Tillbaka till huvudsidanDomböcker
Fram till 1683 den 1 juli så följdes stadgandet i Roskildefreden (1658) om att skånsk lag (Skånelagen och dansk rättegångsordning) skall tillämpas i Skåne. Efter "Skånska kriget" (1675-1679) så hade skåningarna hållits utanför den svenska riksdagen av Karl XI. Först när de förmåtts att anta uniformiteten skulle de åter bli välkomna. Detta ledde till att prästerna och borgarna i Skåne redan 1681 skriftligen anhöll om den svenska lagens och kyrkoordningens införande. På våren 1683 kunde generalguvernör Ascheberg meddela Karl XI att ridderskapet och adeln i Skåne hade förklarat sig villig "att antaga uniformiteten i gudstjänsten och kyrkoceremonierna samt lag och processen". Bondeståndet anhöll aldrig om något avsteg från skånsk lag - som gällde i enlighet med Roskildefreden - men trots det så infördes svensk rättegångsordning i häradsrätterna fr.o.m 1683 1/7. Svenskfödda häradshövdingar tog säte på häradstingen, och landstinget i Skåne ersattes av ett lagmansting under en svensk lagman. Lagmannen i Skåne, Herman Fleming, tycks ha introducerat häradshövdingarna vid tingen, och före den första tingsförrättningen undervisade dessa allmogen i det nya rättegångssystemet.
Avskrifter av Albo
häradsrätts domböcker:
Inventarier i Brösarps tingssal år
1722 - se AID: v331250.b3890.s177
Taket på tingshuset år 1720- se AID: 98386a.b10460.s55
Avskrifter av Järrestads häradsrätts domböcker:
Avskrifter av Ingelstads häradsrätts
domböcker:
Fritz Wihlborgs avskriftssamling:
Avskrifterna gjordes av Fritz Wihlborg under 1950- och 60 talet
och inlämnades av Linnéa Wihlborg till Landsarkivet i Lund som
gåva 3 maj 1989. Samlingen består till största delen av
avskrifter från Löderup församlings kyrkoböcker och Ingelstad
häradsrätts domböcker, protokoll, bouppteckningar mm. Dessutom
förekommer avskrifter av lantmäterihandlingar, jordeböcker och
tryckta skrifter som herdaminnen mm. I flera volymer förekommer
också tidningsklipp i olika historiska ämnen som rör bygden.
Ett exemplar av Fritz Wihlborgs avskrifter finns även i pärmar
på Löderups bibliotek.
Utdrag ur ordinarie ting 1669-1840
Utdrag ur urtima ting 1727-1769
Avskrifter av Simrishamns byting och
rådhusrätts domböcker:
"Udi wor kiöbsted
Simbritzhaffn - En krönika från vår sista danska tid
1611-1660" av Urban Glimberg och Gustaf Åberg, Simrishamn
1981.
Avskrifter av gruvtinget i Andrarums
domböcker:
Inga kända avskifter på Internet.
9:e Bergmästaredistriktets arkiv i Vadstena landsarkiv
innehåller följande domböcker:
Biografier över Häradshövdingar,
tingsfogdar och tingsskrivare
Biografier över Bergmästare och
Bergsfogdar på Andrarums alunbruk
Biografier över Häradsskrivare
Biografier över Kronobefallningsmän i Albo
härad och Ingelstads och Järrestads
härader
Domsagohistorik
- Simrishamns tingsrätt (pdf)
Domsagohistorik
- Kristianstads tingsrätt (pdf)
Byråkrati
1686
års kyrkolag
Avskrifterna av domböckerna på denna sidan har bl.a använts
av:
-"Kriget och misärens inverkan på brott och straff",
B-uppsats av Carl Wahlström, Ht-2004, Högskolan Dalarna, Falun.
-"Hor, dråp och tjuvnad, Brott och straff i Järrestad
härad 1683-1713", Tommie Lundquist.
-"Galgbackarna på Österlen", Magnus Lindskog, 2012
(Jubileumsskrift när Österlens S&F fyllde 25 år)
Tiden med skånsk/dansk lag (-1683)
Häradstingen utgjorde (tillsammans med birker - se nedan) den
lägsta rättsinstansen på landsbygden, och därifrån
appellerade man till landstinget i Lund, som sammanträdde en
gång i veckan under landsdomarens ledning. Häradstingen
sammanträdde, fram till svensk rättegångsordning infördes
1683, regelbundet varje vecka, och dagen för häradstinget var
densamma sedan hedenhös:
Albo härad - onsdagar
Ingelstads härad - måndagar
Järrestads härad -
Sammanträdena ägde rum på bestämda tingsställen, där tingen
ursprungligen hölls under bar himmel, men där man under
1600-talet började uppföra tingshus:
Häradstingens domar fälldes av häradsfogden (tingsfogden) och
de åtta stockemännen. Tingsfogden skulle enligt gällande lag
insättas av den kunglige länsmannen men enligt vad bönderna
uppgav inför 1669-70 års skånska kommission, hade häraderna
själva brukat att välja sina häradsfogdar under den danska
tiden. Stockemännen skulle utses av häradsfogden bland den
samlade tingsmenigheten, men i den skånska skogsbygden var det
praxis att bönderna själva valde stockemän före varje nytt
ting. Protokollen, domarna och akterna vid häradstinget
uppsattes av en särskild tingsskrivare, och både han och
tingsfogden innehade var sin gård som boställe i häradet.
Birker
I Danmark, som saknade motsvarighet till de många svenska
handelsplatserna med namn på Björkö (Birka), kom birkeret att
betyda "rätt för ett birk". Sistnämnda ord fick
därmed innebörden av "eget rättsområde", d.v.s ett
från häradet avskilt rättsområde med speciell jurisdiktion.
Ravlunda birk (-1574 12/6-1683 30/6)
1574 12/6 utfärdar kung Frederik II ett öppet brev
om att han tar bönderna i Ravlunda i sitt beskärm och
stadfäster de privilegier och den Birkeret, som de från
urminnes tid (fra Arilds tid) har haft. Ännu i 1671 års
jordrevningsprotokoll anger: "Wdtj denne sockn, finnes ehn
frij birck och rätt, bestående wdtj Raflunda bye och de 2:de
torper, Toskarp och Tyllekille benambde, som af gammel tijd, så
lenge som någon kand minnas tilbacha haffuer wahrit och endnu
ähr, under bircherätts frijheet, huarföre dj indtet giffue
till tingfoegdhen, tingskrifuaren eller till tinghuset, såsom
andra bönder i häradhet".
Tranås birk(?)
Kyrkoherden Knut Fredriksson skriver i sin sockenrelation år
1691: "Tranäs socken sorterar under Herresta häradt, och meenes
tillförne hafwa warit et bijrck, och hafft sit egit forum.
Samma socken är krinringet af Alboo häradt i öster, af
Ingelsta häradt i söder, och af Färs häradt i wäster och
nordh; och förän man kan komma til Häresta häradt, som
Tranäs är lagt under, då måste man reesa både genom Ingelsta
och Färs häradet. /.../ Synder uthe wijdh byen ligger en backe
kallas Gräd-bärgh, qs: Gärde-bärgh. Nampnet twifwels utan
hafver den af grååt, förty fins troligit ogiä[r]ningzmänner
i gammal tijdh der wara justificerade [=avrättade]". Enligt
"Danmarckis oc Norgis Fructbar Herlighed" (s. 207)
tryckt år 1656 ligger Tranås då under Herrestads härad.
Källor:
- Danmarckis oc Norgis Fructbar Herlighed av Arent Berntsen, s.
207-209, tryckt år 1656.
- Tomelilla Hembygdskrets årsbok 1972-1973; "Varför kom
Tranås och Everöd att tillhöra Herrestads härad" av Curt
Wallin, s. 83-101.