Tillbaka till DomböckerÖsterlens Släkt- och Folklivsforskarförening
Anno 1709 den 25 Octob: höltz
ordinarie hösteting med den tingzsökiande allmogen af Jerresta härad, öfwerwarande
Hr häradz höfdingen Mårten Bulich och den wanlige edsworne nämbden
undantagande nämbdemannen Per Nillss:n i Wiarp, som berättades hafwa blifwit dödh.
Efter hållen Tingz predikan uthlystes allment ting och
tingzredh.
Intechnades till Commissarien och Landzmannens wäll:t
Magnus Löfbergz större säkerheet Präste enkian Elena sahl: Hr Nills
uthgifne förskrifning d: 17:de Febr: 1708 på 22
dahl: Smt, för hwilka penningar hon satter honom till underpant een jern
kakelugn med sådant wilkor att der hon intet betahlar till Michaeli samma åhr,
skall han giöra sig af bem:te kakelugn sielf betalt.
Rådmannen Petter Mörk i Cimbrishambn, som war tillstädes, protesterade emot
denna intechningen, medelst att han enkian till detta ting instämbdt för 19
D:r 8 ./. Smt Capital, förmenar att han äger praeference till att uthbekomma
sin fyllnadt först af den egendomb som hoos enkian kan finnas.
Rätten kunde intet förwägra Commissarien Löfberg intechningen, doch den bättre
rätt hafwande opraejudicerat.
Swen Tuedsson rusthållare i Gislöf framwijste för
rätten ett kiöpebref, hwarmedelst han tillstår sig hafwa med wäll berådt
mode såldt ifrån sig, sin hustro och arfwingar till drängen Jöns Persson
¼ och halfwa sexttondehls hemmanet N:o 21 i Gislöf
och det för 100 D:r smt, warandes kiöpebrefwet dat: d: 17 Julius nestl:e
hwilket första gången blef opbudit.
Klåckaren i Cimbrishambn Abraham Bergman tilltalte
efter laga stämbning Pehr Michelsson i Nöbbelöf för 16
sk: korn helgone skyld kallat, som han uti 8 åhr för honom oförswarligen
innehållit och eij welat betala.
Swaranden inlefwererade sin skriftel: förklaring af d:n 10 maij nestl: att
hemmanet N:o 2 och 4 i Nöbbelöf är 2 fierdehls bruk, har i uhrminnes tijder
aldrig gifwit mer deraf uti helgone skyld än 2 sk: korn åhrl:n det klåckaren
ännu bekommer, men sedan dess fader dödde är samma 2 f:s hemman brukat af
honom med mera som skriften ad acta exprimerar.
Widare producerade Per Michelsson en attest underskrifwen af Befallningzmannen Löfberg
af d: 22 hujus att helgone skylden efter gammalt maneer bör proportioneras på
hemmantahlen samt att sådane twistigheeter bör afgiöras wed kongl:
Gouvernamentet om de stridige parter eij äro nögde med den jämkning som han
efter kongl: Gouvernamentets resolution i slijke måhl giör med mera som
skriften ad acta wijsar.
Klåckaren Bergman insinuerade een attest af åthskillige Byemän i Cimbris och
Nöbbelöfs Byar underskrefwen att de gifwa helgone skyld af sine ödegårdar,
samt annan rättigheet till klåckaren, efter opläsandet lades ad acta, sade
deriempte att han åhrl: måste skatta till Cimbrishambn Schola för 4 pund men
medelst Per Michelsson och een annan der i Byen förhåller honom 4 sk: om åhret,
kan han dermed omöijel: uthhärda längre, opwijsandes landtboken att honom åhrl:n
bestås deruthaf sochnen 4 p:d korn.
Swaranden sade att ¼ hemmanet N:o 2 aldrig warit bebygdt, bor hoos sin Broder på
N:o 4 och Contribuerar lika med honom till skatternes betahlande så i een som
annan måtto, påstår att dess fader aldrig mer gifwit än som 2 sk:
helgoneskyld af N:o 2 och 4 och förmodar att intet här efter blifwa betungat
med större afgift, emedan hemmanet hwarken i åker eller äng blifwit sedan förbättrat.
Kiäranden swarade att han får helgone skyld af alla numer i Byn, antingen
hemmanen äro bygde med huus eller intet och lijtet eller stort bruk hafwa.
Widare hade parterne intet att andraga, utan å både sijdor begiärer domb.
Resolutio
Det anhåller klåckaren Abraham Bergman att häradz rätten wille persententiam
påläggia Bonden Per Michelsson i Nöbbelöf till att uthbetahla åth honom 16
sk: korn, hwilka kiäranden praetenderar i helgone skyld för 8 åhr af ödehemmanet
der samma städes N:o 2 producerandes icke allenast åthskillige Byemäns
attester, hwarmedelst han bewijser att andra som bruka ödegårdar gifwa honom
åhrl:n sin rättigheet, utan och framwijste extract af landtboken, hwilken tillägger
klåckaren 4 pund, men igenom det att Per Michelsson samt een annan Bonde i
samma sochnen innehålla för honom för 2:ne ödegårdar á 2 sk: för hwar Gård,
har han måst mista een lång tid bortåth 4 sk:, hwilket är honom till dess
subsistence een stor skada; Uthlåtandes sig kiäranden sig deriempte att han åhrl:
efter 4 pundz inkombst måste Contribuera åth skolan i Cimbrishambn, hwilket för
honom hädan efter omöijel: blifwer att giöra, så framt han intet får niuta
sin tillbörlige rättigheet. Häremot förklarade sig Per Michelsson att hans
fader, hwilken för honom samma hemman brukat, aldrig har gifwit till klåckaren
för bägge bruken mer än som 2 skieppor, eij heller skall någon kunna bewijsa
af uhrminnes tijder tillbaka att någon klåckare af desse hemman har fådt mer
till helgone skyld än swaranden nu gifwer, förmodandes Per Michelsson att hädan
efter så wäll som här tills blifwa befrijat ifrån någon större afgift till
klåckaren; men som rättigheets twister emellan kyrkiones betienter och dess åhörare
böra efter hans k:l M:tz nådigste resolution af åhr 1686 slijtas och afgiöras
hoos hans Excell:ce högwälborne Hr grefwen Generalen och Gouverneuren samt högwyrdige
Hr Biskopen; Altså warda parterne så framt de elliest intet kunna i godo åsämias
dijt hän remitterade.
Ingar Persdotter Barnföd i Hammenhög om sine 26 åhr
inkom för rätten och gaf wed handen att drängen Tufwud Persson har lägrat
henne i Glasax, då hon tiente hoos dess fader Joen Månsson, har lofwat
henne echtenskap och beder att han måtte tillhållas detta sitt löfte att
fullgiöra.
Drängen Tufwud Persson om sina 19 åhr war tillstädes, tillstod att han häfdat
henne, men aldrig lofwat att taga henne till ächta, utan har hon låckat honom
att giöra denna giärningen.
Q:tio Om hon kan bewijsa att drängen lofwat att willia taga henne till ächta?
R:p Neij kan det intet bewijsa.
Resolutio
Såsom Ingar Persdotter och drängen Tufwud Persson bägge tillstå sig haft lägers
måhl tillsammans; Ty skall han böta 10 dahl: och hon 5 D:r Smt och stå een söndag
hwardera på plichte Pallen samt derefter undfå oppenbara skrift.
Råd- och handelsman Petter Mörk i Cimbrishambn, låtit
instämma Prästeenkian sahl: Hr Hans i Cimbris för 19
D:r 8 ./. Smt Capital, hwilka penningar hon blifwit Hr Rådman skyldig
A:o 1690 och 1692.
Parterne tillstädes och inlefwererade Enkians sohn Jöns Steensson dess
skriftel: förklaring af d: 25 hujus, hwaruthinnan hon tillstår skulden och att
hon pantsatt för bem:te penningar något Cronoguld som hon har oplåtit Rådmannen
för 16 D:r Smt och har han deraf längst för detta kunnat giordt sig betalt,
ber hon måtte undslippa att betahla interesse och expenser med mera som
skriften ad acta wijsar.
Rådmannen sade att gullet blifwit honom för een kort tijd sedan oplåtit, så
att han intet kunnat det för yttra i penningar, utan har det ännu in natura
will eftergifwa något på interesset, och påstår att få rättegångz omkåstnaden
betalt efter rächningen.
Jöns Steensson sade att rådmannen må intet så strängia dess moder som är
een fattig enkia med något interesse, hälst han haft sådan underpant i händer,
som han till största dehlen af Capitalet kunnat haft sin förnöijelse uthaf,
der han panten bordt sålt, beder att få dilation med betahlningen, så skall wäll
rådman få sin betahlning.
Kiäranden begiär rättens uthslag och kan intet längre wänta, emedan han länge
nog gifwit henne dilation.
Resolutio
Det tillstår fuller fullmechtigen Jöns Steensson att den skulden för hwilken
dess moder hustro Elena Hansdotter är worden af Rådmannen tingz förd skall
wara richtig, hwilken och hans moder intet undandrager sig att betahla, utan
ehrbiuder sig till den gulpanten som rådmannen af henne har, så framt den
intet skulle swara emot Capitalet till att förnöija Rådmannen för hufwud
stohlen; men hwad interesse widkommer, som Rådmannen praetenderar för
penningarne så förmodar fullmechtigen att hans moder skall blifwa derföre
frij ehrkiänd, hälst emedan Rådman hade kunnat längst för detta giordt sig
betalt af den guldpant som han hade händer emellan. Doch som fullmechtigen har
måst tillstå att penningarne äro den tijden åth dess moder af Hr Rådman
uthlånte, utan att hafwa gifwit åth honom för dem något interesse, warandes
utom dess mycket billigt interesse opfördt i det Rådmannen Mörck för 19 åhrs
tijd allenast praetenderar 10 D:r 24 ./.; Altså finner häradz rätten för rättwijst
det bör hustro Elena Hansdotter betala till Rådman Mörck Capitalet á 19 D:r
8 ./. samt interesse 10 D:r 24 tillijka med een dahl: 16 ./. Smt i expenser, och
det inom een månadz dag eller derföre lijda execution.
Borgmästaren och Befallningzman wälbet:de Elias Löfberg
inlefwererade den granskning, som nämbdemannen Mårten Nillsson och Anders
Swensson hållit öfwer bröstfälligheeten på rusthåldz
hemmanet N:o 2 i Cimbris, warandes bröstfälligheeten opfördt till 166
dahl: Smt; Tillståendes nämbdemännen på deras edh att synen
är efter bästa och yttersta förstånd förrättat. Och som åboen Johan Kiönig
i Cimbrishambn låtit hemmanet till en så anseenlig bröstfälligheet förfalla,
Ty reserverar sig Befallningzman å kongl: Maij:tz wägnar att honom derföre sökia
och tilltahla.
Rådmannen Petter Mörk kiärade till Nills
Andersson i Cimbris för 29 D:r Smt och interesse,
som han warit skyldig sedan d: 31 Januarij 1702, sade att 3 D:r äro betalte,
sedan stämbningen blef uttagen och påstår att han må få resten tillijka med
expenser betalt. Nills Andersson tillstår skulden, beklagar sin stora
fattigdomb att han intet kan betala skulden. Kiäranden begiär domb och
expenser.
Resolutio
Såsom swaranden wedgåt skulden och derpå till Rådman betalt, sedan stämbningen
blef uttagen; Altså finner häradzrätten honom skyldig till att betala Rådman
de återstående 26 D:r tillijka med Een dahl: Smt rättegångz omkåstnadh, och
det inom 14 dagar eller wara underkastat execution.
Rådmannen Petter Mörk, tilltalte efter laga stämbning
Håkan Andersson i Tomarp för 6 D:r Smt skuldfodran,
som han warit skyldig sedan åhr 1707 och lofwat med korn att betahla, men har
sedan den tijden hwarken fådt korn eller penningar.
Swaranden nekar till skulden, sade att han fådt penningar till låns af honom
och betalt dem med 22 sk: korn åhr 1687 och har sedan den tijden intet haft någon
handell med Rådmannen.
Borgmästaren och Befallningzman Wälbet:de Elias Löfberg påminte att Hr Rådman
har een annan rächenskaps Book den han begiär att rådman måtte opwijsa efter
som Bonden meenar sig hafwa denna skulden betalt med korn.
Rådmannen sade att han med wittnen will beiwjsa att denna hans fodring är
richtig om han får dilation till nästa ting.
Rätten bewilliade Rådman dilation.
Dito Rådman hade låtit instämma Olof Jonsson
och Olof Swensson i Tommerup för 2 D:r 27 ./. 12 d Smt skuldfodran.
Nämbdemannen Mårten Nillsson i Tommerup berättade att Olof Jonsson blifwit dödh
för 20 åhr sedan och att Olof Swensson är siuk, så att han intet förmår
kommma till tinget blef alt så med denna saken differerat.
Samma kiärande tilltahlte efter laga stämbning Nills
Andersson i Tågarp för 7 D:r 6 ./. Smt skuldfodran,
som han war skyldig sedan åhr 1695 d:n 24 Aprilis.
Nills Andersson förklarade att han fuller fådt af Rådmannen till låns åthskillige
påster, penningar, men säijer att han har betalt een stor dehl med korn och
har rådman för lijtet opfördt prijset på det korn som han lefwererat.
Rådmannen inlefwererade sin book i rätten den han will beEdiga, tillståendes
Nills Andersson att alla påstår som uti dess rächning woro antechnade, war
richtigt och rätt opförde, begiärandes rådmannen domb och expenser.
Resolutio
Ehuruwäll swaranden inwände att rådman för lijtet opfördt prijset på något
korn, som han lefwererat till denna skuldens afbetahlning; Lijkwäll som
swaranden till ingen påst som i rådmans Book på hans rächning war opfördt
kunde neka, utan tillstod att så de uti Debito som Credito woro richtige och rätt
antechnade, Ty finner häradz rätten för skiähligt att Nills Andersson bör
betahla till Rådmannen de siu dahl:r 6 ./. iemteEen dahl: i expenser och det
inom 14 dagar eller derföre lijda execution.
Rådmannen Petter Mörk tilltalte efter laga stämbning
Jacob Månsson i Tågarp för siu dahl: Smt skuldfodran,
sade att han blifwit desse siu dahl: skyldig åhr 1699 d: 14 October.
Swaranden tillstår skulden, och beklagar att han är så fattig att han med
stor möda kan sig förskaffa så mycket som han kan oppehålla sitt lijf med,
beder att Rådman will något eftergifwa och hafwa med honom dilation.
Kiäranden will eftergifwa interesset, påstår att han må blifwa dömbd till
att betahla Capitalet och rättegångz omkåstnaden.
Resolutio
Såsom swaranden har wedgådt skulden, men beklagar sin stora fattigdomb, att
han intet mechtar den att betahla, hwarföre och rådman har eftergifwit
interesset; Altså finner häradzrätten honom skyldig att betahla till Rådmannen
Siu dahl: Smt tillika med Een dahl: Smtz expenser och det inom 14 dagar eller
wara execution undergifwen.
Rådmannen Petter Mörk kiärade till Michel
Andersson i Tågarp för 10 dahl: smtz skuldfodran,
som han warit skyldig sedan 1706 d: 19 Junij.
Swaranden tillstår skulden, och lofwar betahlning med det första, sade att Rådmannen
intet haft för nöden att stämma honom till tinget, han har wäll wetat ändå
att fullgiöra sin skyldigheet.
Rådmannen begiär att få domb och expenser.
Resolutio
Det har Michel Andersson tillstådt sig häfta Rådmannen för denna skuld, och
lofwat att nu willia med det första sig ombeflihta att kunna förnöija honom;
Altså finner rätten honom skyldig detta sitt löfte att fullgiöra, och till
åkiäranden inom 14 dagar betahla de 10 D:r Smt tillijka med een dahl: Smt i
expenser eller lijda derföre execution.
Rådmannen Petter Mörk tilltalade efter laga stämbning
Mårten Andersson i Wranarp för 16 D:r 23 ./.
Smt som han blef skyldig efter sluten rächning d: 15 Maj 1696.
Swaranden tillstod att han är skyldig så många penningar, men intet kan
betahla, medelst tillslagen fattigdomb, måst öfwergifwa sitt bruk, och har
intet hwar med han kan sig nära låfwar att betahla med 3 st: får som äro wärda
4 dahl:r will med det första tillsee att kunna resten betahla efter handen.
Rådman sade sig wara nögd att taga fåren i betahlning och påstår att få
domb och expenser.
Resolutio
Det har swaranden tillstådt skulden, men medelst dess fattigdomb, har han eij
kunnat hålla sitt åkerbruk wid macht, utan måst det quittera, mycket mindre förmår
att afbörda sig någon skuld, doch lofwar att willia betahla med 3 st: får,
som han will oplåta för 4 D:r Smt, och låfwar efter handen att betahla
resten; Altså dömmer rätten att han inom 14 dagar bör sitt löfte fullgiöra
och betahla till åkiäranden de 16 D:r 23 ./. anten i Contant eller med sådane
waror, som de åsämias kunna, iempte Een dahl: i rättegångz expenser eller
derefter lijda execution.
Dito Rådman hade låtit stämma Jöns Matsson i
Jerresta för 4 D:r 30 ./. som han warit
skyldig uti 10 åhr.
Torkell Larsson möte å swarandens wägnar till wedermäle, med berättelse att
han är siuk, tillstår skulden och beder att hans utheblifwande måtte uhrsächtas,
så att han intet kommer något att bööta.
Rådmannen begiär att få domb och någon oprättning för påwågade rättegångz
omkåstnadh, och will eftergifwa interesset.
Resolutio
Såsom Torkell Larsson af Jöns Matsson i Jerresta haft den befallning att
tillstå och bekiänna att han Rådmannen desse penningar är skyldig, emedan
han för sin siukligheet eij sielf till tingz kunde fara och uti sin saak swara;
Altså dömmer rätten att Jöns Mattsson bör inom 14 dagar betahla till Rådmannen
de 4 dahl: 30 ./. iempte een dahl:r Smt rättegångz expenser eller derföre
wara execution undergifwen.
Dito Rådman Mörck hade instämbdt Per Nillsson
i Walby för 4 dahl: Smt bestående uti Contant och någon tiära, som han gådt
i Borgen före.
Pehr Nillsson war tillstädes tillstod att wara skyldig 1 D:r 24 ./. som han
lofwar med första att betahla, har aldrig fådt någon tiära mycket mindre
derföre gådt i lofwen.
Rådmannen sade att han tillijka med Jeppe Knutsson bekommit 1 T:a tiära, har
sin andehl betahlt och gådt i goo för Jeppe Knutsson som där med ännu
resterar, will derå skaffa bewijs om han får dilation till nästa ting, beder
att Per Nillsson måtte blifwa pålagd att betahla de tillstådde Een dahl: 24
./. tillijka med rättengångz expenser.
Pehr Nillsson ittererade sitt förra att han intet bekommit någon tiära.
Resolutio
Såsom swaranden tillstådt wara Hr Rådman skyldig 1 D:r 24 ./.; Altså dömmes
han samma penningar att betahla, iempte Een D:r expenser inom 14 dagar, men hwad
tiäran angår till hwilken swaranden nekar hafwa gådt i Caution, så har rådman
nästa ting åtagit sig att willia bewijsa att han den undfådt och för den
Caverat, hwilket lämbnas rådman frijt att giöra om han skulle hafwa skiähl
dertill.
Borgmästaren och befallningzman wälbet:de Elias Löfberg
framstälte för rätta Ryttmästaren Hr Daniel Biörckmans dotter Maria
Elisabeth Biörckman på Borby Gård om sina 22 åhr, gifwandes tillkiänna
att hon låtit sig besåfwa, och begiär att hon
nu måtte namngifwa barnefadren.
Maria Elisabeth Biörckman, tillstod giärningen och bekiände hon att een gift
man Strandrijdaren Jacob Servin på Kåseberga har lägrat henne på Borby Gård
sade med gråtande tårar att han har bedragit henne till denna giärningen.
Rätten bad Hr Borgmästaren att han skulle efterskicka bem:te Servin, som
lofwades och skall han komma tillstädes i morgon.
Rådmannen Petter Mörk i Cimbrishambn låtit stämma
Anders Nillsson i Walby för 4 D: r Smt skuldfodran,
som han blifwit skyldig 1696 den 4 Janu:, då han giorde med honom afrächning.
Anders Nillssons hustro möte till wedermäle som berättade att dess man är
stad uti sin huus bondes ährender, så att han intet kan komma till tinget,
tillstår skulden och lofwar betahlning allenast han får en lijten tijd
dilation.
Rådmannen sade att han wijst sig mycket trög, har sändt till honom bod att
inkomma och Clarera, men intet sedt honom på 4 åhr, kan intet längre gifwa
honom dilation, utan anhåller om expenser och rättens uthslag i saken.
Resolutio
Ehuruwäll Anders Nillssons hustro betygat att dess man är stad uti sin huus
bondes ährende, att han intet sielf kunnat till tinget farit och swara till den
skuld fodran för hwilken rådmannen honom har instämbdt; Lijkwäll som hon
haft den befallning att han wedkiännes skulden som rådmannen fodrar, Ty dömmer
rätten att Anders Nillsson bör betahla till åkiäranden de 4 D:r Smt, iempte
Een dahl: i rättegångz omkåstnadt, eller der före lijda execution.
Olof Persson i Jerresta inlade een Syn,
som nämbdemannen Bengt Månsson och Mats Ohlsson hållit öfwer Bröstfälligheeten
på Militia hemmanet N:o 24 i Jerresta, warandes
bröst fälligheeten opfördt till 177 D:r 16 ./. och tillstode nämbdemannen på
deras Edh att synen efter bästa kunst war förrättat, hwaröfwer tingz bewijs
meddeltes.
Än inlefwererades een granskning
som nämbdeman Bengt Månsson och Mats Ohlsson i Gliminge förrättat på
halfwa Cronohemmanet N:o 3 i Jerresta öfwer bröstfälligheeten,
som war opfördt till 89 D:r Smt, och tillstodo nämbdemännen på
deras Edh att synen war richtig hwar öfwer tingz attest bewilliades.
Rådman Petter Mörk låtit instämma Nills
Nillsson i Tågarp för 4 D:r 24 ./. Smt skuldfodran,
han blifwit skyldig 1707 d: 26 juli och lofwat att betahla med korn.
Swaranden påroptes liudel:n men war intet tillstädes, eij eller infant sig någon
å dess wägnar.
Kiäranden bewijste med stämbningz attest att han war i laga tijd stämbd, begiär
altså domb och expenser. Opskiutes med denna saken till i morgon eller tingets
sluut att förnimma om han sig inställer.
Bonden Mårten Jönsson i Gislöf kiärade till Lieutnanskan
fru Anicka Manfelt, för det hon skolat sådt och
inhöstat hafra på hans mark, för hwilken wåldsamheet han påstår det
rätten wille på läggia henne laga plicht, samt refundera honom den skada, som
han derigenom tagit, för utan det praetenderar han rättegångz omkåstningar.
Uppå fru Lieutnanskan Manfeltz wägnar, infant sig qwartermästaren Johan Ström
och förklarade att Mårten Jönsson har fuller plögdt 16 sk: landz hafre iord
hwilka han hade legdt af Måns Månsson och Hå kan Lasson, som till sammans
intet mera äga uti hafre jorden än 6 skieppeland det han will bewijsa wid nästa
ting, så framt honom tillåtes att få dilation.
Resolutio
Rätten finner skiähligt att bewillia fru Lieutnanskan dilation till nästa
ting, då och Mårten Jönsson bör instämma Måns Månsson och Håkan Lasson
af hwilka han legdt hafre jorden.
Nämbdemannen Jöns Torsson och Mårten Ingemansson i Walby
ingaf een granskning, som de hållit på
hemmanet N:o 51 och rusthållet N:o 4 i Borby, warandes bröstfälligheeten
opfördt till 67 D:r, och tillstår nämbdemännen på deras edh att synen är
efter bästa kunst förrättat.
Profossen Torkell Larsson, som war skickat efter Strandrijdaren
Jacob Servin som blifwit uthlagdt af Maria Elisabeth Biörckman för
Barnefader till det oächta barn som hon födt,
kom nu tillbakars och inlefwererade stämbningen, hwilken war påskrefwen af
Servin att han war så siuklig, att han hwarken förmår åka eller rijda till
tinget, beder derföre att saken måtte anstå till nästa ting då han will öfwerbewijsa
Maria Biörckman att han är frij ifrån denna beskyllning som hon har tillagdt
honom.
Rätten opskiuter denna saken in till dess strandrijdaren kommer sig före och
blifwer frisk.
Kyrkioherden ehrewyrdige och wällärde Hr Gregorius Ståhlgreen
i Cimbris låtit igenom Giestgifwaren S:r Paul Fischerström praesentera för
den lofl: Tingz rätten een skrift dat: Cimbris den 22 hujus, hwaruthinnan han på
sine egne och samptel:e Byemännernes wägnar i Cimbris berättar, att till
Cimbris By ligger een Lund /: Cimbris Lund kallat
:/ derest bem:te By har sitt muhlebete, och är denna Lund bewäxt med åthskillige
törne och hassle buskar, som een dehl af Borgerskapet i Cimbrishambn och andra
skola sig inträngia uti, att afskiära och med rötterne opryckia buskarne,
hwaraf händer att solen om sommaren wärkar så starkt på gärset, så att det
aldehles af hennes wärme bortwijsnar och muhlbetet af rötternes opryckiande fördärfwas,
efter Jordmånen derstädes skall bestå merendehls af gruus och steen, som
intet tåhl någon synnerlig Solenes wärma; Och som samptel:e Byemännerne i
Cimbris sins emellan således kommit öfwereens att ingen må understå sig,
antingen hädan efter buskarne afskiära med rötterne åpryckia eller på annat
sätt fördärfwa wed 10 D:r smtz wijte, det, de anhåller att tingz rätten
icke allenast wille stadfästa, utan iemwäll begiär, att Cimbris Lund måtte för
all åwerkan och intrång för andra blifwa fredlyst; Och kan rätten så mycket
mindre afslå deras begiäran, som Cimbris By eenskyldt och ingen annan har någon
dehl uti bem:te Lund; Blifwandes förden skuld härmed icke allenast deras föreening
af rätten stadfäst, utan alle de när omkring gränsande Byemän och
Borgerskapet i Cimbrishambn förbudne att icke hädan efter inträngia sig uti
ofabem:te Cimbris Lund, och tillfoga ägarne något meen, eller praejudice, wed
det straff tillgiörande, som laag förmår, hwilket wederbörande hafwa att låta
på Sochnestämban kundgiöra, på det att hwar och een som detta angår må
weta att rätta sig derefter.
Erich Persson i Wirmelöfstorp, framstod, hwilken nämbden
och allmogen gaf det goda loford att han war een redelig och oprichtig danneman
och wäll förstår sine saker, så att han tienar till nämbdeman uti Pehr Nillssons ställe; Ty blef han dertill uthwald
och aflade han den wanl: domare eden och som Per Nillsson hade sine beställningar
i Wirmenlöfs sochn, ty skall han och wara förplichtadt dersammastädes att förrätta
sitt embete enär något förefaller.
Rådmannen Petter Mörck i Cimbrishambn inkom för rätten
och gaf tillkiänna, huru såsom Gouvernamentz Fiscalen sahl: Limnell låtit
i Cimbrishamns stadz Protocoll införa, som skulle han intet
wara hans kongl: M:t een trogen undersåte, utan i ofredz tijden här i
Skåne wijst otroheet emot sin konung för hwilken tillwetelse Rådmannen på
det högsta Contesterar sig wara frij, och begiärer att häradz rätten wille
ransaka och efter fråga ibland närwarande Tingz allmogen och nämbden om någon
weet annat med honom än som ähra och gådt, han wille det nu oppenbara och
bekiänna, Och blef i anledning deraf hans begiäran Nämbden och allmogen förestält
på hwilket de äldsta af nämbdemännerne swarade att de kiändt och handlat
med honom öfwer 40 åhr, under hwilken tijdh han handlat redel: och aldrig hört
säijas mycket mindre weeta någon otrooheet och oredeligheet med honom, det
hela allmogen som närwarande war och så besannade, I synnerheet berättade
qwartermästaren Johan Ström att ha, men ofredztijden påstod här i landet war
beordrat att efter slå och fast taga alla snaphanar och de som namn hade af någon
otroheets föröfning, men har aldrig hördt eller förstådt af någon
menniskia att Rådmannen Mörck warit för sådant berychtat, utan har han warit
den gemeena allmogen alltid behielpelig så i een som annan måtto, och har dem
försträckt stora penningar i deras trångmåhl, hwilket Rådmannen efter begiäran
under häradets Sigill och häradz höfdingens underskrift till bewijs
meddeltes.
Nills Nillsson i Tommerup, som war stämbd af Rådmannen
Petter Mörk i Cimbrishambn för 4 D:r 24 ./. Smtz skuldfodran;
påroptes nu andra gången, men war intetkommen tillstädes, intet heller låtit
wijsa att han haft laga förfall, till sitt utheblifwande, hafwandes och rådmannen
bewijst att han war i laga tid till tinget stämbd för denna skuldh; Ty dömmer
rätten Nills Nillsson skyldig att betahla till åkiöranden Fyra dahl: 24 ./.
iempte Een dahl: i rättegångz omkåstnadh, och plichte swaranden för
utheblifwandet ifrån rätten Een dahl:r doch frijt nästa ting efter processen
saaken med absentiae böterne återwinna om han så gitter och har skiähl der
till.
Såsom ingen mehr infant sig wed rätten som hade något
att sökia; Ty blef tinget denna gången i Jesu namn slutat.
Således wara passerat, ransakat och dömbt, det warder af
mig undertecknat här med verificerat datum Ystad 3 Februarij 1710
Mårten Bülich
[Sigill]
© Magnus Lindskog, 2001
(viss redigering pågår
fortfarande)