1712st

Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

In Nomine Jesu

Anno 1712 den 19 Maji höltz laga sommarting med mennige allmogen af Jerrestadh härad, öfwerwarande undertechnat häradzhöfdinge och den wanliga häradz nämbden.

Efter förrättat gudztienst uthlystes allmänt ting och tingzfrid, lijkmätigt lag och kongl. Maij:tz förordning, hwarefter fölliande höglofl: kongl. hofrättens bref blefwo publicerade.

Höglofl: kongl. håfrättens bref ifrån Bogesund Dat: d: 18 octob 1711, angående lägersmåhl och ächtenskapz bygganden med de qwins personer som hafwa sina männer i fält under det påstående krig.
Höglofl: kongl. håfrättens bref, angående afgiften till prästerskapet wid kånors kyrkiogång, Dat: Bogesund d: 18 Octob: 1711.
Kongl: Maij:tz förordning, angående wärfningar Dat: Stockholm d: 28 Marti sidtsledna.
Höglofl: kongl. håfrättens ankombne skrifwelse angående dömmande i lägersmåhls saaker Dat: Jönkiöping d:n 16 Febr: 1712.

Ländzmannen Lorentz Appelberg stälte uppå Lieutnanten Håckan Löfbergz begiäran för rätten Bonden Tued Andersson för det han slagit såldaten under Jönkiöpings regemente och öfwerst Bretholtz, samt Capiteins Silfverhielms Compagnie, Nils Plogman een öhrfill, eller mundslag, hwaraf såldaten då straxt skall fallit i kull och brutit benet af sig.
Lieutnanten Håckan Löfberg war tillstädes och anhölt at som såldaten så illa af Bonden är blefwn handterat det måtte Bonden igenom laga domb tillhållas att skaffa karlen god i sitt been, så at han kan giöra konungens tienst, och emedlertijd ställa nöijachtig caution at i widrig händelse och der såldaten intet blefwo bättre det han då wille skaffa rooten een annan soldat istället. Bonden Tued Andersson war tillstädes och swarade at han intet kan neeka sig hafwa slagit såldaten een öhrfill, men kunde intet troo at såldaten af det tillfälle brutit beenet af sig, utanmeenar at som såldaten war drucken, så lärer sådant elliest wara skiedt.
Såldaten Nills Plogman som nu war förd på een wagn till Tinget, berättade för Tingzrätten at i det samma som han fick öhrfillen, falde han omkull och bröt beenet på sig, så at han intet kunde stiga sedan på beenet hwilket fall skiedde uthaf wååda, kiänner sig nu bätttre och håppas innan kort at blij god. Eftersom fältskiärsgesällen under Elfsborgz regemente Erich Helmers war tillstädes här wid rätten, blef han anmodat af rätten till at besichtiga honom, som sedan han det gort inkomb för rätten och berättade at benpipan mitt på allena är sönder, men är intet wäll tillhopa satt och carerat, hwaraf är händt at beenet är mycket swullit, så at det nu är för een fältskiär dubbelt swårare at curera och läkia det. Rätten tillsporde honom om han will påtaga sig till att läkia honom? Swarade at han fuller will läka honom, men praetenderar derföre 16 D:r smt.
Swaranden Tued Andersson uthlät sig at för honom är omöijeligit till at betala så många penningar med mindre att icke han skulle aldehles blifwa ruinerat och rusthållet öde, anhåller at honom må bewillias till at få bruka den Bonden till läkiare, som han haft, hwilken med gudz hielp lärer honom hielpa.
Liuetnanten regererade at han är nögd när såldaten blifwer god, hwilket honom som een commenderat officerare öfwer qwarlämbnade manskapet åligger att observera, och emedlertijd, samt intill dess han blifwer god är han nögd med den cautionsskrift som Lieutnanskan Fru Annicka Manfelt och Corporalen Sven Beckman till honom uthgifwit, hwilken han nu in för rätten framwijste och war Daterad i Jerresta den 22 April 1712, af innehåld at de äro Personal Cautionister, och ehuruwäll han wid detta olyckel:e tillfälle haf haft mycken beswär,så at han för den ordsaken skuld hade fog at praetendera expenser af Bonden, så will han doch intet fodra der uppå, efter som Bonden är uthfattig och utom dess willig att gifwa såldaten och kåsta på honom det han behöfwer, men hwad såldaten praetenderar för sweda och wärk lämbnar han Bonden det bästa han kan med honom derom accordera.
Uppå såldatens wägnar inkomb ländzmannen Appelberg och uthlät sig att såldaten war med Bonden förlijkt, angående sweda och werk, hwarföre han låfwat såldaten 4 D:r smt och een skiorta. Bonden Tued Andersson wedstår at han med såldaten een sådan förlijkning ingåt.
Resolutio
Alldenstund Bonden Tued Andersson in för Tingzrätten wedståt at hafwa gifwit soldaten een öhrfill. Alltså dömmes han at derföre plichta efter det B: Cap: Såram. med will L:L: sina 3 mk smt och som såldaten uthlåtit sig att den skada han fåt i beenet är af idel wåda kommen, då han i sin druckenskap föll omkull af öhrfillen, som Bonden gaf honom, i dy finner häradzrätten för rättwijst at befrija swaranden ifrån böter och wåda edh beenbtutet angående. Om hwilket doch swaranden åligger at draga försorg, samt kåsta på läkare löhn at såldaten blifwer bättre. I widrig händelse och der såldaten intet kan så blifwa restituerat at han kan giöra konungens tienst, will rätten då i denna saaken widare uthlåta sig hälst efter som Hr Lieutnanten har emedlertijd Personal Caution för Bonden, med hwilken han är förnögd. Hwad deras förlijkning wedkommer angående sweda och werk, som Bonden låfwat soldaten nembl: 4 dahl: och een skiorta, så blifwer den af häradz rätten Confirmerat.

Heijderijdaren Heming Hellman stälte för rätten Bonden Nills Tuedsson i Tiörnedahla samt prästens dräng i Stijby Måns Persson och anklagade den förra för det han skolat efter inlefwererat granskning nederhuggit i Tiörnedahla wång 2:ne ekestubbar, som syntes wara friska och i wintras huggne, 3:ne dhåliga och tårre trän wid samma tijd huggne, een ekestubbe som ungefähr för 2 åhr war fäld och 3:ne ekestubbar tåpphuggne, och den seenare för det han samblat een ekegreen i Smestorp hästehage, begiärandes öfwer dem bägge laga domb och expenser.
Bonden Nills Tuedsson förklarade sig att han af ofwannämbde eker intet nederhuggit för utan 2:ne tårra ekestubbar, spm wäll utan 10 åhr warit utan löf, förmeenandes sig der till skall hafwa låf, efter som han för den samma skatter, och så wäll wid macht hållit, at i samma wång innan få åhr een lijten wacker ekeskog skall wara till fångz, de andra trän som äro huggna, meenar han at Commissarien Löfberg skall hafwa efter uthwijsning nederhuggit,om hwilket han bäst lärer kunna berätta, der rätten skulle inkalla honom och derom eftersökia.
Ländzmannen Appelberg som war tillstädes berättade att commissarien Löfberg fåt uthwijsning af Gouvernamentet, men kan intet wetta huru många trää han nedhuggit. Kiäranden påstår att Nills Tuedsson winlagt sig till att conservera skogen, hwilken inom fåå åhr lärer blifwa rätt wacker.
Poijken Måns Persson om sina 14 åhr, swarade och wedstår at han samblat een foren green, den han och tänkt föra hemb åth prästegården till brenne, förmenandes att intet något straff honom skall kunna öfwergåå, efter som han intet något fruchtbärande trää skiämbt eller huggit.
Uti denna seenare saaken begiärer kiäranden att witnet Nills Olofsson skulle inkallas och edel: afhöras, hwilken och efter aflagd edh berättade att han wid efterhöst i förledit åhr såg poijken Måns Persson om een sochndagz efter middag ståå och hugga een foren ekegreen. Rätten tillsporde honom om han warit den som angifwit denna saaken? Swarade att han intet sielf det giort, eij eller weet hwem som angifwit honom. Kiäranden tillspordes om träet däraf är wordet skiämbt? Swarade at tret har ingen skada deraf, hwilket och nämbden som det besichtigat intygade.
Resolutio
Såsom swaranden Nills Persson inwänder att commissarien Löfberg nederhuggit, sombliga af de trää för hwilka han är angifwen och ländzman Appelberg som är commissariens betiente sådant besannat; Altså blifwer saaken emot Bonden Nills Persson differerat till nästa ting, åliggandes honom att instämma låta commissarien af hwilken rätten kan inhämpta den underrättelse som ehrfodras, hwarefter parterne i denna saken skall fåå domb. Men drängen Måns Persson som tillstår sig hafwa olåfwandes gåt i annans skog och samblat een green af bärande trää dömmer rätten i anledning af det 18 Cap: Bygg:B: L:L: at plichta sine 3 mk smt och i expenser betahla 1 D:r smt

Ryttaren Nills Persson Jöte under General Major Örenstedtz regemente och Ryttmästare Engellotz Compagnie, som wid Michelsmässo tijden war angifwen af ogifta qwinfolket i Gislöf Christina Persdotter, inkomb och gaf tillkiänna sig hafwa fåt weeta att wara angifwen af förbem:te qwinfolk, som skulle han henne under echtenskapz låfwan lägrat till hwilken beskyllning han säijer sig aldeles war frij, men kan doch intet neeka at han än henne häfdat, och med henne wid Johannes tijd i fiohl haft första gången sitt olofl:e omgänge, och meenar at som hon intet ännu fådt barn, så skall och detta barnet, med hwilket hon är nu hafwande intet wara det som han giort.
Qwinfolket Christina Persdotter uthlät sig at han intet allenast den gången, utan åthskilliga gånger sedan henne häfdat och att han henne echtenskap låfwat som hon will bewijsa med Ryttaren Pehr Mursteens, Bonden Michel Tuesson, drängen Johan Rasmusson, Ryttaren Jöns Högberg och Ryttaren Mårten Ekelund och som Pehr Mursteen är nu närwarande wid Tinget, Ty anhåller hon att han först i denna sak må edel:n afhörd blifwa, hwilken och efter edens afläggiande berättade att han fuller warit hoos henne och dess fader emedan Nills Persson war der, men kan intet säija at Nills Persson henne då låfwat ächtenskap, föregifwer sig warit drucken, doch påminner han sig att hennes Bror ryttaren Nills Persson drack iaa öhl då om aftonen med een klåckare dotter Karna Rasmusdotter wid namn, widare weet han intet att berätta.
Christina Persdotter begiär att få dilation till nästa Ting att instämma sine andra nämbda wittnen. Rätten bewilliade henne den begiärte dilation till nästa Ting då hon sina wittnen kan instämma låta och parterne Comparera, hwarefter et laga sluth i saaken skall blifwa giort.

Anno 1712 den 20 Maji Continuerade häradz Tinget.

Knechten Olof Persson i Wämbnelöf kiärade efter laga stämbning till skytten Joen Ohlsson ibm, angående resterande tienstelöhn, 2 T:r korn, 2 par skor och een skiorta. Joen Ohlsson war intet sielf tillstädes, utan dess hustru Anna Matsdotter, som tillstår at drängen tiente hoos henne uti 2 åhr, och har derföre richtigt uthbekommit sin löhn innan som han gick uthur tiensten. Kiäranden sade at honom åhrl: blef låfwat till löhn 4 D:r smt contant, 2 par skoor, 2 st skiortor, samt een skieppa korn, att såå, eller och 1 Tun:a reent korn.
Swaranden tillstår att så stor löhn blef honom låfwat, hwilken han och richtigt uthbekommit haf:r. Kiäranden sade at han med wittnen Anders Koo och Bengt Persson will intyga, det han sin fulla lön icke har fåt, begiär derföre dilation till nästa ting at instämma sina wittnen, som rätten bewilliade och förelade parterne at wid nästa ting sig hoos rätten inställa och afwänta domb i saaken.

Crono Ländzmannen Lorens Appelberg stälte för rätten ett qwinfolk Lusia Torckelsdotter i Gröstorp för begåt lägersmåhl med ryttaren under General Major Örnstedtz regemente och ryttmästare Engellotz Compagnie Petter Simberg.
Qwinfolket Lussia Torckelsdotter och ryttaren Simberg bekiänner at de haft sängelag och kiötslig beblandelse med hwarandra, hwarefter hon är blefwen hafwande och födt barn, som lefwer och är nu 8 weckor gammalt och har lägersmåhlet skiedt under ächtenskapslöfte, som de willia med hwarandra fullborda om rätten dertill will Consentera.
Rätten tillsporde ryttaren och qwinfolket om någon af dem warit gift tillförende? Ryttaren swarade at han är een ogift karl, men qwinfolket har warit gift tillförende med ryttaren Jöns Lustig under ofwann:de regemente, som för 9 åhr sedan är uthfaren till Pohlen och lijtet för Pultaviska slaget blef skuten till dödz, då han war uthe på partie hwarpå qwinfolket upwijste Dragounen Bengt Skåningz attest, Dat: den 23 Junij 1711, hwilken Dragoun skall wara at igen finna på Abekås.
Ryttaren Simberg uthlät sig att han intet will böta, utan påstår at få ähra och ächta qwinfolket, williandes till nästa Ting instämma låta Dragounen Skåning at bekräfta med edh dess uthgifna attest, hwarföre och rätten pröfwar skiähligt att differera med denna saaks afgiörande till nästa Ting.

Ländzmannen Lorens Appelberg hade lagl: instämma låtit Bonden Nills Jönsson i Glasax angående et waad om 10 D:r smt som swaranden har tappat och förlorat, men intet will penningarna praestera, berättandes ländzmannen at wadet war af det innehåld på hans sijda att han påstod det drängiarna som sidsta Ting woro för Tingz rätten inciterade för det de brutit sigillen ifrån deras kijstor, som woro sequastrerade för drängia hafre blefwo dömbda till böter, hwilket den andra disputerade och sade sig willia gifwa ländzmannen 10 D:r om han öfwer drängiarna kunde skaffa domb, och som ländzmannen berättar sig straxt der till hafwa samtyckt, ty slog han med honom hand i hand, hwar till Pehr Jeppsson och Bengt Trullsson skola wittne wara.
Swaranden infant sig och förklarade at han intet på det sättet slagit waad som ländzmannen berättar, utan påstår at således war passerat, om ländzmannen kunde skaffa domb öfwer een dräng som icke såår hafra, at han skulle betala hafra till prästen, wille han gifwa honom 10 D:r, uthlåtandes sig eij kunna meena de drängiar som blifwet dömbde emedan han wijste at ländzmannen giort förbodh hoos dem.
Ländzmannen beder at dess instämbde witnen må edeligen afhörda blifwa. Wittnen stältes för rätten och aflade deras lijflige edh med handh å Book, sedan intet jääf emot dem anfördes och berättade derpå först Pehr Jeppsson at han hörde det ländzmannen Appelberg och Nills Jönsson slogo waad om 10 D:r smt. Rätten tillsporde wittnet hwad det waadet angick? R:s det angick een domb öfwer 2:ne drängiar om drängia hafra, som ländzmannen påtog sig willia skaffa? Men Bonden nekade och sade at han ingen domb öfwer dem kan uthbekomma, emedan ingen war fallen, därom slogo de waad, och hwilken som förlorade skulle betahla 10 D:r smt.
Bengt Trullsson wittnade, sedan han om edens wichtigheet war underrättat, at han hörde det ländzmannen slog waad med Bonden, angående det han intet skulle kunna skaffa domb öfwer drängiarna att betahla drängia hafre till prästen. Rätten tillsporde wittnet om han kunde ehrindra sig drängiarnas nampn? Swarade at han intet mins det, emedan han och de andra äfwenwäll woro druckne. Rätten tillsporde honom om ländzmannen wardrucken? Swarade at han intet det förwijst kan säija men Nills Jönsson såg han wara drucken. Swaranden uthlät sig at han icke haft den meening, som ländzmannen föregifwer, hwilket han med wittnen wid nästa Ting will intyga, nämbnandes till wittne Pehr Nillsson och anhåller om dilation till nästa Ting.
Resolutio
Rätten pröfwar skiähligt at upskiuta med denna saaks afgiörande till nästa Ting, då swaranden bör comparera och dertill instämma låta sitt wittne, då laga domb i saaken skall föllia.

Ländzmannen Lorens Appelberg stälte för rätten ogifta qwinfolket Christina Matzdotter. Och anhölt at få laga domb öfwer henne för det hon haft olåfligit sängelag med fältwebelen under Wessmannelandz regemente Fritzberg som war een ogift persohn.
Qwinfolket Christina Matzdotter war närwarande och bekiänner att Fritzberg häfdat henne, bedyrar att han war een ogift persohn och beder at rätten wille saaken afgiöra, på det hon må kunna få bruka sina saligheetz medel, förmodandes att rätten denna hans begiäran så mycket mehr lärer efterkomma som han saaken angifwit för wederbörandt emedan han war här i landet och således på intet sätt kan hållas för den som fahr med osanning. Rätten tillsporde ländzmannen hwarest fältwäbelen Fritzberg nu är wistandes? R:s att han lärer wara med regementet öfwerkommen till Pommern.
Resolutio
Såsom qwinfolket Christina Matzdotter har inför rätten tillståt och bekiänt at hafwa haft olåflig omgiänge och sängelag med fältwäbelen Fritzberg, hwilken nu är wed regementet i Pommern och skall efter hennes och ländzmannens bekiännelse wara een ogift karl, altså pröfwar häradz rätten för rättwijst at döma henne som första gången dermed är beträd i anledning af kongl. Maij:tz förordning af åhr 1694 till sina 5 D:r smt, samt stå een söndag på plichte pallen, och få uppenbara skrift.

Nämbdemannen Måns Mårtensson kiärade uppå Jernhandlaren Swen Månssons wägnar till Sören Persson i Stijby och upwijste dess uthgifne fuldmacht och praetension på 16 D:r smt, som swaranden skall wara dess Principal skyldig, anhållandes att få domb och exepenser.
Uppå swarandens wägnar mötte nämbdemannen Lasse Hansson och uthlät sig at swaranden tillstår skulden, men begiärer på någon dilation, då han will altsammans betahla honom. Fullmächtigen regererade att han intet kan gifwa honom längre dag och dilation påstår at få domb.
Resolutio
Alldenstund swaranden igenom nämbdemannen Lasse Hansson widståt skulden, fördenskuld finner häradzrätten för rättwijst at döma swaranden till at betahla åth kiäranden 16 D:r smt med een dahl:r smt i rättegångz expenser, och det inom 14 dagars tijd eller derföre lijda execution.

Pehr Mårtensson i Gislöf kiärade efter laga stämbning till Bonden Mårten Michelsson ibm, och af honom återfodrade efter ingifwen nämbdens syn och granskning ¾ sk landåker som han säijer hörer dess hemman till, berättandes att detta hemmanetz jord med det andra är brukat af een mann under N:o 4. Men när det såldes derifrån och dehlning skiedde, så säijer han at åboen har behålt detta honom till prajudice, påståendes at han må få det tillbaka, tillijka med påwågade expenser.
Swaranden infant sig och förklarade at detta åkerstycke, som kiäranden pratenderar haf af uhrminnes tijder lägat till gården, samt af lantmätaren dertill refwat och mätt, hwarföre han förmodar at få behålla detta åkerstycke efter som han derföre skattar. Kiäranden regererade at han intet weet om det stycke är till Mårten Michelssons gård refwat och skattlagt.
Swaranden uthlät sig att Böndren Nills och Erich Mårtenssöner lärer kunna intyga at öfwer dess gård en laga jordrefning och skattläggning är skiedt och at detta stycke under dess bruuk lägat.
Kiäranden förmente at ingen jordmätning mycket mindre skattläggning har warit öfwer detta stycket emedan det stycket ligger så serskilt ifrån dess bols man och dess åkrar och är till finnandes ibland hans bols man och åkrar som granskning uthwijsar, warandes intet på något sätt distingerat med märke ifrån dess åkrar, som nu till hemmanet N:o 27 brukas.
Interlocutorie Resolution
Såsom till denna sakens afgiörande nödwändigt fodras beskied om den jord och åkerstycke är refwat och skattlagt till hemmanet N:o 4 som swaranden påstår, förden skuld åligger kiäranden, så framt han sin tahlan will fullföllia att skaffa beskied till nästa Ting, då rätten will sig i saaken definitive uthlåta.

Commissarien wälbet:de Magnus Löfberg insinuerade een skrift i rätten angående hemmanet N:o 24 i Glasax, hwilket Bonden Jöns Clemmetsson för detta åbot, men aldehles låtit förfalla, så att derpå finnes huusröta till 95 D:r smt, efter granskning, hafwandes Befallningzman Raffenius provicterat 2:ne åhrs frijheet för Hr Commissarien på detta hemman, begiärandes att rätten härom wille ranska, och sedan meddehla honom behörig Tingzattest häröfwer. Rätten ransakade härom och berättade närwarande nämbd och allmoge att jorden icke allenast är mycke uthmagrat, samt alle huusen på hemmenet ruinerade at bristfälligheeten efter granskning derpå befinnes stiga till 95 D:r smt, intet fiske eller fiskewatten finnes till hemmanet. Förden skuld och i anledning af ofwan anförde skiähl finner rätten för rättwijst att bewillia commissarien Tree frijheets åhr på hemmanet hwilka doch lämbnas till hans Excellences General Lieutnant och Gouverneurens nådige ompröfwande och gåtfinnande.

Giestgifwaren i Hammenhög Mons: Paul Fischerström inkom för Tingzrätten och begiärade att häradzrätten wille förunna honom at få till Giestgifweriets förnödenheet och wid machthållande brenneweed efter wanligheet. Häradzrätten öfwerlade denna Fischerströms begiäran, och ehuru wäll fast ringa tillgång är till Cronoskog i denna jurisdiction lijkwäll som heijderijdaren Hellman på tillfrågan om forna stabbar af ek och Book fantz i skogen uthlät sig, at han i sin district een stor myckenheet af ofwannämbde forna träen har, förden skuld finner häradzrätten för skiähligt att bewillia giestgifwaren åhrl: 60 laas brenneweed för åhr 1712, om hwilket giestgifwaren åligger att sökia hans Excellence Hr General Lieutnanten och Gouverneurens widare nådige gåtfinnande och approbation.

Commissarien Löfberg insinuerade een skrift, hwaruthinnan han andrager, huruledes han för några åhr sedan har efter Befallningzman Löfbergz begiäran giort een skifte förrättning, och Inventarium efter Cornetten i Stijby Anders Lorens och till de 200 D:r som barnen Johan Andersson, dotteren Anna Maria och Dorothea Andersdöttrar uthlagt gården i Stijby N:o 3, som till så stor summa efter Inventarie innehåld är wärderat, och som moderen som förmynderskapet innehade är död worden, ty är Commissarien nödsaakat worden at gifwa sådant rätten tillkiänna med begiäran at häradzrätten wille constituera och förordna någon förmyndare, som drager försorg om ofwannämbda gårdh, så at han intet blifwer ruineret och at barnen må kunna få det ringa interesse och inkombst som gården af sig kastar.
Rätten tillsporde commissarien om han intet kan gifwa förslag på någon deras slächting som kan Gården emottaga och förmyndarskapet anträda? Swarade at här i orten är ingen närmare än dess Broder som är ländzman Lorentz Appelberg, men som han är en ung mans persohn, och men intet weet huru wijda han kan föreståå egendommen, så är det betänkeligit at lämbna honom gården.
Resolutio
Såsom utom ländzmannen Lorens Appelberg ingen här nedre i orten finns, som är barnen skylde, och commissarien som bäst kiänner ländzman Appelbergs förmögenheet uthlåtit sig at wara betänkeligit till at lämbna honom förmynderskapet im händer, anhållandes ländzman äfwen wäll at blifwa befrijat ifrån förmynderskapet. Förden skuld och som commissarien Löfberg här in för Tingz rätten sig at han warit een af Cornethens bästa wänner. I dy har häradzrätten funnit för rättwijst att lämbna honom förmynderskapet , så lagandes at han drager all möijelig försorg för barnens education, samt söker ar coservera och wid macht hålla gården, rättandes sig i det öfriga efter kongl. Maij:tz förmyndare ordning, så frambt han i framtijden will blifwa utan answar.

Intechnades till Bonden och rusthållaren i Gislöf Pehr Mårtenssons laga säkerheet Pehr Stenkelssons obligation stor a 30 D:r smt för hwilket lån Pehr Stänkelsson pantsätter halft annat skieppeland åker gräshängs kalp benämbd och ängstycke som är wed samma kålp. Obligation uplästes för rätten, och blef öfwer antechningen attestatum extraderat.

Måns Mårtensson i Wembnelöf inkomb för rätten med sin contrapart hustru Hanna Lassesdotter och uthlät sig at han med henne är förlijkt om den twist som de med hwarandra hafwa haft här in för rätten wid sidsta Tinget, då Måns Mårtensson blef Contumciter dömbd; tillståendes sig hafwa låfwat henne innan 4 dagars tijd at betala 15 D.r smt, hustru Hanna Lassesdotter wedstår det samma, hwarföre denna deras förlijkning blef i protocollet infördt, samt under dombs kraft confirmerat.

I anledning af den uthgågna Citation till samptel: sahl: kyrkioherden Johan Froms Creditorer i Cimbris, som äro sinnade at disputera med hwarandra om bättre rätt och förmån till den Cederade egendommen, infant sig efterfölliande Nembl:n handelsmannen Jacob From, som efter ett af sahl: kyrkioherden uprättat document fodrar 210 D:r smt i barn arf efter moderen, hwilket document är underskrifwit af Hr kyrkioherden i Glasax HrSigvard Svanholm och kyrkioherden Petter Collin insinuerade deriempte een skrift, hwar uthinnan han påstår at denna fodran fram för all annor giäld bör äga prioriteten, emedan hwarken Befallningzmans praetension och kyrkians fodran kan äga den förmån, efter som både Befallningzman och kyrcko Inspectoren hafwa försummat sin embetes plicht och lämbnat hoos honom och i dess disposition åhr efter annat det de med rätta borde från honom taga, hwilket med mehra som skriften widlyftigare innehåller blef liudel:n upläst och ad acta lagdh.
Handelsmannen Hindrich Crutmeyer och S:r Fortmejer infunno sig såsom Cautionister för sahl:e kyrkio Inspectoren Albrecht Didrichsson, och praetenderade 556 D:r smt, som kyrkioherden skall tagit och disponerat af kyrkians medel, hwilka efter sahl:e kyrkioherdens quittence med dess egen hand underskrifwit beijses hafwa warit i kyrkians kijsta, och således bör den praentension som kyrkioherden utan låf och minne tagit och disponerat kurkian såsom een Pupill till förfång, fram för all annor giäld äga praeference och rätt till den qwarlämbnade egendommen och hwad som brister så bör Madame Möllenstedt upfylla efter som hon och af kyrkians medel till sig tagit och efter behag disponerat.
Kyrkioherden i Cimbris Georg Ståhlgreen,som nu är enkans man uthlät sig at han wäll har skiähl till att wederläggia Hr Handelsmannens inwändning, men som det är een afgiord saak, och Cessio bonurum är af häradzrätten enkian bewilliat, och et edsworit Inventarium inlefwererat,så finner han före wara onödigt att swara dertill och tijden der med prolongera.
Frälse Befallningzmannen Tued Trullsson har efter uthgifwen obligation af kyrkioherden Johan From Dat: Cimbris d: 19 Decemb:r 1705, at fodra 70 D:r smt hwilken summa penningar han påstår at fåå, efter som han har dess egen obligation, och i widrig händelse och der han intet nu sin betahlning åthniuter, så förbehåller han sig at lagl: sökia henne för samma skuld, emedan hon med edh uthfästat at sielf willia betala det, som han med wittne skall kunna henne öfwertyga.
Commissarien Magnus Löfberg insinuerade et Document, och på Lieutnanten Hammars wägnar pratenderar af sahl:e kyrkioherden 26 D:r smt, som kyrkioherden borde uthgifwa i landtgille för dess hästehemman, som han A:o 1703 och 1704 brukat, förmodandes at som han intet försummat sig at giöra ansökning och penningatna uthsökt, men eij kunnat få det, har Hammar som warit i fält och exponerat sig för Rijksens fiender, samt wågat lijf och blod för fädernes landet bör fram för alla andra niuta praference till sina penningars uthbekommande.
Bonden Måns Månsson inlefwererade sahl:e kyrkioherden Froms obligation, uthgifwen till nämbdemannen Swen Andersson på 30 D:r smt, hwilken war Dat: Cimbris d: 26 juni 1704, påståendes at få niuta af egendommen sin betahlning.
Kyrkioherden Ståhlgreen som nu är enkians man insinuerade sin begiäran skriftelig, och anhölt att fram för andra Creditorer niuta praeference uti den cederade egendommen till 119 D:r smt, som äro uthgågne wid begrafningen, hwilket af de insinuerade rächningar af dem som der tilll giort förskått ögonskienligen finnes.
Dernäst förbehåller sig Hr kyrkioherden praferencen till egendommen för 12 D:r smt, som han gifwit till häradzhöfdingen Hultheen för sitt omaak wid Inventaris uprättande.
Äfwenwäll förmodar han at kunna få åthniuta förmån till egendommen för den bristfälligheet som gården efter granskning är satt före nembl: 127 D:r och sidst påstår han at honom af egendommen något må bestås för dess reesor och beswär, han haft wid denna saaken, uthlåtandes sig hädan efter intet willia draga försorg för inventaru:n persedlerna, emedan det faller honom alt för swårt at nu mähra swara dertill i desse farliga och beswärlige tijder.
Rätten tillsporde Hr kyrkioherden Ståhlgreeen om han notificerat Borgmästaren Löfberg, som på konungens wägnar har att praetendera af sternhuuset, och derföre niutet uthlägg wid skiftet. Swarade att han af honom intet har något recipisse doch sade han at Citation är förkunnat på predikostohlen i Cimbrishambn, men weet intet förwijst till att berätta om han war der i kyrkian och stämbningen hört.
Hr Crutmeijer anhölt at honom må bewillias communication af Ståhlgreens inlagde skrift på det han må giöra sig underrättat om hans fodran hwilken skrift honom till communication blef extraderat med befallning at till nästa Ting inkomma och sig öfwer den förklara, så framt han der till skiähl har.
Efter insinuerat rächning som Borgmästaren Hr Chytram extraderat af sahl:e Mynters handels Book, som Mynters sterbhuus af sahl:e kyrkioherden Joahnnes From till at fodra 43 D:r 13½ /. Hwilken summa Hr handelsman Jacob Westling på sterbhuusets wägnar anhåller att fåå niutet af den qwarlämbnade egendommen.
Interloc: Resolution
Såsom kyrkioherden Ståhlgreen intet har kunnat framwijsa för Tingzrätten något recipisse ifrån Hr Borgmästaren Löfberg at han fåt notification om denna saakens företagande, hwilket i anledning af kongl. Maij:tz allernådigste förordning nödwändigst bör skie, för utan den allmänna Citation hälst efter som han å konungens wägnar har till at fodra, och honom nu dess fodrans richtigheet af creditorerne disputeras. Förden skuld pröfwar rätten för skiähligt at med denna saak upskiuta till nästa Ting, då rätten sedan han inkommit och wijst skiähl till sin praetensions richtigheet will saaken företaga och efter hwars och eens hafwande rätt den difinitive afgiöra.

Ländzmannen Lorentz Appelberg inlade een syn öfwer bristfälligheeten på hemmanet N:o 31 i Stijby, hwilken syn nämbdemannen Lasse Hanss:n och Nills Persson hållit och upfört bristfälligheeten till 102 D:r 12 ./. smt, tillståendes syningzmännen på deras edh att synen är richtig.

Noch inlefwererades een wärderingz lijsta som samma nämbdeman hållit öfwer några sängekläder och tillstår nämbden at de efter bästa konst wärderat.

Efter som nämbdemannen Olof Frännarsson i Örneberga, har tagit afskied ifrån sin nämbdemans beställning, ty blef Måns Månsson i Munkerynga i dess ställe antagen efter han af närwarande nämbd och allmoge hade ett gåt låford om sig att han war een ährlig förståndig och beskiedelig danneman; hwarpå han Måns Månsson aflade sin domare edh, och som Olof Frännarsson hade sina beställningar i Glasax sochn, ty skall och Måns Månsson derstädes wara obligerat att förrätta sitt embete. Skolandes han för sådan dess tienst niuta de förmåner till godo som kongl. Maij:tz förordningar dictera jämwäll undfå den löhn, som de anfre hans cammerader.

Inlefwererade een syn som nämbdemannen Nills Persson i Komstad och Erich Persson förrättat på hemmanet N:o 21 i Stijby upförandes huurötan derpå till 61 D:r 8 ./. smt och tillstår nämbden på deras edh at de rätt hafwa synat.

Än inlades een syn som samma nämbdemän förrättat på hemmanet N:o 22 och 13 i Glasax, har upfört bristfälligheeten till 67 D:r 30 ./. och tillstår syningzmännen att de har efter bästa snille synat.

Hustru Kiärstina Christensdotter i Nöbbelöf hade lagl: instämma låtit Cornethen manhaftiga Hr Erich Gottander i Stijby för det han har skolat hösta giöra ifrån henne efter 2 Tun:r hafre, som hon uthsådt, påstår att han må blifwa dömbd att icke allenast betahla 2 T:r hafre utan omkåstnaden som är anwändt på hafrens uthsädande, samt expenser. Swaranden påroptes liudel:n men war intet tillstädes.
Kiäranden inlefwererade stämbningen och bewijsar med attest att swaranden war till Tinget instämbd, men han icke comparerat eller låtit wijsa laga förfall till sitt utheblifwande. Förden skuld tillfinnes Cornethen at betahla 2 Tun:r hafre, samt för jordens tillredande 5 mk smt, och 1 D:r 16 i rättegångz expenser och böta för utheblifwande ifrån Tingzrätten 2 D:r smt doch lämbnas honom tijderums, sedan denna dommen honom är omsagd at återwinna saaken wid nästa Ting der han kan wijsa sitt laga förfall.

Tillbaka till Domböcker