och sade sig willia achta hans lass, mädan han såf, som han då wachtade war han fastbunden med armarne till ett gerde och hans lass borte, fick så sedan eij annat swar än han skulle man gee sig tilfridz, han skall wähl få rätt dherpå. Jöns Åkess. nekar alldehles, och will för ingen dehl dhet tilstå.
Än inlades een attest af Bengt Ohlsson i Cimbris som nu är dödh, att dhenne Jöns Åkess. stuhlit af honom 1 dyna i Cimbrishambn.
Jöns Åkess. sade att han om nattetidh i mörkret funnit ett gammalt täcke och som han hörde att Bengt Ohlss. mist det gaf han honom det genast tilkänna, och är för 4 a 5 åhr sedan.
I attesten nämbdes widare att Jöns Åkess. kommit och frågat, om han hade mist een dyna, han wijste den, men äntel: at han intet kunde wisa den af någon annan tagit, och war attesten dat:d d: 4 febr: 1696, widare klagades att Jöns Åkess. hulpit bort een dragon att rymma förleden sommars. Jöns Åkess nekar alldehles dhertill.
Nills Mårtenss. gårdman i Gislöf framhades att wittna, och som Jöns Åkeson intet jäf moth honom hade, aflade han sin edh och uthsade så, dhet han kom till dhet huus dragonen bodde uti, och hade gift sig medh hans dotter, och då stodh någre qwinfolk dher och tahlte om dhet dragonen och hans dotter war borte, hwaröfwer han blef illa wedh, då sade dhenne Jäns Åkess. att du måste tacka mig, dhe wehla hafwa tagit din Båth, men iag kom dhem at taga een annan, och war redan Jöns Åkess. flytt efter dhem i huuset, så at han måtte ha warit medh dhem i råd.
Jöns Åkess. nekar dhertill, och frågade om har icke sielf skaffat dhem dricka, säijer han war i samma länge, och som dher ingen war i den stugun, så flytte han dherinn.
Godzet som war stuhlit wärderades, grytan för 2 D:r 8 öre, hwar feet gås för 2 mk hwart lamb för 1 D.r, een ny half tunna 1 Carolin, twå skepper korn a 2 mk 2 skpper Råg a 3 mk.
Jöns Åkess. nekar inständigt dhet han warit medh at stiähla fåhren på marken; hwaremoth Ryttaren påstår at fast ullen, skinnen, och köttet fants hoos honom så skedde dhet af orsak att dher war en Ryttare i huuset hoos Jöns Åkess:n och dherföre torde Jöns intet hafwa dhet hoos sig, uthan lämbnade dhet hoos honom.
Jöns nekar allt widare, och wille intet tilstå mehr än om grytan, gässen och kornet.
Ländzmannen klagade widare dhet Jöns Åkess. också stuhlit ök, hwarom han låtit instämma Bymännen i Gislöf.
Per Perss., Hindrich Ingwarss. och Gunnar Ellofss. framstodo, och som intet jäf moth dhem war aflade dhe dheras eedh och wittnade Per Perss. serskillt, att för 14 eller 15 åhr sedan kom ett paar drängar ifrån Kabusa, och lette efter ök som wore bortkombne för dhem, och frågade Per Pärss. dherom, han sade dhe wehle gå in till Hindrich Ifwarss:n och fråga, sade så till honom hwad troo dhet är för ett främmad ök som Jöns Åkess. har, sade Hindrich iag weeth hwar dhet står, wi wehle föllies dit, kände så drängarne strax öket, då Jöns hade medh ett stort bränne dhet märkt i dhet andra brännet, rede så hemb igen och kom andra dagen medh andre sine Bymän, och det rätta brännet och wedkändes alle öket, Jöns Åkeson war då intet sielf tillstädes, uthan först een hans sohn som sade dhe hade funnit dhet på marken, och Jöns Åkeson det tämbt, andre hans sohn berättadeannorledes, och Jöns Åkess då han kom, åther annorledes, men drängiarne fingo öket, och wille hafwa Jöns Åkeson till Tingz, men sahl: Corneten Grönwall skrämbde dhem, och sade nu ha wi een ny lag, dhe bringa sig i förtreeth, och war då den swenska lagen först begyntes, likwähl hölt sig Jöns Åkeson länge uhr wägen, hwarpå dhe icke widare något sökte, twå ök som samma tidh wore bortkommen fingo dhe igen i Willandz häradh, och sades at Jöns Åkess. också dhem hade stuhlit och ditförd, och såld.
Hindrich Ingwarss instodh, och stämbde om dhet öket som hoos Jöns Åkeson fants i allt öfwereens, men wiste intet wist at säija om dhe twänne öken.
Gunnar Ellofss. inkom och stämbde medh Hindrich Ingwarss. öfwereens, sade dhet Cornetten badh männen wara nögde at dhe finge sine ök, wille och Bymännen efter gammal plägsäd uthpantat öhl af Jöns Håkess. men cornetten hindrade dhet.
Jöns Åkess. berättade om detta öket at Cornetten och han fant det gåendes på een ödegrundh, då gaf han honom låf ta öket, och liusa op dhet, och imedlertidh brukade det, och war dhet twå ök ett brukade cornetten och det andra han. Wittnen sade dhet wara alldehles osant och hölt sig Cornetten för godh till sådant han skulle intet liuga på een ährlig man som dödh wahr. Ett annat drift ök hade cornetten, men dhet liuste han op, och wiste alle att dhet hörde Nills Pantzar i Hoby till, men aldrig folgde han honom efter ök.
Än klagades widare dhet han skohlat stuhlit 3 lass korn ifrån S:l Knut Nillss. i Gislöf. Oluf Knutss. i Gislöf berättade, att hans fader kiöpte een öde gårdh af dhenne Jöns Åkess. och hans fader hade sått och låtit meija säden, på åkern, men Jöns Åkess. körde dhen hemb till sitt.
Jöns Åkess. sade att den grunden war twist om anten den låg till den Gården han sådt, eller dhen han brukade, men Knut Nillss. likfullt sådde den och höstade han det inn. Wore sedan till Ting dherom och således förlikt, att Knuth Nillss. fick tröska kornet hoos honom.
Bymännen berättade sig kunna minnas att dhet war för Ting och blef förlikt som är pass 13 eller 14 åhr sedan.
Bymännen i Gislöf berättade at dhet öket som Kabusa män igenkände war een ung wacker föllie att dhe sade at dhe dhet icke wehlat mist för 15 D:r smt men Jöns hade dhet kört och skämbt. Kunde aestimerat för een 10 D:rs wärde. Elliest tahlte dhe samptel: om det han ofta haft främmad ök, stundom ett stundom ett annat, och må han bäst weeta huru han war kommen ihoop medh dhem.
Jöns frågade om dher någon kommit och kände någre ök från honom som han war kommen orätt till. Per Perss. sade att uti Stobeus tidh war något på färde, att han hade fådt ett ök af Jöns, som dhe sedan igenkände hoos Stobaus, och fick då Jöns hugg af Stobaus som då war Befallningzman.
Jöns nekade dhertill och sade dhe dikta så mycket sammans.
Än berättade Prophossen att han kom till Jöns på marken wijdh Hörup, då han stodh och hade twå ök, och war mycket häpen, lijtet dherefter sporde een man i Hörup efter sitt ök, som war det samma Jöns Åkess sade att han bytt bort ett swart bläset ök medh Mårten Matzon i Hörup, och fick ett annat igen, skulle haft 2 skepper korn för ett föll som folgde med hoos sin moor, och som han intet fick kornet, icke heller hans stoh dogde, fohr han dit och tog sitt ök tilbakars, och släpte dhet andra der igen, men war intet hemma uthan blef både föllet och kornet dher.
Hindrich Ifwarss. och dhe andre Bymännen sade sig sedan hafwa sedt både dhet öket som Jöns fådt och dhet som han bort bytt gå på marken men Jöns säijer hafwa släpt dhet andra från sig igen.
Resolutio
Såsom Ryttaren Anders Källmo och huusmannen Jöns Åkess. sig bägge samsatt, och stuhlit hoos Per Anderss i Wästanbäck een malmgryta om 2 D:r 8 öre, 7 st:n giödde giäss a 2 mk stycket, och 2 skepper korn a 2 mk; Altså bekommer egormännen sitt igen, och pliktar hwardehra dherföre 3 dubbelt stöldens wärde som är 20 D;r 8 öre smt. Och emädan Anders Källmo dess föruthan eij annat kan bewisa än att han eensam stuhlit 2 st: fåhr hoos Nills Swenson i Wästanbäck och ett på Gislöfs mark om 1 D:r stycket och 3 skepper Råg hoos Måns Jönss. i Glimminge a 3 mk, så och een tom halftunna om 20 öre, Så betahler han egermännen dheras och plikta dherofwan på 3 dubbelt dess wärde Nembl: 17 D.r 20 öre emädan också Jöns Åkess. eij widare är öfwerbewist än att han tilförende har stuhlit een häst om 10 D:r smt hwilken ägermännen igenfådt, men han dherföre intet blefwen lagförd; Alltså pliktar han tre gånger dess wärde Nembl: 30 D:r smt, hwilken som eij giälda orkar eller Botum, och eij något arbeete finns at försona wärdet och Böterna medh, löpe för hwarie åtta D:r een gång gatelopp och undergå begge oppenbara skrift. Hwad angår att Ryttaren skall wara twegift, så har cronans Befallningzman at draga försorg att dhenna först behörig wissheet kan inhämptas.

Ländzmannen Magnus Löfberg låtit instämma Samptel: Cimbris sochnemän för een förfallen Broo widh Biärsiö mölla, som är ruinerat, men fast Bymännen äro åthwarnade laga Broon, så har dhe dhet dog icke wehlat, fast dhe icke kunna elliest komma till qwarnen eller Prästen i Gladsax och Cimbris när dhe betiena hwarandra, medh herrans Nattwardh.
Cimbris Bymän sade at dhe intet der mahla uthan i Järresta, icke heller begiära dhe dhen för dheras skuldh färdig som dhe wijdare uti dheras ingifne förklaring berättade, hwilken oplästes.
Cronans Befallningzman berättade att allmogen emällan een samsättning skall wara opsatt om Broens wid makt hållande, hwilken han intet har wid handen, uthan will den efter see, och deraf een afskrift meddehla, hwartill medh dhenne saken så länge beroor.

Lasse Nillss. i Blästorp låtit instämma kyrkiowärderne Oluf Håkenss. i Tullstorp och Tuue Nillss. i Blästorp ang:de öfwerbetahlning till Borrby kyrkia pro A:o 1692 Nembl: 15 D:r 18 öre 20 d: då han war kyrkiowärd. Inläggandes ett extract af kyrkiostohlen hwarefter han för bem:te åhr skall hafwa at fodra för någon ophöijning som bör afföras efter den optagne winsten i föllie af hans Excell:ces Hr General Wellings resolution 15 D:r 18 öre 10 d: som Lasse Nillss. hos kyrkian har at fodra.
Kyrkiowärderne Oluf Håkenss. och Tuue Nillss. förklarade att dhe först förledne åhr äro satte till kyrkiowärdar och giällden långt för dheras tidh skedh, och kyrkio Inspectoren allenast låtit säija att Lasse Nillss. bör hålla sig till dhem om han någon rätt har at fodra.
Resolutio
Såsom kyrkiostohlen i detta måhl är klar att Lasse Nillss. hoos kyrkan har at fodra pro A:o 1692 då han för henne war kyrkiowärd 15 D:r 18 öre 12 d:. Alltså remitteras han till kyrkio Inspectoren, hwilken lährer förordna om betahlningen, äfwen som kyrkan sin betahlning hoos kyrkiowärderne, då dhe skyldige blifwa, owägerligen hafwer att undfå.

Åke Mårtenss. i Wästanbäck instämt Oluf Jönss. i Gislöf ang:de skuldfodran 31 D:r 29 öre smt. Inläggandes nu Nämbdemannen Matz Ohlss. i Glimminge på kärandens wäg:r Oluf Jönsons pure Obl:n under d: 1 febr: 1700 hwaruti han tilstå sig skyldig wara till Åke Mårtenson 31 D:r 29 öre smt dhem han låfwar till Mikells mässo nästkommande betahla och pantsätter imedlertidh dess åboende gårdh medh all dess egendomb, medh mehra obligationen innehåller som oplästes, och tilstodh wederparten den wara riktig.
Resolutio
Såsom Oluf Jönsons obligation opwises under d: 1 Febr: A:o 1700 på 31 D:r 28 öre smt att wara skyldig till Åge Mårtenson i Wästanbäck, hwarföre han pantsätter sin gårdh han åboer, tilståendes Oluf Jönnss. obligationen wara riktig; Ty dömmes Oluf Jönss. bem:te 31 D:r 28 öre Smt till Åke Mårtenss. att betahla, jempte 1 D:r smt expenser, eller lide dherföre execution efter dhe steg som lag förmår, blifwandes panten imedlertidh käranden til säkerheet.

Handelsmannen S:r Mårten Pletz i Cimbrishambn låtit instämma Nills Anderss. i Tommarp angående skuldfodran 2 D:r 8 öre smt.
Swaranden war till wedermähle och nekade icke skullden, uthan låfwade den betahla, om honom dilation må förunnas, hälst således härmedh förewette att han för någon tidh sedan af handelsmannen fådt penng:r att ophandla spannemåhl och gifwit till Oluf Swenss. i Tommerop 2 D:r smt men intet ännu erhållit undrager sig intet sielf til handelsmannen bem:te 2 D:r att betahla, fast intet är att tillgå hoos dhenne Oluf Swenss.
Fullmäktigen Jacob Rasmuss. opwiste extract af handelsmannens book, hwarmedh wisas att A:o 1695 d: 17 November wore afräkning giordt medh bemelte Nills Anderss. och han då blifwit handelsmannen skyldig 2 D:r 8 öre, dem han medh korn låfwat betahla.
Resolutio
Det nekar icke swaranden skullden uthan låfwar dhen betahla fast desse penng:r betahlt till Oluf Swenss. i Tommerop dherföre att undfå korn till handelsmannen hwilken nu alldehles är oförmögen.
Fördenskuldh tillfinnes han bemälte penng:r till nästkommande Påsk att betahla iempte 1 D:r i Rättegångz expenser eller lide dherefter execution.

Än handelsmannen [Pletz] låtit instämma Jöns Anderss i Tågerop angående skuldfodran 1 D:r 28 öre smt.
Jöns Anderss. påroptes, men eij tillstädes, uthan berättades af nämbdemannen Anders Kock, att han för twå åhr sedan är dödh blefwen, och dess hustru sedermehra dödh.
Fullmäktigen Jacob Rasmuss. mehnte att fast han är dödh, som han dock eij weeth, så lährer doch någon anten arfwinge eller dhen som tilträdt dess gårdh wara till, och dhen samma att böra swara till dhenne skullden.
Sahl: Jöns Andersons Broder Mikell Anderss. war tilstädes och berättade Brodern wara länge sedan dödh i fattigdomb, men aldrig förnummit eller hört att hans Broder warit handellsmannen något skylldig, uthan bordt sådant sökt mädan han left.
Resolutio
Såsom wist är att Jöns Anderson och hans hustru äro döde, och ingen annan för giällden är sökt eller stämbt. Ty hembställes Hr handelsmannen i fall han finner sig hoos någon annan till betahlningen berättigat den lagl: at tiltahla.

Än handelsmannen Pletz låtit instämma Börge Swenss. i Stiby angående 3 D:r 11 öre smt skuldfodran. Swaranden påroptes, men war intet tilstädes, uthan berättades af allmogen att Börge Swenss. för tiden är tröskeman på Ingelsta kongz Gårdh.
Fullmäktigen Jacob Rasmuss. opwiste Citationen till Börge Swenss. och att klockaren i Ingesllsta på dhen samma attesterat det Citationen fuller är opläsen, men drängen i stadig tienst i Ingellsta häradh, hwarföre han widh Ingellsta häradz ting bör sökas, hwartill han å nyo måste instämmas.

Än låtit [handelsmannen Pletz] instämma Christopher Pehrss. i Comsta ang:de skulldfodran 2 D:r 13 öre smt. Christopher Pärss. påroptes men war intet tillstädes, icke heller kunde wisas honom wara stämbd, måste alltså å nyo instämmas.

Än handelsman Pletz låtit stämma Hans Swenss. i Glämminge [Glimminge]angående 5 D:r 4 öre skuldfodran. Fullmäktigen gaf tillkänna att han sig infunnit, att han dhenne gången intet mehra sökas.

Än handelsmannen Pletz låtit instämma Nills Esbiörnss. i Borrby ang:de skuldfodran 7 D:r 22 öre.
Swaranden Nills Esbiörnss. war tillstädes och sade sig allenast fådt 4 skeppe sallt, och 3 ruller Tobak för 2 åhr sedan hwarpå han i spannemåhl betallt så när som 5½ smt dem han låfwar godwilligen att betahla.
Fullmäktigen inlade een specification af handelsmannen uti hwilken tillstås 5 D:r wara betahlt, och ännu resterar 2 D:r 18 öre smt.
Nills Esbiörnss sade dhet han wähl wille komma til rätta medh handelsmannen, hwarmedh fullmäktigen tilfridz war.

Än handelsmannen Pletz låtit stämma Nills Håkenss. i Grödstorp angående 2 D:r smt skuldfodran. Swaranden war till wedermähle, och sade sig härpå betahlt 1 lass hallm, och annat mehra, så at han mehnar handelsmannen för dhenne fodran nog wara betallt, men handelsmannens på dess Specification allenast godtgiör 1 D:r 12 öre och påstår erhålla resten.
Resolutio
Parterne lämbnas dhen ringa differencen medh hwar andra i godo at Liqvidera eller widare att söka Rätten.

Än [handelsman Pletz] instämt Sönne Anderss. i Wranerop angående 2 D:r 12 öre. Swaranden tillstädes sade sig betallt det handelsmannen också i dess specification tilstår, och saken alltså afgiort.

Än handelsmannen Pletz låtit instämma Oluf Ryttare uti Grödstorp angående skuldfodran 2 D:r 16 öre smt.
Swaranden påroptes men war intet tillstädes, uthan berättade Nills Ohlss på dess wägnar att han ligger till sängz och är siuk, dhet allmogen och så läthe berätta.
Resolutio
Såsom swaranden är i laga förfall Ty uthställes saken till nästa ting i fall Parterne imedlertidh sig eij godwilligen förlikar.

Än [handelsman Pletz] låtit instämma Johan Ström i Wiarp, angående skuldfodran 10 D:r 26 öre smt.
Johan Ström påroptes, men war intet tillstädes, uthan berättade Nämbdemannen Erich Swenss. på hans wägnar att han är widh Compagnie mötet i Tranås och begiär om uhrsäkt, opskiötz alltså till tingets sluuth.

Än [handelsman Pletz] instämt Jöns Ohlss. i Grödstorp angående skuldfodran 1 D:r 24 öre smt. Jöns Ohlss påroptes, men intet tillstädes, kunnandes icke heller fullmäktigen lagl:n bewisa att han är stämbd. Måste altså å nyo honom låta incitera.

Än handelsmannen Pletz låtit stämma Swen Hanss. i Gladax [Gladsax] ang:de skuldfodran.
Fullmäktigen Jacob Rasmuson inlade Principalens Pletz sedell till honom att han deruti tilstår skullden wara honom betallt, att intet mehra på dhnne saken käras.

Än handelsmannen Pletz låtit stämma Anders Hanss. i Glemminge [Glimminge] angående skuldfodran 2 D:r 16 öre smt. Fullmäktigen Jacob Rasmuson gaf tillkänna att skullden är handelsmannen betallt at intet mehra härpå tahlas.

Än handelsmannen Pletz låtit stämma Anders Hanss. i Grödstorp angående 4 D:r 4 öre smt skuldfodran.
Anders Hanss. påroptes men war intet tilstädes, kunnades icke heller fullmäktigen bewisa att han lagl: är stämt fördenskuldh tilsades honom swaranden lagl: låta instämma.

Den 13 februari Continuerades

Hr Befallningzmannen wählb:de Elias Löfberg låtit efter Rättens förra domb öfwer Qwinfolket Ellsa Britta som bekändt begådt lönskeläger medh Hr Hollger Rosencrantz åter instämt begge Parterne. Hr Rosencrantz genom bref gaf Rätten tillkänna, det han alldehles intet är Barnefader, kan dog intet säija sig fri för henne, att han henne iu häfdat, hwaremoth hon påstår det hon i ty måhl aldrig haft medh någon annan att beställa.
Resolutio
Såsom Hr Hollger Rosencrantz icke kan neeka hafwa häfdat Ellsa Britta; Ty dömmes han för lönskeläger att plikta sina 10 D:r smt sampt undergå kyrkioplikt, och oppenbahra skrift, eller förordningen efterlefwa.

Examinerades dhe restlängder och afkortningar som cronans Befallningzman wällb:de Elias Löfbergh till examinande ingaf Nembl:

1. Restlängden pro A:o 1699 hwilken medh dhe dheruti författade onständigheter, nämbden och närwarande allmoge tilstodo wara riktig.

2. Dito för A:o 1700 som allmogen i lika måtto tilstodo wara riktig, och ännu hoos allmogen innestå.

3. Specification på öde obrukade och obefindtlige hemman, hwilken äfwen wähl besannades wara riktig, och elliest således förhålla som annotata ad morginem uthwisar.

4. Än Specification på optagne hemman som besannades wara riktig

5. Än Specification på sochne handtwärkarne för 1700 som i lika måtto tillstodz i sig wara riktig, och att inge fleere sochne handtwärkarne det åhr warit än Specificationen innehåller.

6. Noch Specification på officerarnes och Civil Betienternes säte- och Boställen pro A:o 1700

7. Specification uppå uthgifne medlen för fångars förande pro Annis 1696 och 97, dhe nämbden och allmogen tilstodo richtigt wara uthgifne.

8. Dito een Specification på fångars underhåldh pro A:o 1700 hwilken i lika måtte af nämbden besannades wara richtig.

9. Än Specification på Innestående saakören pro A:o 1700, hwarmedh således beskaffad är som annatata ad margines uthwisar.

10. Än Spacification på afstraffade saakören pro 1700

11. Specification på innestående saakören pro A:is 1698 och 99

12. Extract af Chronans Jordebook angående förmedling som tilstodz wara riktigt.

13. Specification på dhe hemman som stå för högt i hemmantahl.

14. Specification på Brandstudz uthgiörandet pro A:is 1695, 1696, 1697, 1698 och 1699

Möllnaren Christen Påhlss. i Ramkulla Qwarn låtit instämma Per Tygeson medh fleere af Wemmenlöfz sochn angående dhe Pantat honom för 1 mk, för dhet han försummat sochne slåtten widh Gyllebo Gårdh förleden höst.
Christen Påhlss. framstodh, och inlade dherom sin skrift dat:d d:n 11 febr: A:o 1700 hwilken oplästaes och ad actalades, hwaruthinnan han påstår öfwer dhem straff, för dhet dhe pantat från honom twänne wagn häckar för dhenne engslått, emädan han förmehnar sig icke wara pliktig för dess Nyl: kiöpte och åboeende Frällse Qwarn, att giöra någon slått hielp till hofgården, som bönderne i Wemmenlöf, hälst han intet nyttiar och brukar dhe wägar igenom herregården, hwarföre dhenne slåttehielp skall wara ingången, och att han icke heller i rättan tidh skall wara tilsagd, medhmehra skriften innehåller.
Per Tygeson iempte fleere af Wemmenlöf sochn och By wore tilstädes och förklarade, att möllnaren intet mehra än dess förmän för honom, eller heleWemmenlöfs sochn kan förskonas för dhenne sochne slåtterättigheeten, herregården af ållder är tillagd, kunnades käranden icke medh sanning säija at han nu i rättan tidh och dagen föruth härom warit tilsagd, uthan sådant allenastär een opstudzigheet, dhermedh sig förmehna att kunna framdehles undraga och slippa dhenne slåttehielp, hwilket dhe påstå intet bära skie, medh mindre det får slippa så dhen eena som den andra.
Resolutio
Så frampt Christen Påhlss. förmehnar hafwa fog till att undraga sig den rättigheet som af ållder lydt till Gyllebo Gårdhar han det på behörig orth att andraga.

Cronans Befallningzman ingaf ett bref till sahl: häradzhöfdingen Lilliengrip af Samuel Eckström angående ett halft hemman N:o 18 och ett trediedehl N:o 11 i Wemmenlöf Jacob Rasmuss. kiöpt på andra sidan af dhe roder och dhet sedan till Hans Karop försåldt, och dherföre betahlning upburit, praecaverandes Hr Befallningzmannen kongl: Maij:tz Rätt för siettepenning deri är uthlagt, så och kiöpeskillingen Carup derpå uthgifwit.

Hr Cornetten Richardus Bromme låtit stämma Prästenkian i Stiby och dess sohn Lars Johanson för 7 tunnor korn, warandes Hr Cornetten sielf tillstädes.
På enkians och Lars Johansons wägnar war ingen tilstädes, uthan opwiste Hr Cornetten medh bewis på stämbningen att dhe lagl:n wore citerade, och begiär straff på dhem för dheras utheblifwande att han sig dherföre måste oppehålla, hwarföre dhe falles hwardehra till sin dahl:r och beroor medh saken till tingetz sluuth, om dhe kunna tee laga förfall.

Handelsmannen i Cimbrishambn Matz Hollgerss. stämbt Jöns Bengtss. i Grödstorp för 20 D:r 28 öre skuldfodran. Fullmäktigen Jacob Rasmuss. berättade på handelsmannens wägnar, att Jöns Bengtss. betahlt, och intet widare fodras.

Mattz Hollgerson låtit stämma Hindrich Jönss. i Järesta för 2 D:r 24 öre smt berättandes fullmäktigen att han också för sig betallt.

Handelsmannen Mattz Holgerson låtit stämma Matz Swenss. i Wranerop angående 11 D:r och 9 skepper korn. Matz Swenss. i Wranerop mötte till wedermähle och swarade dhet han intet af handelsmannen hwarken korn eller penng:r bekommit, men fuller hans förman, hwarpå han betallt 16 skepper korn för 4 åhr sedan, hwilka han nekar.
Jacob Rasmuss producerade hans obligation dat:d d: 30 juni 1698 under hans karemärke, och Borgaren Hans Anderss. till witterligheet.
Mattz Swenss. sade dhet han war nödder att gifwa sin obligation, och hadeMatz Holgerson honom den dagen hoos sig dherinne att han intet tordes annat. Q:o Om icke betahlt något på sin förmans skuldh? R:pt Ja han betallt 1 pund sedan, men hade betallt korn förr än obligationen uthgafs som intet nämbnäs i obligationen, har och såldt honom 1 paar skepper korn och 1 lass höö gifwit i willigheet tilförende.
Jacob Rasmuss. beropar sig på förskrifningen och begiär domb och omkostnad.
Resolutio
Det påstår fuller swaranden Mattz Swenss. i Wranerop dhet icke han uthan hans förman blifwit dhenne Giällden skyldig, och han fuller dherpå uthgifwit sin obligation, men dhertill warit nödd och förledder, Likwähl emädan han sådan sin tahlan icke gittat bewisa, uthan Rätten befunnit dhet han på samma obligation sedermehr betallt 20 skepper korn och han dherpå ännu 11 D:r smt och 2 skepper korn skyldig blifwer; Ty tillfinnes han bemelte 11 D:r smt och 9 skepper korn eller dess wärde som dhet nu gäller till handelsmannen om 6 wekors tidh att betahla medh 1 D:r smt expenser eller lide dherföre execution.

Chronans ländzman Magnus Löfbergh begiär få opliusa twänne stycken drifte ök eller föllier som i 2 åhrs tidh gådt widh Östra torp den eena rödbläset och dhen andra brun om 4 och 5 åhr, hwilke Nämbdemännen Arfwed Håkenss i Wemmenlöf och Oluf Frenness wärderat den rödbläseta för 6½ D:r och den bruna för 4½ D:r smt.

Christopher Perss. i Komsta låtit opliusa een kohl swart Qwiekalf som kommit drifwandes, dhet högra öret afskurit medh rist i stubben, och ett tog under i wänstra örat.

Malthae Willadss. i Wemmenlöfstorp på sine och dess syskons wägnar låtit stämma sin stifmoder Catahrina Niclasdotter för någon spannemåhl han fodrar till arf efter dheras sahl. fader.
Malthae Willadss. war tillstädes och berättade det dhe intet fådt af dhen säd som war fallen på Gårdenm dher dhe dog satt lås för ladan, men hon den ifrån tagit.
Enkian mötte sielf, och inlade sin förklaring som oplästes, hwaruti hon höijeligen klagar öfwer sine stif Barns hårdheet, att dhe äntel: will hafwa från henne grödan efter 3 skepper Råg, och 5½ skeppa korn och 5½ skeppa hafre som litet kan förslå till hennes oppehälle, mehnar att dhe intet mehr än till ströösädet är berättigat medh widare dhet innehåller.
Rätten frågade när Willads Mårtenss. blef dödh? R:pt Nu sidstl:ne midsommar.
Q:o Om dher icke är hållit skifte efter dheras fader? R:st Jo opwiste så skifte brefwet och registreringen, hwarefter egendommen steg inalles 100 D:r smt, och giällden någre och nittio D:r så at eij mehr behållit war än som 10 D:r smt.
Enkian sade att hon haft stoor beswär och nu medh ringa medell sitter dher emot Barnen wäll behålldne och tränga intet till det ringa som kan blifwa efteruthsädet.
Brodern Mårten Willads.s sade dhet han icke så stort påstår, uthan lämbnar allt i Rättens sköön. Hwarpå Rätten dhem förehölt att bäst wore dhe sins emällan som moder och Barn wänligen förliktes, hälst hon har lefwat medh dheras fader i 30 åhr i ektenskap.

Giästgifwaren Påhl Fischerström, låtit instämma Per Perss. för olofl: öhlsahl. Per Perss. mötte till wedermähle och ingaf dess förklaring skriftl:, at han intet weetat wara förbudit, brukar icke stort, uthan allenast understundom mehr till nödtorft än någon winning will och gärna sig medh Giästgifwaren om dess tillåtelse föreena, hwarmedh Giästgifwaren också war tilfridz, och låfwade willia medh honom accordera.

Mårten Månss. i Stijby låtit stämma Mårten Willadss. i Wemmenlöfstorp för någon bekostning han giordt för dheras Gårde Byte, som han förmehnar Mårten Willadss honom igen brö ersättia, Inläggandes ett dhem emällan oprättat Contract dat:d d:n 22:dre December A:o 1699 som dhe begge och Malte Willadss underskrifwit.
Rätten frågade hwaruti dhen bekostnadt bestodh som Mårten låfwad ersättia? R:pt han gifwit ¼ tunna öhl till kyrkio Inspectoren, mädan Gården hörer Lunde Capitel til.
Mårten Willadss meente dhet warit onödig, och hade han kunnat låfwa långt mehra att gifwa, men han icke dherföre skyldig sådant betahla.
Q:o hwar städzmåhls sedlen är, som han å nyo fådt, R:pt han har dhen eij medh sig, men will den skaffa till i morgon bittida? Mårten Willadss swarade han skaffat honom städzmåhl sedel och betahlt Inspectoren Luthman een fierding sill. Saken beror till i morgon at städzmåhls sedlen framhafs.

Giästgifwaren Paul Fischerström låtit instämma Swen Tydsk i Tommerop för olofl: öhlsahlu, beklagandes sig så mycket mehr lända till förfång, som dhet är mitt i allfahrande landzwägen, och eij längre än half mihl härifrån, att honom dog een stoor förfång skeer.
Swen Tysk mötte till wedermähle, och förklarade ringa Giästgifweri wara, som han hölt, han är een Ryttare och Gathehuusman och måste medh något föda sig, förmehnar intet lända Giästgifwaren till förfång, alldenstundh dhnne landzwägen intet löper igenom Byen, uthan i Wranerup håller krog dher Landzwägen löper mitt igenom Byen, har intet stort riktat sig dherwidh, uthan han nu skyldig i Cimbrishambn öfwer 20 a 30 D:r som han borgat, och är nu ledze dherwidh. Cronans Ländzman berättade dhet han brukar een fullkomblig nähring medh Giästning och öhlsahl.
Resolutio
Det nekar fuller icke Ryttaren Swen Tydsk i Tommerop dhet han håller öhlsähl, och ringa krögeri, uthan förmehnar icke wara förbudit sig dher medh redeligen att nähra, alldenstundh han boor på steen gathan i ett gathehuus och ingen annan nähring har at idka, kan och icke lända Giästgifwaren till förfång mädan landzwägen icke löper igenom Tommerop uthan på andre sidan om Byen, och igenom Wranerop, hwarest också öhlsahl hålles om Giästgifwaren dherefter frågade; Likwähl såsom dhet alldehles sträfwar emoth Giästgifware ordningen, och Tommerop allena een liten half mihl ifrån Giästgifwar Gården är belägen; Alltså dömmes Ryttaren Swen Tydsk för des olofl: begångne öhlsahl att plikta 10 D:r smt och hädan efter medh sitt krögeri innehålla.

Saken medh Hr Cornetten Richard Bromme och Prästenkian i Stiby och hennes sohn Lars Johanson förtogz och ingaf Hr Cornetten sin Libell skriftl: som oplästes och ad acta lades, hwaruti fodras icke allenast dhe siu tunnor korn betahlte a 18 mk smt uthan och expenser efter inlagt räkning tilsammans 60 D:r 22 öre smt.
På enkians wägnar mötte Jacob Havig producerandes dess fullmakt i saken på dheras wägnar att swara mädan sohnen skall wara swag.
Rätten frågade hwaruti hans siukdomb består, mädan han af Rätten tilförende är opropat, och ingen tilstädes warit.
Fullmäktigen wiste icke att nämbna hans siukdomb, men sade honom wara swullen i ansichtet.
Bymännen sade icke weeta honom ligga till sängz, men att han i ansichtet är finnig. Sedan inlade fullmäktigen Havig sin exception af Lars Hiort dhet han ingen handell medh Hr Cornetten ingådt eller haft, uthan begiär bewis dherpå.
Inläggandes widare ett bref af Hr Cornetten sahl. Pastoren Hr Pehr tilskrifwit d 12 juni A:O 1699, hwaruti Hr Cornetten fodrar på korn, men weeth egentlig intet huru mycket som skall åtherstå, berättar elliest dhet medh Hr Cornetten ingen handell är sluten, uthan een annan Hans Lyke i sitt nampn handlat, och när han Liqviderat lährer intet wara att fodra, begiär dhet dhe af Hans Lycke måtte om hufwudman är inciteras då will han swara.
Hr Cornetten regererade at notarium är dhet Hans Lyke warit i dheras tienst i 18 åhr, och hans hustru intet trodt att slikt skulle inwändas.
Fullmäktigen Havig swarade dheremoth dhet Hans Lyke fådt sädh för penng:r och om han något har at fodra begiär han måtte wisa skiähl dertill, och begier Liquidation.
Hans Lycke tillstädes sade, att han på troo och låfwan handlat, och intet trodt dhem om sådant.
Havig sade at Hans Lyke fådt en revers på huru mycket korn han fådt och dheremot lefwererat penng:r, och föreswarar han intet widare för än den framkommer.
Hr Cornetten sade dhet han hört att een sådan sedell war uthgifwen, men som den är förkommen, har han af god troo dhet genast sagt till Lars Hiort, hwaraf dhe sig nu wehla betiena, men han betygar högt, så mycket än åtherstårsäijer sig kunna dherpå afläggia sin eedh den som dhet eij tillåteligit will han hembskiuta honom eeden, och dher han den eij gitter giöra, så förmodar han att honom för rättwisan skulle eeden må tillåtas.
Hans Lycke berättar dhet Lars Hiort har fådt äfwen lijka lydande sedell om han allenast dhen will framwisa.
Rätten begiärade af fullmäktigen han wille opwisa sina skiähl och räkningar hwadh som war lefwererat och betallt.
Havig sade sig intet hafwa slikt uthan begiär dhen beropade revers.
Hans Lycke betygade högt att reversen eij war annat än een liten sedell som innehölt at det berättades at 27 tunnor korn wore köpte, hwarpå 20 tunnor wore lefwererade, och 7 tunnor åtherstår, höllr alltså före att icke så stoor makt låg på samma sedell, mädan man medh troo wärdigt folk hade at handla.
Rätten tilfrågade Havig att icke Lars Hiorth kan komma i morgon bittida för Rätten och Liqvidera, eller fly honom documenterne, fullmäktigen swarade Lars Hiorth wara siuk, och inge documenter kunna produceras utan reversen måste framkomma.
Hr Cornetten sade dhet han widh sin sahligheets eedh kan betyga reversen wara borte, och erbiuder att icke allenast Hans Lycke som een redlig tiänare måtte afläggia sin sahligheets eedh iämpte een annan man Swen Ohlss Skräddare at sådant kiöp är giordt, så mycket korn undfådt, och så många penningar lefwererat.
Havig påstår ingen eedh måtte käranden oplåtas.
Cornetten hembiuder swaranden eeden mädan han intet kan låta så falla sin rätt.
Havig inlade ett bref af sidstl:ne d: 10 marti, hwaruti Hr Cornetten fodrar 7 T.r korn af Lars Hiorth, men intet af enkian uthan tackar henne och kyrkioherden för godh handling, mehnar alltså att det befriar dhem efter han i första bref begiär korn och i detta tackar för god handling.
Hr Cornetten explicerade att meeningen är, det han tackat fuller handlingen, att den wara godh, men söker nu tillfyllest lefwereringen, och att Bönderne som kornet skulle afhämpta, också kunna wittna dhet dhe resten låfwat.
Havig beropade sig på detta sidsta bref att dhet befriar enkian för all fodring.
Resolutio
Ehuruwähl Prästeenkian Ellsa sahl. Hr Pehrs och dess sohn Lars Johanson genom dheras fullmäktige Jacob Havig att wara Hr Cornetten Bromme något skyldig alldehles neekar i så måtto:
1:mo dhet Lars Johanson aldrig haft någon handell medh Hr Cornetten
2:do Icke heller enkian dess moder, uthan
3:o een person widh nampn Hans Lycke för några åhr sedan i prästgården kiöpt korn dhet han för sina penng:r tillfyllest undfådt
4:to dhet bemelte Hans Lycke då bekom een revers på samma handell, hwilken begiäres måtte framwisas beskaffenheeten af handelln och dess riktigheet dheraf at see williandes
5:o ingen annan för hufwudman i sken erkänna uthan medh honom efter bemelte revers Liqvidera då finnas skall dhet icke något åtherstår
6:to Inlägger 2:ne Hr Cornettens bref dat:d d:n 2 juni A:o 1699 hwaruti sahl. Hr Pehr fodras för dhet åtherstående kornet, dhet andra dat:d d:n 10:de Maij A:o 1700 hwaruti Lars Johanson för kornet kräfwes, och af Hr Cornetten ombedes tacka sina förälldrar för godh och redelig handling, hwilken begiäran fullmäktigen häntyder enkian för widare tilkraf befria, och handlen wara fullgiordt, medh mehra slikt fullmäktigen wislyftigare andragit, så kommer likwähl dheremoth i behörigt öfwerwägande
1:mo att då Hr Cornetten i sin tiänst war stadder uthan lands, hans hustru genom hans tiänare Hans Lycke låtit i Prästegården kiöpa och betahla 27 T:r korn, men intet mehr än 20 bekommit
2:do att bekant det Hans Lycke ifrån sin ungdom städze och än är i Hr Cornettens tienst
3:tio Hr Cornetten högt betygar och medh liflig eedh will besanna den reversen Hans Lycke på dhet åtherstående kornet bekom i hans hustrus giömmo wara förkommen hwilket han
4:tio också sedan sagt för Lars Johanson, emädan då icke till kornet neekades, eij tänkandes att dhe dheraf skulle willia sökia någon olofl: hielpereda, förklarar att fast han beer tacka förälldrarne för godh handell, så synes dog att det icke warit meent för godh lefwerering, eller att den redan war skedt, mädan han i bräfwet på den kräfwer
6:tio tillbiuder enkian och Lars Johanson eeden det dhe för penng:rne tilfyllest kornet lefwererat eller
7:mo att Hans Lycke som altidh warit een ährlig karll och redelig tiännare eeden måtte oplåtas det än så mycket betallt korn på handlen åtherstår, hwilket och een man Swen Ohlss Skräddare som war medh och hämptade dhe 20 tunnor eedel: kan bestyrka.
Fördenskuldh finner Rätten skiähligt Prästeenkian och dess sohn Lars Johanson att påläggia dhet dhe nästa Ting medh en sins eede sig wäria at tilfyllest korn efter handlen och dhe opburne penng:r är lefwererat i fall dhe icke då eeden Hans Lycke will hembskiuta. Williandes Rätten sedan saken medh ett difibitivt sluuth afhielpa, och såsom fullmäktigen till utheblifwandet widh första opropet intet kunnat tee något laga förfall, alltså pliktar derföre efter Rättegångz processen enkian och Lars Johanson hwardehra 1 D:r smt.

Tuue Nillss. i Glimminge låtit opbiuda 5/16 skattehemmanet N:o 8 i Gislöf som Oluf Jönss. till honom försållt för 88 D:r smt hwarpå kiöpebrefwet af d: 28 januari nästledne oplästes till witterligheet underskrefwen af Åke Jönss., Erich Nillss., Fader Jönss., Per Hindrichss. och Anders Nillss. tilstodo Oluf Jönss. och Erich Nillss. i Gislöf sampt Åge Jönss. i Nöbbelöf som samptel: wore tilstädes att detta kiöp medh dheras samtycke war slutat.

Nämbdemannen Mattz Ohlss. i Glimminge framstodh och berättade dhet han i går inlade een obligation uthgifwen till Åge Mårtenss. i Wästanbäck på 31 D:r 28 / smt hwarföre dhenne gården är pantsatt begiär des Rätt dherwid må blifwa oförkränkt.

Mårten Jönss. i Wiarp låtit instämma Åge Jönss. i Nöbbelöf för 4 D:r smt och ½ pund korn. Mårten Jönss. inlefwererade Citationen och gaf tillkänna att saken war förlikt att intet mehr dherpå tahlas.

Malthae Willadson och Mårten Willadss. instodo och gofwo tillkänna, att dhe intet kunna sämias medh dheras stifmoder om säden, uthan dhe ställa dhet i Rättens händer.
Resolutio
Det har fuller Malthae Willadss. på sine och sine syskons wägnar påstådt, att dhe äro berättigade som arfwingar efter deras sahl. fader att niuta dheras andehl och arf af dhen sädh som på klockare Bohlet förledit åhr dheras stifmoder höstat, alldenstundh dheras sahl. fader om midsommars tidh nästledne med döden afledh, och säden widh registreringen och arfskiftet som d: 22 Sept:br dherefter hölts, icke blef till Inventarium opfördt, icke heller dehlt, dog emädan enkian dheras stifmoder opwist skiftes inventarium öfwer Boet att all sterbhuusets egendomb belöper 100 D:r 5 öre smt, och dheremoth Giäldh och skuldh öfwer 90 D:r hwartill af egendommen full betahlning uthlades, så att een mycket ringa penning till hennes oppehälle i sin ållder öfwerblef, icke heller sin fördehl efter lag niutit, warandes uthsädet hwarefter grödan blef höstat eij större än 3 skepper Råg 5 skepper korn och 5 skepper hafre, hwilket ringa till brukets uppehälle mindre till hennes underhåldh kunnat förslå, påståendes dhe eij mehr än till andehlen af dhet lilla uthsädet kunna wara berättigat fast dhe på det strängaste medh henne will förfahra, dhet hon nu måste röma(?) för all den möda hon medh dhem ifrån dheras Barndomb haft, warandes tidh hon i 30 åhr lefwat i ektenskap med dheras sahl. fader, och nu sitter een fatig och medellöös enkia, och barnen dheremot behålldne och må wähl.
I henseende hwaraf, sampt att af ett bruk eij högre än landgille och skatt kan praetenderas Rätten finner skähligt för detta Malthae Willadsons och dess syskons obillige käromåhl enkian Catharina Niclasdotter alldehles att befria.

Cronans Ländzman Magnus Löfbergh stälte för Rätta ett Qwinfolk Mätta Christensdotter som är kommen från Bornholm och född ett Barn i Borrby, kom till Landet förleden Wallborgmässa och uthlägger till Barnefader een på Bornhollm Måns Mattzon, och blef Barnet född i dagarne för Bartells mässa.
Kohnan Mätta Christensdotter sade sig wara 23 åhr gammal, hennes fader een Bonde Christen Perss. födder här i landet, men bor der inne i wång i Ruske [=Rutsker] sochn, hade intet ärnat sig hit till landz, uthan till sin Broor på Christians Öe, men blefwen wäderdrifwen till Ystadh hwar hon blef siuk och kunde intet komma bort, påstår sig wara lägrat af een dräng Måns Matzon som låfwade ekta henne, föregeer hon intet kunnat sedan den tiden komma hemb, uthan ophållit sig hoos hennes Broder Per Christenson i Borby, barnet blefwet dödh, och är begrafwet i Borby kyrka som närwarande Pastoren besannade. Q:o Om hon intet fådt bref af honom som låfwat henne äktenskap? R:pt Neij intet gådt bodh emällan.
Resolutio
Såsom Mätta Christensdotter bekänt sig wara lägrat på Bornhollm af een ogift kahr som låfwat henne ektenskap sedan född Barn här i landet och sig allt sedan här uppehållit; Alltså dömmes hon för begångit lönskeläger att böta 5 D:r smt sampt undergå kyrkioplikt och uppenbahra skrift.

Cronans Ländzman framställte sammaledes ett Qwinfolk ifrån Borrby Bolla Persdotter som bekände att wara lägrat af Pehr Mårtenss. i Torp som skedde i Stiby hoos hans fader Mårten Willadss., har född Barnet nästledne een månad för Juhl är lägrat under Ektenskapz låfwan.
Pehr Mårtenss. tillstädes tilstodh hafwa häfdat henne een gång i Stiby och een gång i Wemmenlöfs torp, men håller intet rätta tiden medh ingen tehra, uthan kom förseent första gång, och för bittida efter sidsta, och skedde förste gång då Tinget hölts i fiohr winter och sidsta då een weka war gångit i Thor.
Qwinfolket bekände förste gången warit för Juhl och sedan litet efter, och öfrigt warit så ofta att hon intet kan säijat, har intet tahlt om något ektenskap till förälldrarne, har sin fahr i Borrby een fattig man.
Rätten förehölt henne at hon bort tahlt til hans förälldrar att han begiärt äkta henne? R.pt: tänkte då intet dherpå säijer sig wara 26 åhr gammal.
Drängens fader Mårten Willadson sade henne warit een lösk kohna, som bedragit hans barn.
Rätten tilfrågade henne hwar hon tiente då hon blef lägrat? R:pt hoos Mårten Willadss.
Mårten Willadss. sade alldehles neij, uthan då han flötte sidsta mars månad ifrån Stiby, då legde hans hustru henne, och war hoos dhem till dess dhe hade höstat, och giordt dhet at komma dheras Barn på fall, som är eij annat än Barn om sine 20 åhr.
Per Mårtenss. sade sig eij wara Barnfader, och dherföre eij kan antaga sig dhet.
Resolutio
Såsom drängen Per Mårtenss. och kohnan Bolla Persdotter medh hwar andra begådt lönskeläger; Ty Böter han 10 D:r smt och hon 5 D:r och undergå begge kyrkioplikt och oppenbahra skrift, betahlandes drängen Pehr Mårtenss. åhrl:n 4 D:r smt, modren til hielp i fosterlöhn för Barnet intill dess at dhet blir så stort at det sig sielf kan nähra.

Saken medh Mathias Hindrichson Besökare i Cimbrishambn och Pastoren i Borrby Hr Hans Justeson företogz, angående dhen fodran hwarföre Mathias Hindrichson Pastoren förra Ting instämbd med Capital interesse och omkostnadh til 110 D:r smt.
Hr Pastoren mötte och sade dhet han tilbudit sig all billigheet, men hans wederpart är alldehles oskiählig, mädan Capitalet intet är högre än 58 D:r smt dherpå han betallt 26 D:r och än fodras för 110 D:r smt der han likwähl eij annat fådt än skoor och wahror.
Fullmäktigen opwijste Hans Justesons egen förskrifning på 58 D:r smt dat:d A:o 1681 uti een Räkenskapz book, dog uthan Ränta förskrifwit, Opwiste också skifte brefwet hwaruti dhenne skuldh war för owiss opförd, och stäldh i flärd. Q:o till fullmäktigen när han sökt honom först? R:pt Han sökt om betahlningen anno 1696.
Resolutio
Det tilstår fuller Hr Pastoren Hans Justeson att han för många åhr fådt arbeete och skoor för 58 D:r smt dhet han hoos Christen Lundh i Boken med egen handh intecknad, hwarpå han sedan skall hafwa betallt 18 D:r smt föruthan dhet aom Mathias Hindrichson sedan hoos honom opburit, och efterRäkning 26 D:r 16 öre bestiger, erbiudandes sig när desse bägge poster honom blefwo gådtgiorde han resten af dhe 58 D:r will förnöija, hwaremoth Besökaren Mathias Hindrichson icke allenast fodrar Capital 58 D:r smt uthan och interesse från A:o 1681 då Hr Pastoren i Boken skrifwit bemelte 58 D:r skyldig wara som sig enär 26 D:r 16 öre som äre betallte afdrages efter ingifwen Räkningmedh omkostnadt belöper 110 D:r 10 öre smt.
Likwähl emädan af Pastoren Hr Hans Justeson till dhe 18 D:r smt intet bewis framtees, Rätten också befunnit af ett opwist älldre skiftebref dhenne skullden af begynnelsen för owiss warit ansedd och dherföre iblandh slika poster af dehlningz massan uthesluten, Hr Hans Justeson sig icke heller A:o 1681 till något interesse förskrifwit, icke heller för dhenne Giäldh är blefwen krafd förr än åhr 1696, hwarefter han sedan åhrl:n betallt något, tilsammans 26 D:r 16 öre, intill nu han dherföre blifwer lagsökt. I ty pröfwar Rätten skiähligt dhet Pastoren Hr Hans Justeson bör till Besökaren Mathias Hindrichss. betahla dhe 58 D:r smt Capital medh interesse a 5 Pro Centum ifrån dhen tidh han förste gång A.o 1696 är blefwen krafd, hwaraf åhrl:n bör kortas hwadh som sedermehra dherpå betahlt är, och förblifwer så Hr Pastoren dherefter än skyldig inalles till Besökaren att betahla fyratio tree D:r 10 öre Smt. Compensatis Expensis.

Handelsmannen Hans Kock i Cimbrishambn låtit stämma Jöns Mattzon i Järresta för 11 D:r 4 öre smt skuldfodran.
Jöns Mattzon mötte till wedermähle och swarade dhet han fuller är honom skyldig 11 D:r, men han ingen skada haft, uthan sådt 2 skepper korn för honom i 2 åhr och budit resten efter handen at betahla.
Handelsmannen sade det i begynnelsen warit 15 D:r, har fådt dherpå 9 skepper korn förledit åhr, och har intet mindre kunnat haft än 2 skepper i Ränta.
Jöns Mattzon begiär dilation, och wederparten domb.
Resolutio
Alldenstundh Jöns Mattzon i Jerresta icke kan neeka sig wara skyldig till handelsmannen 11 D:r smt Ty förpliktas han dhe samma till Hr Handelsmannen inom sez wekor att betahla jämpte 1 D:r expenser eller lide dherföre execution.

Än [Handelsmannen Hans Kock] låtit stämma Per Nillss. i Järresta för 8 skepper korn, 7 skepper hafre och 12 öre smt. Per Nillss. tilstår skullden, begiär dag , käranden förunnar dag till påsk.
Resolutio
Ehuruwähl Per Nillss. tilstår dhet han till handelsmannen är skyldig 8 skepper korn 7 skepper hafre och 12 öre smt. Så beklagarhan sig dog att han för sin oförmögenheet icke mäktar sig skullden så hastigt att afbörda, uthan begiärer dhertill dag och tiderumb dhet käranden honom till påsk förunnar, fördenskuldh tilfinnes Per Nillss dhe 12 öre smt sampt 8 skepper korn och 7 skepper hafre, eller dess wärde so dhet då gäller att betahla iämpte 1 D:r expenser eller lide dherföre execution.

Än [Handelsmannen Hans Kock] låtit stämma Nills Tygess. i Grödstorp för 5 D:r smt. Käranden berättar det han betallt dherpå 4 D.r smt och låfwat resten medh expenser att förnöija att han honom medh domb will förskohna, dher han sådant efterkommer.

Anders Nillss. i Komsta instämt Eilert Jönss. angående han slagit honom medh een steen i hufwudet. Inlägger sin berättelse skriftel: huruledes han först blef hårdragen i stugun, widh dhet dhe sute och drucke, och sedan han gick uth blef han slagen i hufwudet medh een steen.
Eilert Jönss. mötte till wedermähle och berättade, att han blef först slagen medh ett stycke af een sttenskåhl hwarom Lars Nillss. och Håkan Anderson drages, och som han kom på gollfwet kom dhe andre hoop medh honom, och hårdrage honom, kommo sedan på gården och öfwerfölle Anders Håkenss. och hade honom i kull, fick så Anders Nills. ett kast, men Eilert nekar at han dhet giordt.
Anders Nillss. sade inge wittnen hafwa mädan dhen andre budit honom förlikning. Eilert Jönss. beropade sig på sina wittnen Christopher Pärss. och Nills Perss. hwilka uthan jäf aflade wittnes eeden, och berättade Christopher Perss särskillt, att dhet böriades först af een steenskåhl som Håkan Anderss. och Nills Larson drages om, fick så i dhet samma Nills Larson och Eilert hwarandra i håret, och komme öfwerända på gållfwet, blefwo så skillde, och gick Nills Larson uth, men Eilert blef inne, ropte så een qwinna Elina Måns Ohls, att dhe slå i hiel Anders Håkenss. i gården gick så Eilart uth, men wittnet inne att han intet weeth hwad dher uthe aflopp, blödde och Eilert i ansichtet hwar han fick ett håll fingers långt, men war lika skyldige och färdige at fatta hwarandra.
Nills Pärss. wittnade att Nills Larson och Håkan Anderss. drages om een öhlskåhl men weeth intet huru slagzmåhlet tilgick mädan folket reeste sig op, att han intet kunde see huru dhet gick till, på gålfwet, weeth eij heller huru dhet passerade på gården, men andra dagen såg han Eilert hafwa fådt skada i ansichtet.
Anders Nillss. beropade sig på nämbdemannen Nills Åkess. det han wille förlika dhem? Nills Åkess. sade at han tänkt wille förlika dhem, och klagade fuller Anders Nillss. dhet Eilert slog honom men hörde intet Eilert tillstå dhet icke heller weeth han något dherom.
Resolutio
Såsom Anders Nillss. icke kunnat bewisa dhet Eilert Jönss. honom medh steenen slagit, Alltså blir Eilert Jönss. för detta hans käromåhl befriat.

Nills Larson låtit instämma Eilert Jönss. dhet han öfwerfallit och slagit honom, beropade sig på sine wittnen Jöns Nillss. och Nills Erwastss. hwilka uthan jäf aflade eeden, och wittnade Jöns Nillss. serskillt dhet han såg Håkan Anderss. och Nills Larson dragas om skåhlen, gick så wittnet uth och bort och weth intet huru slagzmåhlet aflopp.
Nills Erfwastss. stämbde medh Jöns Nills. öfwereens, och sade sig intet widare att weeta, och hade han ont i hufwudet at han intet weeth huru tillgick, men att dhe wore sammans på gålfwet Nills Larson och Eilert Jönss.
Nills Larson beropade sig på dhe i förre saken afhörde wittnen. Sammaledes Eilert Jönss.
Resolutio
Såsom Rätten af dhe afhörde wittnen befunnit dhet Nills Larson och Eilert Jönss. dragit hwarandra i håret, och dheriempte warit lika bråtzlige, och Eilert dheriempte bekommit blodwite i ansichtet; Alltså pliktar Nills Larson för blodwite 3 mk för hårdrag 3 mk, sammaledes Eilert Jönss. för hårdrag 3 mk.

Jöns Ohlss. i Flagebroo instämt Bymännen af Stijby för dhet att dhe förleden sommar försummat Crono Jakten till kongl. Maij:tzförnödenheet, berättandes att han om söndagen låtit tilsäija dhem på sochnestämma, att ingen skulle ha uhrsäkt, och om måndagen mötte dhe honom, körandes till Nugårdh att slå för öhl, dhet dog mehr angeläget warit att giöra til hans Maij:ts tienst.
Bymännen swarade att dhe hade Jagat om torsdagen, fredagen war store Bönedagen, och om lögerdagen wahr dhe tilsagde att giöra sochnehielp till kongzgården, och blefwo intet om Jakten widare tilsagde, förmehna dhet dhe böra af Cronans Befallningzman och Ländzman tilsäijas mädan dhe så ofta fåfängt få rippa.
Heideridaren beropade sig på Komsta Bymän, att dhe wore dhen dagen widh Jakten, och gå i samma sochn, och weeta att dhet blef pålyst widh sochnestämma.
Komsta Bymän sade sig warit på Jakten, men blefwe sankade medh Byes horn, och intet på sochnestämma.
Sammaledes påstå Stiby Bymän att dhe intet wore tilsagde på någon sochnestämma, och hade warit medh på Jakten då dhe blefwo tilsagde.
Heidenridaren begiär opskof til nästa ting att bewisa dhet dhe på sochne stämman blefwo tilsagde.

Anno 1701 d: 14 febr: Continuerades Tinget

Hr Cornetten Richardus Bromme inlefwererade een skrift för ett Qwinfolk Malena Larsdotter som tienar i Carlshambn hoos dess swåger Christian Wallshusen för amma, hwaruti hon tillkänna gifwer huruledes hon för ett paar åhr sedan war i tienst hoos Hr Major Libberton då han wistades här nedre i orthen, och då blef lägrat af een hans tienare benämbd Hans Larson, hwarefter hon sedan i Bleking född Barn, hwilket af Hr Pastoren Hr Jöns Sarbonius i Jämbsiö är blefwen Christnad, och kallad Kirstin, warandes ännu Barnet dher hoos hennes Broder men hon för sin fattigdomb skull, måste begifwa sig i tienst för amma, hoos handelsmannen Hr Welshusen i Carlshambn derest hon ännu är stadder, och icke kan komma ifrån dess Barn, icke heller har sedan dess fådt nyttia sina sahligheets medell för än hon kan undfå domb för lägersmåhlet, och alltså hoos Rätten anhåller, att den henne oppå hennes bekännelse måtte meddehlas, skickandes hon till dhen ända Böterne dhertill som Hr Cornetten erbiuder att willa lefwerera. Berättandes Hr Cornetten dhet han tahlt medh Probsten som sagt dhet dhenne Hans Larson också widh dopet är worden uthlagt, hwaröfwer han will skaffa Probstens attest, allena hon kan få domb.
Cronans Befallningzman Elias Löfberg berättade at samma Qwinfolk Magda Lena och drängen war S:l Hr Majorens tienst då han här nedre gästade hoos nämbdemannen Thore Ohlss. i Borrby och att då redan Qwinfolket war hafwande, och sades drängen Hans Nillss.(!) henne lägrat, hwilken dräng sedan han och föröfwat otroheet emoth Hr Majoren rymbde bort till Jutlandh.
Nämbdemannen Thore Ohlss. besannade dhet samma, och sade det Majoren, dhenne dräng och piga hoos honom giästade, och gaf Qwinfolket skuldh på drängen Hans Larson.
Håkan Christenss. i Borrby berättade dhet samma, att han hört dhet dhenne Hans Larson skall hafwa warit Barnefader.
Resolutio
Såsom kohnan Magdalena Larsdotter tillkänna gifwit det hon warande tidh wistadt här i orten begådt lönskaläger medh een sahl. Major Libbertons dräng Hans Larson ben:dh hwilken sedan här ifrån till Bornhollm öfwerrymt; Alltså dömmes hon efter egen bekännelse at plikta 5 D:r smt och sedan undergå kyrkioplikten och oppenbahra skrift.

Rådmannen i Cimbrishambn Magnus Krabbe låtit instämma Carl Ohlss. i Gislöf för 2 tunnor korn. På Hr Rådmannens wägnar inlefwererade nämbdemannen Erich Swenss. i Järesta Citation och gaf tillkänna dhet Carl Ohlss. sig infunnit och för sig riktigt giordt.

Handelsman Håkan Ring i Cimbrishambn låtit instämma Swen Jönss. i Wranerop för 2 D:r smt. På Hr Handelsmannens wägnar mötte Johan Ström och inlefwererade Citationen medh berättelse dhet Swen Jönss. sig medh betahlningen infunnit.

Än bemelte handelsman [Ring] låtit instämma Sönne Anderss. i Wranerop för 3 D:r 16 öre. Johan Ström inlefwererade Citationen och berättade dhet Sönne Anderss för sig richtigt giordt.

Än bemelte handelsman [Ring] låtit instämma Hindrich Pärss. i Wästanbäck för 3 D:r smt skuldfodran. Johan Ström lefwererade Citationen och gaf tillkänna dhet Hindrich Person också förnögd handelsmannen.

Sahl. Anders Jacobs sterbhuus låtit instämma Håkan Nillss. i Wästanbäck för 3 D:r skuldfodran, på hwars wägnar Johan Ström mötte. På Håkan Nillsons wägnar gaf nämbdemannen Matz Ohlss. i Glimminge tillkänna det han ligger siuk, att han intet kan komma, badh honom elliest berätta dhet han tilstår skullden, hwilken han och will betahla om honom någon dilation dhertill förunnas.
Johan Ström opwiste hans obligation dat:d d:n 4 Maij nästledne, hwaruti han tillstår sig bemelte 3 D.r 9½ öre skyldig wara.
Resolutio
Såsom Håkan Nillss. genom Matz Ohlss. i Glimminge tilstådt sig wara 3 D:r smt skyldig till sahl. Anders Jacobs sterbhuus hwilka han och will betahla om honom dilation för sin meddellösheet förunnas; Alltså tilfinnes han bemelte 3 D:r smt jämpte 3 mk expenser nästkommande påsk till sterbhuuset att betahla eller lide dherföre execution.

I saken medh Johan Ström som handellsmannen Mårten Pletz ifrån Cimbrishambn låtit instämma för 10 D:r 26 öre smt swarade Johan Ström dhet han fuller tilstår sig 10 D:r 26 öre skyldig wara, men hans obligation lyder att han dherföre skulle betahla korn efter Mikelskiöp, hwilket han och tilbudit men handelsmannen icke wehlat.
Fullmäktigen Jacob Rasmuson framwiste obligationen hwarest fuller stodh nämnt dhet han skulle betahla korn efter Mikelsmässe kiöp, men dherhoos att det om Mikelsmässe borde lefwereras.
Resolutio
Det tilstår fuller Johan Ström wara skyldig till handelsmannen Mårten Pletz 10 D:r 26 öre smt dog medh dhet förordh at han dhet medh korn i Cimbrishambn skulle betahla, hwartill han och sig erbudit, men käranden sig wägrat dhet så högt att emottaga, mädan dhet sedermehra i priset fallit, Likwähl emädan Johan Ströms till Mårten Pletz uthgifne obligation tydel:n förmähler att kornet om Mikelsmässe tidh skohlat warit lefwererat; Ty pröfwar Rätten dhet Johan Ström bör bemelte 10 D:r 12 /: smt medh godt korn efter dhet wärde som dhet nu i Cimbrishambn allmänt gäller, eller och medh reda penng:r iämpte 1 D:r smt till käranden at betahla, eller dherföre undergå execution.

Fullmäktigen på Glimminge Godz Tuue Trullss. hade för Rätta een kohna Bengta Nillsdotter som tilförende begådt lönskeläger, och sig nu åther låtit lägra.
Kohnan Bengta Nillsdotter om sine 34 åhr war tilstädes bekände på een dräng Carl Jöranson som läth sig wärfwa till dragon, och folgde medh till Lifland, är ännu intet förlöst, elliest een Tiggerska och brotfällig, och har den som tilförernde lägrat henne erlagt Böterne för sig och henne.
Resolutio
Kohnan Bengta Nilsdotter dömmes för lönskeläger hon andre gången begådt at böta 10 D:r smt stå på pliktepallen i 2 söndagar, och sedan oppenbahra skrift, orkar hon eij botum, eller arbete finns at försona Böterne medh då plikta med kroppen.

Mårten Månss. i Stiby och Mårten Willadss. instodo och gåfwo tillkänna att dhe sins emällan wänligen äro förlikte om dhen ersättning som Mårten Månss. praetenderat, för dheras gårdhe byte så att han dhen låtet falla.

Ryttaren Anders Lindh, hwilken Lasse Jönss. i Wemmenlöf låtit instämma för 2 D:r 28 öre smt oproptes åther liudeligen, men war eij tillstädes, fast Ryttaren i går samptel: wore komne ifrån mötet. Lasse Jönss. i Wemmenlöf wijste med Citation honom lagl: wara stämbd begiär domb och expenser.
Resolutio
Såsom Anders Lindh hwarken sielf eller genom någon fullmäktig sig unfunnit, icke heller låtit tee något förfall, dhet hålldne mötet i Tranås också länge öfwerståndit, och käranden medh Citationen bewist Anders Lindh lagl: at wara stämbd; Alltså tilldömmes Anders Lindh desse 2 D:r 8 öre iämpte 1 D:r i expenser till käranden att betahla eller undergå execution, pliktandes för utheblifwandet 1 D:r smt smt. Ståendes honom öppet efter Processen nästa Ting efter dommen honom är antydt att tee sina förfall och saken åtherwinna om han så gitter.

Saken emällan Hr General Majorens tiänare Anders Håkenss. och Ryttaren Mathias Bergman förehades angående een häst Bergman sig tillwållat af Anders Håkenss. Begge Parter wore tillstädes.
Anders Håkenss. sade sig hafwa fådt 31 öga, hwilket han medh Johan Cornelius och skollmästaren Thomas Jacobson kan bewisa.
Bergman sade sig intet jäf moth dhem hafwa, hwarpå efter aflagt eedh Johan Cornelius särskillt berättade, dhet Håkan Anderss. kastade 31 öge wist om icke 33 hwarpå emädan Bergman låfwat spehla, och intet war tillstädes, så kastade Johan Cornelius för honom, och fick 20 ögon, kom och Bergman sedan i hans qwarter, och fast han sade dhet han intet wunnit hästen så tog han dhen medh wåldh.
Thomas Jacobss. instodh och wittnade dhet Anders Håkenss. kastade 31 ögon och kastade Hans Cornelius sedan och fick mindre.
Anders Håkenss. beropade sig på wärden Paul Fischerström att han samma gång war och spehlade medh, hwarpå han instodh, och tilfrågades Bergman om han något Jäf emoth honom hade sade neij eij widare än han intet stämbd war; Altså i anseende att dhet intet laga jäf aflade eeden och wittnade, dhet Anders Håkenss. kastade 31 ögon, sedan Johan Cornelius för Bergman, och som uthkastat war kom Fischerström och hörde dhet Corporal Sundman sade att dher föll 33 ögon, och dhet samma skref Jacob Carvin som dhet teknade på een Lista.
Bergman beropade sig också på Corporal Mahnfelt, att han tillika medh Sunman kunde dhet wittna.
Parterne begiärade opskof at dhe kunde framkomma, hwilket dhem bewilliades.

Den 15:te Continuerades Tingz Rätten

Saken emällan Jacob Rasmuss. i Wemmenlöf och Nills Swenss. ibidem angående den tillwitelsen att Nills Swenss. såsom een snaphane har warit dömbt till stegell och hiul i sahl: Lilliengrips tidh warit anhängig giordt förehades och wore Jacob Rasmuss. och Nills Swenss. ansagde medh sig hafwa dhe skiähl och bewis dhe sig tilförende påberopat.
Begge Parterne wore tillstädes och berättade att dhe sig medh hwarandra förlikt, och fördenskuldh intet bekymrat sig om widare bewis, sig widh handen skaffa.
Rätten läth föreläsa dhem uhr protocollet hwadh som i sahl. Lilliengrips tidh war passerat, och att Jacob Rasmuss. då sagt sig både kunna och willia bewisa Nills Swenss. wara dömbt till stegell och hiul, hwilket Rätten honom då också genom dess resolution pålagt kan alltså dheras förlikning illa tillåtas, emedan dhet angelägit är att weetha hwad som dhen giordt, den till stegell och hiul är dömbd blefwen.
Nills Swenss. sade sig aldrig begådt något som slikt straff meriterat och icke skall kunna bewisas.
Jacob Rasmuss. swarade at han intetmehr sagt än dhet han warit dömbt, och påstår om icke tillåteligit är att förlikas, så weeth dhet fleere än som han, och begiär dhertill dilation, som honom ännu till nästa Ting föruntes medh förewettandes att hder han då intet framkommer medh fulle skiähl saken likfullt lähr slutas, efter dhe skiähl som widh handen finns.
Jacob Rasmuss. sade och förklarade dhet han intet kan säija att Nills Swenss. någon missgärning bedrifwit, men att han i krigztiden sedt och haft een sådan domb som för honom är bortkommen, will giöra sin flith at skaffa oplysning, hwilket honom förelades.

Uthi saken som Cronans Befallningzman tilförende låtit instämma, att drängerne Joen Håkenss., Carsten Mårtenson och Per Bastianson för slagzmåhlet och sabbats brått, berättandes Befallningzmannen ingen widare kundskap eller skiähl moth dhem kunna bekomma, utan säijas att dhet warit skämbt, så att han intet stort dherpå kan tahla.

Chronans Befallningzman tillfrågades huruledes dhet är beskaffat medh dhe saker som Hr Major Libberton tilförende angifwit, widh Rätten och dherpå begiärt opskof, hwarpå Hr Befallningzmannen berättade att bemelte Major är dödh blefwen, wettandes dherom ingen kundskap än han sielf.

Sammaledes tillfrågades Cronans Befallningzman huruledes dhet war medh Jeppe Lasson och drängen Bengt Pers. i Wemmenlöf angående penningarne drängen mist, och Hr Befallningzmannen begiärt tidh att få någon kundskap, hwartill Hr Befallningzmannen swarade dhet han nog giort sin flith, fast han haft mycket at beställa, och lährer swårt wara få någon närmare kundskp, uthan får fuller drängen mista sitt i fall dhet elliest icke kan oppenbahras, som Gudh och tiden blef hemstält.

Cronans Ländzman Magnus Löfbergh berättade också att han ingen widare efterrättelse kunne bekomma om Ryttaren Johan Ohlss. och huusmannen Oluf Mårtenss. som öfwerhullpit Jöran Larson till Bornholm som lägrat ett Qwinfolk och fahret dhermedh bort kan ingen få som will bekänna sanningen fast dhe dhen lährer wetha.

Boo Matzon i Wranerop låtit tilförende instämma Sönne Anderss. dersammastädes för 18 mk smt gofwo Rätten tilkänna at dhe dherom förlikte äro.

Mallte Willadss. i Wemmenlöf låtit instämma dess stifmoder Catharina Niclausdotter för 2:ne tomma öhltunnor och ett gammalt skrin hon honom för någon dess fordring är påskiftet efter dess s:l fader uthlagt.
Enkian war til wedermähle och inlade dherom dess skrift som oplästes och ad acta lades, hwaruti hon förmehnar sig wara närmast att få med penng:r lösa dhe saker som äro för henne omistelige, och hon haft sielf möda sig att förskaffa, har efter wärderingen budit dess stifsohn betahlning men han wägrat den emottaga, och är för dess fordring fullt uthlägg giordt.
Mallte Willadss. mehnte at honom eij borde förhållas det honom är uthlagt, begiär domb i saken.
Resolutio
Såsom stifmodern Catharina Niclausdotter sig icke wägrar till Mallte i penng:r at erläggia dhet wärde hwarföre bem:te tunnor och skrijn i giäldhz betahlning är uthlagt och förmehnar sig wara närmast att lösa dhe saker hon silef haft möda att förskaffa, och icke uthan sitt beswär som een medellös enkia kan mista; Altså pröfwar Rätten dhet Mallte Willadss. bör låta nöija sig med penng:r hälst at til samma fodring fullt uthlägg är giordt, och enkian til dess lösen at böra wara närmast.

Tillbaka till Domböcker