Anno 1689 Den 10 Maij höltz Ordinarie Tingh medh allmogen i Jerestadh häradh, och Tummerop Tågarpz By, i Närwaru af dhen dher i häradet till förordnade Nämbden.
Publicerades hans kongl. Maij:tz Placat angående dhe 4 store Solene och allmäna Bönedagar uthi Innewarande åhr, Dat: Stockholm d: 28 Januarij 1689.
Publicerades hans kongl. Maij:tz Bref angående att häradzhöfdingarne här i Skåne i förra kiörko Inspectorens Johan Kruses ställe, hwar sin Jurisdiction behålla kiörkio Inspectionen, Dat: Stockholm d: 10 Aprilis 1689.
Publicerades Rikz dagz beslut, om dhen Bewilliade Contribution allmogen till effterrättelse.
der jempte uplästes för Tingz allmogen högwälb: Hr Baron Hr Genneral Maijor och vice Genneral Gioverneuren Hr Gustaff Tungelz Immission, samma tiänst genast tillträda.
Cornäten Edle och manhafftigh Petter Grönwall i Gislöf, framkom samma dagh för Rätten uplyst ett par driffte hästar, Begiärte af Rätten de verderas måtte, som och skieddde , effter befallning till nämbdemannen Tillof Mårtenson i Rögla, Arfwed Hågeson i Wemmenlöf, Mårten Nielss: i Tummerup och Niels Åkeson i Stiby och blefo samma hästar eller gillingar, verderade för 12 D:r Smt..
Skrifwaren well:t Tufwe Trulsson på Glimminge framkom för Rätten, Bewiste medh skrifftel: Citation instembt ladefougden på Glemminge gårdh, angående ett wadh om ehn hästz högdh, som fantz hoos Gunne Staffanson i Sallerup förgången Michaelij A:o 1688. hwilken well:t Tufwe Trölson sade blef 9 qwarter högh till förstkommande påsk näst effter, hwilket ladefougden Niels Hansson sade och Parerade 10 R:dl han intet blifwer så högh, deremot well:t Tufwe Trulson sade, och swarade intet meer Parera el:r wadias wille än 2 R:dr el:r 3 D:r Smt hwarom de waddes, och slogo händer sammans, om samme wadh, och nu beder att witnän måtte framtagas till förhöör och exemen; dhet Rätten consenterade, ladefougden consenterade wadet således wara Passerat.
Dereffter framkallades dhe instämbde wittnen först Nämbdemannen Christopher Hanson i Sahlerup som aflade sin liflige Eedh, inlefwererat till Rätten ett Riktigt måhl gienom en snör på hästens högdh, och funnit(?) för Rätten 2 Alnar och 1 qwarter och ungefär _ fingher Bredd dher till.
Derpå inkallades det andra witnen Åge Person i Glemminge witnade Effter Edens uthsagu som föllier, i att de begge Nämbl:n Tufwe Trulson och ladefougden Niels Hanson waddes effter landz Aln att dhen owannämbde och Omtwistade hästen blef aldrigh 9 qwarter till, förstkommande posk, dereffter effter ladefougdens Ordh.
Ladefougden som tillstädes war, förklarade sine ordh således att han mente ett span mädh handen och intet widare qwarter än han spanna kunne.
Wittnet Åge Person förklarade således att effter wadet sade ladefougden att måhlet skulle effter hans span wara men dher om nämbdes intet för wadet.
Dereffter framkallades Gunne Staffenson i Salerup, som hästen äger, aflade sin edh och wittnade som föllier, att ladefougden Niels Hanson och skrifwaren Tue Trulson waddes att den omtwistade hesten efftre ladefougdens ordh aldrigh blif:r 9 qwarter effter swänsk ahln, der emot Tufwe Trulson sade, att till först kommande påsk blifwer hästen 9 qwarter swänsk ahln, män witnet berättar effter de wadz sade ladefougden att effter hans span blif:r hästen till nästkommande påsk intet 9 qwarter högh.
Witnen sade, wadet skulle till posk bethalas.
Ladefougden Niels Hansson påtår hästen som ehn finnes hoos sin egareman, må föras till tinget och beskådas om han håller öfwer eller under, dhet omtwistade måhlet.
Parterne gienom 2:ne nämbdemän tillfrågades om dhe mehr i denne sak hade att Proponera.
Nämbl: Mårten Nielsson i Tummarp och Anders Kock i Tågarp derpå well:t Tufwe swarade och begiärt domb, mädh Expenser. Ladefougden Badh om dhiltion till nästa tingh, då widare föra saken till uplösningh.
Resolutio Diltoria
Rätten consenterade ladefougdens Begiäran medh dhet förbehåldh, innom 8:ta dagars förlop å nyo låta måhla hästens högdh, medh 40 wäldiga mändh, åh dhers Attestatum till nästa Rätt framföra, som dhe dhet medh Edh verficera kunna.
Saken som senste 2:ne förra tingen Incaminerades emällan Corperalen Manhafftigh Manfelt och förre ländzman Peer Hanson i Jerestadh angående ett stegees, eller Bryggehuus som före corporalen Amfert sålgt till Peer Hanson, och nu corporalen begiärer Rättens sluut uthi och dher hoos Insinuerade corporal Manfält een inlaga Dat: Jerestadh d: 10 maij 1689.
Förre ländzman Peer Hanson genom Borgaren i Cimbrishambn Staffan bem:dt mötte på Per Hansons wägnar, undskyller honom wara i laga förfall på stadens wägnar i Cimbrishambn effter han ährkiomter till Carlscrona att lefwerera en Restans till chronans Båsmän och ännu är borta.
Corporalen påstår och begierer slut i saken, Rätten hafwer så kiäranden Corporal mannhafftig Samuel Manfältz, som swarande förre ländzmannen wäl:t Per Hanson klagemåhl och dheremot witnen och inlagor skiärskådat och gienomläset, angående dhet stegu- eller bryghuus, som förre Corporalen Johan Amfert sålgt till ländzmannen Per Hanson, hwilket han medh giltiga wittnen sedermehra för Tingzrätten Bewiste att kiöpt war riktigt som wedh dhe Alligerade Documenter i handen Bewises, sedan hafwer ofwanb:te corporal Amfert sigh trolös jordh och Rymbt uthur landet, och nu hans Successor corporalen Manfelt hans Antecessoris kiöp yrkar, och will åtherkalla, hwaremot Rätten af de föromrörde Alligate funnit skiähligt befria förre ländzmannen Per Hanson, för widare corporal Manfältz tillmähle i denna sak, hälst effter ländzmannen fölgt sitt kiöp grundat på första Cap: K: M: B: LL och således wijst fulkombligh hemmul och lembnas Hr corporalen fritt sökia wederböranden om han widare i detta måhl hafwer att thala, hwarmedh Tingz Expenserne uphäfwas.
d: 11 Maij
Ryttaren Inge Brobergh i Nybbelöf in Citerat Hindrick Boson ibm angående Bröstfelligeheet på den gård Hindrick Boson giör afträde ifrån och Inge Brobergh emottager och nu bröstfälle till 9,5 dhl:r 8 ör Smt effter synens Innehåld, blefwo Begge Parterne för Rätten således förente, att Ryttaren Inge Brobergh beholler utsädet mädh dess gröda nembl: 16 sk: Rågh dhessuthan ett Ök, som Brobergh Reedan emoth taget till hefdh, och dess uthan afträder Hindrik Boson gården, och Ryttaren det samma hemman och cultiverar effter husesyns ordninghen och Reglamentet.
Publicerades hans kongl: Maij:tz Bref att ingen swensk undersåtte, må begifwa sigh i tiänst hoos någon främmande Potentat, Dat: Stockholm d: Martij 1689.
Publicerades hans kongl: Maij:tz Öpne bref, angående 5 månaders werfningh under siöstaten, Dat: Stockholm d: 5 April 1689.
Publicerades hans Excell:ce vice Genneral Guverneurens Tungels bref, angående Rikz dag Bewillningen för dhe 3:ne stånden Dat: Malmö d: 15 Martij
Chronans Befallningzman wälb:de Zacharias Stobaeus, Proponerade för Rätten och allmogen att dhe skulle hålla alltingh färdigt till saltpetters siuderiet, när dhet påfordras och dhe få tillwårat, hälst effter man för mangel af foderasie, till Datum eij kunnat Brukt creaturen, att kiöra Brenne fram, mädh mehr.
Publicerades för allmogen att dhe som tillstädes ära, antyda de hemmawarande Bönder att dhe hålla deras skiöten och åthkomstBref på deras hemman och skatterättigheter till hands, när det påfordras, emädan nu mädh allerförste effter höga öfwerheetens nådigste Befallningh Inqvireras måtte, och anbefaltes nämbden tillsäija almogen här i Jiärestadh häradh att dhe mädh deras åthkomst bref, möta i Ingelstadh häradh och Ingelstrup By d: 29 Maij förstkommandes.
Publicerades hans Exelentz vice Gen: Guverneurens Tungels Breef, Dat: Malmöe d: 20 Martij 1689, angående någre förrymbde gossar ifrån barnehuuset i Malmö.
Ryttaren Inge Brobergh i Nöbbelöf instämbt Bonden Hindrik Boson ibm sakgifwandes hoo Brukt någre ohöflige ordh emot honom, då han tahlde om dhen Arrest, Tingzrätten giordhe på dheels dhes ägendomb.
Bonden Hindrik Boson, mötte för Rätten och blef tillfrågat om han utkastat någre Oqwedeens eller ohöflige ordh, emoot Ryttaren Inge Brobergh, som han sakgifwes före.
Hindrik Booson swarade och mädh Edh, uthan pålagu Bedyrade, aldrigh wetta skiählt eller utkastadt några ohöflige ordh emot den rest som Rätten honom pålagt, icke häller emot Ryttaren om sådant i hetsighet skulle wara skiett, dhet hanom dock intet mines el:r sigh ehrhindra kan, Beder han om nådh och förlåtelse ock icke om Rätten.
Ryttaren Brobergh påstår will bewiset mädh sine cammerater 3 st Ryttare eller swäntienare.
Derpå framkallades först Ryttaren Swen Nielson i Nöbbelöf, aflade sin edh och wittnade som föllier, att Hindrick Boson sade intet achtar något förbudh, uthan dhet war allt lapperij tillsammans, tillstår der bredwedh att Hindrick Boson war drucken, widare hade han intet wittna.
Dereffter framstodh Johan Wassbergh, aflade sin Edh och wittnade om föllier, att Hindrick Boson sade att det Ryttaren Inge Brobergh far mädh Sal: ven: bort och skam, män nämde intet Rätten der iblandh och hafwer intet widare i rannesaak att wittna.
Dereffter framkallades Måns Jpson aflade sin edh och wittnade som föllier att Hindrick Boson sade till Ryttaren Brobergh, samma som Johan Wassbergh för honom wittnade, dock mädh höfligheet, att nämbna män hörde honom intet utkasta några ohöfliga ordh emot Rättens Seqvestration, widare hade han intet att wittna i denna sak uthan säger att Hindrick Boson war temmelig drucken, dhet samma wedstodh Johan Wassbergh.
Hindrick Boson säger sigh wara möket drucken och nekar aldeles intet minnas sagt dhe orden, och om så händt åtherkallae han dhem och bedes före, lofwar Bettring see sigh bättre före en annan gångh och badh Rätten om förlåttelse och således förlikt det Rätten consenterade och pålade Hindrick Booson Betahla till Ryttaren Brobergh Tings Expenser 3 mk Smt.
Saken emällan Qwarteermästaren Johan Ström och bonden Niels Persson i Tummerup skuldfordran angående 10 D:r Smt och Blefo Parterna förente för Rätten således att Nils Person bethaler till Mons: Ström, dhe omtwistade 10 D:r Smt till 5:te Johanes Tijdh förstkommande mädh tingz Expenser 1 D:r Smt, hwarföre nämbdemannen Niels Cemetss: i Glemminge caverade i widrig händelse dhet icke skier då undergå laga Excecution.
Saken som i går ventilerades emällan Mons. Tufwe Truedson [Trulson] på Glemminge och ladefougden Niels Hanson ibm, ehuru wähl saken blef till nästa tingh upsatt kommo dock parterne i dagh fram för Rätten och förentes således, att dhe 3 D:r Smtz wijte eller wadg, om en häst, hafwer både ladefougden Resolverat mädh Mons. Tufwe Trulsons consens, lefwerera och gifwa tll Bolshögh kiörkia och der mädh parterne i dhet måhlet föreente, sammaledes Expenserne äro dhe Om förlikte, dock icke att gifwa dhee till kiörkan.
Corporal Manhafftigh Johan Törner Bewiste mädh citation instämbt Lasse Jönsson i Carleby sakgifwandes honom han Ruinerat dhen gårdhen han åboodt, och hörer under corporalens Rusthåldh.
Bonden Lasse Jönson mötte och föregifwer att corporalen intet kunne honom öfwertyga något Ruinerat.
Corporalen swarade, kunna Bewisat mädh laga syn, dhen han för Rätten frambwijste och af wederböranden Beedigandes, och fantz Bröstfälligheet till 12 dhl:r Smt.
Parterne tillfrågades om dhe meer i denna sak hade att förebära, corporalen sade han intet widare hade att frambära uthan dhet han i Rätten Insinuerat.
Bonden Lasse Jönson tillfrågades, om han hade emot synen ell:r annat att förbära, hwartill han swarade Neij.
Effter detta förentes Parterne, för Rätten således, att corporalen Behåller strörågen till det hemman Lase Jönson ifrånflötte ochdhess uthan gifwer Lasse Jönss: till corporalen 2 dhl:r 24 ör Smt, dhem han bethalar till 5:te Johanes tijdh, skier dhet icke då undergå laga Excution.
Skrifwaren well:t Tufwe Trulson på Glemminge, framförde för Rätten 2:ne qwinfolk det ena wedh nampn Kierstin Mårtensdotter, som sigh förste gången mädh lönskeläge förset och utlägger till barnafader drengen Peer Lasson i Walby, det han intet nekar kunna, det Andra qwinfolket wedh nambn Inger Hemmingzdåtter i Glemminge som sigh mädh lönskeläger andra gången försedt och utlägger nu denna gångh till Barnefader drängen Peer Nielsson, drengen war tillstädes kunne intet neka han war io Barnefader, Rätten Resolverade att så de 2:ne förra som senare plikta effter straffordningen, och dhessutan stå uppenbar kiörkans Disciplin.
Chronans ländzman Bertil i Rafnekulla, framförde för Rätten qwinfolket Gunnel Persdåtter i Wämmenlöftorp som nu 3:die gången sigh mädh lönskeläger försedt, och uthlägger till Barnefader Ryttaren under Hr Ryttmäster Mondegommeries Compagnie Johan Person ben:dh. Bor i Wemmenlöftorp, hoos Rusthållaren Per Bengtson.
Saken som senste tinghet ventilerades emällan Arfwedh Olufson i Jiärestadh och Gladsax Bymän, angående ett föhl tullnähren i Cimbrishambn tillhörigt, som Gladsax Bymän kiördt i sank i ett morrass, och nu framstelte dhe inciterade witnen
Nembl:n Måns Nielsson i Jierestadh, Jeppe Swenson ib, Hindrick Åkesson ibm, och sönder Jöns Anderson ibm.
Måns Nielsson i Jerestadh frmstodh för Rätten, aflade sin sahligheetz edh, att dhen omtwistadhe föhlet intet war skabbet, eij heller hade Arfwedh Olufson den winteren som dhet föhlet stodh hoos hans hestecreatur, något skabbödt creatur, för eller sedan, men föhlet hade qwark, som på dhet till sommaren uthslogz på hufwudet.
Jeppe Swenson framkom aflade sin liflige edh och säger, att föhlet intet war stubbet uthan siukt af qwark, Arfwe olufson hade inga hästecreatur dhet åhret eller sedan som wore skabbet.
Hindrick Åkeson framkallades och giorde sin Bekännelse effter Edens afläggelse, som föllier ordh ifrån ordh, som Måns Nielson och Jeppe Swenson tillförne uthsade.
Jöns Anderson aflade sin edh och wittnade föhlet intet war skabbat, uthan hade qwärk, och qwarken hade slaget hohl på föhlet, och hade Arfwedh Olufson inga skabbete ök den winteren föruth, eller sedan, eij heller war någon annan man som hade skabbat öök der i byen.
Rätten anbefalte 2:ne af Nämbden som kune förlika dhe stridige parter Angående föhlet, hwartill Parterne finnus Inclivierade och lofde Gladsax Bymän, som kiördt föhlet i sank, bethala till Arfwedh Olufson i Jerestadh som taget föhlet i …wärderingh 6 D:r Smt, sampt Betahla anwände Tingz Expenser, och der till effter pingesdagh att betahla, dock att det kier bethalningh innom 5:te Johanis tijdh förstkommande eller undergå Execution.
Dereffter framkom Åge Jönsson i Jerestadh som emoot taget ländzmans sätet i Jerrestadh hwilket möket Ruinerat och förfallet hwarpå han begiärte laga syn, sammaledes framkom Måns Nielsson i Jerestadh för Rätten Beklagade sin stora olycka, honom förgången d: 19 Martij af wådheldh wara öfwergången dhet Rätten consenterade och Befalte Nämbdemanen Erik Swenson i Jiärestadh och Knut Nielsson i Gieslöf taga till sigh Per Olufss: i Jiärestadh, Thröls lufss: ibm, N: Anders Bengtson ibm, Hindrick Mårtenson i Gieslöf, Niels Person ibm, och Mårten Jönss: ibm, som wedh inhänigadet, detta sig på Bopehlen och Brenneplatzen sigh ……. granska allan skadan och det i penningar taxera ntet undantagandes så bröstfälligheeten på hemmat som wådheldz skadan.
Dereffter framkom Mickel Anderson i Tummerup Tågarp, och säger sigh antahget ett ödhehemman under Giärsnäs gårdh, hwarpå han begiärer laga syn, det hanom consenterades, och anbefalte nämbdemanen Mårten Nielsson i Tummarop, taga till sigh effterskrefne män, Niels Anderss: i Tummarp, Boo Matson i Wranarp, Oluf Anderss; ibm, Mårten Matzon ibm, och Jöns Nielss: ibm och wedh inhändigandet af detta Begifwa sigh på Bopehlen dhen Besiktiga och dhess Bröstfelligheet granska och i penningar Taxera, som de medh edh verificera kunna.
Pastoren Hr Per i Stiby begiärte laga syn på prästegården, emädan dhen ähr helt illa Bröstfälligh, och få ell:r inga hions man kan Berga någan sädh ell:r höö uthi, det Rätten öfwerwägade och consenterade laga syn, hwartill blef uthnämbdt Nämbdemänen Tohr Olufson i Borby, Christofer Hanson i Sahlerup, Tilluf Mårtenson i Rögla, Arfwedh Håkenson i Wämmenlöf, Anders Kåck i Tågarp, och Mårten Nielson i Tummerup. At dhe genast wedh inhändigadet af detta begifwa sigh till prestegården och Besiktiga dess Bröstfälligheet och alt i peningar Taxera som dhe mädh edh verificera kunna.
Framkom Befallningzmanen wellb:de Zacharias Stobaeus Insinuerade i Rätten sine afkortningz längder för A:o 1688 hwilka för Tingz almogen uplästes och copier i Rätten lefwererades.
© Magnus Lindskog, 2004
(viss redigering pågår fortfarande)