1689 höstting Järrestad

    Anno 1689 Den 3 octobris höltz Ordinarie Tingh mäd Allmogen i Jerestadh häradh och Borby By, i närwahru af dhen dher i häradet tillförordnadhe Nämbden.

    Framkom för Rätten Holger Person i Wemmelöf och Åge Mårtenss: ibm, Begiärte laga syn på ett Trediedhels hemman dhersammastädes, som ähr häradzskrifwarsätet huru dhet nu för tijden wedh makt hållet, och dess Bröstfälligheet, sampt dhet i peningar Taxera, som dhe mädh eedh verificera kunna, Blef dher till anbefalt af Rätten, nämbdemanen Tilluf Jacobson i Rögla, taga till sigh effterskrefne män, Niels Swenson i Wemmenlöf, Jöns Tufweson ibm, Erik Person ibm, Hans Person ibm, Lasse Jönss: ibm, Paul Jochumson ibm, Swen Hanson ibm, hwilka genast wedh Inhändigadet af detta begifwa sigh på Bostället och förrätta samma syn, som dhe tenka förswara.

    Framkom dernäst Hospitals ländzmanen af Christianstadh Erik Larsson i Charlby och Begiärte laga syn på Hospitalsmöllan i Tummerup, som nu Jöns Håkanson åbor, huru den wedhmakthållen, och des bröstfelligheet i peningar Taxera, dhet Rätten consenterade och anbefalte nämbdemanen Mårten Nielson i Tummerup, taga till sigh effetrskrefne dannemändh, Jöns Perss: i Tummerup, Oluf Jönson ibm, Jon Nilson ibm, Niels Mårtenson ibm, Christopher Hanss: ibm, Anders Maton ibm, och Håkan Anderson ibm, hwilka wedh Inhändigdet af detta Begifwa sigh till möllan och förrätta som ofwan Specificeres och dhe mädh edh verificer kunna.

    Stadz procuratoren wäl:t Peder Ipss: i Ystadh, framkom för Rätten bewiste mädh citat:n instämbt Hans Lasson i Stiby, sakgifwande honom för 5 T:r malt han i krigz tijden hoos honom inlägt, sammaledes instembt Erlandh Månsson i Stiby, att wittna sin sanningh i samma sak.
    Hans Lasson i Stiby mötte för Rätten, Insinuerade en skrifft och bewiste lijka som Per Ibson fått dhe 5 T:r malt, samma zedel Dat: Stiby d: 6 Aprilis 1678.
    Peder Jpson tillfrågade Hans Lasson, om han sedan dhen tijden lefwererat något af samma malt till någon.
    Hans Larson swarade, han intet kan minnas om han sedan något lefwererat, emädan dhet långh tijdh sedan.
    Wittnet Erlandh Månson framkallades aflade sin edh och wittnade som föllier, Nr Per Jpsons drengh Lasse Person, mädh 2 wagnar kom till Stiby, begärte han Erlandh wille föllia honom till Hans Lasson ock hämpta dhet mählet Peter Jpson insatt hoos Hans Lasson, när Erlandh mädh drengen kom till Hans Lasson, och begierte Maltet, swara Hans Lasson der war intet mer malt tt bekomma.
    Peder Jpson tillfrågade Hans Lasson wille gifwa underrättelse huru möket malt han effter zedelens uthgifwande lefwererat till S:l Lorens Witingh, effter Befall:ns Hindrick Johansons ordrar.
    Hans Lasson swarade dhet eij minnas.
    Well:t Peder Jpson begiärte Dilation till nästa ordinarie tingh, och i medlertijdh will föra widare wittne till bewijs dhet Rätten consenterade.

    Ländzmanen Niels Jönss: i Ulstrup, bewiste mädh citation instämbt 2:ne drengar Oluf Jönss: och Anders Swenss: i Gislöf, och dem för Rätten angifwet widare stulet 2:ne hestar ifrån honom och Begiärer hans Inlägg må upläsas som och skiedde, Daterat Borby d: 10 octob:s 1689.
    Niels Jönss: Insinuerade en skrifft Daterat Gislöf d: 3 7:bris 1689.
    Niels Jönsson begierte derpå föra wittnen dhet honom Consenterades.
    Gunnar Eileson framkallades aflade sin edh wittnade som föllier, att Nills Jönson kom till honom, som han gick uhthe på åker frågade om han icke sedt ett par hästar, som gick i en hella der till han swarade Neij, uthan om wåra barn som waret effter ökar, dhe sett några, dereffter frågade Niels Jönson drengen Anders Swenson om han sedt några sådane hästar der till swarade sigh sedt 2:ne sådanne öhk gå nederåth gathan och nämbde ingen gata.
    Dereffter redh Niels Jönss: bordt een timme eller 2:ne kom sedan tillbakes igiän, och sade till drengen du kompan nu skall du föllia till Jöns Ågesons, Oluf drengen swarade, hwar är han, Niels swarade, han är här uppe derpå swarade Gunnar Elieson, drengen haf:r ni intet stunder, män när dheta stycket blifwer upkiördt, skall han föllia, när dett åkeren war upplögt, fölgdes dhe åth till Byn, när wij dijdt kommo, Badh Niels han wille föllgian mädh till Jöns Åkesons frågade Niels Jönson, Oluf Jönss: om han taget hans hästar och ridit på dhem, Oluf Jönson swarade inga hästar taget ifrån honom, swarade Anders Swenson du west wij togo ett par hästar och rede ett litet stycke på, och släpte dhem geinast, Niels Jönson trugades på drengere, då swarade drengerne om dhet war edra hästar, will wij söka dem up och skaffa eder dhem igiän, då wille Niels intet tro pågarna uthan dhe wille skaffa män i löffte, då lofde Gunnar Elofss: och Tufwe Matzon sampt Jöns Ågeson att hästarne skulle komma tillbakas oskadde, eler bethalningh för dem, som och skiedde, hästarna kommo oskadde tillbakas till Niels Jönss: som Anders Swenson och Åge Jönss: till honom förde, widare hade han intet att wittna, derpå lofde Niels Jönss: intet widare tahla till löftesmänerne i denna sak blef till i mårgon Differerat till widare Examen.

    D: 4 Octobris

    Först framkom Nämbdemanen Mårten Nielss: i Tummarp, Insinuerade i Rätten en laga syn på ett öde hemman i Tummarp Tågerup, som Mickel Anderson på frijheet uptaget, samma hemman ligger under Giärsnäs och finns intet något huus på hemmanet.

    Dereffter Insinuerade Mickel Anderson sitt städzmåhls breef underskrefwet af Arendatoren Anders Anderson, Dat: Giärsnäs d: 23 Novembris 1688 hwareffter Mickel Anderson Begiärte TingzRättens Attestatum, dhet honom consenterades.

    Framkom dernäst Peer Anderss: i Tågarp och begiärte laga syn på dhet hemman han städt af Arendatoren Anders Anderss: på Giärsnäs, det honom af Rätten bewilliades, och dher till anbefaltes nämbdemanen Nils Ågeson i Stiby, taga till sigh effterskrefne dannemän, Nämbl:n Niels Nielsson i Stiby, Anders Månsson ibm, Hans Ågesson ibm, Peer Truedson ibm, Mårten Månss: ibm, Hans lasson ibm, och Oluf Håkenson ibm, hwilka wedh inhändigatet af dhetta, genast begifwa sigh på Bopehlen och förrätta denne syn, som de mädh edh verificera kunna, och i peningar Taxera husens Bröstfälligheet mädh mehr, intet undantagandes som till samma hemman hööra Böör.

    Saken emällan ländzmannen Niels Jönson i Ulstrup och drengarne Oluf Jönson och Anders Swenss: i Gislöf, som i går upsattes till idag och widare Examen, företogz först till förhöör witnet Tue Matzson i Gislöf aflade sin edh och wittnade som föllier, att ländzmannen Niels Jönson stodh hoos en Ryttare wed Jöns Åkesons port, och Tufwe kom gångandes på gathan, då ropte Niels Jönss: på honom, badh honom gå in, och höra på dhe ordh som i stugun Passerade. Tufwe gick mädh honom, och då sade Niels till dem gerne att dhe skulle skaffa honom hästarna igiän, derpå swarade drengerne de wille skaffa hästarne oskadde igiän dherpå swarade Niels intet willia låta sig nöija, mädh drengernes ordh, uthan stälte löffte för sigh genast caverade för drengarne att dhe skohle skaffa hästarna igiän oskadde, eller dhem bethala, och gifwa 24 D:r Smt för dhem, der effter skaffade drengarne hästarne oskadde igiän, till Niels Jönson derpå swarade Niels, intet hafwa dem meer att tillthala nembl: Cautionsmännen.
    Dereffter framkallades Jöns Åkeson i Gislöf. berättade dhet samma som Tufwe Matzon wittnat hade.
    Drengerne Oluf Jönsson och Anders Swenson tillfrågades om dhe waret till herrans nattwardh. R:p oluf Jönss: swarade waret till herrans nattwardh, men Anders Swenss: intet.
    Widare tillfrågades drengarne huru tijdz på dagen dhe togo hestarne om dhet war wedh liuus dagh eller natt, eller huru långt dhe dhem ridit, R:p att dhet war senst på affton alt mörkt, och redet dem intet längre än twert öfwer gården, och när dhe fönomo hästarne intet woro dheras, emedan dhe woro beslagne, sprongo dhe af dhem igiän, och hällade dhem och märkte dhe taget wilt och morgon dhereftter funno dhe dheras egne hästar igiän, när liust blef, som dhe dijt ridit.
    Drengerne lofde gierna Bewisligt dhet war mörkt, när dhe gingo ifrån staden Cimbrishambn den afton som smeden Anders Jönss: och Båsmannen Jöns Jönson.
    Såsom drengerne Oluf Jönss: och Anders Swenss: lofft giöra Bewisigt det war mörkt, när dhe gingo ifrån staden Cimbrishambn, sampt dher hoos ehrbiuda giöra sin edh, dhe intet wiste ähn dhet war deras egne creatur, som dhe sijt ridet, och således togo wilt som ofwan förmähles, såsom drengarne dem gångh dheras löffte i mangel af wittnen som eij inkallade eller Examminerade, woro blef saken till nästa ordin:rie Tingh Differerat.

    Handelsmanen i Ystadh well:t Giert Hanss: Ringh, Bewiste mädh citation instämbdt, sahl: Lorentz Vitingh Enka, Giertrud ben:dh sakgifwandes henne för skuldfordran 4 D:r 20½ ör Smt.
    Hustru Giertrud sahl: Lorentz Vitinghz Enkia, igienom Nämbdemanen Christopher Hanson i Sahlerup, Inlefwererade i Rätten ett inlägh Dat: Wallby d: 3 Octob: 1689. hwaruthinnan enkan Giertrud benekar och aldrigh waret krafdh i hennes sahl: Mans lif, dhet hon lofwar mädh sin sahl:hetz edh bekräffta.
    Well:t Gierdt Hansson säger dher emot, och lof:r bewisa krafft samma Giäldh i sahl: Lorentz Vitingz lefwandes lifwe.
    Derjempte Bewiste well:tt Gierdt Hanson att samma skuldfordran war Riktigh, mädh ett Extract af Original skiefftebrefwet, Dat: Ystadh d: 13 7:bris 1689.

    Peer Nielsson i Ingelstadh, instämbt Offe Mårtenss: i Nöbbelöf angående Barnegodz 1 D:r Smt. Offe Mårtenson förliktes mädh Peer Nielsson och bethala i Proportion af dhe 6 D:r Peer Nielss: fordrar mädh Expencer, dhet Rätten consenterade.

    Oluf Swensson i Tummerup instämbt Peer Olufson i Tummerup, angående några hastige ordh dhem emählan faldne, hwarom dhe sins emällan ära förente således att Peer olufson intet weet medh Oluf Swenson annat än dhet som ährligt och Redeligit är, och en ehrligh man wäll ägnar och anstår.
    Oluf Swenson Begiärte effter denna Peer Olufsons Relation Tingz Rättens Attestatum.

    Måns Månsson i Ystadh, Bewiste mädh citation instämbt Per Trygge i Gislöf, sakgifwandes honom för 4 T:r och 2 skpr korn han af Måns Mårtensson till lähns bekommit.
    Per Trygge war för Rätten intet tillstädes, dock war nogsampt witterligit han kornet bekommit, och nu af mothwilligheet eij will bethalat.
    Måns Mårtenson påstodh som och för Rätten Begiärte blifwa till sin bethalningh förhielpter, emädan dhet war een Riktigh fordran.
    Såsom Befinnes Peer Tygges i Gislöf rättmäteligen skyldigh till Måns Månson i Ystadh 4 2/6 T:r korn han för 2½ åhr sedan länt af honom, dhet Rätten considererat och funnit skiähligt Peer Trygge bethalar till Måns Månss: åfwan:de 26 skep:r korn, innom en månadz förlop, mädh Tingz Expenser 1 D:r Smt i widrig händelse undergå laga Execution i Boo och Godz hwarest dhet finnes, hafwer Peer Tygge icke korn då betahler medh peningar eller gångebara waror effter mätesummaordningh så dyrt som kornet kostade när dhet utskärdes.

    Dereffter framkallades Håkan Andersson i Stibby som sigh förste gången försedt mädh lönskeläger mädh qwinfolket Karin Sassarsdotter i Stiby, som och förste gången besofwen.

    Samma dag framkommo Nämbdemänen Erik Swenson i Jerestadh och Rasmus Jönson i Wiarp, frambwiste dheras förrättningh och granskningh på dhen store misswäxt uti Tummerup och Wranerup Byar, Innewarande åhr dheras sädh öfwergången af dhen starke soohlheta, som i förgången sommar warit, och hafwa dheras syn och granskning för tingz rätten Verificerat, mädh dheras liflige edh, hwareffte Tommerup och Wranerups Byar Begiärte TingzRättens Attestatum dhet Rätten dhem bewilliade.

    Framkom samma dagh nämbdemännen Erik Swenson i Jerestadh och Rasmus Jönson i Wiarp, och mädh edh verificerade dheras förrättningh och syn dhe hållet mädh sine Adiuncter, på dhen misswäxt som deras sädh i Tummerup Tågarup öfwergången i föregången sommar och dhen starka sohlheettan som dhå war hwaruppå Tummerup Tågerup Begiärte TingzRättens Attestatum dhet dhem och bewilliades.

    Nämbdemannen Tilluf Mårtenson i Rölla mäd sina Adiuncter Insinuerade i Rätten ett laga syn på häradz skrifware sätet i Wämmenlöf och Befunnit dess bröstfälligheet som synen Innehåller, hwarpå dhe aflade dheras Eedh hwareftter Holger Person och Åge Mårtenson som samma hemman emottaget Begiörte Tingzrättens Attestatum dhet dhem Bewilliades.

    Framkallades dereffter drengen Oluf Thorss:n i Borby som sigh första gången mädh lönskeläger förseedt mädh qwinfolket Elin Matzdotter ibm, som och förste gången besofwen.

    d: 5 octobris

     

    Framkallades Ryttaren Johan Hartman för Rätten, som besofwet qwinfolket Bengta Jacobsdåtter ibm. Ryttaren andre gången Beskylles för lönskeläger och nu undner äktenskaps lofwan Besowet denne Bengta Jacobsdåtter.
    Qwinfolket Bewiste mädh een Attest Ryttaren lofft henne ektenskap, Daterat: Wästanbek d: 22 Juli 1688.
    Såsom Ryttaren Johan Hartman besofwet qwinfolket Bengta Jacobsdotter under ektenskap lofwen, altså Resolverade Rätten att Ryttaren Hertman i anledningh effter strafordningen Betahlar Bötherne så för henne som sigh 25 dhl:r Smt och dhess uthan undergå kiörkones Diseplin.

    Förre kiörkiowerderne till Borby kiörkia Fadder Truedson och Ingemahr Christenson, Instämpt kiörkio Bönderne dher sammastädes Lasse Nielson i Borby, Peer Hanson ibm, Niels Håkenson ibm, Lasse Lasson ibm nu dödh i stoor fattigdomb och intet effter sigh lämbnat, sakgifwandes dem för Resterande landgille till kiörkian för 1679.
    De 3:ne bönder som instämbde ähre, mötte för Rätten och säger för dhet åhret 1679 Betahlt till Chronan och Rytterhåldh dhet åhret, meer ähn kiörkones landgille waret och om de nu å nyo dhet samma bethala skohle kunna dhe intet blifwa wedh hemmanen, uthan aldeles Ruineras, ty dhet dhe höllo Ryttarne war dhem långt tyngre ähn kiörkians landgille sigh belöpa kunnat, emädan dhe intet blefwa Inqvarterningen quitte, färän indhelningen stodh på Ingelstadh, dhet nämbden och Pastor loci, mädh dhem Attesterade, samma beskaffenheet ähr och mädh den dödhe Lasse Lass: hwareffter dhe Begiärte Tingz Rättens Attetatum.
    Framkom dernäst effter Mårten Olufss: i Gislöf och lätt publicera ett kiöpebref på det hemman han åbor, som han kiöpt af Mårten Rasmuss: i Wiarp, Dat: Gislöf d: 26 Augustij 1686.

    [Sigill] Carl Paulin

    © Magnus Lindskog, 2004
    (viss redigering pågår fortfarande)