1703st

Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

Anno 1703 d 11 maij höltz ordinarie Sommar ting medh Jerresta häradh af häradzhöfdingen Bengt Seth och wahnlige Eedsworne nembden.

Oplästes kongl. Giöta hoff Rätts bref ang:de förswars karlars förbud dat:d d 10 Marti nästledne.

Oplästes kongl. Giöta hoff Rätts bref ang:de Bärande skogzträns åtherplantering at den hädan efter bör wärkställas och den försummelige efter lag plikta dat. D 6 April 1703 ./.

Än oplästes kongl. Giöta hoff Rätts bref om unge bärande trääns borthuggande och dess straff dat d 6 Aprill sidstl.

Hr häradzhöfdingen Bengt Seth läth inprotocollera een obligation af Bonden Mikell Anderss. i Tågerop oppå 6 t:r 4 skepper sädeskorn som Hr häradzhöfdingen honom försträckt A:o 1701 d 3 maij. Förplicktandes sig deruti bem:te Mikell Anderss. samma korn nästa hösten dherefter iempte ordinarie Ränta at betahla och pantsätter imädlertidh Hr häradzhöfdingen sine bäste creatur af oxar och koor dheraf fram för annan at göra sig betallt dersom han betahlningen till dhen föreskrifne tidh eij skulle erlägga.

A:o 1703 d 12 maij Continuerades

Nills Tuedss. läth andre gången opbiuda Skatte hemmanet N:o 26 i Gislöf som han för sig af Fader Anderss tilhandlat hafwer d 13 Novembr A:o 1702 och första gång d 17 marti nästledna opbödz.

Förehades saken om slagzmåhlet som Cronans Befallningzman för Rätten andragit at Nills Esbiörnss. skall hafwa föröfwat på Jöns Nillss. i förleden sommars, men för Nills Esbiörnss:s siukdomb skull efter Cronans Befallningzmans begiäran blef opsatt.
Cronans Befallningzman war eij tillstädes icke heller någon på hans wägnar, uthan allenast Jöns Nillss. och Nills Esbiörnss.
Nills Esbiörnss. sade at aldrig skall kunna bewisas det han slagit Jöns Nillss. uthan han war drucken samma gång, och alle dhe som war hoos honom, då war han ållderman och der dricke Bymännerne deras öhl, men kan giöra sin eedh at han intet rördt honom.
Jöns Nillss. påstodh att Nills Esbiörnss. och hans Broor har slagit honom och gick således till att Nills Esbiörnss. kräfde honom för någon gammal Giäldh, som han mehnt hafwa giordt riktigt för, badh så Jöns han skulle tahla om sådant een annan gång, då swarade Nills Esbiörnss. Neij nu skall du betahla mig slog så till honom och wore både han och hans bror Lars Esbiörnss. begge om att gee hugg på honom.
Nills Esbiörnss. swarade at trätan dheraf kom att Matz Nillss. slog kluten af hans hustru och tog henne i håret, kommo så begge Matz Nillss. och Jöns Nillss. på honom, då nöddes han wärja sig, hade och begge honom i kull på gålfwet då han wille rädda sin hustru.
Jöns Nillss. sade at dhet skedde after åth, ty sedan han blef slagen kom Nills Esbiörnss:s hustru och wille i hoop medh honom, då sökte hans Broor at hindra dhet, men han intet rörde Nills Esbiörnss., och som dheras gamble fader bad Nills Esbiörnss. wara stilla, så förde han till honom, at han fohre emoth een kiettel.
Nills Esbiörnss. nekade till allt hwad som Jöns Nillss. berättar.
Jöns Nillss. tillfrågades hwarmedh han kan sin klagan bewisa? R:t at Cronans Befallningzman tog sig skaen ann, och dhen instämbde sa att han sig intet dherom bekymbrat hälst som han hade satt sig från dhen tidh at gå till herrans nattwardh, då han oppå predikanten Hr Anders begiäran förlikte sig medh Nills Esbiörnss. och låfwade att han wille gee honom efter dhe 2 eller 3 sk som han ännu war honom skyldig.
Nills Esbiörnss. sade at han intet låfwat och intet haft medh honom at betahla.
Per Perss. fierdingzman berättade at han war dherhoos då slagzmåhlet begyntes och såg dhem ligga på gålfwet.
Nills swarade att Per Perss. hade haat til honom för een saak som Cronans Befallningzman tahlt på och dherföre äro dhe honom intet gode.
Emädan cronans Befallningzman intet är tilstädes ty beroor medh saken intill hans ankomst.

Hr Borgmästaren i Christianstadh Johan Petraeus anhöllt om Rättens bewis öfwer dhen ollongiäldh som förledit åhr 1702 här i häradet war fallen till Hospitalets Godz i Christianstadh som på een lista war opförd.
Nämbdemannen Ander Kock i Tågerop, Stenkell Joenss. i Wranerop och Anders Erichss. i Carleby intygade att eij mehr än 6 sk. smt af hwardera(?) hemman här i häradet är opbudit och tillstodh Anders Kock at han som ländzman på Hospitalets wägnar samma ollongäldh infodrat.

Hr Borgmästaren i Christianstadh Johan Petraeus anhöllt om Tingz attest öfwer Städian som i åhr är opburit af Christianstads Hospitals Godz här i häradet Specificerandes det 2/3 hemman N:o 13 som Jöns Perss. tillförende bebodt, och Hr Borgmästaren bortstädd till Jöns Pehrss:s söhner, Per Jönss. 1/3 för 9 D:r smt och till Stenkill Jönss. 1/3 för 9 D:r.
Nämbdemannen Anders Kock opwiste begge Städiosedlarne af Hr Borgmästaren dat:d d 7 Aprill A:o 1703./.
Sohnen Per Jönss. war tilstädes och tilstodh att han och hans Broor eij mehra i städia gifwit än hwardera 9 D:r smt berättandes Nämbdemannen Ander Kock att ingen widare i åhr något Hospitals Godz här i häradet stadd hafwer icke heller wiste någon annorledes härom at berätta.

Swän Anderss. i Gläminge låtit instämma Cornetskan Annika Mahnfelt för dhet hon will i olaga tidh tränga honom ifrån dess Gårdh som Cornetten till hästehemman är anslagit.
Swän Anderss. war tillstädes, och inlade sin klagan skriftl. at han i 15 åhr bebodt Gården, och åhrl. riktigt derföre skattat, och som han blef uthsagdt och wille gå til Fru Cornetskan och förnimma af hwad orsak han drifwas ifrån sin Gårdh, blef han tagen och förder för löösdrifware till Malmöe af Hr Major Buhrenskiölds folk, som hade een opsattz på honom af Befallningzmannen, fick så dher låf at gå hemb och sökia sin saak för lag och Rätt.
På Cornetskans wägnar mötte Johan Ström och sade sig fuller ingen fullmakt hafwa i saken att swara, uthan allenast gifwa tillkänna at stämbningen förseent är förkunnat, så att han inge wittnen i saken kunnat incitera, och lährer Cronans Befallningzman giöra dherom beskedh, lährer icke heller finnas dhet Swän Anderss. betahlt sine Räntor uthan at der än påstår 13 sk smt.
Swän Anderss. replicerade dheremoth at han war i Jerresta medh stämbningen, men kunde intet få någon menniska som wille förkunna stembningen dhen dagen, har och alle åhren riktigt Clarerat sin skatt och giordt reeda för sigh.
Johan Ström refererade att då Cornetskan läth kräfia honom någon åtherstående Ränter fick hon intet, icke heller fants något hoos honom, hwarken Creatur litet eller stort icke heller ård eller plog så at han intet mäktar bruka gården hwarföre Cornetskan måst söka sig een annan åboo.
Swen Anderss. sade at han har så mycken bohag som nödig är och blef först uthsagd efter kyndermässe tidh, han som andre tränger stundom at lega sig Creatur, hwilket han giordt och riktigt erlagdt sine skatter så många åhr, erbiuder sig och at skaffa för sig Caution att han förswarl. skall häfda Gården och giöra reeda för sig, och beer at han må som andre niuta lag och Rätt till godo, opwiste sin qwittens hwaruti fans at han Clarerat dhet åhrs Ränta och alle dhe förre.
Johan Ström sade at iblandh dhe penningar är Swän Mårtenss quitterat för 4 D:r smt så att dhe resterar för Swän Anderss.
Swän Anderss. swarade att han dhem sedan till Swän Mårtenss. betallt, hwilket och Swän Mårtenss tillstodh.
Johan Ström sade at huusen äro bröstfällige och han låtit liggia Giödning inne i 2 åhr.
Swän Anderss. swar:de at han bygt een heel länge och om han fådt laga om sin Gårdh till Midsommar emädan nu är tidh dhen at laga, så skulle dhen finnas förswars godh, beropar sig också på sin granne Swän Mårtenss. att han åhrl kördt uth sin gödning, hwilket Swän Mårtenss. besannade.
Resolutio
Såsom swaranden Fru Cornetskan inwänder det hon icke i laga tidh är worden stämbd at hon sine skiähl och wittnen efter lag i dhenne saak har kunnat anföra, ty kan Rätten saken till afdömmande icke optaga uthan åligger käranden saken lagl. att låta instämma, emedlertidh har han at söka widh Gouvernamentet förswar at han utan lag och domb och då han icke lagl. är worden uthsagt icke blifwer drifwen ifrån Gården.

Framkom för Rätten qwinfolket Ellsa Hansdotter om sine 20 åhr född i Ystadh, begierte få erlägga sine böter för lönskeläger som hon begådt medh een dragon, då hon förledit åhr tiente uti Wemmenlöf hoos Joen Kock, samma dragon war der 14 dagar för Påska och kom sedan något dherefter medh till Liflandh, hans nampn war Jöns Hanss. och låfwade willia ächta henne, sade sig wara dragon på Glimminge Gårdh.
Nämbdemannen Matz Ohlss. berättade at på Glimminge Gårdh war ingen som heet Jöns Hanss. uthan een som heete Jöns Nillss. och dhen war stedze hemma på Gården, och dhen war länge för ifrån Glimminge och kom til Malmöe.
Kohnan berättade at han så för henne sagt hade blå kläder och brunt hår.
Nämbdemannen Arfwed Håkanss. i Wemmenlöf sade sig hafwa sedt der een sådan kahr; som hon säijer, men intet kändt eller wist hwadh dhet war för een, hörde eij för dherom uthan som dhet röijdes at hon war hafwandes sades at hon skylte een sådan.
Joen Kocks hustru ifrån Wemmenlöf hwarest hon tient i 3 åhrs tidh berättade att förledit åhr något för påsk war der een dragon som een 8 a 10 dagar war der i huuset, kan rätt eij grant minnas hans nampn om dhet war Jöns den samma såg hon fuller läggia sig efter henne att hon badh hon skulle achta sig, och som han war borte medh Jeppe Lasson till Liflandh fick hon höra att hon klagade sig hafwande af honom och sagt den han wille ächta henne, har elliest ställt sig ärlig atthon intet förnummit hon haft ordh för någon annan.
Arfwed Håkanss betygade dhet samma att hon haft gådt ordh om sig, är och kommen af gode förälldrar i Ystadh.
Anna Kocks berättade att samme dragon war heel ung, at han intet war gift, gaf sig ingen tanka stort om honom.
Q:o till kohnan när hon födde Barnet? R:t Åtta nu sidst för Juhl.
Q:o Hwäm hon då nämbd till Barnefader. R:t Samma Jöns Hanss. dragon
Anna Kocks sade eij annat af begynnelsen hördt hafwa.
Resolutio
Såsom Ellsa Hansdotter för Rätten bekändt dhet hon begådt lönskaläger medh een dragon Jöns Hanss ben:t som förleden wåhr kom till Lifland, och inständigt nekar at någon annan haft medh henne beställa, Ty dömmes hon efter egen bekännelse att plikta 5 D:r smt och stå kyrkioplikt och oppenbara skrift.

Hr General krigzCommissarien wählborne Jöran Adlersten läth andra gången opbiuda 3/8 hemmanet i Tommerop sochn och By som Nills Matzon dersammastädes för tiden brukar och åbor, hwilket wällbem:te Hr General krigzCommissarius sig tillhandlat af Corfitz Angell i Ullstorp, warandes bem:te hemman sidste ting d 19 Marti förste gång opbudit.

Sammaledes opbödz tredie gången N:o 30 i Stiby som Måns Erlandss. åboer och Hr öfwer krigzCommissarien wählborne Swen Erlandson Ehrenflycht gifwit Hr General krigzCommissarien Adlerstens sohn Hr Carl Adlersteen i faddergåfwa efter dess derå uthgifne gåfwebref, warandes samma hemman förste gång opbudit A:o 1702 och andre gången d 18 marti sidtsl:e.

Sahl. Wählborne Hr Ryttmäster Jean Orfelts sterbhuus Arfwingar läth inprotocollera een obligation daterad d 11 maij A:o 1703 af Hr Ryttmäster Börckmans Fru Maria Eketrää uppå 281 D:r 21 3/5 öre smt för undfångit sädes korn och Boskap, widh dess om ankomst till Borreby dermedh att drifwa afwellsbruket, hwilka penningar bem:te Fru låfwar nästkommande Michaeli at betahla och pantsätter imedlertid sterbhuuset sine Creatur iämpte Gårdzens Gröda dheraf fram för annan at blifwa betallt.

På Tings Rättens wägnar
Bengt Seth

Tillbaka till Domböcker