1702 vt

Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

Anno 1702 d: 17 februari höltz ordinarie Winter Ting medh Järrestad Härads Tingsökiande allmoge af Hr Häradshöfdingen Bengt Seth och wahnlige häradsnämbd Nembl:

Thore Ohlss. i Boreby
Erich Swänss. i Jerresta
Tillof Mårtenss. i Rölla
Nills Åkess. i Stiby
Anders Kock i Tågerup
Arfwed Håkanss. i Wemmenlöf
Swen Anderss. i Tullstorp
Mårten Nillss. i Tommarp
Oluf Fränness. i Örneberga
Mårten Ingwarss. i Wallby
Matz Ohlss. i Glimminge
Per Nillss. i Wiarp
Cronans Befallningzman Löfberg war å Embetes wägnar tilstädes

Oplästes kongl. Maij:ts allernådigste uthgångne Bönedagz Placat dat:d Wurgen d: 17 9:br 1701 hwaruti påbiudes 4 allmänne Soleneie Tacksägelse-, Faste-, Boot och Bönedagar at fyras och begås d 18:e Aprill, d 13 Juni, d 11 juli och d 8 Aug innewarande åhr 1702.

Oplästes kongl. Maij:ts allernådigste uthgångne Barnamords Placat dat:d d 15:de Nowemb 1684

Nock oplästes kongl. Maij:ts förordning om skogselldar dat:d Stockholm d 10 Novb 1689

Oplästes Hr Öfwersten och vice Gouverneurens wählborne Axel Faltzburgz bref under d 20 januari medh allegerad höglofl. Kongl cammar och commercie Collegiij Bref och förordning angående at domarne uti de attester som kunna meddehlas öfwer någon appellation i dhe saker som höra till högt bem:te collegium böra den omständighet införa at appellanten likmätigt nya processen bör notificera sin wederpart om appellationen.

Än oplästes Hr öfwerstens och vice Gouv:ns höggunstige bref under d: 2 Jan: iempte deras höggrefl: Excellenties til Justitiens administrerande befullmäktigade kongl. Maij:ts Råds nådige förordning dat:d Stockholm d 16 octob 1701 angående at uti dråpmåhl när så skeer genast någon medicus eller fältskiär skall besiktiga den döda och pröfwa om han tagit dödh af dhe undfångne sår eller genom annan kropz bräkeligheet och swagheet.

Oplästes Hr Öfwerstens och vice Gouv:ns bref dat:d d 1 Novembr 1701 till Cronans Befallningzman Löfbergh innehållandes att han efter en bifogad Lista uppå åthskillige Sterbhus och Ståndspersoner som ännu hoos kongl. Maij:tt och cronan komma at häfta både för ersättningar in natura som efter Räkningar skall efterfråga om samma persohner äga här i Jurisdictionen någon egendomb i löst eller fast, hwilken specification liudeligen oplästes, men war ingen som kände samma personer mindre wiste at dhe samma här i häradet eller annorstädes äga något godz eller egendomb.

Oluf Jönss. i Tommerop låtit instämma Per Anderss. i Karleby för 6 D:r smt medh deraf flytande 6 åhrs Ränta arfwegodz på dess hustrus wägnar, efter hennes sahl. fader. warandes Oluf Jönss. tilstädes och gaf tilkänna at han med swaranden sig låtit förlika at på denne saken intet mehra käras.

Påhl Swänss. i Karleby låtit instämma Jöns Perss. i Tommerop angående 10 D:r smt arf efter dess sahl. moder. Warandes Bägge parter tilstädes. Inläggandes Påhl Swenss. een sedell dat:d d 22 Maij 1684 under Swen Ohlss. dess faders karemärke hwaruti förmählas Påhl Swänss. hafwa 10 D:r efter dess moder at fodra.
Swaranden Jöns Pärss. undrade at Påhl Swenss. det intet tilförende fodrat, emädan han i 14 a 15 åhr haft dess styfmoder till ekta medh hwilken han intet fådt, inlade et skiftebref efter kärandens fader Swen Ohlss. dat:d d 19 marti 1688 underskrifwit af Hr Matz Sture, nämbdemannen Mårten Nilss. i Tommerup, Joen Nilss ibm och Oluf Jönss. ibm hwaruti finnes at den tiden äro sahl. Swän Ohlss:s söner tilfrågade, om dhe något efter deras moder haft at fodra då Påhl Swänss med dess Bröder swarat Neij. Opwiste iämwähl ett qvittens dat:d d 4 Aprill 1688 under Oluf, Lars, Påhl och Måns Swenssöners karemärke hwaruti dhe förklara ingen ting hwarken möderne eller fäderne arf hafwa at fodra. Påståendes förty för kärandens oskiälige käromåhl at blifwa fri.
Påhl Swänss. swarade att han nyligen bekommit denne sedell, och har tilförende denne ingen kundskap haft, elliest hade han det wähl före fodrat, begiär Rättens uthslag.
Resolutio
Det opwisar Påhl Swenss. een sedel under des faders karemärke och nampn dat:d d 22 Maij A:o 1684 att han hoos sin fader på dess möderne skulle hafwa til bästa 10 D:r smt som han påstår Jöns Perss. i Tommarp hwilken trädt i gifte medh hans faders seenare hustru bör honom betahla, hälst han tilförende ingen kundskap derom haft emädan han nyligen är kommen til at få bem:te sedell om händer, likwähl och emädan Jöns Perss. opwisar icke allenast qittobref af Påhl Swänss. och hans Bröder på dheras fäderne och möderne, uthan framlägger skiftebrefwet efter deras fader som uthwisar at hans fader liten egendomb efter sig lämbnat, iämwähl och tydeligen förmähler at Påhl då tilstådt riktigt hafwa fådt sitt möderne, hwilket allt är skedt för många åhr sedan. I ty blifwer Jöns Perss. för käranden Påhl Swänss:s fodran i detta måhl alldeles befriat.

Handellsmannen wählförnähme Johan König i Cimbrishambn låtit instämma Sören Anderss. i Tågerup angående skuldfodran 2 D:r 16 öre smt och war Hr handelsmannen allena tilstädes som inlefwererade den uthtagne citationen och gaf deriest tilkänna at han med swaranden war förlikt och swaranden sig hoos honom infunnit och skullden betallt at intet derpå mehra käras.

Än handellsmannen Johan König låtit instämma Hans Jönss. i Grödstorp för skuldfodran 1 D:r 16 öre smt. Handelsmannen König allena tilstädes gaf tilkänna at skullden är honom förnöijd at intet widare sökas.

Än handellsmannen Johan König låtit instämma Anders Swenss. i Tommerop för 2 D:r 3 sk skuldfodran.
Swaranden war til wedermähle tilstår så wida skullden at han nästkommande sommar 2 åhr sedan fick af handellsmannen 2 skepper Råg dhe han eij nekar willia betahla allenast mehnar priset wara något för högt opfördt, lämbar til handellsmannen något på priset at eftergifwa.
Handellsmannen replicerade at A:o 1699 fick Anders Swenss. 2 skepper Råg hwarom dhe således blefwo accorderade at han derföre skulle hafwa 5½ sk skeppan, emädan at han åkommit Rågen ifrån Carlscrona och här i näijden ingen war at få, uthan han derpå stor bekostnadt måst giöra, och derför eij kan förunna bättre kiöp.
Resolutio
Såsom Anders Swänss. icke har kunnat neka at han för bem:te 2 D:r 24 öre så högt undfådt Råg som nu af Hr handellsmannen fodras; Altså finnes han skyldig bemelte 2 D:r 24 öre smt iämpte 1 D:r smt i expenser inom 14 dagar til Hr handelsmannen Johan König at betahla eller lide derföre execution.

Än [handelsmannen König] låtit instämma Sören Perss. i Tommerop för skulldfordran 5 D:r 26 öre smt för Råg och andra undfångne wahror.
Sören Perss. til wedermähle tilstodh skullden, påstår dog at priset för 3 skepper Råg á 5 ½ sk skeppan wara något för högt hwilka han sidstl:ne sommar ett åhr sedan bekommit tilbiuder sig gärna hwad skiäligt är betahla.
Handellsmannen swarade at den torre Rågen det åhr warit så dyr, och har kiöpt den från Carlscrona, warandes elliest om priset således förrente, emädan Sören Perss. den af honom borgade at han skulle betahla 5 ½ sk skeppan, hwilket swaranden intet kunde neka.
Resolutio
Alldenstund Sören Perss. tilstår skullden at han Rågen den han nu tycker för dyr wara då så högt som fodras emottagit, Ty tilfinnes han til Hr handellsmannen Johan König att betahla dhe 5 D:r 26 öre iämpte 1 D:r smt i expenser innan 14 dagar eller lide derföre execution.

Än handelsmannen Johan König låtit instämma Per Tygess. i Wemmenlöf angående skuldfodran 1 D:r 24 öre smt.
Handelsmannen gaf tillkänna at swaranden sig infunnit och betallt skullden att ingen widare derpå kärar.

Än handellsmannen Johan König låtit instämma Ingwar Ohlss. i Glifwarp angående 5 D:r 6 öre smt skuldfodran.
Handelsmannen allena tilstädes berättade at swaranden sig hoos honom infunnit och honom förnöijt at intet widare derpå käras.

Än handelsmannen König låtit instämma Nills(?) Erichss. i Karleby för 3 D:r 28 öre smt skuldfodran och gaf käranden tilkänna at skullden honom är betallt at han derpå eij widare kärar.

Än handelsmannen König låtit stämma Nills Anderss. i Cimbris för 15 D:r 8 öre smt skuldfodran. Gifwandes käranden tilkänna at swaranden sig infunnit och betallt honom at eij widare sökas.

Än handelsmannen König låtit stämma Nills Perss. i Gnalöf ang:de 1 D:r skuldfodran.
Handellsm. gaf tilkänna at saken war förlikt at han intet widare söker.

Än handellsmannen König låtit stämma Sören Anderss. i Wranerop för skuldfodran 4 D:r 14 öre smt. Käranden König gaf tilkänna at saken war förlikt at han intet mehra i denne saken kärar.

Än handellsmannen König låtit stämma Jöns Clemmetss. i Gladsax för 24 D:r smt skuldfodran, warandes käranden allena tilstädes och gaf tilkänna at swaranden förlikt sig med honom och alting riktigt.

Än handelsmannen [König] låtit instämma Rasmus Pärss. i Gladsax för 3 D:er 16 öre skuldfodran. Handellsmannen allena tilstädes gaf tillkänna at saken är förlikt at intet mehra derpå tahlas.

Än handellsmannen König låtit instämma Måns Mårtenss. i Cimbris för 19 D:r 16 öre skuldfodran. Handellsmannen tilstädes gaf tilkänna at saken är förlikt.

Än handellsmannen König låtit stämma Johan Ström i Wiarp för 13 D:r 28 öre smt. Handellsmannen gaf tillkänna at saken war förlikt at denne gången deri eij widare käres.

Hr General krigzcommissarien wählborne Jöran Adlersten läth i rätten insinuera ett immissions instrument uthgifwit af Hr öfwersten och vice Gouverneuren wählborne Axel Faltzburgh af Malmöe d 4 Febr: innewarande åhr, innehållandes at såsom hans kongl. Maij:tt förmedelst dess bref af Christianstad d 11:te 7:br A:o 1700 allernådigst hafwer bewilliat wällborne Hr General krigscommissarien Jöran Adlersten at få inlösa Giärsnäs Gårdh med der under liggiande godz som för siettepenninger är indraget och befallt at bem:te Hr General krigscommissarius skall lämbnas ett wärkligit uthniutande af sådan kongl. Maij:tz nådige förordning, sampt at behörige ordres om dess effectuerande skall anställas, hafwande Hr General krigzcommissarien erlagt så stort capital som samma Gårdh och Godz för siettepenninger ifrån sahl. Wählborne Fru Christina Rantzous och sahl. Cammarherren Hindrich Rantzous samptl: arfwingar i manquement af contante penning:r äro uthlagde före; altså blifwer Hr General krigscommissarien bemelte gård och gods immitterat den samma med dhe til liggiande Godz som bemelte instrument specificeras att nyttia bruka och possiderar medh samma willkor och Rätt som des förrige herskap det hafwa innehaft och besutit medh mehra som bemelte instrument innehåller och för Rätten oplästes låtandes nu Hr General krigscommissarien första gången opbiuda dhe deraf här i häradet belägne Gårdar och hemman Nbl: Jerresta häradh Tommerop sochn N: 5 i Wiresta Boo Trullss. 5/8 hemman; N: 10 ibm Offe Erlandss. 1/3 hemman; Tommerop Tågarp N: 8 Mårten Trullss. 3/8 hemman; N: 4 ibm Mårten Perss. och Håkan Anderss. 3/8 hemman; N:o 1 ibm Jacob Månss. och Nills Anderss. 3/8 hemman; N:o 2 ibm Per och Jöns Anderss. 3/8 hemman; N:o 3 ibm Mikell Anderss. ¼ hemman; N:o 9 ibm Mikell Anderss. 3/16 hemman; Wranerop N:o 2 Jeppe Bertellson 1/16 hemman; Jerresta sochn Grödstorp N:o 6 Per Hoindrichss. 1/8 hemman; Stiby sochn och by N:o 26 Swen Anderss. och N:o 27 Ingwar Swänss. begge tilhopa 1/16 hemman; N:o 28 ibm Nills Fris och Jöns Perss. 1/16 hemman.

Hr General krigzcommissarien wählborne Jöran Adlersten läth förste gången opbuda fölliande hemman som han sig af Hr öfwerste Lieutnant Reinhold Pattkull har tillhandlat efter dess köpebref dat:d d: 6 Aprill A:o 1701 Nembl: Jerresta häradh Jerresta sochn och By N:o 8 Mårten Nillss. 5/16 hemman; N:o 9 ibm 3/16 hemman; Stiby sochn och By N:o 16 Per Hanss. 2/3 hemman.

Hr General krigzcommissarien wählborne Jöran Adlersten läth första gången opbiuda twänne hemman belägne i Järresta häradh Wemmenlöf sochn och By N:o 11 Per Truedss. och N:o 13 Gudmund Perss. hwilka hemman Hr General krigzcommissarien sig tilhandlat af Hr Major Ridderschantz efter dess bref dat:d d 9 Maij 1701.

Nills Perss. i Blästorp låtit instämma Nills Nillss. i Borrby angående 1 sängkläde, en sängdyna så och ett dynewåhr han pantat från honom warandes Nills Perss. sielf tilstädes. På Nills Nillss:s wägnar mötte dess swärfader Per Perss:n i Borby, gifwandes tilkänna at Nills Nillss:n för tiden wara medh Commissarien Löfberg wid mantalsskrifningen och lär han intet weeta at han är stämbt emädan han före än stämbningen uthtogs war redan bortreest, badh saken må til nästa ting opskiutas då han sielf härföre kan swara, mehnte elliest at pantningen lärer wara skedt för cronans ingelder hwartill han haft Befallningzmannens order.
Nills Perss. sade at hoos honom den tiden ingen ting innestådt, utan war då sexman, men för det som andre han warit skyldig är han blifwen pantat och som eij bewistes Nills Nillss:n wara stämd måste det skee till nästa ting.

Nills Perss. i Blästorp låtit instämma Prophossen Torkell Larson för een mallmgryta han pantat från honom. Prophossen war tilstädes nekade intet hafwa pantat från honom mallmgrytan som skedde för at dess hund om wintern gådt lös, hwartill han säijer sahl. Häradzhöfdingen Lilliengrip gifwit honom tilstånd när hunden äro löse för 3 sk at panta.
Nills Perss. sade at om bewisas kan at dess hund giort någon skada så will han det betahla, förmehnar elliest at om prophossen skall hafwa sådant tilståndh så kan han giöra folk så stor olägenhet han will.
Resolutio
Såsom Torkell Swänss(!) utan tilståndh pantat grytan, och icke kan bewisa att Nills Pärss haft sin hund löös at den giordt skada, Ty tilfinnes Torkell Larson panten oskadd och utan lösen at åtherstelle och i expenser till käranden betahla 1 D:r smt eller lida derföre execution.

Borgaren Sören Johanss. i Cimbrishamb låtit instämma Per Hanss. i Grödstorp för 10 skepper korn skuldfodran, warandes på kärandens wägnar tilstädes Petter Ohlsson Borgare i Cimbrishambn som inlade swarandens uthgifne obligation dat:d d. 8 febr 1699 på 10 skepper korn.
På Per Hansons wägnar instälde dess broder Anders Hanss. i Grödstorp och berättade at dess broder ligger siuk och har ondt uti dess been at han intet kan comparera, tilstår skullden men påstår at få godtgiordt det käranden nu i twänne åhr hoos honom sådt nembl. 1 skeppeland årligen.
Fullmäktigen kunde intet neka sådt war som skulle wara skedt för räntan, men sade at den tid blifwit misswäxt, och har Sören Johanson gifwit swaranden det eena skeppe landt igen som swaranden tilstod, påstår niuta domb och expenser.
Resolutio
Såsom Per Hanss. i Grödstorp genom sin broder låtit tilstå skullden, käranden också derpå opwist swarandens förskrifning; I ty dömmer Rätten at Per Hanss. som sädan(?) käranden något istället för räntan bör inom 14 dagar betahla dhe 10 skpr korn eller dess wärde som det nu gäller a 12 öre skeppan, iämpte 1 D:r expenser eller lide derför execution.

Handellsmannen Mårten Pletz låtit instämma Christopher Perss. i Komsta för 2 D:r 5 öre smt warandes på handellsmannens wäg:r tilstädes dess fullmäktige Jöns Hollgerss:n
Christopher Perss. tilstädes berättade at han för twänne dagar sedan i Cimbrishambn betallt handellsmannen 9 sk smt och mehnar intet mera nu åtherstår.
Fullmäktigen swarade at han för om instämbde fodran betallt Mårten Pletz men Rättegångz omkostnadt intet erlagt hwilket han genast till fullmäktigen betalte at han war nöijd och saken således alldeles afgiordt.

Än handellsmannen Pletz låtit instämma Nils Swänss. i Wemmenlöf för 6 D:r smt skuldfodran. Nills Swänss. war till wedermähle inlade derom dess skriftel: förklaring, hwaruti han berättade at een wid nampn Nills Byggmästare handlade af honom een häst för 20 D:r smt för hwilka penng:r handelsm:n gådt i caution det han medh någre s:ne män af Wemmenlöf by will bewisa, och påstår at handellsmannen honom härföre bör swara med mera dess inlaga innehåller som oplästes och ad acta lades.
Handellsmannens fullmäktig Jöns Hollgerss:n påstodh att i fall Nills Swänson något af Mårten Pletz har at fodra bör han sökia honom medh lag och rätt wid dess forum inlade Nills Swänsons förskrifning på twå tunnor korn at lefwerera, derföre han emottagit 6 D:r smt hwilket Nills Swänss. tilstår.
Resolutio
Det tilstår fuller Nills Swänss. efter sin förskrifning at hafwa uthaf Hr handellsmannen bekommit 6 D:r smt at betahla medh spannemåhl, men at Hr handellsmannen hoos(?) honom sagt godh för Jöns Byggmästare i Högsmölla för een häst om 20 D:r smt som bem:te Jöns Byggmästare af Nills Swänss. bekommit och derföre anhåller at Hr handellsmannen bem:te 20 D:r till honom måtte betahla.
Påståendes handelsmannens fullmäktig at niuta betahlning efter förskrifning, och om han har handelsmannen at söka för någon caution at det må skee lagl:n wid dess forum, I ty pröfwar Rätten skiähligt det Nills Swänss. innan 14 dagar betahlar till Hr handellsmannen Mårten Pletz dhe omtwistade 6 D:r smt jempte 1 D:r smt i expenser; och om cautionen för hästen at sökia Hr handelsmannen wid sitt forum det bäste han gitter och kan hafwa skiähl till.

Mathias Christenss. i Blästorp låtit instämma Nills Nillss. i Borby för een Jerngryta han skall pantat från honom. Berättandes at han ingen ting på sine egne uthlagor är skyldig, uthan lärer wara för smedens der i byen koppskatt och matlagskatt hwarföre han dock har qvittens.
Saken opskötz till nästa ting emädan Nills Nillss:n intet är tillstädes utan på mantalsteckningen medh commissarien Löfbergh som dess swärfader Per Persson gifwit tillkänna.

Än handellsmannen Plätz låtit instämma Nills Perss. i Gnalöf för skuldfodran 12 D:r 12 öre smt. Handellsmannens fullmäktige gaf tillkänna att swaranden sig infunnit och skullden clarerat att ingen härpå widare kärer.

Än [handelsmannen Plätz] låtit instämma Håkan Lasson i Tomerop för skuldfodran. Och gaf handelsmannens fullmäktig tilkänna at skullden är betalltat intet widare derpå käras.

Än [handelsmannen Plätz] låtit instämma Jöns Matzon i Jerresta för skulldfodran 5 D:r smt och gaf fullmäktigen tilkänna at skullden är clarerat så at ingen widare derpå kärar.

Handellsmannen Mårten Plätz låtit instämma Nills Esbiörnss. i Borby för 7 D:r 10 öre. Nills Esbiörnss. war till wedermähle sade sig hafwa betallt så mycket han han bekommit och fick resten sedan citationen uthtogs. Fullmäktigen Jöns Hollgerss. inlade een räkning af handellsmannen att ännu 4 D:r 2 öre resterar fast Nills Esbiörnss. sedan citationen betallt 1 D:r 8 öre. Nills Esbiörnss. sade at handellsmannens hustru fådt dehls penningar och will handelsmannen giöra sin eedh at han intet betallt allt då will han gärna betahla resten.
Interlocutoria
Såsom Nills Esbiörnss. högt påstår at han riktigt har clarerat allt hwad han har utaf Hr handellsmannen undfådt, dog så frampt Hr handelsmannen kan beedeliga at han icke har niutit sin betahlning erbiuder han sig der at erlägga, hwaremoth fullmäktige opwisar en räkning at swaranden om 4 D:r 2 öre skulle restera hwilken icke så lagl:n som wedbör är verificerat, altså lämbnas Hr handellsmannen tidh till nästa ting med fullkomblige skiähl til denne fodran at inkomma då derpå at äntel:t uthslag skall föllia.

Påhl Swänss. i Wemmenlöf låtit stämma Christen Påhlss. i Ramkulla för 10 kppr strö Råg.
Christen Påhlss. påroptes liudel. men war eij tillstädes.
Per(!) Swänss. bewiste medh citation at den på sochnestämma i laga tid war publicerat af inlefwererade contractet hwarefter han bem:te ströråg fodrar.
Saken beror till widare tingets sluuth om han kan framkomma.

Tue Nilss:n i Gislöf stämbd Jeppe Tuedss. för 20 skepper Ströö Råg. Warandes begge parter tilstädes.
Tued Nilss. berättar at han förledit åhr 1700 fådde 20 skepper Ströö Råg, hwilket Jeppe Tuedss. åhret därefter 1701 höstade och intet will betahla strö Rågen.
Jeppe Tuedss. sade at han med sin willia eij kom till Gården, utan deras huusbonde nödgat honom dertill, både till taga moth Gården och hösta, har intet tingat medh Tued Nilss. anten om Gårdh eller uthsäde.
Tued Nilss. sade at huusbonden seent om åhret och wid hellige tre konungs dag, sade honom från Gården, och stod han tilförende i tingans med denne Jeppe, men huusbonden wille intet, har och då han qvitterade Gården för bröstfälligheeten måst sättia 2 ök till wedergiällning.
Jeppe Tuedss. tilsades at wisa sitt städiebref men ursäcktade sig at han war twungen den at mothtage och har intet fådt städiebref.
Interlocutoria
Det påstår Jeppe Truedss. at han eij godwilligen utan medh twång af dess herrskap emottagit Tued Nilss:s bruk derföre icke kan swara honom til sitt Ströö sädh, likwähl emädan han intet har någon städiesedell af sitt herrskap at upwisa och Tued Nilss. berättar sig godwilligen med ett paar öök hafwa ersatt den bröstfällighet på Gården fans; Altså förelägges bägge Parterne nästa ting för Rätten opwisa Jeppe Tuedss. sitt städiebref af sitt herrskap och Tued Nillss. bewis at han har hoos herrskapet för Gården rede giortdt, då Rätten widare saken med domb will afhielpa.

Drängen Swän Nillss. i Wranarp låtit stämma Nills Tolass. i Tommarop för en Tunna hafre och 1 skeppa korn skuldfordran för tienstelön.
Drängens fader Nills Jönss. inlefwererar Citationen och gaf tilkänna at saken är förlikt at intet denna gång derpå tahlat.

Drengen Hans Hindrichss. i Stiby låtit stämma klockaren Christen Anderss. i Stiby för ährerörige skälsordh och mötte begge parter.
Klagandes Hans Hindrichss. at klockaren beskylt honom at hafwa stuhlit från honom een töm. Klockaren Christen Anderss. war til wedermähle och inlade sin exception innehållanden att han mist een töm prästesohnen Lars Hiort sagt sedt den hoos dhenne deras dräng Hans Hindrichss:n hwilken han om tömmen frågat, och om han då nämbt tiuf så har det warit om det korn som denne dräng sökt at stiähla ifrån prästeeenkien, hwarom Hr Anders Tilianders skrift förmähler som han öfwerlefwererade, hwilken och oplästes af innehåldh att förm:te Hr Andreas som förrättat gudztiensten wid Stiby är i förfall at han icke kan komma till städes i saken at wittna, utha likwäll giör sin berättelse at Lars Hiorth för honom sagt så wäll om tömmer som det korn som drängen stuhlit från prästeenkian, war och Hr Anders Tiliander ombeden at byläggia saken om kornet hwarföre Lars Hiort äntel. begiärt 10 D smt i förlikning med mera skriften innehåller.
Klockaren berättande at Lars Johanson sökt hindra honom ifrån Herrans Nattwardh, och Bymännen sökt panta öhl för kornet, så at nog är at drängen sökt stiähla kornet.
Lars Hiort sade at männen wore fulle at willia panta öllet, men war för gierdes(?) wite, och har han intet hört sin mor klaga om kornet, beropar sig elliest på wittnena Åke Smed i Komsta, Jöns Perss. och Ingwar Swänss. i Stiby som kunna wittna at klockaren skält drängen för tömmen.
Åke Smedh swarade sig hafwa hört det klockaren kallade honom tiuf, em om dhet war för tömen eller annat weeth han inte.
Klockaren sade icke kunna neka det han som alle andra om kornet kunnat nämbt honom tiuf, mädan sådant tahl derom gådt, men kommer honom ey wid derom honom at söka eller bewisa.
Chronans Befallningzman wälbetrodde Elias Löfbergh begärte få opskof i saken till nästa ting at han å embetes wägnar kan giöra sig underrättat om något tiufweri är förelupit.
Interlocutorie
Såsom Cronans Befallningsman å embetes wägnar har begiert opskof till nästa ting medh denna sak, at han må kunna förnimma huruwida drängen kan hafwa begådt någon otroheet med kornet, så blifwer sådant bewilliat och förelägges bägge parter sig då med nöyaktige skiähl och bewis at inställa.

Påhl Swenss. i Karleby låtit instämma Måns Nillss. i Gladsax för ett stoh som han för lång tijdh sedan undfådt, warandes begge parter tilstädes, och berättade Påhl Swänss. att på siuttonde åhr sedan då han tiente i Ystadh fick Måns Nilss. ett stoh och derföre skall betahla honom 6 D:r 16 öre derpå han har betallt 3 sk och nu fodrar hoom för resten.
Måns Nillss. sade at Påhl Swänss. war een skomakarepoijke i Ystadh och hade fåt ett ök af sin fahr, kom så Måns Nilss. till Ystadh och då badh Påhl Swänss. honom at föra detta öket hem och släppet på Wallby mark, hwar det war pålagt, hwilket han och giorde, men aldrig kiöpt eller handlat medh honom på något sätt om öket utan hade han det illa bundit och hällat öket blef och nästa winter dödh på Wallby gator som hwar man weeth hwilket han mehd sin eedh kan besanna.
Käranden Påhl Swänss. samtyckte at han må befria sig medh eeden der han så gitter, hwilket swaranden efter allfwarsam förmahning också giorde.

A:o 1702 d: 18 februari Continuerade Tingzrätten

Fadder Anderss. i Gislöf läth 3:die gången opbiuda den dehl i N:o 26 som han sig af Tued Matzon dersammastädes tilhandlat hafwer och opbödz första och andre gång d 14 maij och 9 octob. A:o 1701.

Cornetten Anders Lorentz låtit instämma Ryttare hustrun Elena Braskes i Wirresta för det hon giör henne förfång i det öhlsahl som han städt af Giästgifwaren i Hammenhögh, opwisandes derpå hans städie bref af cronans befallningzman bekräftat, klagandes hans hustru som tillstädes war, at som är förlammat och tienstlöös och dhe ha månge Barn.
Ryttare hustrun insände sin skrift gifwandes tilkänna at hon ligger i barn säng och hennes man uthe i Lifland med folket håller intet krögeri utan een gång brygt sig litet öhl det hon såldt dehls til Hr Cornetten, det öfriga som han eij wehlat behålla till klockaren i Stiby som han hafft til hielp at föda sig med. Beer at henne icke måtte wara förmeent ärligen at föda sig wetandes eij annat at förtiena sig något medh.
Resolutio
Det nekar fuller Ryttare hustrun Elina Braskes at hon håller krögeri och sällier öhl kannetahls, men förmehnar icke wara förbudit at hon får sällia öhl och dricka tunnetahls emädan hon eij weeth på annet sätt att föda sig i hennes mans frånwaro som är i fält i Lifland; Likwähl som slikt öhlsahl i Tunnetahls strider emoth sielfwa Giästgifware ordningen; Altså blir henne härigenom förelagt medh slikt öhlsälliande att igenhålla widar plikt och dhe Böter som Giästgifware ordningen förmår enär hon beträdes der emoth at handla.

Handelsmannen i Cimbrishambn Mårten Pletz låtit instämma Nills Fris i Stiby för 1 D:r 16 öre skuldfordran.
Nils Frijs war tillstädes och berättade att han betallt samma 1 D:r 16 öre till handellsmannens fullmäktig som sådant infodrat, beropandes sig på wittnen Per Hanss. och Håkan Anderss. i Stiby, hwilke utan jäf aflade sin eedh.
Per Hanss. wittnade at för 3 eller moth 4 åhr sedan war Knut uthridare ifrån Cimbritzhambn i Stiby medh opsatz från handellsmannen at fodra Nills Fris och flere, och då betallt Nills Fris de 1 D:r 16 öre i Håkan Anders stugio.
Håkan Anderss wittnade sammaledes, och att Per Hanss. som kunde läsa läst bemelt opsats hwarpå både Nills Fris och flere stodo opförde och betallte Nills Fris gällden, läste och klockaren bem:te opsats.
Resolutio
Såsom swaranden Nills Fris med laglige wittnen bewist at han betallt desse omtwistade 1 D:r 16 öre smt till Knuth uthridare i Cimbrishamn som haft handelsmannens Lista denne och annan hans giäldh at inkräfwa, Altså blifwer Nills Fris för detta handelsmannens tilmähle alldeles befriat.

Kerstina Jönsdotter i Wallby låtit stämma Per Ohlss. för han lägrat henne under ektenskapslåfwan.
Parterna woro tilstädes och gåfwo tilkänna at dhe sins emillan woro förlikte att han betahlar hennes Böter och til hösten geer henne een gallt om 2 D:r och 1 tunna korn i 6 åhr.
Resolutio
Såsom Per Ohlss. och Kerstina Jönsdotter hafwa begådt lönska läger samman, så bötar han 10 D:r och hon 5 D:r smt och stå begge kyrkioplickt och oppenbara skrift. Erläggiandes Per Ohlss. efter deras föreening begge deras böter, sampt till Modern den uthlofwade gallten och een tunna korn åhrligen i 6 åhrs tid, och pålägges han dess föruthan til fosterlöhn för barnet åhrl:n at betahla 3 D:r smt intill det blifwer så stort att det sig sielf kan nähra.

Lasse Bengtss. i Glifwarp stämbd Oluf Rasmuss. för 6 D:r smt skuldfodran.
Parterne mötte och tilstodh Oluf Rasmuss. skullden men beklagade at han med rustningen haft stora uthlagor och måste skaffe några stycken hästar, beer allenast om dag till hellgon mässe som honom föruntes.
Resolutio
Såsom Oluf Rasmuss. tilstådt skullden och begiärt dag till nästkommande hellgon mässe den samma att betahla, emädan han den nu eij kan erläggia efter han medh rustningen i desse swåra tider haft stora uthlagor och käranden honom den begiärte dilation förunt; Altså förpliktas Oluf Rasmuss. desse 6 D:r med 1 D:r expenser föresk:ne tid at betahla eller derefter lide execution.

Matz Rasmuss. i Wiarp stämd Per Rasmuss. för 4 D:r smt och vice versa Per Rasmuss. honom för 6 D:r 14 öre smt.
Per Rasmuss. tilstodh wara 4 D:r skyldig på ett hästekiöp, men har at fodra 6 D:r smt för det han kiöpt af honom monteringen för 2 åhr sedan.
Matz Rasmuss. tilstodh hafwa låfwat honom 12 D:r för munteringen och 6 betallte han honom strax, men behöfwer det intet, emädan han bordt ärfwa sin dehl både i muntering och annat efter deras fader.
Per Rasmuss. sade at dhe deras arf efter deras fader redan för ett åhr bekommit och han intet mehr fådt än någon af dess andre syskon. Oppå rättens förmahning at dhe som äro bröder skulle wänligen förlikas togo dhe afträde sådant at försöka.

Johan Ström i Wiarp låtit instämma Erich Bergman i Wiarp för detta Ryttare och nu rusthållare för 15 D:r smt skuldfodran.
Begge parter inställte sig och tilstodh Erich Bergman skullden, men beklagar han store uthgifter och at han har af sielfwa monteringen måst betahla een stoor dehl, efter föreeningen hwilket också Johan Ström tilstodh sant wara, men beropar sig på dhennes Contract som han inlefwererade och oplästes: hwaruti förmähles att han emottager Monteringen som den honom lefwererades färdig eller ofärdig att han i een summa honom derföre betahlar 40 D:r smt. 10 D:r strax och 10 D:r nästkommande marti och dhe öfrige 20 D:r smt häften om Mikells mässo och resten nyåhrs dagen 1702 hwar på nu rester 15 D:r smt.
Erich Bergman begiärte dag till nästkommande Mikells mässe eller hellgon mässe då han det riktigt will betahla.
Johan Ström samtyckte at om han will betahla inom 14 dagar 5 D:r smt och om missommar dhe 10 D:r är han nöijd, hwilket Erich Bergman låfwade dog at han då bekommer köpebrefwet som han nu intet fådt.
Johan Ström låfwade at så snart han är betallt skall den andre få et fullkombl:t köpebref.
Resolutio
Såsom swaranden Erich Bergman icke kan neka skullden uthan låfwar dhen riktigt betahla allenast han måtte förunnas någon dag, emädan han i dessa tyder haft så många uthgifter till monteringen, och käranden samtyckt att han om 14 dagar betahlar 5 D:r och Missommar nästkommande 10 D:r; Altså förpliktas Erich Bergman sådant att hålla widh execution tilgiörandes, Betahlar och till Johan Ström i Rättegångs expenser 1 D:r smt warandes Johan Ström pliktig derpå gifwe köpebref när han är betallt.

Tued Nillss. och Jeppe Tuedss. i Glimminge instodo och gåfwo tillkänna at Hr Ryttmästaren Holger Rosencrantz så wida bilagt saken att han låfwat sielf gifwa Tued Nilss. för sitt uthsäde 2 tunnor Råg hwarmedh Tued tilfredz är och dhe intet widare hwarandra sökia.

Jöns Erichss. i Gislöf instämbdt Hindrich Jönss. och Oluf Erichss. ibm at tilstå ett Gårde kiöp som dhe medh honom ingådt om hemmanet N:o 21 i Gislöf.
Hindrich Jönss. och Oluf Erichss. wore begge tillstädes och tilstodo sig dheras Gårdh såld hafwa, dog at dhe til kiöpebrefwet intet samtycker förr än som dhe efter förskrifning först undfå deras betahlning, hwilket och Jöns Erichss. låfwade praestera och begierte derpå förste opbudh som honom bewilliades och skedde liudel:n för Rätten.

Matz och Per Rasmusöner i Wiarp inkommo och gafwe Rätten tilkänna at dhe medh hwarandra war wähl förlikte, således at dhe å både sijder låta falla och moth hwarandra ophäfwer deras fodringar så at ingen skall wara den andra någo skyldig.

Borgaren i Cimbrishambn Hans Trana låtit stämma Oluf Jönss. i Gislöf för 2 par skoor warandes begge parter tilstädes.
Oluf Jönss. swarade att han fuller fådt 2 paar skoor, hwarförr han betallt 3 skepper Råg, som han mehnar wara nog för skorna som allt för dyrt opföres.
Hans Trana sade det warit Brudearbete medh stickning och kruss som han fick till sig och henne, til deras Bröllup A:o 1699 i juli månadt, men intet fick någon betahlning förr än åhret derefter om hellgonmässe då skeppa Råg eij gält högre än som 2 sk. smt will dog godtgiöra den för 20 öre opförer Skoorne eij högre än hans för 7 sk. och hennes för 6½ hwilket han för sådant arbete wähl har förtient.
Resolutio
Det påstår fuller Oluf Jönss. att käranden för twå paar skoor af honom bekommit 3 skepper Råg hwarmedh dhe tilfyllest kan wara betallte; Likwähl emädan det warit brude arbete med stickning och slikt att käranden betygar sig tilfyllest hafwa förtient 7 sk. för hans och 6½ för hennes har och måst wänte åhr och dag innan han fick Rågen som då köptes för 16 öre skeppan och icke kan giöra tillfyllest; Altså tilfinnes Oluf Jönss. innan 14 dagar till Hans Trana än at betahla 1 D:r och i expenser 1 D:r smt eller lide derföre execution.

Lars Anderss. på Wik låtit instämma Per Påhlss. klockare i Gladsax för skulldfodran 20 D smt härrörande af een Caution han för Hr Jacob Bergsteen hoos Lars Anderss. gådt och gafs tilkänna at saken war förlikt at intet der widare käras.

Giästgifwaren Påhl Fischerström i Hammenhög låtit instämma Joen Kock i Wemmenlöf angående 14 D:r smt skuldfodran härflytande af krögeriet han Joen Kock har oplåtit. Warandes begge Parter för Rätten tilstädes och gaf tilkänna det de sins emällan sigh wähnligen förlikt at Joen Kock i ett för alt til Giästgifwaren utan oppehåld betahla 7 D:r hwilken förlikning Rätten under dombs kraft härmed confirmerar.

Hr Ryttmäster Ridderskölds Fru på Borby anhöllt om attest af Tingz Rätten på så mycket Brennewed som dhe wahnligen pläger till Gården bekomma och dertill nödwändigt behöfwa.
Wijdh efterfrågande befant Rätten at Hr Ryttmästaren tillförende bekommit Tings attest på 180 lass Bränne till Gården, och pröfwas at så mycket om åhret nödwändigt behöfwas, hwilket efter begiäran till bewis meddehlas.

A:o 1702 d. 19 februari Continuerade Tingz Rätten

Per Rasmuss. i Wiarp läth andra gången opbuda det halfwa skatte hemmanet N:o 10 i Wiarp som han af sin fader Rasmus Jönss. sig har tilhandlat och förste gång d. 10 octobr A:o 1701 opböds.

Pastoren i Cimbrishambn Hr Anders Berglin låtit instämma Ryttare hustrun Arena Nills Strydsbergz för 4 D:r 11 öre smt warandes på hans Ehrwyrdigheets wägnar tillstädes rector Scolae Peter Fagin.
Ryttare hustrun Arena oproptes liudel:n men förnams intet wara tilstädes beror altså om hon komma och wisa laga förfall.

Gårdsfougden på Gyllebo Jacob Cervin låtit instämma Wemmenlöfs Bymän för dhet dhe eij willia inhägna någre heijor på Gylleboo ägor efter det Contractet dhe derom oprättat.
Samptl:e Bymännen mötte och swarade at dheras jord är så skrin i heijorne at dhe den så ofta icke kunna bruka utan faller dem för beswärligit tilmed söker Jacob Cervin att stängia dem ifrån deras fähdrift och mehra at förbiuda dem drifwa medh deras Boskap i heijorne som länder dhem til förfång i dheras gräsgång.
Jacob Cervin sade om dhe får låf att drifwa med deras boskap i heyorne så blir säden opäten så att ingen nytta blir, och om deras Boskap stänges från Gyllebo ägor så har dhe intet deröfw:r at klaga.
Bymännen sade at General KrigzCommissarien dem sådant låfwat då dhe ingingo Contractet och som dhe hafwa hägnat förr så begär dhe det nu också at hägnet och wehle intet wisa sig deri widrige.
Hwarpå blef aftahlt at hwar och een som dhe tilförende giordt också hädan efter owägerligen skohle hägna och förrätta som contractet det å både syder uthwisar, och Hr General KrigzCommissarien dem tilförende förundt och warit nöijd medh.

Swen Mårtenss. i Gullöse stämbdt Mårten Clemmetss. i Stiby och hans bymän för dhe pantat från honom 2 plogringar och twänne ook för giärdestäppe.
Mårten Clemmetss. i Stiby mötte och berättade at Mårten Matzon i Stiby då han i åhr dykade med gropar för dess giärde finner han neder i marken någre stenar som markeskiähl emillen Gullösas och Stibyarnes gärde lått, hwarföre han eij wehlat stängia längre, och som det synes wara märkesteenar har dhe pantat Gullösa Bymän.
Gullösa Bymän swarade at dhe stängt så långt som dhe alltid giordt tilförende, och synes på groparne at dhe gå längre till änsteenen och hörer til Stiby, men på Gullösa stycken är inge gropar, kunnandes ingen bewise at dheras By tilförende längre stängt än dhe nu giordt, och kan dessa steenar tilförende hafwa legat sammans i diket och fallit ner i gropen, beropa sig eliest på Ingewar i Killerödh som tilförende bodt i Gullösa at han härom må wittna.
Per Ingemarss. i Killeröd om 58 åhr inkallad till wittne aflade Eeden utan jäff och wittnade at han tilförende har bodt i Jullösa och wart ållderman dher för 28 åhr sedan och den tiden stängde Gullösarne eij längre än som dhe i åhr giordt, uthom Stibyerne alltid stängt det stycket som dhe nu willia låta liggia.
Huusmannen Nills Månss. i Gullösa som sig bodt der öf:r 28 åhr och har alltid Stibyerne täpt det giärdet som dhe nu will ifrångå.
Mårten Matzon sade fuller hafwa täpt det giärdet så länge han warit i Stiby som är öf:r 13 eller 14 åhr, men eij wetet af desse steenar i Jorden som äro märke och Råsteenarne och kunna wisa rätte skiähl och at han tilförende täpt för långt, som han mehnar nu bör slippa.
Ålldermannen Mårten Clemmetss. tilstodh at fuller Gullösarne i hans tidh altidh täpt som dhe nu giordt, men emedan steen finnes, mehnar han dhe böra wara markeskiählet, weeta eij at bewisa annorlunda wara täpt.
Resolutio
Det andrager Stiby ållderman at Mårten Matzon i Stiby, hwars Giärdz Gård lycktas wid Gullösarnes stycken i åhr opgropat sitt Giärde och då funnit i Jorden liggandes een steen wedh andre steenar hoos hwilke han håller bör wara Råsteen och rätta markeskiählet emillan Gullösrnes och Stibyarnes Giärdes gårdar, at han eij bör längre hägna än tiull bem:te steen som äre 4 eller 5 fambnar kortare än elliest men Gullösarne eij wehlat det hägna eller mottaga, hwarför Stibyarne dem pantat Påståendes Gullösa ållderman at dheras By eij bör twingas widare att hägna än dhe af ållder giordt och fast i een gammal groop steen finnes hoos hwarandre så kan hända at dhe tilförende at dhe tilförende legat på dike och äre nedfaldne hälst gropen sträcker sig längre än desse steenar, men på deras stycken eij gropas.
Bewisandes dhe medh män som tilförende bodt i Byen att dhe aldrig hägnat widare än som dhe i åhr giordt, kunnades Stiby bymän icke annerledes bewise utan måste Mårten Matzon tilstå at så länge han bodt i Byen altidh hägnat längre, men icke gropat i jorden eller funnit steenarne som rätta markeskiählet kunna uthwisa; Fördenskuld dömmer Rätten at begge Byar bör blifwa wid deras gamble häfd och derefter stänga och hägna deras Giärde, och Stibyarne utan lösen oskadd tilställa Gullösarne deras pant sampt betahla dem i expenser 1 D:r 16 öre smt.

Handellsmannen i Ystadh Hindrich Fortmeyer låtit stämma Håkan Christenson i Borby för skuldfodran 3 D:r 24 öre smt.
Håkan Christenson sade Giällden reeser sig af Nils Åkess. hwarpå han fådt domb för 3 skepper Råg som dhe medh sambnat handh uthtagit, och erbiuder sig gärna den afstå om Hr Handelsmannen det der wille uthtaga.
Hr Handelsmannen opwisar Håkan Christensons handh at han sig förskrifwit till 3 D:r 24 öre dat:d d. 4 febr. 1702 hwilken Håkan Christenson tilstodh.
Resolutio
Det erbuder sig fuller Håkan Christenson att opdraga till Hr Handellsmannen een domb som han på Nills Åkess:n för dhenne skullden erhållit; likwähl emädan handelsmannen opwisar swarandens egen förskrifning på 3 D:r 24 öre smt. Ty förpliktas Håkan Christenss:n til handellsmannen Hindrich Fortmeyer at betahla 3 D:r 24 öre smt iämpte 1 D:r expenser eller lide derföre execution.

Handellsmannen Hindrich Fortmeyer låtit stämma Rasmus Perss. i Borrby för 7 D:r s:t
Rasmus Perss. till wedermähle sade sig hafwa betallt 1 skeppa Rågh som handellsm:n och tilstår och godtgiör 6 sk. säijer widare at dhe warit förr wid tinget och warit förlikt at då han war Trompetare sköth han een hund i hiell och låfwat 2 D:r smt.
Handellsmannen swarade at han blef beeten af hans hund då han war Trompetare på landet, och sköth hunden ihiell har han något derpå tahla då at dhet skeer på lagligt ställe.
Resolutio
Det dispeuterar fuller Rasmus Perss:n skullden så wida, at han derpå betallt een skeppa Råg och at Hr Handellsmannen låfwat honom 2 D:r för een hund som handelsmannen för honom ihiell skuth; Likwähl emädan handelsmannen allom godtgiör 6 sk. för den skeppa Råg, men icke will swara honom till hunden som han för många år sedan i hiell skuth för det han af honom blef biten med mindre han lagligen tiltahlas; Altså tilfinnes Rasmus Perss. till Hr handellsmannen at betahla dhe åtherstående 5 D:r 16 öre smt eller lide derföre execution.

Handellsmannen Hindrich Fortmeyer stämbdt Per Christenss. Holmbo för 9 D:r smt hwarföre han Caverat och Mårten Jönss. skyldig warit, nekandes Christen Holmbo skullden.
Fortmeyer berättade at Christen Holmbo i Hr Ryttmästarens praesence sade godh för bem:te skuld at han derföre wille betahla 6 D:r smt och har derpå sedell den han i hast intet kunde finna, men intet kunde förmoda at han det wille neka som han nu giör.
Christen Holmboe nekade widare, och tilfrågade handellsmannen hwarföre han intet först söker hufwudmannen.
Handelsmannen swarade at nog bekant är at den andre intet äger utan denne har niutet hans goda då han kom til gården hwarföre och Christen Holmbo i Hr Ryttmästarens Ridderskölds praesense låfwade willia på den andras wägnar betahla 6 D:r smt begiärer få dilation at opsöka den sedell han fick derpå hade eij tenkt at han det skulle neka som han nu förnimmer.
Interlocutoria
Såsom Per Christenson nekar skullden och handellsmannen begiärer dilation att skaffa bewis det Per Christenss. låfwat för Mårten Jönss. at betahla 6 D:r smt; Altså opfattas saken till nästa Ting då parterne sig med nöijaktige skiähl hafwa att infinna och derpå få entel. domb.

Jacob Cervin stämbdt Christopher Tromma för 3 D:r 5 öre som Christopher skall wara skyldig till Ryttaren Thomas Tydskes hustru i St Oluf.
Parterne woro bägge tilstädes, men nekade Christopher att wara der ringaste skyldig utan at han riktigt till Ryttaren betalt alt hwad dhe sins emillan haft.
Jacob Cervin frågade om han emädan Ryttaren är borte kan giöra sin Eedh at han honom intet skyldig är, så will han wara tilfredz, hwartill den andra swarade sig det med trygt samweete kunna giöra.
Nämbden betygade at Christopher alltid warit sanfärdig och af god frägd, hwarföre honom Eeden tilläts, den han med hand å book aflade, och blefwe dermedh Parterne åthskillde.

Borgmäster och Rådh i Malmoe genom deras skrifwelse af d. 1 hujus begierte få inprotocollerat een obligation af 12.000 D:r smt som Hr General krigzcommissarien Wählborne Jöran Adlersten af dhe publique medell fådt till låhns nembl. af Malmoe skohla 5.000 D:r smt och af Malmoe Barnhuus 7.000 D:r smt för hwilket låhn bemelte Hr General krigzCommissarien pantsatt Giersnäs Gårdh och Godz med flere hemman och lägenheeter som o dess obligation under d. 31 octob A:o 1701 med bifogad Jordebook af siättepennings Commissionen under Hr öfwerkrigz Commissarien wählb:ne Swän Erlandson Ehrenflychts hand dat:d d. 25 octobr A:o 1700 förmähles som oplästes och copia ad acta lades och således till dhe publique huusen säkerheet påtecknas, warandes der iblandt dhe här i häradet belägne hemman Nembl. Jerresta häradh Tommerop sochn Wirresta By N:o 5 Nills Mathiss. och Boo Trulls. 3/8 hemman, N:o 10 ibm Offe Erlands. 1/3 hemman. Tommerop Tågerop N:o 8 Mårten Truedss. 3/8 hemman , N:o 4 ibm Mårten Perss. och Håkan Anderss. 3 /8 hemman, N:o 1 ibm Jacob Månss. och Nills Anderss. nu Mikell Anderss. ¼ hemman, N:o 9 ibm Mikell Anderss. 3/16 hemman. Wranerop N:o 2 Jeppe Bertellss. 1/16 hemman. Jerresta sochn Grödstorp N:o 6 Hans Perss. nu Per Hindrichss. 1/8 hemman. Stiby sochn och By N:o 26 Swän Anderss. och N:o 27 Ingwar Swänss. 1/16 hemman, N:o 28 ibm Nills Fris och Jöns Perss. 1/16 hemman.

Hr Rådman wählwise Magnus Krabbe i Cimbrishambn låtit stämma Hans Swänss. i Glimminge för skuldfodran 2 D:r 20 öre; och gafs tilkänna at saken war förlikt at deri eij widare käras.

Än [Magnus Krabbe] stämbt Jeppe Arfwedss. i Komsta för 6 D:r 20 öre, gaf tillkänna at saken war förlikt at han intet derom widare kärar.

A:o 1702 d. 20 februari Continuerade Tingz Rätten

Cornetten Johan Törners hustru Britta Dorothea Pohle låtit instämma Tuue Trullss. och Lasse Perss. i Karleby för bröstfälligheet som finns på Qwartermästare Bostället i Carleby som dhe sig påtagit at swara till då dhe kommo till Gården och war Cornetskan sielf tilstädes och bägge swaranderne til wedermähle.
Cornetskan inlefwererade det Contract som dem emillan blef oprättat då dhe Gården A:o 1701 om wåhren tillträdde som oplästes och lades ad acta.
Än inlefwererade een resolution af Hr vice Gouverneuren i Malmöe att cronans Befallningsman skall assistera och tilhålla Tuue Trullss. och Lars Perss. att dhe effterlefwa och praestera hwad dhe effter Contractet om Gårdens Byggnad sig påtagit.
Tuue Trullss. och Lasse Pärss. inlefwererade lika lydande Contract förmehnandes med skiähl icke kunna förplicktas på ett åhrs tidh att opbygga een heel Gårdh som andra i många åhr ruinerat hafwa och intet bekommit dhet timmer och den hallm som dhe i contractet låfwas icke häller få sittia odrefne(?) längre än som nu warande Qwartermästare will tillåta.
Cornetskan beropar sig oppå det henne af Hr öfwerste och vice Gouv:n meddehlte remissorial och på det med Bönderne oprättade Contract att dhe böra swara til Gårdens Bröstfälligheet, att den kan blifwa så god som ett swarsgådt Bondehemman.
Parterna råddes til förlikning som dhe låfwade willia försöka om det kan blifwa något skiähligt på begge sidor.

Pehr Jeppess. i Jerresta stämbdt Jeppe Mikellss. i Cimbris angående den saak som Per Jeppess. frånwarande emoth dömbdes.
Anders Nillss. i Gislöf inlefwererade Citationen och gaf tillkänna at dhe sig förlikt så at eij widare käras.

Enkian Hanna Mikell Mårtenss och dess med intressenter låtit instämma Gunnar Elofss. och hans sohn i Gislöf angående deras Rusthålds hemman och war begge Parter tillstädes.
Käranderne klaga at Gunnar Elofson intet will beqwäma sig att participera högre i munteringen än som tilförende, hwarföre Cronans Befallningzman bedt dem stämma honom för Rätten.
Rätten frågade om dhe hade warit wid Gouvernamentet med det besked dhe finge senast och hwadh resolution derpå är fölgd? R:t Neij.
Cronans Befallningzman berättade att han låtit säija Gunnar ifrån Gården, der han intet will swara til Rusthållet som fodras, eller sig med dem förlika will, hwilket Gunnar på tilfrågan tilstod, blefwe så rådde til at widare söka förlikning.

Cronans Befallningzman ställte för Rätta Qwinfolket Bolla Månsdotter om 30 åhr som låtit lägra sig andra gång.
Bolla Månsdotter bekände på een dräng som tillika medh henne tiente hoos Mantals Commissarien Magnus Löfbergh, hwar hon war amma, och sedan han henne lägrat begaf han sig för trosspojke medh Rytteriet till Liflandh har födt Barnet 8 dagar för Mikellsdag och blefwen häfder Juhl tilforende.
Nembdemannen Oluf Frenness. sade at genast ord gick at hon warit lägrat af drängen.
Cronans Befallningzman berättade at Commissariens hustru hwar hon är i tienst har skrifwit honom till och sagt god för Böterne.
Resolutio
Såsom Bolla Månsdotter andra gången begådt lönska läger, Ty dömmas hon at böta 10 D:r sampt stå 2 söndagar på pliktepallen och sedan oppenbara skrifft.

Fru Cornetskan Dorothea Pohls med andre parterne Tued Trullss. och Lasse Perss. i Carleby instodo och gefwo tillkänna at dhe eij kunna komma öfwerens om Bröstfälligheeten på Qwartermäster sätet.
Resolutio
Ehuruwähl Tuue Trullss. och Lars Persson hafwa påstådt att dem icke skiähligen kan påbördas at swara till så stor Gårdefall som af dem fodras, alldenstund dhe icke än fullt warit ett åhrs tid wid gården, och att den för dem war alldeles förfallen och bröstfällig, så att dhe som nykombne til Gården emoth huusesynen eij kunna opbygga det som dhe andre i många åhr låtit förfalla, och fast i den skrift som dhe widh tilträdet på Gården af Hr Cornetten finge förmählas at dhe böra swara til Gårdens bröstfälligheet så hafwa dhe icke medh godwillia hwarken Gården emottagit eller annorledes om bröstfälligheeten ingådt än at dhe skulle deremoth stadigt fådt beboo Gården, hwilket Hr Cornetten sedan han strax derefter avancerade från hemmanet dem eij kan försäkra; likwähl emädan den skrift som widh Gårdhens tilträde dhe med Hr Cornetten i goda mäns öfwerwarande oprättat uthtryckligen innehåller att Swaranderne påtaga sig att swara til Bröstfälligheeten så wida som det kan fodras till ett Bondehemman och Hr Cornetten sielf till den Byggnat som fodras till Qwartermästar Säthe.
I ty har Rätten sådant af den håldne huusesynen ärhällit och pröfwat att swaranderne effter deras accordh bör swara til dhe i huusesynen på östra längan satte 4 D:r smt. Sammaledes till dhe 9 D:r på wästre längan, och på Norra längan sedan Byggnaden till monteringz stalletmed warande är afdragit 23 D:r 24 öre smt som giör tilsammans 36 D:r 24 öre smt. Warandes dhe för Södre Längan alldeles fria och hafwa deremoth af Hr Cornetten at undfå(?) dhe i skriften dem låfwade 2 st Böketrän som åtherstående lasset långhallm, hwadh ströösäden angår: Så bör swaranderne dhe 24 skepper Råg effter accord änten in natura eller det derå satte wärde a 24 öre skeppan til Hr Cornetten åtherbetahla.

Joen Kock i Wemmenlöf låtit stämma Bengt Lasson sammastädes angående olofl:t krögeri och öhlsahl som honom til förfång brukar som städt Eensam krögeriet der i byen af Giästgifwaren i Hammenhög och åhrl. Derföre geer honom een wiss penning.
Bengt Lasson war til wedermähle kunde intet neka at han håller öhlsahl, men förmehnte att ingen kan honom förmehna sig ärligen at nähra med hwad han kan. Joen Kock sade at han giör honom stort intrång har låtit förbiuda honom det på sochnestämma och eliest, men oaktadt allt detta håller han lika fullt öhlsahl.
Giästgifwaren Fischerström tilstår at han städt Joen Kock krögeriet der i Byen torpet derhoos Badh han må dherwidh handhafwas, och den andra plikta som twärt moth Giästgifware ordningen handlar.
Resolutio
Alldenstund Bengt Lasson icke kunnat neka att han har brukat öhlsahl förmenandes det wara honom tillåteligit när han sig ärlig derwid nährar oaktadt at det icke allenast strider moth Giästgifware ordningen, uthan och på Sochnestämma warit förbudit; Ty dömmas Bengt Lasson derföre at Böta 10 D:r smt sampt hädan effter at ophöra med alt krögeri och öhlsahl wider laga plikt hwar gång tilgiörandes.

Än Joen Kock i Wemmenlöf låtit stämma Joen Håkanss. dersammstädes angående olofl:t öhlsahl han honom till förfång brukar som det städt af Giästgifwaren i Hammenhög och åhrl:n derför betahlar een wiss genant.
Allmogen besannade och han håller öhlsahl. Joen Håkanss. war intet tilstädes icke heller någon på dess wägnar.
Joen Kock bewiste medh stämbningen att swaranden i laga tidh är stämbdt, sade at han sedt honom här wid Tinget, men weeth intet hwarföre han sig undanhåller.
Saken opskötz något om han kan framkomma och wisa laga förfall.

Cornetskan i St: Oluf Dorothea Pohls låtit instämma Lars Johanson i Stiby för 80 D:r smt sampt 40 D:r hwarpå han skall hafwa obligation, hwilka bägge Poster skohle wara uthlagde för Samuel Fikenbom till målsägarene angående det dråpet som han på Jacob Berg begådt, men icke niutet pardon som deremoth låfwades.
Lars Johanson war eij ännu som han låfwat kommen ifrån Albo härad dit han för till Tinget war blefwen stämbd som han förste dagen här wid tinget til känna gaf.
Fru Cornetskan badh få afhöra någre wittne som i denna sak äro instämbde. Nembl. Pastoren i Herresta Hr Carl Dahlgren och Jöns Hermandss. i Efweröd inläggandes een skriftel: attest af hwarthera, hwarefter hon begiärer sluth berättandes at Lars Johanson har låtit för dhe 40 D:r instämma Hr Cornetten wid Allbo härads Ting, hwaruppå än ingen äntelig domb är fölgdt.
Pastoren Hr Carl Dahlgrens attest aff d. 20 febr: innewarande åhr och Jöns Hermandsons af d. 21 Jan: oplästes, hwilka för Lars Johansons frånwaro skull denne gången icke kan tillåtas at beeedigas.

I saken emillan Enkan Hanna Mikell Mårtens och hennes son Mårten Mikellss. och Swän Pärss. som låtit instämma Gunnar Elofss:n och hans son Elof Gunnarss. angående deras Rustningz Gårdar, Instodo tillika medh sonen Elof Gunnarss. sig med dem således förlikt, at han hädan efter swarar till een tredie dehl uti alle uthlagor till monteringen, och att dhe skohle wara lika dehlaktige i monteringen iämwähl lika betahla kyrkans landgille, men dock Ellof allena bruka Gården, och Gunnar swara till uthlagorne för A:o 1701 til Monteringen som den af Elof Gunnarss. oprättade och för Rätten opläsna skrift dat:d 20 febr 1702 förmähler och nämbdem:n Anders Swenson i Tågerop och Anders Nillss. i Gislöf underskrifwit. Anhölle elliest at Gunnar måtte tilfinnes genom domb de resterande uthlagor att betahla, men hade intet bewis hwad det sig belöper hwarföre Rätten unte dem dilation till nästa ting, med bewis at inkomma så frampt dhe md Gunnar eij kunna förlikas.

Nämbdemannen Mårten Nilss. i Tommerop inlefwererade syn som Nämbdemännen Anders Kock och Erich Swenss. efter ordre förrättat på N:o 10 i Tommerop som Anders Swänss. åboer och ligger till Mårten Nillssons Rusthåldh, hafwandes Nämbden befunnit 45 D:r smt bristfällighet på Gården och tilstodo på deras Eedh Rätt wara synat hafwa och elliest af hans egendomb een dehl wärderat af hästar, swin och kor som Mårten Nillss. begiär honom till säkerheet måtte inprotocollera Nembl. 1 skämlet häst om 10 D:r een dito om 7 D:r een brun hoppa om 4 D:r, ett stycke otruskit korn 6 D:r, 9 st swin 8 D:r, twänne stuth kalfwar 7 D:r, 4 st fåhr á 5 sk. giör 5 D:r.

Erich Swänss. i Jerresta anhöllt om twänne af Nämbden at syna ett hans Rusthålds hemman i Jerresta N:o 24 som Hindrich Jönss. och Lars Nilss. åboer . Blef altså dertill förordnat Per Nilss. i Wiarp och Matz Ohlss. i Glimminge.

Boo Trullss. i Wirresta läth opliusa een swart hielmat stutkalf om 1 åhr twestyfd medh een skuur under på högra öhret hwilken Nämbdemannen Anders Kock och Mikell Anderss. wärderat för 10 sk.

Arfwed Håkanss. i Wemmenlöf läth opliusa ett drifte gimmer lam med klyfte i högre örat, swart grimmet och swart.

Erich Hanss. i Tommerop läth opliusa een hornet hwit wäder, styfwat det högra öhrat och det wänstra een hiulning, wärd 1 D:r smt.

Rasmus Ohlss. läth opliusa ett ungt swin medh högra styfwat öra och een skur i wänstra wärd 3 sk.

Commissarien Magnus Löfbergh låtit opliusa 1 drifte stoh om 14 åhr brunt medh [bomärke] och wärderat för 3 D:r smt.

Än een rödsotet wallach om 15 åhr wärderat för 2 D:r

Än een rödbläset häst om 12 åhr wärderat för 3 D:r och ska oskholt(?) på begge fötterne.

Hans Nilss. i Bersiö mölla androg för Rätten huruledes om Mårtens mässo tidh genom een olykelig Eldzwåda Bersiö Qwarn och alle huusen om Nattetiden i aska lades så att han hans hustru och folk med nöd undsluppe med lifwet, men all egendom opgick i röken, så att han deraf eij fick rädda annat än dhe lefwande creaturen och således är giorder till een fattig man der han tilförende war behållen, anhåller att få någon Brandstod till sin oprättelse at kunna igen opbygga huusen.
Nämbden och allmogen betygade det han städze warit en flitig och arbetzsam man som stodh sig mycket wähl, men nu förlorat allt sitt goda både sädh och annat gådt.
Om ellden berättade han således dhet han intet weeth huru den är löskommen, medan ingen af dem wiste för än han om natten waknade och fick see lysa klart igenom fönstret, då hade redan ellden intagit dörren att han måtte uth genom fönstret och war då lågan gångit öfwer allt, så at ingen redning stod, säyer sig medh eedh sådant willia bekräfta, och at han eij weeth huruledes ellden är uthsluppen så at det intet skedt med wårdslösheet. Efter allfwarsam förmahning aflade Hans Nilss. wåda eden medh handh å book.
Nämbdemännen Erich Swänss., Mårten Nillss., Oluf Fränness. och Per Nillss. som kändt Gården och warit förordnade att mäta skadan på hans huus inlefwererade deras förrättning, opförandes skadan på huusen till 371 D:r smt, mädan det warit een wällbebygt Gårdh medh twänne behålldne Qwarnar.
Hans Nillss. inlade een opsatz på sina löösören som förbrände äre, hwilken sig bestiger til 402 D:r smt, det mästa i säd och korn, säyandes hafwa mist långt mehra som allmogen besannade.
Rådman i Cimbrishambn Magnus Krabbe instod wid det samma och berättade att han för denna Qwarn och Gårdh Rustar, ärnar sielf den opbygga, hwartill han skaffat sig deels materialier, sade och ärnat låta uthsäija Hans Nilss. andra dagen efter Qwarnen brand.
Hans Nillss sade at han icke til sådant haft orsak emedan han icke allenast skattat och skyllat årligen riktigt uthan har tagit moth een förfallen Gårdh och Qwarn och sielf det mästa opbygt som han kunde bewisa med granskning der den icke war förbränd, men dog allom är bekandt har också han alltid erlagdt Brandstuden, så efter ofta den är uthgången så och städd Gården och Qwarnen i sin liftidh, hwilket Hr Rådm:n tilstodh, så att Rätten sådant dem tillbehörigt uthförande lämbnar.
Resolutio
Såsom Hans Nillss:n i Bersiö Qwarn fylt wåda Edh och mäthesmännerne mätat skadan på huusen till 371 D:r föruthan at Hans Nillss. mist sin egendomb den han opförer till 402 D:r smt; Altså tildömmes Hans Nillss. efter förordningen om Brandstudens gifwande och tagande at niuta Brandstud 280 D:r smt till oprättelse och hielp at opbygga Gårdh och Qwarn.

Per Swänss. i Wemmenlöf som låtit instämma Christen Påhlss. i Ramkulla för 10 skepper strö Råg framkom och anhöllt om sluth i saken efter dhe skiähl och documenter han ingifwit hälst han förnimmer dess Contrapart intet lärer denna gång komma tilstädes. Christen Påhlss. påroptes åther liudeligen men war hwarken sielf eller någon uppå dess wägnar tilstädes.
Resolutio
Såsom Christen Påhlss. hwarken sielf eller genom laga fullmäktig sig widh Rätten infunnit icke heller låtit tee laga förfall och käranden bewist fodrans riktigheet; Ty dömmas Christen Påhlss. at betahla dhe 10 skepper ströö Råg til Per Swänss. eller dess wärde a 2 sk skeppan, iämwähl i expenser 1 D:r 16 öre smt, och böter 1 D:r för utheblifwandet ifrån Rätten, dog står honom frit nästa ting sedan dommen är honom kundgiordt at tee sine förfall och saken åther winna om han så kan och gitter.

I saken emellan Pastoren Hr Anders Berglin i Cimbrishambn som låtit stämma Ryttare hustrun Arna Nills Stridzberg i Tommerop för 4 D:r 11 öre smt påroptes parterne och instodh fullmäktigen Fagin på pastorens wägnar och anhölt om sluth i saken. Arna Nills Stridzberg påroptes åther liudel:n men war intet tilstädes.
Resolutio
Såsom Arna Nills Stridzberg hwarken sielf eller genom någon fullmäktig comparerat icke heller låtit tee laga förfall; Altså tilfinnes hon dhe 4 D:r 11 öre smt til Hr Pastoren at betahla, iämpte 1 D:r i expenser och för uthe blifwandet ifrån Rätten böta 1 D:r smt dog tillåtit efter processen nästa ting sedan dommen henne kundgiordt är saken at åtherwinna om hon så kan.

Joen Kock i Wemmenlöf påminte om sluth i saken emillan honom och Joen Håkanson i Wemmenlöf angående olof:t krögeri.
Joen Håkanss. påroptes åther liudeligen men war eij tilstädes icke heller infand sig någon för honom at swara.
Resolutio
Såsom Joen Håkanss. hwarken sielf eller genom någon fullmäktig sig till wedermähle infunnit, icke heller tedt laga förfall och allmogen intygat det han brukar öhlsahl; Altså tillfinnes han derföre efter Giästgifware ordningen at plikta 10 D:r smt sampt medh öhlsälliande hädan efter at innehålla wid laga plikt tilgiörandes Böter och för utheblifwandet 1 D:r smt. Ståendes honom frit nästa ting at tee sitt förfall och saken återwinna om han så gitter och kan hafwa skiähl dhertill.

Insinuerades een Syn daterad d: 28:de octobr förledit åhr som nämbdemännen Mårten Nillss. i Tommerop och Anders Kock i Tågerop hållit tillika medh Commissarien och ländzmannen wählb:de Magnus Löfberg uppå halfwa hemmanet N:o 4 i Tågerop som ligger under säthesgården Giärsnäs och Håkan Kurre nu sidst åboedt men för dess armodh frånflyt och ruinerat sig efterlåtit, Betygandes bröstfälligheeten öfwer allt på hemmanet som dhebem:te dheras syn uthfördt till 77 D:r 8 öre smt föruthom den bröstfälligheet Hr häradzhöfdingen Seth förleden sommar på samma hemman låtit reparera på tak och timmerwärk och dhe äfwenwähl till 10 D:r smt taxerat. Berättandes derhoos att dhenne Håkan Kurre sitter i fattigdomb och äger ingen ting till bästa. Tillståendes eliest dhenne dheras förrättning oppå dheras eedh hwilken oplästes och ad acta lades.

1. Chronans Befallningzman Wählb:de Elias Löfbergh Insinuerade i Rätten åthskillige restlängder och Specificationer som han des förledit åhrs Räkningar måste allegera hwilken han begiär Tingzrätten wille examinera och efter befinnandet verificera, hwarföre nämbden och närwarande allmoge förmantes härom betyga och säija hwadh i sig är sant och företogz altså först RestLängden för A:o 1700, hwilken liudeligen oplästes, Betygandes Nämbden och allmogen at den rest som een hwar deri påföres ännu hoos dem innestår och för fattigdom eij har kunnat betahlas.

2. Än restlängd för samma åhr öfwer dem som heelt äro förarmade och eij kunna betahla hwilken äfwenwähl af nämbden och allmogen tilstods wara i sanning.

3. Än restlängd pro A:o 1699 på det som till datum ännu uthestår, hwilken nämbden och allmogen betygade wara sanfärdig.

4. Än een dito för samma åhr på dhem som omöijel: kunna betahla, hwilken äfwenwähl besannades af nämbden och allmogen wara sanfärdig.

5. Än rest längd pro A:o 1701 hwilken i lika måtto befants riktig och at dhen rest som een hwar deri påföres ännu utestår.

6. Än Extraord:rie afkortningz längd pro A:o 1699 hwilken medh dess deri författade omständigheeter befants i sanning.

7. Een dito pro A:o 1700 som tilstods wara i sanning.

8. Än Specification på någre restantier hoos een och annan sedan Anno 1696 som af förseende utur längderna warit slutne hwilken Nämbden och allmogen tilstodh i sanning wara.

9. Än Specification på åthskillige hemman som stå för högt i Ränta öf:r hwilka Hr:r Siette penningz Commissarierne projecterat een förmedling, Betygandes Nämbden och allmogen at hemmanen till intet högre kunna swara.

10. Än Specification på officerarne och civil Betienternes Boställen som tilstods wara riktig.

11. Dito på sochne handtwärkarne, hwilken i lika måtto tilstods wara riktig.

12. Dito Specification pro A:o 701 på sakören och dhem som derföre äro afstraffade som sammaledis af nämbden och allmogen tilstods wara riktig.

13. Än Specification på öde och obrukade hemman pro A:o 1701 som befants wara riktig.

14. Dito på optagne heman och Räntor på friheet som sammaledes berättades wara riktig.

Uthaf alle föreskrefne documenter finnes ad acta lika lydande exemplar.

Corporal Iffwar Gadzberg läth efter liusa 4 st. kallfwar som äro från honom bortkomne warandes dhe 2:ne swarthiellmade tiurkalfwar, 1 swart grimet Qwigekalf medh en hwit streck på sned öfwer näsan och 1 liten blek(?) stiernet dito. Alla således märkte at högra öret är afskurit twänne rist i stubben och een rist i wänstra öret.

Tillbaka till Domböcker