1703ht

Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

Anno 1703 d 20:de Octobr höltz ordinarie hösteting medh Jerresta häradh.

Ryttaren Nills Torstenss. i Cimbris stämbd Pehr Hanss. i Stiby för innestående tienste löhn.Per Hanss. swarande tilstädes, men icke Ryttaren Nills Torstenss. utan berättades at han war siuk hemkommen ifrån mötet, icke dess mindre berättar Pehr Hanss. at han är förlikt medh Ryttaren och betallt honom omkostningen på stämbningen.

Fru Lieutnanskan Annika Mahnfelt låtit stämma Corporalskan Karina Rosenlundh i Gislöf för 6 D smt skuldfodran. Men ingen thera parten tillstädes, uthan gaf Giästgifwaren Fischerström tillkänna att saken war förlikt.

Drängen Tönne Plogss. låtit stämma Pehr Nillss. i Wirresta för 2 D:r smt Käranden tillstädes, och på Per Nillsons wägnar der Broder Oluf Nillss. som tiener i Stiby, berättandes at han samme 2 D:r til Tönne Plogss. skyldig är, och hans broor allena gådt i Caution låfwar medh första at betahla. Drengen Tönne will gee dag till Mårtensmässe. Swaranden beklagar sin fattigdomb.
Resolutio
Såsom å Swarandens wägnar dess Broder Oluf Nillss. i Stiby har mött och tillkänna gifwit att han är sielf skulldenär och Brodern för bemelte 2 D:r smt allenast gådt i Borgen, och swaranden unt dag medh betahlningen till nästkommande Mårtens mässe; Altså dömmes Oluf Nillson bem:te tidh dhe 2 D:r smt iempte 1 D:r smt i expenser som hufwudmannen til Tönne Plogss. att betahla eller lide derföre execution; Skulle ingen tilgång hoos Oluf Nillss. wara då löftesmannen derföre att häfta.

Tönne Plogss. i Stiby låtit stämma Lasse Anderss. ibm för ½ pund korn och 6 sk smt penningar, warandes begge parter tillstädes. Lasse Anderss. tillstodh sig skyldig wara beer om dilation intill han kan dhet åstadkomma. Parterne förliktes således at han betahler till Juhl och käranden sielf består Expenserne.
Resolutio
Såsom Parterne sig således har förlikt att swaranden nästkommande Juhl betahler till käranden 10 skepper korn och sex mark smt penng:r som han honom skyldig är; Altså dömmes swaranden det at hålla eller lide derföre Execution. Expenserne efter dheras förrening ophäfna.

Handelsmannen Jöns Holgerss. i Cimbrishambn stämbt Jöns Larss. i Jerresta mölla för een D:r 16 öre. Ingen af Parterne tillstädes uthan gaf Erich Månss. tillkänna at saken war förlikt.

Rusthållaren i Gislöf Anders Nillss. och dess med interessenter låtit stämma Ryttaren Nills Anderss. i Glimminge för een Ryttare häst han för dhem har omkommit. Ingen af parterna tilstädes uthan gafs tillkänna at dhe medh Ryttaren war til möthet.

Hans Matzon i Wahlby låtit stämma Måns Ohlss. ibm för åwerkan på dess åker och Eng. Jeppe Nillss. i Wallby mötte på Parternes wägnar och berättade att dhe sig förlikt. Inlefwererade stämbningen til wårteckn.

Joen Kock i Wemmenlöf låtit stämma Måns Mårtenss. i Jerresta för 9 D:r smt. Käranden war tillstädes men ingen på swarandens wägnar, och bewiste edeligen medh Anders Nillss. och Jöns Trullss. i Jerresta att dhe hörde at stämbningen widh kyrkan för swaranden oplästes. Opsättes alltså till widare moth tingets sluth.

Joen Kock låtit stämma Per Swänss. i Wemmenlöf för 19 D:r smt skuldfodran. Käranden allena tillstädes gaf tillkänna at saken war förlikt at han dhenna gång eij widare kärar.

Dieterich Påhlss. låtit stämma Tued Anderss. i Baskemölla för ett lamb af lege fåhr. Begge Parter wore tillstädes, och klagade käranden att han legt 4 st fåhr och 2 st sommarlamb ett af lammen fick lamb ef:r sommarn som altidh pläger tillhöra den som föder det. Tued Anderss. sade at dheres förord dem emillan således war att hwar skulle äga hälften, hwilket han begiär medh Eedh at erhålla, eller det Contraparten differerar. Käranden wille eij emottaga eeden uthan förliktes således att swaranden betahlar 12 öre smt för lambet, hwilket han och genast wid ting bordet giorde.

Mårten Clemmetss. i Stiby låtit stämma Håkan Hanss. i Hammarhuset för ett föll i hästebyte. Nämbdemannen Anders Kock gaf tillkänna at Parterne sig i saken, förlikt och till wårteckn inlefwererade stämbningen.

Commissarien Löfbergh såsom Cronans ländzman låtit instämma drängarna Swän Månss. och Tönne Plogss. för sabatz brått om een söndag medh slagzmåhl. Drängarne mötte och skrifwaren Nills Nillss. befullmäktigat på Commissariens wägnar som sitt förfall skriftl. tillkänna gaf. Swaranderne neeka alldehles at hafwa begådt något slagzmåhl, uthan altidh warit wänner och stundom med leek bråttats, men aldrig slagit hwarandra. Nills Nillss. sade eij annat bewis wara än att Pastoren Hr Abraham sådant för Commissarien angifwit.
Tönne Plogss. sade sig tiäna Prästen, men hans huusbonde aldrig tahlt honom dherom till, uthan natten tillförende blödde han näseblod, hwaraf han som oftast nödh hafwer, fick så prästens Barn see at han war blodig på sin siorte krage, då han sade min näse blödde i natt, men dhe wille antel. påstå dhet han hade slagets, hwilket han dog intet giordt.
Lasse Johanss. Hiort i Stiby berättade at söndagen efter middagen kom een skogboo åkandes medh wagnshiul at sällia, då sankades åthskillige af Bymännen som köpte hiulen hwilket skedde i Hans Åkesons Gårdh, hwarest dess dränger också wore, gaf så Hans Åkess. dhem först ett paar kanner huusdricka, badh så samptl. Bymännen som wore 18 tiltahlet församblade, att han wille unna dhem een fierding dricka at skiänka till likiöp på huden, hwilket dhe finge, men icke hördes dhet ringaste at anten dhen eena eller andre slogz eller hade något ont moth hwar andra, och då dhe hade druckit wille Hans Åkess. ingen betahlning hafwa för drickan, uthan war somblige som lade ett öre fram, att han eij bekom mehr än 6 öre smt för heela fierdingen. Någre af Stiby Bymän wore tilstädes sade sig fuller icke hafwa warit dherhoos, men icke hördt ett sådant slagzmåhl war skedt.
Hans Åkess. war tilstädes och sade at han icke förnam til dhet ringaste klammeri.
Nills Nills. som warit der tillstädes aflade dess wittnes eedh och sade sig warit der een liten stund, men förnam icke något slagzmåhl.
Resolutio
Såsom swaranderne inständigt neka till något slagzmåhl å kärandens sida icke heller något bewis är andragit, Rätten widh ransakningen icke heller funnit dhem skyldige; Altså befrias dhe för detta käromåhl. Actum ut supra.

Commissarien Löfbergh låtit instämma efterfölliande att hafwa försummat Predikan sidste Bönedag.
Nills Fris i Stiby sade sin hustru hafwa warit i kyrkan och han måste wara hemma hoos ett litet barn, medan han eliest ingen annan menniska har, och eliest hans huus så förfallit at han hwarken äger stånge eller dörr och eij annat än stoor fattigdomb.
Dhe tillstädes warande af Bymännen samtygade så sant wara. Sammaledes skrifwaren Nills Belting.
Joen Håkanss. sade sig legat siuk samme gång. Allmogen betygade dhet samma, och att han nyligen opkommit och intet än frisk är.
Oluf Nillss. sade sig hafwa sutit i wapnhuuset har inge kläder at skyhla kroppen medh, eller gå iblandt folk. Allmogen betygade så sant wara.
Nills Nillsons hustru sade alla i huuset warit i kyrkan så när som hon som war hemma hoos ett spätt Barn, hwarefter hon näste Söndagen före gådt i kyrka.
Åke Nillsons hustru wiste sig ingen dag uthan lades ned 3 dagar efter hwilket Bymännen och besannade.
Håkan Anderss. sade sig hafwa alle Bönedagerne warit i kyrkan, tillstädes warande Bymän sade sådant sant wara, hwilket och Mårten Clemmetss. och Åke Nillss. eedel. intygade, hans hustru war hemma hoos twå späde Barn och eij något annat folk.
Lasse Books hustru. Mannen warit i kyrkan och hustrun wahnföhr att twå måste leda henne när hon skall gå, har och små barn.
Måns Nillss. hustru är elendig siuk som allmogen betygar.
Jöns Persons hustru legat siuk och öfwer sine 80 åhr, hwilket allmogen besannade.
Mårten Tillofs hustru har späda barn och han och tienstefolket i kyrkan som grannarna besannade.
Lusse Oluf Nillses har månge små stackars barn och mannen i kyrkan.
Mårten Anders hustru gick på fallande footh och wijste sig ingen stund fri.
Hiertrud Per Matz bodde då intet i sochnen utan i Skreppebo i ett annat häradh.
Drängen Swän Månss. warit i St: Olofh efter klockarens sedell dersammastädes.
Lasse Andersons dräng. Mathfolket warit i kyrkan och han hemma hoos små Barn, mädan han war ofrisk dhet hans mathfader besanner.
Komsta Mårten Möllnare. Hustrun den tidh legat dödhsiuk, och hade dherhoos små siuke barn hwilket allmogen och kärandens fullmäktig besannade.
Håkan Anderss. uthgammel och siuk, hustrun i kyrkan.
Christopher Anderss. ibm hustrun i kyrkan och han hemma hoos 6 st små barn.
Resolutio
Såsom till swarandernes laga förfall för Rätten intygat är, att Nils Frises hustru warit i kyrkian, och han allena hemma hoos ett litet barn; Joen Håkenss legat siuk; Oluf Nillss för nakenheet skull stådt i wapnhuset; Nills Nillsons hustru nyligen kommen uhr barnsäng och allena hemma hoos Barnet; Åke Nillssons hustru gådt på fallande footh; Håkan Anderson warit i kyrkan och hans hustru allena hemma hoos sine små Barn; Lasse Boks hustru siuk; Måns Nills hustru sammaledes; Jöns Persons hustru likaså; Mårten Tillofs hustru allena hemma hoos späda Barn; Lasse Olufs sammaledes; Mårten Anders hustru på fallande footh; Gertrud Pehr Måns bodt i någre åhr i annat häradh, drängen Swän Månss. i kyrkan i St: Olofs; Lasse Anderss. siuk och allena i huset. Komsta Möllaren haft död siuk hustru; Håkan Anderss uthgammal och swag allena hemma och hustrun i kyrkan; Christopher Anderss hoos 6 små barn allena och hustrun i kyrkan; Altså blifwa samptl swaranderne för detta klagemåhl befriade.

Handelsmannen i Cimbrishambn Peter Mörck låtit instämma Anders Nillss. i Walby för 2 D:r smt. Parterne tillstädes och tillstodh Anders Nillss. skullden, och låfwade betahla till Mårtensmässe beer ansee hans fattigdomb. Handelsmannen säijer sig intet längre kunna dröija, begiär interesse 28 öre mädan det påstådt i 6 åhr.
Resolutio
Såsom Anders Nillss. wedgådt skullden som länge har påstådt, och käranden eij will förunna dag så lång som swaranden begiärdt; Alltså dömmes han dhe omtwistade 2 D:r smt innan 14 dagars förlopp till Hr handellsmannen Mörck iämpte 1 D:r 16 öre smt Expenser at betahla eller lide derföre Execution.

Commissarien Magnus Löfberg låtit stämma Hans Åkess. i Stiby för olofl:t öhlsahl. Hans Åkess. nekade at hafwa brukt någon öhlsahl har brygt 3 skepper malt till Mikellsmässe och 3 skepper till Marknadsdagen att skänka een fremmad man. Käranden hade intet bewis uthom sade opbördzmannen Nills Bellting att ingen har dhet af honom förnummit. Bymännen och samptel. allmogen sade att han aldrig päger sällia; men när han sielf har geer han gärna medh sig. Hans Åkess. sade sällan wara, att han har huusmans öhl i sitt huus, och när han dhet har, geer han mehr bort än som han får något före, men har aldrig brukar bryggeri til öhlsahl, förmehnar eij wara förbudit att unna sin näste een Torstedrick.
Resolutio
Det har sig swaranden Hans Åkess. således förklarat att sällan händer att han brygger sig öhl till huusbehof, och när han någet har, geer han mehr bort, än han tar derför betahlning, men aldrig skall bewisas att han brukar krögeri eller olofl:t öhlsahl, hwilket honom icke heller öfwertyget är, uthan opbördzmannen Nills Bellting och andre af allmogen intygat, att dhe aldrig sådant af honom förnummit; Fördenskuld blifwer Hans Åkess. i detta måhl alldehles befriat.

Commissarien Magnus Löfberg låtit instämma åthskillige för olagade landzwäge stycken. Angående wägestycket till Gyllebo och Giersnäs Gård mötte Gårdsfogden Rasmus Larss. och berättade att dhe börjat laga på Giersnäs wägestycke, men som det är sankt och dhe nu drages at få Råg säden i marken, skall det stycket alldehles bättras. Wegestycket till Gyllebo är redan lagat och alldehles färdigt. Nämbdemannen Tilof Mårtenss. i Rölla, Anders Kock i Tågerop och Arfwe Håkenss. i Wemmenlöf som synat wägarne berättade at Gyllebo stycket är ganska färdigt och något lagat på Giersnäs stycket. Gårdzfogden Rasmus låfwade at hwadh som brister skall så snart säden kommer i Jorden lagas hwartill han förmahntes.

Än stämbdt Christen Larson på Borreby för landzwäg stycket till Borrby Gårdh: påroptes men war ingen på hans wägnar tillstädes.

Sammaledes stämbdt Ingwar Stenkelss. i Nöbbelöf och Per Hindrichss. i Gislöf för dheras wägestycke. Per Hindrichss. swarade att een bäck löper twärt öfwer dheras wägestycke, hwilken dhe lagat, men har intet stort bestånd. Nämbdemannen som synat wägarne berättade att rännen kan eij annorledes lagas än som nu är, men ett stycke dherhoos fattades så mycket att dhe wärderade dhet för 1 sk. Per Hindrichss. sade sig genast willia dhet också laga, det köras snart op i dhenna wåte hösten. Ingwar Stenkellss. sade sig för kort sedan hafwa lagat sitt wägestycke, och som han förnimmer att nämbden satt 1 sk i fall på hans stycke will han dhet också laga.

Än låtit stämma Pehr Ohlss. i Tommerop, Nills Christensson och Per Nillss. i Wranerop för dheras wägestycke. Parterne berättade att dhe redan wähl lagat dheras wägar, hwilket Nämbdemännen och dehls af allmogen besannades.

Än låtit stämma Per Tuedss. och Gudmund i Wemmenlöf sampt Mårten Ohlss. i Wemmenlöf torp, som berättade deras wägestycke wara lagat hwilket nämbden besannade.

Äfwenwähl låtit stämma samptel. Stiby Bymän för wägestycket til heela byen. Bymännen förklarade att dhe ofta nog har lagat på wägen, men som marken är lerig och sank köras den genast op i regn wäder, mädan många wägar ligger dherigenom byen. Nämbdemännen som synat wägarne berättade att heela Stiby wäg sattes eij mehr i fall än 2 sk smt. Allmogen åthwarnades allfwarsambst uthan försummelse och sielfmahnt hålla sina wäge stycken färdige så att eij widare klagomåhl dheröfwer kommer i fall dhe i widrig händellse medh laga plikt eij wehla ansees, hwilket dhe samptel. låfwade.

Strandridaren Jacob Cervin låtit stämma Thomas Bass i Basseröd för 3 D:r smt skuldfodran och någon boohwete. På kärandens wägnar mötte Joen Kock och gaf tillkänna att parterne sig förlikt, inlefwererade stämbningen till wårtecken.

Den 21:ste Octobr Continuerades tingz Rätten.

Bengt Månss. i Wranerop stämbd Jöns Håkenss. och Swän Nillss. för een eng som dhe förledit åhr höstat oppå hans grund. Parterne woro tillstädes och klagade Bengt Månss. att dhe honom owettandes sloge hans Eng, och då han kom till dhem och badg dhem låta blifwat gåfwo dhe honom elake ordh. Jöns Håkanss. och Bengt(!) Nillss. nekade och sade at aldrig skall bewisas dhet dhe slagit på hans Eng uthan nu slagit som dhe altidh tilförende giordt. Bengt Månss. swarade at dhe aldrig har nekat dhet, uthan haft bodh hoos honom ach biudit honom penng:r derföre, hwartill Jöns Håkenss. nekar. Bengt Månss. säijer hade han tänkt att dhe wehlat neeka så skulle han haft wittne medh sig begier dilation till i morgon hwilket bewilliades.

Commissarien Magnus Löfberg läth å Embetes wägnar ställa för Rätta Qwinfolket Catharina Nills Swahns som tient för amma i Gladsax Prästegårdh och dher i hiellegat Prästens Hr Sivards Swanholms barn. Qwinfolket Catharina Bengtsdotter gift medh een Ryttare som kommit till Påhlan om 2 a 23 åhr har tient för amma i Treefierdingz åhr hoos Hr Pastoren i Gladsax ammat ett halft åhr een hans sohn, och nu dåttren hans minste Barn som war 11 wekor för hwilket hon kom i olycka, berättade således at hon intet weeth änten hon det ihiell legat eller icke, uthan låg hon och een Barnepiga tillsammans på gålfwet hon widh den eena wäggen och Barnepigan wid den andra, och låg Barnet heela natten i waggen intill om morgonen at det war dag, då tog hon Barnet till sig, då hon wakade wiste hon intet at Barnet skadde något uthan mehr te at det såf, steg så op och gick ifrån Barnet, och som hon kom igen och will lägga Barnet i waggen, blef hon warse at dhet war dödt, samme tidh war een bondepiga inne och barnetösen som och så bägge wore oppe och kunde wara pass kl: 6 om dagen, barnet hade i några dagar ingen roo uthan skreek stedze at dhe gefwo dhet inn för kneep som dhe meente det hade. Q:o Om der icke war folk som wakade om natten? R:t Ja een piga ben:t Bengta Swänsdotter, som morgonen tijliga skulle twätta fåhr då lefde Barnet, och som hon war uthgången och åther kom inn war barnet död pigan begiärte få låhna een synåhl då amman stodh och flydde henne, den, gick så i Gården(?), och som hon kom inn och wille lägga barnet i waggan märkte hon at dhet war död, hon war wahn at låte det liggia i kläderne så länge det wille såfwa, wiste nu eij heller annat än det såf, men intet för märkt at hon det i hiel legat. Skrifwaren Nills Nillss. sade det Pastoren berättat at hon war tung såfwande, dhe hade folk som stedze wakade hoos henne. Qwinfolket swarade det war skedt i begynnelsen då barnet war 2 eller 3 wekor gammalt. Commissarien kom i det samma tilstädes och berättade at Pastoren förtallde det folken hade warit inne, då lefde Barnet, och sedan folket åther kom inn war Barnet dödt, då amman strax löpp bort och har eliest Pastoren sagt at hon war mycket tung såfder, så dhe haft mycket att giöra at få henne waken och modern tilförende kommit til at see hon hade lagt armen öfwer Barnet. Qwinfolket swarade at det intet war med detta Barnet, uthan med sohnen at om aftonen hon kunnat lägga armarna sammans, men aldrig medh detta Barnet, kan intet neka det hon stundom kunde wara tungsåfd, men nu war det dag och folken oppe då hon tog barnet til sig. Q:o När det skedde? R:r 8 dagar efter Pingst på een måndag morgon. Q:o Hwem som först tog moth Barnet sedan det war dödt? R:t Hon sielf tog och lade det i waggen, och som hon såg det wara dödt slog hon händarne samman och blef illa wid och ropade at Barnet war dödt; då sade Bondepigan Neij men är dhet eij, gick hon så uth igenom dörren, och sade dhet till drängen Måns Nillss, då gick han bort och sade det til Hr Pastoren och gick hon af rädhoga uhr wägen i siukstugan och torde intet widare gå. Rätten fant nödig häröf:r höra Pastoren.

Commissarien Magnus Löfberg å Embetes wägnar ställte för Rätten Qwinfolket Kerstina Matzdotter i Wallby för begångit lägers måhl hwarefter hon födt barn. Kerstina Matzdotter om sine 22 åhr bekänner att hon tiente hoos Per Hindrichss. i Gislöf, hwarest förledit åhr kom een Smålenning som sålde humble, hwilken låg der i twå nätter och dagen dhen han lägrade henne, weeth intet hwadh hen heeter, war een ung dräng, och som han om natten war eensam i stugun, låckade han henne dhertill, mathfadern war den dagen på Glimminge medh korn, och kom seent om aftonen hemb, om morgonen i ottan drog han bort åth skogsbygden att köpa sädes Råg och war borte 3 nätter för elakt wäder skull, och låg mathmodern i een Cammar i Gården, skedde förste natten då mathfadern drog borth, frågade intet sedan hwadh han heeter. Inkallades hennes mathfader Per Hindrichss. gift i 9 åhr och lefwer hans hustru, bekänner att qwinfolket så snart dhet spordes at hon war hafwande bekändt på een humledreng som war der i byen och såldt humble, och hade lånt huus hoos honom, mädan han war medh korn på Glimminge, kom så hemb om aftonen då war humblekahren i byen, litet dherefter kom han inn och begierte få litet foder till sin häst, gick så drengen uth medh honom att gee honom någet, och mädan dhe wore uthe så gick mannen uti een Cammar och lade sig hoos sin hustru, morgonen om otten fohr han åth skogzbygden och war borte i 3 nätter 2 i Öster ågra och 1 i Skifwarp. Q:o om humblemannen war gammel kar och hwad han heeter? R:t att han det intet kan säija, han tänkte intet om sådant, war i mörkret att han war inne, så att han intet weth om han war ung eller gammal. Q:o Huru åhrs det war? R:t det skedde så åhrs som nu i sädestiden. Q:o när hon födde Barnet? R:t för 11 wekor sedan. Fierdingzmannen Anders Nillss. berättade at den tiden war een medh humble i byen, och haft sitt herberge hoos Per Hindrichss., och så snart som dher gick ordh dherom, sades at han dhet giordt. Mårten Jönss. i Gislöf sade sig hafwa samma tidh sedt mannen, hwilken war hwarken ung eller gammal, weth intet hans nampn mädan ingen giorde sig tankar dherom. Åthskillige andre af Bymännen war tillstädes som besannade at dher war dhen tiden humble till kiöps som ofta skeer, men ingen stort tänkt på honom att dhe kom känna honom. Bekänna samptl. at hon intet haft ord för någon annan, har och uthlagt honom för prästen. Qwinfolket tilfrågades om han gifwit henne något? R.t han gaf henne 1 sk penng:r kunde eij bringas till annan bekännelse.
Resolutio
Emädan Kerstina Matzdotter inständigt påstår att een humbledräng den hon eij weth nämbna har häfdat henne, att hon födt barn; Ty dömmes hon efter egen bekännelse att böta 5 D:r smt och stå kyrkioplikt och oppenbara skrift.

Cronans Befallningzman wählb:de Elias Löfberg ursäktade sig att han för sin hustrus swagheet intet kan komma tilstädes, låter eliest liusa efter 9 st dragon hästar som nu i höst wore uthsläpne uhr Löfwesta hästehaga, och förmodeligen kommen på drift, hwilka liudel. efterliustes.

Handelsmannen Jöns Holgerss. i Cimbrishambn stämbdt Jöns Larss. i Järresta Mölla för 1 D.r 16 öre skuldfodran som stådt i 5 åhr. Parterne wore begge tillstädes och gafwo tillkänna att dhe sig förlikt således at han geer 4 skepper Rågmiöhl och een ung gallt om 1 D:r begier eij domb.

Hr Ryttmäster Holger Rosencrantz låtit instämma Niclas Malm i Tommerop för landgille i 6 åhr af dhet huus han i boor a 2 D:r smt sampt bröstfälligheet på huset. Parterne begge tillstädes och begierte Hr Ryttmästaren niuta sin betahlning anten af honom eller af arfwingarna som ärft hans förman som bodde i huuset. På arfwingarnes wägnar war tilstädes Daniel Nillss. i Gullösa som är gift medh een dotter och sade att Niclas Malm åtagit sig at swara för huuset efter skiftebrefwet som han inlagdt. Niclas Malm swarade at han wiste af ingen Giäldh widh skiftet, uthan Daniel kom medh fleere och begiärte hålla skifte, då dhe dhet giorde som skiftebrefwet lyder, men sedermehra äro många Creditorer inkombne och fodrat för Giäldh efter Specification som han inlägger och betygar till 61 D:r smt. Rätten tilfrågade om någon har emoth dhenne Giäldh något att andraga? Niclas Malm swarade at hans hustru tilstår at detta landgillet innestår. Hr Ryttmästaren sade at han låfwat tidh efter annan sådant at betahla, men dhe icke sagt honom ett ordh till om skiftet fast dhe också beboo och innehafwa ett hans huus.
Resolutio
Emädan swaranden Niclas Malm bem:te gathehuus nu i bruk innehar, och tillstår dhet Hr Ryttmästaren landgillet af huuset för 6 åhr a 6 D:r smt åhrl:n ännu har at fodra, fördenskuldh tillfinnes Niclas Malm att swara Hr Ryttmästaren till bem:te 12 D:r smt sampt husets bröstfälligheet, och söke han arfwingarne bäst han gitter och kan hafwa skiähl.

Daniel Nillss. i Gållösa instämbdt Niclas Malm för Barne Godz som hoos honom skall innestå för dess stifsohn Swän Swänss. Niclas Malm swarade att han intet uthbetahlat något emädan sterbhuuset äro Giäldbundit som den tiden för honom förtogs. Daniel Nillss. inlefwererade een skrift dat: d 20 hujus angående denne saak. Item een annan skrift af samma dato at han intet fådt se någon registrering uthan han begiärdt ett laga skifte, men fådt till swar af contraparten att Rättens medell intet befattar sig medh något Gatehuus, uthom dhe kunna giöra dhet inbördes.
Resolutio
Såsom det skifte som är hållit efter sahl. Swän Tydsk i Tommerop befinnes wara olagligen och att efter honom icke allenast äre omyndige Barn uthan och åthskillige Creditorer som swaranden berättat sedan han medh enkian trädt i ektenskap och kommit til Boet sig angifwit och oppå betahlning fodrat; Altså pröfwar Rätten att ett lagligt skifte och dehlning uthan oppehåld bör hållas så at Creditorerna eij allenast må komma till dheras betahlning utan och tilsees at dhe omyndige uti dheras rätt eij sker förnär, om hwilket skifte at hållas widare skall förordnas.

Hr Ryttmästaren wählborne Holger Rosencrantz låtit stämma Jeppe Tuedss. i Glimminge för strösäd som Hr Ryttmästaren betallt till Tued Nillss. som åbod Gården. Parterne begge tilstädes, och berättade Hr Ryttmästaren att swaranden intet nekar ströösäden, men twisten består deruti at Jeppe Tuedss. practicerade Tued Nillss. ifrån Gården, om han icke då böhr swara honom til städzmåhlet. Jeppe Tuedss. swarade at Hr Ryttmästaren badh honom taga emoth Tued Nillsons bruk i Gården så länge intill någon begerte Gården. Tued Nillss. refererade at han kom at dagtinga medh Jeppe Tuedss. om sin gårdepart och som dhe gådt dheras huusbonde förbij, så sade han honom från Gården. Jeppe Tuedss. sade sig ringa willkohr hafwa Gården at städia, men bödh äntel. 20 D:r smt hwarmedh Hr Ryttmästaren war tilfridz, och dess föruthan 5 D:r smt för strösädet, hwarpå medh handslag förlikning skedde.
Resolutio
Alldenstund parterne för Rätten således äro blefne föreente att Jeppe Tuedss. betahler till Hr Ryttmästaren wählb:ne Hr Holger Rosencrantz 20 D:r smt i Städia och 5 D:r smt för strösädet, så blifwer sådant under dombskraft stadfäst.

Hr Ryttmästaren Holger Rosencrantz låtit stämma Mårten Joenss. och Jöns Ohlss. i Gislöf at swara honom till den skada han tagit att Ryttaren Nills Ingwarss. qwitterat hans huus.Mårten Joenss. swarade att karen kom sielf biudandes och läth sig wärfwa, och då han kom på mönstringen i wåhras blef han casserat och tagen till solldat i Malmöo, beklagar at han nu skall förorskas försumma sitt Rågsäde sedan een gång saken är afgiordt. Jöns Ohlss. sade han icke wahr dehlaktig den tiden medh dhenne Ryttare icke heller medh Rusthållet. Hr Ryttmästaren underställer Rättens decision om icke dhe bör swara till dess widh huuset tagne skada, emädan dhe förkommit karen hade han dugt till Ryttare så hade Hr Ryttmästaren sielf legt honom tilförende, trätandes allenast om at få kahren tillbaka.
Resolutio
Såsom dhenne stridigheet genom Rättens domb den 17 marti nästledne är afhulpen; Altså kan Rätten sig dhermedh icke mehr befatta.

Commissarien Magnus Löfberg låtit stämma Nills Smedh, Pehr Staffanss. och Håkan Sasserss. i Wahlby för olofl:t öhlsahl och krögeri. Nills Smedh nekar alldehles att hafwa hållit krögeri, har hwarken bruk, soo elle kor, uthan det dricka han arbeetar före hoos Bönderne kan ingen förmehna honom. Fierdingsmannen Jeppe Tuedss. betygade att denne Smeden aldrig hållit krögeri. Håkan Sasserss. nekade sammaledes och tilstodh Commissarien nambnet wara förskrifwit. Per Staffanss. sade sig icke hållit något öhlsahl i 6 åhr, sedan han bodde i huset näst Prästegården, har icke heller råd dertill. Hr Ryttmästaren Rosencrantz betygade att dhenne sedan den tidh intet krögeri hållit så länge han bodt i dhenne Gårdh.
Resolutio
Såsom swaranderne samptl neka och inge bewis dheremoth anförde äro; Ty blifwa dhe alldehles befriade.

Hejderidaren Jöns Ohlss. i Flagebro instämbt samptl. Gislöf Bymän för olofl:t skoghygge uti Gislöf stierne. Hejderidaren war tillstädes och ingaf en syn som Nämbdemannen Mårten Nillss. och Matz Ohlss. i Glimminge synat at dher är funnit 11 st ekestubbar, hwartill han förmehnar Bymännen bör swara. Bymännen läth inlägga dheras skriftl. förklaring att skogen i många åhr warit borthuggen och stodh allena någre torre stubbar, kunde intet swara till dhet hwad andre giordt, elliest är dhem aldrig worden förmeent at hugga desse torre stubbar till nödtorft, hwarmedh dhe silefwa haft inseende, mädan mäst heele byen är skatte Jordh. Nämbdemännen tillfrågades om dher warit gröne löfbärande eeker och färske trä? R:t att det war allenast torre stubbar afhuggne att ingen war föga öfwer kahrs längd, och icke i 20 åhr burit hwarken löf eller bark, är och icke i heela marken mehr än een sådan stubbe igen, utan i ofredztiden alldeles borthuggen, så att ingen grön ek fants på heele marken, hwilket och allmogen besannade. Hejderidaren tilfrågades om icke tillförende någon syn der warit eller han der giordt uthwisning R:t Neij, att tillförende der eij är synat icke heller någon uthwisning skedt. Nämbdemännen uthsade at det syntes see dhe wore nyss afhuggne stubbar, men mins intet at någon syn nånsin tillförende der ärhållit, emädan dhet intet warit af något wärde, uthan länge död wed och förtorkade stubbar som tagit röta, och form. Q:o Om hejderidaren weeth någon att nampngifwa som huggit. R:t Neij uthan att samptl Bymännen dertill bör swara. Q:o Hwarföre denne skogen intet tillförende är synat, eller der någon uthwisning skedt? R:t der war intet att syna der stodh intet mehr än torre stubbar. Q:o Om Bymännen intet deraf huggit frit dhe förre åhren. R:t det weeth han intet han reed stundom der på Jagt men såg at stubbarne stod der.
Resolutio
Det har fuller käranden hejderidaren Jöns Ohlss. wehlat påstå att samptl. Gislöf Bymän böra efter skogordningen plikta för 11 st:n Eeker, alldenstund på Gislöf mark stiernen ben:dt 11 eekestubbar finns i åhr wara afhuggne som han genom twänne af nembden låtit syna, likwähl och emädan samma nämbd som stubbarne synat iämpte fleere af allmogen har intygat at skogen i sidsta ofredztiden alldehles blef borthuggen, att icke ett grönt trä igenlämbnades.
2:do dhe stubbar som qwar stodo, warit föge öfwer mans höge och hwarken burit löf eller bark i 20 och flere åhrs tidh uthan tidh efter annan stådt forne och tagit röta.
3:o officerare och Bymännen altidh uthan uthwisning til nödtorft borthuggit sådane låge och torre stubbar.
4:o mäst heela Byen är skatteiordh, så at Bymännen i alla tider sielf hållit häfd och pantning för samma stubbar när någon samptl Bymännen owettandes något deraf borthugg af hwilka för tiden icke mehr än een stubbe igenstår.
5:o Bymännen een hwar för sigh nekar hafwa huggit desse stubbar, emädan nu så långt efteråth obekandt är, hwilken som anten huggit något eller intet.
6:o Heideridaren sielf för Rätten har tilstådt at han aldrig för detta något trä der uthwist icke heller låtit någon skog syna eller haft dher medh inseende, emädan der eij war stort att wårda sig om, I ty kan rätten för sådan död wed hwilken tilförende och förr än nu at ingen igen är Crono Betienterne sig eij åtagit samptl Bymännen icke till något straff fälla, utan finner skiähligt dem för detta kärandens tillmähle alldehles at befria.

Handelsmannen Peter Mörck i Cimbrishambn låtit instämma Johan Bertills enkia i Cimbris för 3 D:r smt skuldfodran som han med expenser och Ränta ifrån 1694 fodrar. Enkian berättades wara siuk och läth hon genom fierdingzmannen Anders Nillss. ingifwa dess skriftl inlaga. Allmogen betygade at hon war uthfattig både förr widh och efter mannens dödh och eij dhet ringaste hoos henne. Handelsmannen sade ont få något dher intet är hwarmedh dhet berodde.

Handelsmannen Petter Mörck låtit instämma klockare enkian Anna Rasmus Tofts i Cimbris för 2 D:r 16 öre smt. Enkian tillstädes sade mannen warit dödh på 7:de åhret och eij lämbnat henne annat än 3 små Barn, som hon måtte ålita gådt folk om dheras hielp. Handelsmannen berättade dhet hennes man för 9 åhr sedan bekom samme penng:r til låhns som skedde i begge dheras ektenskap. Bymännen berättade at hon war så fattig då han dödde at hwar måtte gifwa till hielp till hans begrafning. Handelsmannen förbehöllt sig om framdehles något hoos henne stod at förwänta.

Rusthållaren Anders Nillss. i Gislöf och dess medRusthållare som stämbd Ryttaren Nills Anderss. i Glimminge för een Ryttarehäst han för dhem omkommit inkommo Nills Anderss. til wedermähle sade sig icke rört någon häst eller den omkommit, Rusthållaren klagade att Nills Anderson tiente nu i höst hoos Tuue Hindrichss. i Glimminge och skulle åka i marken efter säd och stod då hästen wid ledet då drengen kom till ledet, och innan drengen kom igenom ledet war hästen död och stucken igenom bröstet. Nills Anderss. nekade at han rörd dhenna hästen utna då han kom emoth ledet stodh der 3 häster, och då kom dhenne hästen moth honom och blödde i bröstet, och een annan rödskimlet hade fådt fothen emillan räkarne på ledet den help han lös, men aldrig stuckit eller örd det ringaste widh hästen. Tor Nills. och Ingwar Ohlss. som synat hästen aflade wittneseeden och uthsade, att dhe såge hästen söndagen moth aftonen, då han lögerdagen war död blefwen, liggandes 12 a 14 allnar ifrån ledet och hade ett håll i bröstet något på den eena sidan, och war lupit mäkta mycket blod på platzen der han låg, och syntes mycket blod wara lupit uth alt ifrån ledet, och blod mitt på ledet ofwan ifrån och begge sidor och twär räcket som står med spitz på ledet afbrutit, så at hästen på dhet lärer hafwa fådt sin bahna. Skattade hästen om 30 D:r Drängen Ingwar Nillss. aflade wittnes eeden uthan jäf berättade att han gick i wången och räfste, då hörde han sprakla wid ledet och såg hästen wara på ledet med fötterne, och Nills Anderss. wid ledet, och hans wagn bakom och honom stående af wagnen, hölt ändå Nills sedan utan för ledet, hwilket war om middagz tiden, kunde intet see at Nills rörde widh hästen emädan testis war ett stycke derifrån. Q:o till Nills om han intet såg at hästen war på ledet när han stod hoos hästen? Nekade först men sedan tillstodh at han såg dhet hästen språng på ledet, då han kom körandes, om han blef rädd det kan han intet weeta. Bymännen berättade at ledet står i een trång krok, att när han kom körandes kunde han låth giena öken på ledet. Allmogen gafwo eliest honom det rykte at han war een odygdig sälle.
Resolutio
Det har fuller Ryttaren Nills Anderss. wehlat neeka att dhenne hästen i hans närwaro war på Gärde ledet, utan widh hans ankomst iämpte twå andre hästar stådt löös och ledig och gådt moth honom blodig i bröstet, men een annan häst fastnat medh footen i ledet, den han löös hulpit; Likwähl emädan intygat är att Gärde ledet war blodigt, twär trät medh pigg afbruten, hwaraf hästen fådt sin bahna at blodet honom genast förlupit så den strax wid ledet blef liggandes, och Nils Anderss. är blefwen sedder stå hoos hästen då den hängde å ledet, som han har måst tillstå och warit ifrån sin wagn som stodh bak om hästarne til med ledet i een trång krok att hästarne kunde drifwas och wräkas å Gärde; I ty dömmes Nills Anderss. som har haft nampn at wara wanartig skyldig hästen medh 30 D:r smt til käranderne at betahla.

Swän Erichss. i Jerresta stämbdt Erich Knutson och Nills Tuedss. i Gislöf för 20 D:r smt skuldfodran på ett hästeköp inläggandes sin libell. Nills Knutss. swarade at Rusthållarne som war sammans i Rustningen medh fembtingzRyttaren handlade medh honom om fembtingz hästen, at dher han blef god giordt wid mönstringen skulle den betahlas, om intet då skulle han ha sin häst igen, inlade dherhoos sin skrift. Swän Erichss. sade dhe hade fuller så slutit att han skulle taga hästen igen der han intet blef godgiordt på mötet, men at hästen skulle lefwereras honom så god igen som han togs men han war förreden at han han dödde 3 weker dherefter, han war sporhuggen at huden war afflängt. Swaranderne referera at hästen war i stadig att han intet kunde fåås uhr stallet och kunde Swän sielf intet få honom ifrån smedian. Anders Månss. i Gislöf och Anders Åkess. efter aflagd eedh bekiände at hästen blef casserat och kunde Ryttaren intet regera honom, han gick wähl så länge han gick i troppen, men då han skulle ifrån dhe andre wille han intet, och dhå officerarne badh hugga honom medh spårren, slog honom och kunde intet komma till rätta medh honom sattes een annan Ryttare på, men den kunde intet mehr komma till rätta medh den än den förre. Swän Erichss. badh at saken måtte beroo till nästa ting då han wille bewisa at oförswarligit war handlat medh hästen som bewilliades.

Nills Tuedss. i Gislöf opbudit 3:die gången det hemman N: 26 som är ¼ och ½ sextondehl uti Gislöf och han sif af Fader Anderss. tilhandlat och d. 17 marti och 11 maij sidstl:ne förste och andre gången opbudz.

Hillebrand Bertellss. i Karleby låtit stämma Erich Erfwadss. i Ösnaröd för 9 D:r 24 öre smt warandes begge parter tillstädes och blefwo således förlikte att Erich Erfwadss. i Ösnaröd i ett för allt betahlar till käranden om St: Mårtens dag 5 D:r smt.
Resolutio
Såsom Parterne sig har föreent och Erich Erfwadss. låfwat om Mårtens mässo nästkommande i ett för allt betahla till käranden 5 D:r smt; Ty dömmes han sådant hålla eller lide derföre excution.

Tullnären Nills Larss. i Cimbrihambn låtit stämma Truls Ohlss. i Jerresta för 9 D:r smt och mötte på hans wägnar Johan Ström efter honom gifwen fullmakt. På Swarandens wägnar war till wedermähle Jöns Anderss. i Jerresta och gaf till känna at hans swåger Truls Ohlss. är siuk och står i handell at betahla shenne skuld fodran medh een Oxe, tilstår skullden wara richtig. Johan Ström tog det i betänkande.

Tullnären Nills Larss. låtit stämma Hindrich Perss. i Tommerop för 3 D:r smt skuldfodran. Hindrich Perss. till wedermähle tilstodh skullden och låfwar medh första betahla. Fullmäktigen understår sig eij att gifwa längre dag uthan begiärer domb.
Resolutio
Såsom Hindrich Perss. för Rätten tilstodh skullden hwilken han låfwat medh snaraste att erlägga allenast honom dilation må förunnes, hwartill kärandens fullmäktig eij wehlat Consentera; Altså dömmes Hindrich Perss. dess 3 D:r medh 1 D:r i Rättegångz expenser till käranden at betahla eller lide execution.

Johan Ström uthläth sig att emädan Truls Ohlss. i Jerresta har budit een Oxe i betahlning, begiärer han nu ingen domb öf:r honom uthan lärer tullnären Nills Larson nog komma till rätta medh honom.

Tullnären Nills Larson låtit instämma Nills Anderss. i Gladsax för 10 D:r smt skuldfodran. Johan Ström på Tullnärens wägnar gaf tillkänna at Parterne sig således förlikt att denne gång eij widare käras.

Fru Lieutnanskan Annika Mahnfelt och Johan Ström vice versa instämbdt hwar andra angående skuldfodringar och praetensioner dhe moth hwar andra hafwa. Johan Ström gaf tillkänna att dhe med hwarandra wore wähl förlikte, så att ingen denne gången något kärar, och inlefwererade till wårtecken den af Lieutnanskan på honom uthtagne Citation.

Muurmästaren Nills Ohlss. i Cimbrishambn låtit stämma Pher Erichss. i Jerresta för 8 D:r smt skuldfodran. Nämbdemannen Erich Swänss. inlefwererade den uthtagne stämbning och gaf tillkänna at parterne wore förlikte.

Anders Håkenss. i Wemmenlöf låtit instämma Bengt Lasson ibm för det han kastat hans sohn i hufwudet med een sten. Nämbdemannen Arfwed Håkenss. inlefwererade den uthtagne Citation och gaf tillkänna att saken war af intet wärde, utan sade sig parterne sig förlikt poijken hade ingen skada.

Commissarien Magnus Löfberg stämbt Jöns Trullss. hyrde i Jerresta för olof:t krögeri och öhlsahl i Jerresta by. Giästgifwaren Paul Fischerström swarade å Jöns Trullsons wägnar at landzwägen löper igenom Jerresta By, at reesande behöfwa köpa sig dricka, hwarföre han i förmågo af Giästgifware ordningen låfwat Jöns Trullss. att sällia öhl. Commissarien sade wara förbudit att intet krögeri bör hållas i någon kyrkioby för oskickeligheet skull, under Gudztiensten. Widh efterfrågen betygade Allmogen och dehls af Nämbden att Jöns Trullss. intet boor när kyrkan, icke heller har råd at hålla mycket krögeri uthan då och då.
Resolutio
Såsom Giästgifwaren tilstådt att han i förmågo af Giästgifware ordningen förundt swaranden uti Jerresta by hålla krögeri hwarigenom ligger een allmän landzwäg; Altså frikännes swaranden detta kärandens tilmähle.

Commissarien Magnus Löfberg låtit instämma Niclas Malm och Per Ryttare i Tommerop för olof:t öhlsahl. Swarande Niclas Malm tillstädes opwiste att han krögeriet af Giästgifwaren städt hade, och at landswägen ligger genom byen och att der alltid warit krog. Giästgifwaren beer at honom icke måtte betagas den förmåhn som Giästgifware ordningen tillägger, emädan han uthan dess ringa nähring här har. Per Ryttare nekade at hålla krögeri uthan kan brygga sig stundom någre skepper, Niclas Malm sade sig icke kunna stort klaga öfwer Pehr Ryttare; men att många andra i Byen giöra honom större förfång, som han begiärer måtte förbiudas, kan dog ingen nampngifwa, mädan honom fattas bewis.
Resolutio
Alldenstundh Niclas Malm opwisar Giästgifwarens tillstånd, och Per Ryttare icke är öfwerbewist hålla förbudit öhlsahl; Ty blifwa dhe för kärandens käromåhl befriade.

Än stämbdt Måns Nillss., Jöns Perss. och Aida Ebbes i Stiby för olofl:t öhlsahl. Swaranderne tillstädes nekade at bruka krögerie, äro fattige huusmän som dhertill eij hafwa rådh, fast Jöns Perss. det för detta medh wederbörligit tilstånd något brukat. Commissarien kunde dem eij något öfwerbewisa uthan bad att dhe allfwarsambt måtter förbiudas hwilket och skedde.

Commissarien Magnus Löfbergh instämbd Måns Mårtenss. i Jerresta för ett fåhr han olåfwandes skall hafwa tagit, och berättade at Måns Mårtenss. stuckit sig af wägen och som säijes låtit wärfwa sig, hwarom han dog widare wissheeten will förnimma och saken för rätten dragas.

Hr General krigs Commissarien welborne Jöran Adlersten lät tredie gången opbiuda 3/8 hemmanet i Tommerop sochn och by son Nils Matzon åbor och brukar och Hr General krigs Commissarien sig af Corfitz Angel i Ullstorp tillhandlat, hwilket hemman för detta twänne gånger äre opbiudne Nbl d. 14 marti och 12 maij sidstledne.

A:o 1703 d: 22 Octobr Continuerade tingz Rätten.

I den igår anhängig giorde saak emellan Bengt Månss. i Wranerop och Swän Nillss. och Jöns Håkenss. angående den eng dhe slagit honom för när. Instodh Bengt Månss. och gaf tillkänna at dhe sins emillan wore wänl. förlikte at ingen widare kärar uthom blifwer som dhet alltid tillförende warit wahn. Nämbdemannen Anders Kock sade at han dhem således förlikt.

Handelsmannen i Cimbrishambn Jacob Seyer låtit instämma Tued Nillss. i Gislöf ang:de 21 D:r smt skuldfodran. På handelsmannens wägnar mötte Oluf Perss. i Cimbrishambn medh fullmakt, warandes swaranden tilstädes och tilstodh wara honom skyldig förmehnar nog at komma til rätta med honom då han kommer hemb. Fullmäktigen inlade räkning öfwer fodringen på dhe Perzedler han bekommit, och hwad han dherpå fådt, hwilket Tued tillstodh wara riktig; begierandes fullmäktigen at få dom emädan han intet kan låta det så stå.
Resolutio
Såsom Tued Nillss. tilstår skulden för undfångne wahror bestående uti åthskillige perzedler efter specification och Räkning som fullmäktigen ingifwit; Altså dömmes Tued Nillss. bemelte 21 D:r iempte 1 D:r smt Rättegångz expenser till handelsmannen Seyer at betahla eller lide execution.

Handelsmannen Jacob Seyer låtit incitera Pehr Hindrichss. för 13 D:r 14 öre smt. Swaranden tillstädes tillstodh så skyldig wara har warit der för een tidh sedan och låfwade då at betahla een dehl medh säd så snart han får trösket något, at dhe intet haft behof stämma honom. Fullmäktigen swarade at sedan stämbningen uthtogs har han intet wehlat see dit, begiär domb och expenser, säijer eij stå i hans makt at unna någon dag.
Resolutio
Emädan Per Hindrichss. tillstodh skullden; förden skuldh tildömmes han den samma som är 13 D:r 14 öre smt till Hr Handelsmannen iempte 1 D:r Rättegångz expenser att betahla eller lide derföre execution.

Hr Handelsmanen Jacob Seyer låtit instämma Swenne Hindrichss. för 69 D.r 8 öre smt och 2 pund sädeskorn skuldfodran. På swarandens wägnar mötte Johan Ström och sade det wara Bonde på hans Rusthåll, inläggandes sin skriftl. förklaring att Bonden icke är lagl. stämbd i dhet den först d. 11 hujus är förkunnat, til medh har Swenne Hindrichson fådt 1703 10 skep:r sädh, 1702 6 skepper och 1701 4 skep:r korn, som intet är afräknat, begiär altså att han först lagl. måtte stämmas, och riktig Räkning derpå gifwas på Debet och Credit. Fullmäktigen swarade att om Bonden sig inställer och sig någorledes efter handen affinner är handelsmannen intet så at han söker ruinera någon Bonde, ställer det öfrige i Rättens godtfinnande.
Resolutio
Såsom stämbningen icke i laga tidh är förkunnat, så måste saken å nyo blifwa instämbdh.

Hr Handelsmannen Gurris Åkess. i Ystadh låtit stämma Elina sahl. Hr Nillses i Cimbris för 33 D.r smt skuldfodran. På handelsmannens wägnar mötte sedd sohn Gerdt Gurrison och gaf tillkänna at han sig förlikt så att denne gång eij käres och inlefwererade stämbningen till wårteckn.

Hr Handelsmannen Gurris Åkess. låtit instämma Oluf Ryttare i Grödstorp för 12 D.r 25 öre smt. Sohnen Gerdt gaf tillkänna at Ryttaren sig infunnit och een dehl clarerat, och fådt medh dhet öfrige dag till påsk, så eij widare kärar.

Hr Handelsmannen låtit instämma Hans Jönss. i Grödstorp för 5 D:r 26 öre smt. Hans Jönss. tillstädes och berättades å kärandens sida att han skaffat löftesman för sig, så at han nu eij widare tilltahlas.

Commissarien Löfbergh låtit instämma Nills Esbiörnss. i Borreby för oloflige ordh emoth Hr Befallningzmannen Löfbergh och ett slagsmåhl medh Jöns Nillss. i Borreby som förra Ting war för Rätten och blef opskuten. Commissarien badh få afhöra wittnet Fierdingzmannen Per Perss:. Nils Esbiörnss. exciperade och sade at han altidh haft haat till honom, men kunde intet nampngifwa hwaruti det bestodh, aflade så Per Perss. wittnes eeden medh hand å bookm uthsade sedan att han war inne hoos Nills Esbiörnss. hwarest han som allderman samptl Bymännen wore församblade, och som han satt på bänken fore Nills Esbiörnss. och Jöns Nillss. tilsammans och hade hwarandra i håret på Gålfwet, som dhe andre sade, men han kom intet till att see det, uthan sökte genast uth, och då han kom i förstugun låg Jöns Nills. i förstugun under och Nills Esbiörnss. åfwanpå, men Per Perss.gick bort och wille intet ha dhermedh att beställa. Nills Esbiörnss. sade att om dhe legat i kull så wore de begge drukne han har intet slagit honom. Q:o hwarförr han förlikts? R:t Jöns Nillss. wa skyldig honom något det warit derom. Q:o Hwem som förlikt dhem? R:t Mårten Bengtss. och Pehr Christenss. i Borreby Förmahntes att säija sanningen emädan den dog skall fram? R:t kan intet neka att han tagit i honom ett taak i bringen, men intet slagit honom han war drucken. Om han weeth någon annan hafwa slagit honom? R:t dhet må Gud weta Jöns Nills. sade att Rasmus Lasson i Sandby war der och nykter att han weeta huru tillgick. Nills Esbiörnss. swarade att han weeth intet at han giordt allt. Nämbdemannen Thore Ohlss. wittnade at då dhe synat Jöns Nillss sågo dhe at han hade 14 röda fläckar eller blåmärken på Ryggen, bröstet och axlarna, som lärer wara trampat medh träskorne. Angående olofl:t tahl för Rätten så eftersågz protocollet och fants at Nills Esbiörnss. sökt at Jäfwa Pehr Perss. dermedh at han haft haat till honom för een saak som Cronans Befallningzman tahlte på. Commissarien sade at Pehr Perss. sagt för honom att Nills Esbiörnss. sagt om Crono befallningzmannen det han hade haat till honom, begier at dhermedh måtte till Befallningzmannen sielf kommer anstå, och allena få straff öfwer honom för slagzmåhlet. Nills Esbiörnss. tilstodh äntel att han slaget medh honom, och warit i kull sammans i fahrstugun, weeth ingen annan hafwa at giöra dhermedh, uthan säer sig hafwa warit drucken.
Resolutio
Såsom Nills Esbiörnss. långt om långt sielf har måst tillstå att han och ingen annan slagets medh Jöns Nillss. då han blef illa medfahren så han bekommit 14 blånader på sin kropp och håll och blodig i hufwudet så att han deraf legat till sängz, och eij trodt sig om lifwet; Ty dömmes Nills Esbiörnss. för slagzmåhlet at böta 3 gånger 15 sk. och till Jöns Nillss. för sweda och wärk sampt tidspillan och tagen försummelse att betahla 4 D:r smt.

Jöran Vitting i Wahlby låtit stämma Joen Håkenss., Per Anderss., Södre Per Hanss. och Mårten Månss. i Stiby för een bokekorg dhe tagit från honom på Hr Rosencrantzes skog. På Wittingz sijda war Giästgifwaren Paul Fischerström, och samptl. swaranderne till wedermähle, nekade alle och påstodo at sådant aldrig skall kunna bewisas. Skogwaktaren Jöns Håkenss. i Rönnebröd berättade att han hade uthwist förleden winter een Book på Hr Rosencrantzes skog åth Jöran Witting, hwaraf blef denne Rothkorgen som war 2 länger liggandes, afhuggen i begge änder. Nu befinnes at desse klöfningar som männen hafwa äro nyhuggne i eena ändan, och gamble i andre, och passa i hugg och lägg medh dhen klöfning som på platzen fants och Jöran Witting läth hämpta, intill han fick spaning på att desse dhet giordt, och har Lars Hiort, Mårten Tillofss. och Olof Anderss. sedt at klöfningerne passa tilsamman. Lars Hiort, Mårten Tillofss. och Olof Anderss. aflade uthan jäff wittnes eeden och uthsade Lars Johanson at skogwaktaren Jöns Håkenss. kom till honom, och sade han hördt at någon brenne wed kommit till Byen som är taget på skogen han skulle förnimma dherom, swarade så Lars Johanss. som war i sin cammare iag undrar om dhet war dhet brännet som desse män kommo körandes medh, finge så Olof Anderss. att gå till Joen Håkenss. dher han fant 1 lass bränne liggandes på Gården, och ett lass sade han stå i Per Anderss. loo, fölgdes så Mårten Tillofss., skogwaktaren, och wittnet medh Jöran Witting till Joen Håkanss. och funno lasset liggandes på Gården, då sade skogwaktaren att han kände widh dhet, det är winter huggit i en ända, hwilket det och så war, och i den eene änden nyhuggit, och illa skuhret, ett hugg hijt och det andra dijt och synes att dhe äro af samma fläck och stycke, som 2:ne klöfningarne Jöran Witting sedan låtit föra ifrån skogen och läggia i Mårten Tillofs Gårdh, för både så at bewiset måtte wara orörd till widare. Mårten Tillofss. sade att han war medh Jöran Witting och dhe andre hoos Joen Håkenson och funno dher ett lass klöfningar ny huggne å eena och älldre i andra ändan, lika medh dhe klöfningar Jöran Witting framwist, men han war intet medh i skogen at han kan weeta om dhe äro af een korg. Oluf Anderss. sade att han stodt hoos Lars Johanss. på hans loo och såg Per Andersons dräng köhra 1 lass klöfningar förbi, såg intet den gång mehra än det lasset, war intet widare medh dem eller såg den andra weden. Joen Håkanss. tilfrågades war Brennet war som dhe funno liggandes på Gården? Swarade sombt har han förbrukt och sombt har han ännu qwar. Q:o Om dhe wore hoos dhe andre och ransakade? R:t Neij dhe wiste fuller at dhet war uthur wägen. Q:o till wittnet Oluf om han icke sedt klöfningar stå på Per Hansons loo? R:t Dher har stådt klöfningar heela sommaren på loon, men han weeth intet om dhet warit af desse, war icke heller hoos Joen Håkenss. i Gården, uthan såg genom porten dhem ligga på Gården, men weeth intet om dhet war dhe samma. Skogwaktaren inlade een attest att Stiby drängar Oluf Lasson och Swen Månss. wore i Jöns Ohlsons i Kyrkeröds skog och samma tidh låhnt begde(?) och nödga at slå sönder bränne medh, hwartill samptl. neka. Skogwaktaren begiär att dhe måtte bewisa hwar dhe fådt dhe 4 lass bränne. Swaranderne replicerade at dhe får beewisa som beskyller dem, dhe ha intet af hans bränne. Å kärandens sijda anhölt dhe at saken måtte opskiutas till nästa ting, hwilket medh wederparternes sambtycke bewilliades.

Joen Håkenss. i Wemmerlöf läth instämma Anders Erichss. i Karleby för 10 sk smt skuldfodran uhrsäktandes sig medh laga förfall at hans hustru kom i går i Barnsäng. Anders Erichss. till wedermähle tilstår wara skyldig 10 sk och 2 öre, har tilförende budit honom penng:r men då wille hafwa korn. Joen Håkenss. sade hafwa tingat medh honom om korn, men som han intet fick begierte han penng:r men bekom dhem intet.
Resolutio
Såsom Anders Erichss. icke nekat skullden, men allenast berättat at han tilförne erbudit sig den erlägga då käranden wägrat sig då samma emottaga, uthan fodrat korn i betahlning hwarom käranden nu påstådt wara tingat, men swaranden det hwarken i rättan tidh lefwererat eller dhe undfångne penng:r derefter wehlat Clarera; Alltså tillfinnes swaranden Anders Erichss. desse 2 D:r 16 öre till käranden innom 14 dagars förlopp iempte 1 D:r Rättegångz Expenser att betahla eller lide derefter execution.

Bymännen i Qwarnby instämbdt samptl. Glimminge Bymän om dhe hafwa någon inwändning emoth dhet dhe ärna inhägna någon eng i Tufwewången då den ligger i fählat. På Glimminge Bymäns wägnar mötte Matz Ohlss. nämbdeman och sade at dhet också angår samptl. Gislöf By.

Opwiste Citation att också till samma ährende samptl. Gislöf Bymän wore instämbde som mäst alle wore tillstädes. På Qwarnby wägnar war Håkan Jbss., Lars Anderss. och Trued Larss. inläggandes dheras begiäran skriftl som oplästes. Gislöfwerne inläggia dheras skriftl. förklaring och neka alldehles dhertill, som oplästes och ad acta lades. Å Glimminge Bymäns wägnar swarades att dhet måtte blifwa som dhet af ållders tidh har warit, men skulle dhe willia intäppa heela dheras wång, och hålla dheras Creatur ifrån klöf medh dheras må dhe dhet göra. Qwarnbyarne säijer att dhet gör dhem så stoor skada medh dheras Boskap utdrifwa igenom bäckar och ådror dhe willia läggia så mycket muhlbete uth igen. Wederparterne påstodo at dhet intet är wärre för dhem nu än som dhet warit i alla tider tillförende.
Resolutio
Såsom dhe omliggande Byar till Qwarnby icke godwilligen wehla samtycka till dhenne Qwarnbyernes ansökning, emädan dhet skall lända dhem till förfång i muhlbetet för dheras Boskap som gå i klöf medh Qwarnbyernes hwartill likwähl Qwarnbyerne weder dehlen berätta at det dem till stoor fördehl men ingen annan till förfång länder; Altså bewillias häradz syn huruwida sådant efter lag kan tillåtas, och dhet så snart åhrstiden så tilsäijer medh samptl Jordägernes wethskap at dhe sig dhertil kunna infinna.

Nills Anderss. i Karleby stämbt Per Anderss. Skomakare i Stiby för han slagit honom blånad och blodwite och dragit honom i skägg och håår. Käranden tillstädes, men swaranden intet, uthan hade Lars Johanss. i sitt ställe, befaltes altså att ländzmannen skulle skaffa fram honom

Hr Commissarien Magnus Löfberg gaf tillkänna för Rätten at Tommerop broo öfwer åån är så bröstfällig att ingen uthan fahra kan komma dheröf:r och warit een och annan som när haft olycka på den, så att nödigt är att den anten opkastas eller blifwer lagat. Rätten tilfrågade hwäm som hållit broon hijt tills widh makt och på hwad sätt dhen nu bör bothas? Hr Commissarien berättade att Tommerop och Wranerop tillförende hållit henne wid lika, och haft någon sädh till hielp af Wallby, Bollsiö och Hoby sochnar, men för een 12 åhr att bron war förfallen, och af wattenflod uthsluten så blef heela häradet af häradzhöfdingen Lilliengrip och Befallningzmannen Stobaeus pålagt at det skulle sig den påtaga eller och att om Stobaeus skulle laga dhen fodrade han 300 D:r smt sattes så nämbd att wärdera dhen och taxerade den för 80 D:r smt, hwilka penng:r Thore Ohlss. emottagit att fly(?) broon före, hwarföre han inrättat Brookahr och lagat broon ; sampt af Timmert både Biälker och annat äro lähnt, men ingen Räkning ännu för dhe 80 D:r giordz. Thore Ohlss. låfwade medh första att inkomma medh Räkning imedlertidh förmahntes han hafwa wård om Broon at den så lagas att ingen olycka af wårdzlööshet timar.

Skomakaren Per Anderss. i Stiby inställtes angående han öfwerfallet Nills Anderson i Karleby, hwilken klagade att han hade warit och leetat efter kallfwar och kom igenom Byen leedandes medh sig ett öök, kom så Per Anderss. och frågade war han hade hemma, han swarade Karleby, började strax at bannas och säija ästu(?) hemma i Karleby så är iag hemma i byen den man skall taa dig, slog honom så i synen och fattade afrykte håår och skägg af honom och hwad han icke giorde, giorde hans hustru , så han blef illa tillredder, kom så Pastoren i Stiby och Hans Åkess. och hans sohn och skillde honom från honom inläggandes en attest af pastoren. Skomakaren Per Anderss. refererade han kom ridande från Jerresta och hade een skeppa korn den hade han tappat, och som han såg mannen frågade han efter sitt korn, om han intet funnit dhet, swarade så mannen han geer honom dhen elaka, medh hans korn, och tog sin käpp och slog skomakaren meedh hwartill Nills Anderss. nekade och sade wore osant, han nämbde intet korn, och intet talltes om korn. Q:o hwäm dhet hörde? R:t han weeth intet hwäm som hörde dhet. Kärandens instämde wittnen Hans Ågess. och Per Hanss. efter aflagd eedh uthan jäf wittnade först Hans Ågess. at han war uthe och såg efter sine koor, hörde så roopa på gathen af skomakarens hustru att om någon Gudz menniskia är så kommen och skillie dhem, gick han så dijt och såg skomakaren liggia på Nills Anderss. wille så skillia dhem, men orkade intet som een man om sine 68 åhr, kom så Prästen och ropa hielp åth Per Hanss. och Hans Åkesons. sohn, och då mannen kom op war han så blodig att ingen kunde känna honom, hörde intet tahlas om hwaraf slagzmåhlet börjades uthan Nills Anderss. sade han tima(?) stoor orätt och war Hans Åkess. den förste som kom dit. Wittnet Per Hanss. instodh och refererade at han gick i sitt manhuus och såg uthom manhuusdörren, så så Nills Anderss. leda på Gathan medh sitt öök och skomakaren komme efter, och som han hinde honom slog han genast til Nills i ansichtet och fick honom i håret och hade honom omkull, och slogz på marken, ropade så prästen på honom och badh skillia dhem, sprang så och halp få dem från hwarannan, hörde intet war trättan kom af. Q:o Om skomakaren war drucken, begge wittnen affieneerade, men at Nills Anderss. war nykter. Q:o Om han intet hörde omtahlas när som dhe wore skillt hwaraf trättat sig reeste? R:t närsom Nills Anderss. kom op frågade han wittnet hwad dhet war för een kahr som slog honom , swarade wittnet och frågade om han intet kände honom, sade Nills Neij hade aldrig seet honom förr än han öfwerfallt honom uthan orsak. Skomakaren sade han hade icke heller sedt dhen andre tillförende, fölgde så Nills bort medh Prästen. Q:o När skomakarens hustru kom? R:t Hustrun kom strax efter mannen, ochsom han tyckte wille hon hafwa hemb honom, såg henne intet slås. Q:o Om han hade håll i hufwudet och ansiktet. Hans Åkess. sade han hade twenne håll i ansiktet, Per Hanss. sade seedt håll men heela ansichtet war blodigt, at han det intet kunde uthskillia. Q:o Hwadh skomakaren sade? Wittnet swarade ingen ting, men skomakaren sade at han intet fick widare än dhet slag Nills Anderss. honom först gaf, hwartill Nills Anderss. nekade.
Resolutio
Såsom skomakaren Per Anderss. uthan gifwen orsak öfwerfallit Nills Anderss., dragit hans hår och skägg slagit hans mund och näsa i blod, och twänne blodwiten i ansichtet; Ty dömmes han at böta för slagzmåhlet 3 gången 6 sk och till Nills Anderss. för tidspillan och expenser 4 D.r smt.

Framställtes Bengta Nillsdåtter ifrån Wemmenlöf som låtit lägra sig och fådt barn som än lefwer. Bengta Nillsdåtter om 30 åhr ogift bekänner at een Glasmästare Casper benembd lägrat henne på Gyllebo, wardt der 14 dagar och han gådt dit och arbeetat, hade rakt swartbrunt håår och een grå råck, har låtit lägra sig förr af en dreng och stådt sin plikt. Nämbdemannen Arwed Håkenss. frågades om hon kiände honom swarade Neij, och som eij heller någon annan kände honom och hon intet kunde bringas till annan bekännelse förmahntes hon besinna sig, emädan hon ändå måste uth medh sanningen, men som hon ändå eij wille ändra sig, lämbnades henne Råderum at betänka sig.

Hr Ryttmäster Biörkmans Fru på Borreby Gårdh läth genom hennes ladefogde Christen Larss. anhålla om tingzbewis på huru mycket Brennewed dhe wahnligen pläge få Rättens attestatum öf:r hwilket eftersågs och befants at wara 180 lasser hwaröf:r tingzbewis meddehles skall.

Den 23:de Octobr: Continuerade tinget

Kohnan Bengta Nillsdotter som låtit lägre sig tilstodh äntel at Barnefadern wahret een af Gen: krigz Commissarien Adlerstens tiänare Anders ben:dh som är een ung dräng och uthreest i sommars til Pohlen hwilken och dherföre har haft ordh.
Resolutio
Såsom konan Bengta Nillsdotter andre gången försedt sig medh lönske läger; Ty dömmes hon at plikta 10 D.r smt och stå kyrkieplikt 2 söndagar å rad och sedan oppenbare skrift.

Förehades Qwinfolket Catharina som legat ihiel Barnet för Hr Pastoren i Gladsax, warandes Hr Pastoren sielf tilstädes och berättat, att Barnet war funnit dödt under sidan på ammen och är den pigan tilstädes som wakade om natten hoos barnet. Pijgan Bengta Swänsdotter instodh och berättade efter aflagt eedh, at hon wakade natten öfwer hoos Barnet, intill dag blef, då så skulle den beställa om at låta twätta fåhren, och då hon gick uth war ammen waken, och hade barnet wid bröstet, at det pattade, Barnepigan låg hoos een annan wagga, och war och så waken, blef så uthe een half timastidh, och som hon kom inn igen, såf amman och barnet låg under sidan på amman, och war dödt, då tog Bengta barnet ifrån ammen, och wäkte op ammen, och sade barnet är död, då blef ammen så rädd at hon wed hon stod opp föll hon omkull, och wille dåhna, bekänner at alle nätter har någon wakat hoos Barnet som hon nu och giorde, alt intill det war lius dag, och ammen war waken. Amman sade at hon blef så illa wid at hon intet mins huru tilgick. Hr Pastoren berättade at de genast således warit sorgfällige at låta waka hoos barnet och har ammen altidh om dagen haft sin middag sömpn, hwilket hon också än dagen tilförende hade, så mycket bättre om natten att wara lätt somnig, bekänna at hon eliest warit tungsåfd. Pigan Bengta betygade at sedan barnet blef född har der altidh wakat een, så at ammen aldrig warit eensam med barnet. Ammen betygade medh grååt at det giör henne hiertelig ondt, hon är een gift hustru och hade intet trodt at råka uti den olyckan mädan hon så länge ammat det äldre barnet och nu det senare.
Resolutio
Ammen Catharina Nills Swahns dömmes för dhet Barn som hon hoos Pastoren Hr Sivart i Gladsax i hiel legat at böta wådaboot 20 D:r smt och at stå oppenbahr skrift dog höglofl. kongl. Göta hoffRättes widare ompröfwande hemskutit.

Måns Mårtenss. i Jerresta som är instämbd af Joen Kock i Wemmenlöf angående 9 D:r smt och widh första oprop eij warit tillstädes, Blef nu widare påropt, men hwarken sielf eller genom fullmäktig Comparerat, påståendes förty Joen Kock domb i saken emädan han lagl bewist at swaranden i rättan tidh är stämbd, fodrar och anwände Rättegångzexpenser.
Resolutio
Såsom swaranden Måns Mårtenss. hwarken sielf eller genom laga fullmäktig Comparerat icke heller låtit tee laga förfall och käranden lagl. bewist at swaranden i laga tidh är inciterat; Alltså tildömmes Måns Mårtenss. desse Nio D:r iempte 1 D:r smt Rättegångz expenser till käranden at betahla sampt plikta för utheblifwandet från Rätten 1 D:r smt eller lide derföre execution. Ståendes honom dock öppet likmätigt Rättegångz processen til nästa ting saken ånyo instämma och tee sine laga förfall sampt den samma åtherwinne om han så gitter och dertill kan hafwa skiähl.

Cronans Befallningzman wählb:de Elias Löfberg begiärte TingzRätten wille undersöka och exeminera twänne ingofne Specificationer den eena på innestående Saakören och den andre extraordinarie afkortningar öf:r Rothepenng:r pro A:o 1701 och sedan efter beskaffenheten verificera, hwilke han sine Räkningar allegera måste fördenskuld samma längder liudel:n oplästes och eenhälleligen betygades riktige ware, warandes Copier af den samma ad acta.

Widare begiärade Befallningzmannen Löfberg at Rätten efterfråga will om någon witterligit är at uti förledit åhr någon städzmåhl af Cronans Godz uti dess befallning är fallen emädan han ingen opburit.

Rätten undersökte härom och betygades af nämbd och allmoge at dem eij witterligit är slik opbörd för förledit åhr här i häradet är opburen, hwarom Befallningzmannen attest begiärade som bewilliades.

Hr Handelsmannen Johan König i Cimbrishambn låtit instämma låtit Jöns Clemmetss. i Gladsax för 16 D.r smt för een kakelugn och 5 D:r för kakelugnshyra. Å kärandens wägnar mötte handelsmannen Mörck och gaf tillkänna at parterne häruthinnan äro(?) förlikte.

Hr Handelsm:n Jacob Seyer låtit instämma Hindrich Anderss. i Cimbris för 3 D:r smt. Fullmäktigen Oluf Perss. från Cimbrishambn gaf Rätten tillkänna at parterne äro förlikte så at i denne saak eij widare käras, inlef:de Citationen.

Än Handelsm:n Seyer låtit instämma Hans Anderss. ibm för 6 D:r 8 öre. Fullmäktigen å kärandens wägnar allena tilstädes och gaf tilkänna at saken är förlikt at på den samma eij widare käras.

Handelsmannen Seyer låtit instämma Johan Ström i Wiarp för 3 D:r. Johan Ström iempte fullmäktigen tilstädes gafw tillkänna at saken är förlikt och swaranden sin skuld clarerat.

Än Handelsm:n Seyer låtit stämma Jöns Matzon i Jerresta för 10 D:r. Fullmäktigen allena tilstädes gaf tillkänna at saken är förlikt.

Handelsm:n Seyer låtit stämma Hans Nillss. i Nöbbelöf för skuldfodran. Fullmäktigen gaf tillkänna at swaranden sin skuld betalt at derpå eij mehre käras.

Än Handelsm:n Seyer låtit stämma Åge Nillss. i Stiby för 12 D:r 8 öre och gaf Fullmäktigen tilkänna at saken är förlikt.

Än Handelsm:n Seyer låtit stämma Annika Per Lustigs i Gladsax för 8 (?) D:r 8 öre och gafs tilkänna af Fullmäktigen at saken är förlikt.

Än låtit stämma Kerstina Sågskärarns i Trarop(?) för 3 D:r 2 öre. Fullmäktigen tilstädes gaf tilkänna at swaranden sig infunnit och skulden Clarerat.

På Tings Rättens wägnar
Bengt Seth

Tillbaka till Domböcker