Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening
Anno 1705 den 21 Februarij höltz ordinarie Wintterting med den tingsöckiande allmogen i Jerresta härad, af häradzhöfdingen Bengt Seth, närwahrande den wanlige nämbden Nembl:n
Tore Ollsson i Borreby
Tillof Mårtensson i Röela
Swen Andersson i Tulstorp
Oluf Frenness i Örneberga
Per Nilsson i Wiarp
Mattz Ollss: i Glimminge
Erick Swensson i Jerresta
Anders Kock i Tågerup
Mårten Nilss: i Tommerup
Mårten Ingwarss: i Wallby
Arfwed Håkonss: i Wemmelösa
Bengt Månss: i Wranerup
Oplästes för allmogen åthskillige Kongl. Maij:tz stadgar
och förordningar, Nemblig:
Barnemordz Placatet
Legehions stadgan
Förordningen om eder och sabbattsbrott
Placatet om slagsmåhl och oliud i kyrkian
Stadgan om farkåsters strandande
Placat om Rusthållare och Ryttare att officerare icke skohla
taga af dhem någet under hwad nampn dhet ware kan.
Jöns Håkonsson i Wranerup på Hospitals godzet låtit stämma Oluf Swensson ibidem å Crono för ett åkerstycke han sig af des bruk will söka tillwälla. Nämbdemannen Bengt Månsson i Wranerup inlefwererade stembningen och gaf tillkänna att parterne sig förlijkt, och Oluf Swensson afstår medh att willia tillägna sig grunden.
Nämbdemannen Arfwed Persson i Östraröd låtet stemma Mårtten Truedsson i Tågerup för 12 D:r smt skuldfodran, flytande af en hästehandell. Keranden tillstädes, Mårtten Truedsson påroptes liudeligen, och gaf nämbdemannen Anders Kock å hans wägnar tillkiänna, att han wedstod skullden, och begär allenast dag med betahlningen.
Christopher Jönsson i Gislöf läth 3:die gången opbiuda hemmanet N:o 8 i Gislöf 5/16 hemman som han sig af Tue Nilsson tillhandlat hafwer och opbödz förste gång d:n 2 junij, och andra gång d:n 24 October A:o 1704 hwilket offenteligen opbödz.
Lars Tillofsson i Rölla låtit stämma Erlandh Mårttensson i Wemmenelöf och Mårtten Håkonsson i Siöröd för Barnegodz effter Nills Swänsson i Wemmenelöf som dhe såsom nästskyllde eij skohle willia emothtaga. Lars Tillofsson i Rölla som gifft sig med Nils Swenssons enkia i Wemmelöf klagade att Erland Mårtenson och Mårten Håkonsson fuller taget en dehl arfwegodz effter afledne Nils Swensson, men låtet en dehl, som ringast är återstå, och tagit dhet bästa, hwaraf stoor willereda kan tima, inlägger ett skiffte Register som dhem skall wara tillstält wid skifftet hwilket Hr Cornetten Anders Lorentz såsom dåwarande huusbonde och Rusthållare hållet. Mårthen Håkonsson i Siöröd berättade att han emothtagit i Boskap, hästar och swijn till 33 D:r smt, understår sig intet påtaga sig något förmynderskap, som intet är skyldh i fäderne intet heller orkar eller lagligen tillförordnat. Erland Mårttensson som samma sak är instämbd, påroptes liudeligen, men war ingen å hans wägnar tillstädes, uthan berättader kiäranden, att han tillijka med Mårten Håkonson på en gång woro stämbde, beror altså till widare.
Hospitals förståndaren Wällb:de Lars Weibull [i Kristianstad] låtit stämma Cornetten Anders Lorentz [i Stiby] för Hospitals hemmanet N:o 25 i Stiby, att han det olagligen skall hafwa häfdat. Parterne bägge mötte och gofwo tillkänna att saken så wide är componerat, att Hr Cornetten inom en wiss tidh som är aftallt på 3 åhr, förplichtat sig att skaffa hemmanet i laga byggning och häfd, så dhet skall wara lagligt och förswarligt, hwilket Hr Cornetten sielf för Rätten tillstädes lofwade att hålla, och räkte Hospitals förståndaren derpå handen.
Hospitals Förståndaren i Christianstadh Lars Weibull anhölt hoos Rätten om Tingz bewis öfwer dhet stedzmåhl, sakfall och ollongiäld, som här i detta häradet är fallit, inläggiandes en längd att förledit åhr 1704 i detta häradet är fallit 23 D:r smt städzmåhl men altz intet af dhe andre opbörder. Nämbden och närwarande allmoge tillstodo ett eij mera stedzmåhl i detta häradet är fallit men ingen ollongiäld eller sakören, hwaröfwer Tingz bewis skall meddehlas.
Sahl. Hr Borgmästaren och förståndaren för Christianstadhs Hospital Petrei enkia låtit stämma Anders Kåck i Tågerup för någre innestående skatter af hemmanet N:o 19 i Carlby som des åbo tillförende blefwet skylldig. Anders Kock inlefwererade den uthtagne stembningen, hwarpå sahl. Borgmäster enkian Öllegård sahl. Petrei medh egen hand skrefwit, att hon fåt sin betahlning på Hospitaletz wägnar, och således saken dem emillan afgiort.
Gunnar Elofsson i Gislöf stämt ållermannen Nils
Tuedsson och samteliga Bymännen för dhe
panttat honom ifrån 3 stycken sehlar, töm och några
andre saker för det plögt ett sitt egit engstycke, och 1 pahr
hästar, släppet igenom nederliggiande giärden, inläggiandes
sin libell skriffteligen som uplästes. Till wedermähle mötte
Anders Nilsson i Gislöf som inlade sin fullmacht af Bymännen
exceperade att swara, emedan dhe förseent stämbde äre,
begiärer altså opskåf till nästa Ting. Gunnar Erichsson(!)
förmente dhe kunde nu så wähl swara som sedan. Ållermannen
och så tillstädes, bad, att emädan eij stämbd är, så att
dhe kunnat få bewijs om saken, dhet måtte opskiutas till nästa
Ting.
Resolutio
Såsom swaranden giordt den exuption att dhe äro försent
instämbde så att dhe eij niutet laga stembning till godo, och
skaffat sig behörig bewijs, och derföre begiärer opskof till
nästa Ting, och Rätten befunnet att stembningen eij 14 dagar
föruth ähr förkunnat; Altså förelägges bägge Parter uthan
wijdare stembning nästa Ting sig att infinna, och då erhålla
äntelig domb.
Hr Cornetten Anders Lorentz [i Stiby] låtit instämma klåckaren Christen Andersson i Stiby för olåfligh öhlsähl, warandes bägge Parter tillstädes och gofwo tillkiänna att dhe sig såledz förlijkt att klåckaren hädaneffter på intet sätt skall giöra honom något intrång med öhlsähl, som han påstår denne gången icke skiedt wara.
Klåckaren Christen Andersson i Stiby låtit instämma Cornettskan [Lorentz fru] för skiälsord, Hr Cornetten och klåckaren tillstädes gofwo tillkiänna, att dhet bestådt af ordkast angående öhlsälljandet som warit af intet wärde, och derföre å båda sijder ophäfne och förlijkte.
Hr Cornetten Anders Lorentz [i Stiby] låtit stämma Per Hansson i Stiby den södre för olofligt öhlsahl, gifwandes tillkiänna att saken är blefwen förlijkt.
Opbödz 3:die gången dhet hemman N:o 3 i Stiby, som Lars Johansson Hiort såldt till Hr Cornetten, och är ett frälsehemman hwilket förste och andre gången opbödz d:n 2 juni och 24 october sidstleden.
Jöns Larsson i Jerresta möllna låtit instämma Nils Olsson i Sallerup [=Salarp] sampt Lars Ollson och Beo Olsson i Sallerup för något Barnegodz som sahl. Oluf Nilsson i Glifwarp hafft i förmynderskap för Jöns Larssons hustru. Jöns Larsson klagade att swarandernes fader sahl. Oluf Nilsson har hafft des hustrus barnegodz omhänder, hwaraf hon ingen rätta har niutet, eller fått den dehl af arfwet som henne tillkom, och såsom swaranderne effter dheras fader till wållat sig hans egendomb, och med skifftet icke lagligt är tillgånget; Ty förmenar han att dhe så till Arf som räntta böra swara, inläggiandes derhos skifftebrefwet af åhr 1680 och 682. Swaranderne till wedermähle förklarade att dheras fader i des lifztidh, de han eij längre mäktade bruka gård, uthlefwererade arfwet, och derpå fått skriffteligit afkall, inläggiandes dheras skiähl skriffteligen som oplästes. Jöns Larsson påstod att med des hustrus arf eij wedh skifftet effter hennes föräldrar lagligen är tillgått. Swaranderne beropa sig på dheras skrifftelige inlaga, och begiära att med saken måtte till i morgon anstå att dhe närmare kunde skaffa Bewijs.
Anno 1705 den 22 februari continuerades
Oluf Månsson och Oluf Persson ifrån Göinge härad och
Giers sochn och by stämt Per Swenson i Wemmenelöf för
någet arf som är fallit effter Per Gisselsson i Forsemölla,
hwarför han är Förmyndare på sin halfbrors barns wägnar,
hwilke medh honom hafwe tagit arf. Parterne mötte och inlade
Oluf Månsson sin libell skriftteligen. Per Swensson i Wemmelöf
mötte, och inlade skriffteligen sin Exception jemte
skifftebrefwet hållet d. 27 September A:o 1704.
Resolutio
Dhet har fuller Oluf Månsson welat påstå att han och flere
jemhskyllde äro berättigade att taga arf effter sahl. Per
Giselsson, alldenstund dhe äro som syskone barn på fader och
systers sijda med Per Giselsson; Lijkwähl och emedan Oluf
Månson medh swaranden har måst bejaka att Per Swenson och hans
syskon äre halfsyskon till Per Giselsson och såledez i andre
leden skyllde, men deremoth Oluf Månsson sahl. Per Giselsons
faderbroders son, och således eij närmare änn 4:de led, som
eij kan träda i des fäders Rätt, I ty dömmer Rätten Per
Swensson och sahl. Per Giselssons halfsyskon eftter 9 Capitel å
Erfdl: L: L: till arfwet och Oluf Månsson derifrån, och bör
Oluf Månson ehrsättia Per Swensson Rättegångz omkåstnad 1
D:r silfwermynt.
Hr Rådhmannen Mårthen Jönsson i Ystadh låtet instämma
Jeppe Bertilsson i Tommerup för 2 D:r smt skuldfodran.
Jöns Person i Stiby för 7 D:r 20 öre
Mårtten Olufsson i Borreby för 2 D:r smt
Warandes Hr Rådhmannen sielf tillstädes och gaf tillkiänna att
bemelte personer sig med honom förlijkt.
Hr Rådhmannen Mårthen Jönsson i Ystad låtit stämma Nils Tuedson i Wahlby för 1 D:r 24 öre smt skuldfordran, och Sahser Håkonsson ibidem för 2 D:r 24 öre. Nils Tuedsson och Sachser Håkonsson påroptes liudeligen men war ingen å theras wägnar tillstädes. Rätten eftterfrågade om richtig stämt wore hwilket Hr Rådmannen fuller berättade ware skiedt, men war intet påskrefwit eller bewist stembningen ware förkunnat; hwarför Rådmannen förbehåller sig sin rätt dhem frambdeles låta nästa Ting instemma.
Saken som Jöns Larsson i Jerresta Mölla instämt,
moth Nils Ollson i Sallerup och Lars Olson och Bror Ollsson i
Wallby för förmynderskap, som
theras fader Oluf Nilsson Kock i Glifwarp förwaltat för Olof
Nilsons barn i Sallerup, förehades åter och inlade Johan Ström
på swarandernes wägnar ett extract af ett skiftebref efter
sahl. Matts Nilsson i Glemminge, som war deras farbror och hade
en dehl af arfwet för dheres broder Nils Olsson, som tienar
Cimbritz präst. Jöns Larsson i Jerresta tillstod sig på 3:die
åhret gift, då war Oluf Kock redan död, har fuller tilltahlt
hans söner sedan des, och tänkt att dhe godzet skulle infinna
sig, men ha sig eij wehlat beqwähma. Qwästio: huru gammal den
ogifte är? R:t 36 åhr. Q:o Huru den yngre som är gift? R:t Kan
wara ett pahr åhr yngre. Om Lars och Boe Olsson finge stort arf
efter dheras sahl. Fader? R:t Kunne få hwarthera 6 D:r gods.
Resolutio
Ehuruwähl Jöns Larsson har welat påstå att framledne Oluf
Nilsons söner böre stå till answahr för dhet förmynderskap
som dheras fader hafft om händer för kierandens hustru och
hennes syster Lucie Olufzdotter alldenstund dhe eij niutet
räntta för arfwet och att wed skifttet lagligare kunde hafwa
tillgångit än som skiedt är; Lijkwähl och emedan å
swarandens sijda är opwist, att så faderne som möderne arfwet
fallit åhr 1680 och 682 och i skifttet infört med klara ord är
uthsatt, att deraf eij skulle gifwas räntta, tillmed sielfwa
arfwet så ringa att dhet emoth opfostrandet eij swara kunde,
inläggiandes jembwähl ett afkall eller qwittobref, dhet deres
fader då han förlängt och i sin lijfztidh quitterade sitt
gårdebruk barnens fränder uthlefwererat alt arfwet, bestående
mästa gångkläder, och dhe derför gifwet honom afkall och
qwittobref, den älldre dotteren och då warit sine 30 åhr så
ringa dhel sielf att kunna skiötha, den yngre dottren också nu
på 3:die åhret gifft, och ingenthera i förmyndarens lifztijd
dhet ringaste klander giordt; Altså blifwer samtelie swaranderne
för kiärandens tilltahl alldeles befriat, och Jöns Larsson
skyldig funnen till Swaranderne i Expenser att betahla 1 D:r 16
öre silfwermynt.
Oluf Mårttensson i Nöbbelöf stämt Sönne Biörn
på Baskemölla för 20 D:r smt skuldfodran.
På Oluf Mårttens wägnar mötte Nils Knutz i Gislöf som är
hans swåger och befullmäktigat för honom i saken att swara,
inlade Sönne Biörns handskrifft dat d:n 20 februari A:o 1700.
Sönne Biörn till wedermähle inlade des skrifttelige Exception,
som oplästes, och betygar högt att skulden i mannens lifstidh
er blefwen betalt 12 D:r i hans huus och des hustrus närwaro,
och dhe 8 D:r på Baskemölla, då han sade sig eij hafwa
handskriftten hoos sig, uthan skulle den wed hemkomsten
sönderrifwa, med mehr skriften innehåller, inlade än 2 St.
attester, att han på handskriffte länt, men wed betalan det
dhen eij återfodrat.
Resolutio
Såsom Sönne Biörn med åthskillige omständigheter har sökt
erhålla, att han till sahl. Anders Håkansson i Nöbbelöf skall
hafwa betalt dhe fodrade 20 D:r smt, men som en enfaldig man
hwilken hwarken kan läsa eller skrifwa, intet fodrat tillbaka
den förskrifning som andre för honom opsatt, beropandes sig
ibland annat uppå sahl. Anders Håkanssons hustru i Nöbbelöf
att hon eij annat skall kunna säija än att han i hennes
närwaro betalt 12 D:r smt; Altså blifwer saken opskutet till
nästa Ting, och härmedh sahl. Anders Håkanssons nu Oluf
Mårtenssons hustru förelagt personligen här wid Rätten sig
att instella, att blifwa hörder; då äntelig domb i saken skall
föllia.
Hr Pastoren Anders Boglin i Cimbritzhamn läth 3:die gången opbiuda skattehemmanet N:o 3 i Grödstorp, som han sig af Oluf Olufsson i Långeryd tillhandlat hafwer och förste och andre gång d:n 3 juni och 25 October A:o 1704 blef offenteligen oppbudit.
Borgaren i Cimbritzhambn Peter Ollsson låtit stämma Jöns Stensson i Cimbris för 14 D:r smt skuldfodran. Giästgifwaren Paul Fischerström inlefwererade Citationen och gaf tillkänna att saken war förlijkt.
Paul Fischerström Giästgifware [i Hammenhög] låtit stämma Jon Håkansson i Wemmenelöf för 2 D:r smt skuldfodran, som skall återstå på ett Contract för förundt öhlsahl, warandes kiäranden allena tillstädes. Jon Håkansson påroptes liudeligen, men war ingen å hans wägnar tillstädes. Giästgifwaren opwiste hans obligation dat: d:n 14 maij 1703 under Jon Håkansons karamärke, lydenades på 2 D:r smt för öhlsahl han hållit, och beror till wijdare.
Swen Torkelsson i Osby låtit stämma Oluf Swensson
i Tommerup för 9 D:r smt skuldfodran,
warandes nämbdemannen Mårten Nilsson i Tommerup tillstädes å
Swen Torkelssons wägnar, och onlade Oluf Swensons obligation på
9 D:r smt, uthgifwen d:n 19 September A:o 1703. Oluf Swensson
till wedermähle tillstod förskrifningen, begiär allenast dag
medh betahlningen till S:te Hans dagz tider. Mårthen Nilsson
förunte den begiärte dag ellenast då betahlningen wist föllja
kunde, hwilket Oluf Swensson låfwade.
Resolutio
Såsom Oluf Swensson icke nekat till skulden den han lofwar
betala, allenast honom dag förunnes till nästkommande
midsommar, hwar till å kiärandens wägnar är worden samtyckt;
Altså tillfinnes Oluf Swensson dhe fodrade 9 D:r smt jempte 1
D:r smt i Expenser, nästkommande midsommars tidh till kiäranden
att betala eller lida derföre Execution.
Mårthen Truedson i Tågerup infant sig och gaf
tillkänna, att han begiert af nämbdemannen Anders
Mårttenson, att swara i saken och tillstå skulden, som reeser sig af en häst han
kiöpt af Lars Andersson å Wijk för 12 D:r smt, hwarföre han
fådt 1 opmåhlt skeeppa korn första åhret, och andre 1 skeppa
som den andre släpte kornet till, och skiedde köpet för 3 åhr
sedan.
Resolutio
Såsom Mårthen Truedsson tillstådt skulden som flyter af ett
hästekiöp med sahl. Lars Andersson i Wijk, allenast han begiär
Dilation, emädan han till willigheet fådt så mycket korn, som
kan swara för ränta oppå längre tijd; Altså förplichtes
Mårthen Truedsson, widh midsommars tijd dhe fodrade 12 D:r smt,
jempte 1 D:r smt i expenser att betala eller derföre lijde
execution.
Erland Mårttensson instod, angående förmynderskap öfwer arfwet eftter Nills
Swensson, berättandes sig wara halfbroder son till Nils
Swensson på möderne, och fast Mårthen Willadsson är äfwen
så när, så wägrar han dog intet att påtaga sig, om han för
den dehl som rätt är, att dhe intet behålla dhet bästa och
gifwa hwad dhe willia. Tillof Mårttensson i Rölla berättade
att på det eij skole få något att säija, så erbiuder han sig
emottaga den dehl Nils Mårttensson är tillagt i Wemmenlöf.
Rätten frågade huru när[a släkt] Nils Mårttenson war? Tillof
berättade att Anders Nilsson i Torp och Nils Swensson woro
halfbröder, och Mårthen Willandsson har Anders Nils dotter, och
Nils Mårttensson är Mårthen Willadz son. En annan dotter
Anders Nils Elsa benembd är giftt med Christoph Håkansson i
Torp, men hafwa eij wäxte barn uthan ett om ½ åhr. Q:o huru
när Mårthen Håkansson i Siöröd är skyld Nils Swensson? Rs:t
till Nils Swenson är han intet skyld, men å möderne sijda är
han farbror till Nils Swens hustru Inger Persdotter.
Resolutio
Såsom Mårthen Håkonsson påstår icke wara å fäderne uthan
å möderne skyldt till barnen, och andre finnes wara närmare,
skifttet icke heller lagligt hållit, mindre han wederbörlig
förordnat att wara förmyndare; I ty blifwer Mårthen Håkansson
för förmynderskapet och detta kiäremåhl frijkiänd,
Beträffande Erland Månsson, emedan han budit sig willig en dehl
arf att påtaga, när lagligen och lijka skiftt blifwer, så blir
han wid förmynderskapet stadfäst och plichtig, jempte flere som
Rätten till förmyndare warder förordnandes dhet skifte som å
nyo kommer att förrättas att biwiste och barnens bästa eftter
lag att i acht taga.
Kykioherden i Borreby Magister Petrus Langelius anhölt om Tingz bewijs, att wid des Prästestohl eij finns någon skog eller torfskörd till nödtorfttigt brenne, hwarföre han anhåller om Tingz bewijs, oppå så mycket brennewed som han om åhret kan behöfwa, på dhet han dereftter kunde i förmåge af erhållen Resolution för Prästerskapet på slättbygden kunde anhålla om uthwisning. Rätten war bekandt att till Borreby Präste Gårdh finnes ingen skog eij heller torfskörd till nödtorftt, och pröfwar hans Ehrewyrdigheet åhrlig eij med ringare brenne än 60 lass kunna uthkomma.
Saken med handelsmannen i Ystad Mårthen Jönsson,
instod Nils Tuedsson i Walby och gaf tillkänna, dhet han
warit en tidh borte och sålt sig något till föda, emedan han
intet närmare har att lefwa af, och då han i gåhr hemkom, och fick förnimma att han war stämbdt, har
han sig instält, tillstår wara skylldig till Rådhmannen i
Ystadh 7 mk och willa dhem gierna betahla, om han war så
förmögen, men som han är så siuklig att intet kan förtiena,
måste han tiggia sig födan. Rådhmannen läth fordra på domb
och uthslag i saken i fall honom kunde medell tillfalla.
Resolutio
Såsom swaranden tillstådt skulden den han och willa betahla, om
han icke sielf war allmosehion och af ållder eij wanföhr sig
något förtiena, lofwandes kiäranden willia see med honom i
lägenheeten om intet elliest willkohren och krafterne på något
sätt för honom skulle bättras; Altså förplichtas swaranden
uppå den händelse denna skuldh som är 2 D:r 24 öre smt,
jempte 1 D:r i Expenser att betala, eller derför lida execution.
Giästgifwaren Paul Fischerström [i
Hammenhög] anhölt om dom
på Jon Håkansson i Wemmelöf emädan han sin icke ännu
infunnit, icke heller lärer infinna.
Resolutio
Såsom Jon Håkansson eij mött eller låtit tee laga förfall,
och käranden med stembningen bewist stämbdh wara, jembwähl
opwist swarandens obligation på 2 D:r smt för hållit öhlsahl;
Altså dömmes Jon Håkansson att betahla till Paul Fischerström
ofwanbem:te 2 D:r smt jempte 1 D:r i expenser, dog Jon Håkanson
frit nästa Ting att tee des laga förfall och saken återwinna
om han så gitter, plichter elliest för uteblifwandet 1 D:r
silwermynt.
Nils Mårttensson i Grödstorp instod och gaf tillkänna, att emedan han förnummit att kyrckioherden i Cimbritzhambn Hr Andreas Berglin låtit opbiuda skattehemmanet N:o 3 i Grödstorp, så förbehåller han sig lösningz Rätten såsom näste bördeman. Rätten läth honom förstå huruwida redan lagfahrit war, sig dereftter att rätta.
Per Hansson i Borreby läth opliusa ett hwitt lamb med rist å högra örat och 2 skuhrur i dhet wänstre, wärderat för 16 öre.
Malte Willadson läth opliusa ett swarthielmat qwigekalf med afskurt högre öret och 3 st rist i stubben.
Anno 1705 den 23 februari continuerades Tingz Rätten
Kyrkioherden i Cimbritzhambn Hr Andreas Berglin instod,
och sade sig hafwa förnummit att i gåhr sedan 3:die Opbudet war
skiedt, klander war giordt uppå det kiöp som han med Oluff
Olson i Langeri ingått om Skattehemmanet
N:o 3 uti Grödstorp, kan altså eij annat än derwed
giöra fölljande påminnelse 1. Att bem:te kiöp som Oluf Ollson
medh Mårtten Isachson slutet, blef giort i dryckenskap, förutan
någre af des slächtz närwaru och underskrifwande; men hans
ehrewyrdigheetz bref är underskrefwet i nämbdemannen Oluf
Frennesons närwaru, så som närmaste arfwingar, 2:o har Mårten
Isachsson aldrig derpå betalt någon halföre eller gifwit
fästepenning, 3:io att Mårtten Isachsson lefde wid begge
Tingen, då köpet opbödz, men eij derpå dhet ringaste tahlte
förän nu sohnen eftter des död, sådant böriad, 4:o
anlangande prioriteten och bördz Rätten, så har kyrkioherden
emottagit gården, då den stod så gott som i ödesmåhl och
Mårtten Isachsson den wägret emottaga, sedan så har han wed
sielfwa mothtagandet praesterat en heel ny montering bestående
af häst och nästan alla monteribgz sorter, undantagandes
kahren, som Mårthen Isachson eij kunde åstadkomma, widare för
sin andehl oprättat 2 st andre monteringar, nemblig 3 männing
och 5 männing, som alt kostat stora penningar, helst han skaffat
4 st kahrar, jembwähl wid tillträdandet betalt 2 D:r smt till
krigzmanshuset, förmehnar altså wara konungens lagh och
förordning lijkmätig att den som uthstådt störste
pressciser(?) i monteringen bör och wara närmast om lösnings
Rätten. Nils Mårthensson inlefwererade ett bref hwarefter
Mårtten Tuedsson i Cimbritzhambn såldt den ena dehlen i bem:te
hemman till Mårthen Isachsson, dat: d: 25 augusti A:o 1690.
Kyrkioherden berättar att han intet talar på den dehlen,
emädan Oluf Olson den intet tillförrende ägt, och alltid hafwa
warit åthskillde, och äger Nils Mårttenson eij heller någen
lösnings rätt dher warken för swågerskap eller skyldskap
skull, inlägiandes hans ehrewyrdigheet ett memorial med
åthskillige anförd: skähl som han sig till minnes opsatt, som
oplästes.
Resolutio
Rätten förestälte Nils Mårttensson, att om han will klandra
kyrkoherdens köp, måste dhet icke allenast skie lagligen, att
saken blifwer instämbd, uthan om han äger någen bördzrätt
då klandra med penningar.
Mårthen Willadsson i Wemmenelöftorp begiärte syn på hemmanet N:o 18 i Wemmenelöf by, som hans son Per Mårtenson tillträdt, hwartill förordnades Anders Kock och Tillof Mårttensson.
David Persson i Cimbritz läth opliusa een swart hielmat qwige kalf med hwita been, och än intet märkt, och gått der hella wintteren.
© Magnus Lindskog, 2000