Anno 1690 Den 6 Maij höltz Ordinarie tingh medh allmogen i Jerrestadh häradh och Borby By i närwaru af dhen dher i häradett tillförordnade nämbden.
Publicerades först hans kongl. Maij:tz Placat om dhe 4:ra allmena Solene Bönedagar Innewarande åhr. Dat: Stockholm d. 28 Januarij 1690.
Hans Nielson i Gladsax instämbt Mårten Nilss: i Gladsax och Christopher Person i Toarp att wittna deras saningh angående någon helgenskyll som dhe åhrl:a skyldiga in Natura lefwerera till klockaren Per Påhlson och senaste ting Incaminerades, således att klockaren gaf klagan Hans Nielsson då lofde till enna Termin bewisa intet wara skyldigh lefwerera säden utan penningar, till samma ofwan:de witnesmåhl war och instembt Niels Hanson i Swinebergia som och Jempte dhe andra instembde woro tillstädes, dhe instembde aflade deras edh, Mårten Nielson blef intet Admitterat witna emädan han war i nermaste swågerskap medh Hans Nielson.
Christopher Person i Gladsax uthsade sitt wittnesmåhl at för 13 åhr sedan Bodde han på dhen gården Hans Nielson nu åbor och den tijdh gaf han intet mer klåckaren till helgonskyl för den ena boligen än 4 ör Smt och då warande Mårten degn honom intet mehr fodrade, men wiste intet om dhet war rätt eller intet, säger och hans fader som dher i gården bodt, eij heller gifwet mer än 4 ör Smt, till helgonskyldh af samma boligh dhet han will bewisa medh Lars Nielson i Gladsax och Anders Kiellare ibm.
Niels Hanson af Swinebergia framstod och säger sigh Bodt i samma gårdh 3 åhrs tijdh, och gaf dhen tijden till förra degnen eller klockaren Per Jepson intet mer än 4 ör Smt, om dhet war rätt eller intet weet han intet, widare hade han i denna saak intet at Referera.
Klåckaren Peer Pålson mötte för Rätten Beder böör åthniuta sin spannemåhl och helgonskyl in Natura och icke i penningar effter landebokens innehåld hwaraf han i Rätten Insinuerade Ett Extract Dat: Gladsax d: 1 Maij 1690.
Parterne tillfrågades om dhe hade mer i denna saak att Proponera hwartill dhe swarade neij.
Rätten hafwer denna saak, emällan klåckaren Per Påhlson i Gladsax och Bonden Hans Nilsson ibm, noga Examinerat, så wittnen som dheras thalan och Inlagor, finner dock intet skiäligen .. att Bonden Hans Nielsson, gifwer klockaren Per Pålson dher af urminnes tijdh, tillförordnade helgonskyl in Natura och icke i penningar, med mindre dhe dherom serdeles förenas kunna och dhet i anledningh af landebokens Innehåld att wittnet Christopher Person i Gladsax sigh uthlåtet hans sahl. fader gifwet förra klåckaren helgonskyllen i penningar, är det intet bewist, eij heller Bör dhet denna klockaren Prajudicera helst mädhan dhe gångna wittnen intet kunnat medh samwet eller sanningh Bistå dhet warit Rätt eller eij, att Per Pålsons Antecessores således om penningar i stellet för spannemåhl medh wederböranderne Accorderat och annammat, kan dhet eij heller denna klåckarne gravera, utan aldeles förblifwer som ofwanförmählas.
Ladefogden på Glemminge [=Glimminge] gårdh instembt Håkan Nielson i Westanbeck skuldfordran angående 18 mk Smt, sammaledes instembt Per Hindrikson ibm skuldfordran angående 6 mk Smt dhe Inciterade påroptes war ingen af dem tillstädes altså pliktar hwar för sigh för tredsko 3 mk Smt dess utan Bewislige Expenser som Actor påwågat.
Drengen Maltä Willatzon i Gyllebo instembt Anders Månssons enkia i Stiby skuldfordran angående 7 skpp:r korn, enkians sohn Anders Anderss: mötte nekar intet skulden lofwar Bethala dhe 7 skepp:r korn nästkommande höst när inhöstat blifwer, dhet Parterne woro medh förnögde, och Anders Anderson lofde betahla på sin moders wägnar som ofwanförmähles ofwann:de 7 skp:r korn till Maltä Willatzon till först kommande S:te Michaelij eller undergå Excution sampt Bethala Expenserne.
d: 7 Maij 1690
Ryttaren Jonas Brant i Borby instembt Jöns Anderson i Tummarup för 3 2/6(?) T:a korn han skyldigh är till Hr Ryttmästar Ridderskiöldh sammaledes Per Olufson ibm för 7 skpp:r Rågh ibm, Håkan Andersson ibm för 9 skp:r Rågh. Oluf Swenson ibm för 2 T:r korn. Jöns Håkansson Möllare ibm för 3 skpp:r rågh som de och skyldige äre till Hr Ryttmästar Ridderskiöldh för hwilka Bönder Ryttaren Jonas Brant caverat dhe riktigt bethala skull, men af Bönderna eij effterkommit uthan nu lofwa Betahla Interesset för ofwanskrefne fodringar till först kommande pinges dagh, sedan till S:te Michaelj Betahla capitalet medh penningar eller sädh som dhe best förenas kunna, och Hr Ryttmestaren behagar skier det till den tiden icke då undergå Excecution sampt dessutan Bethala alla dheraf Causerade Expenser.
Hustru Giertrudh sahl: Lorentz Witting i Walby instembt Pastoren Hr Peder Bager i Stijby angående skuldfordran på hans sahl: förmans wehnar effter Puur obligation Åtta dhl:r Smt, dereffter Insinuerade enkians sohn Jöran Witing original obligationen sampt ett bref Begge underskrefne af Hr Peder Hanson .. egen handh brefwetz underskrefft står Petrus Johanis Wieensis och begge af een Dato nembl: d: 27 Augustij 1672. Hwaraf copia lagde i Rätten originalen påskrefne och igien tillbakes lefwererade.
Dereffter Insinuerade Mons. Jöran Vittingh een inlaga dat: Walby d: 6 maij 1690.
Hr Peder Bager som effter citationens Innehåldh för Rätten tillstädes war, insinuerade sin libel emot saakgifwandet, Dat: Borb d: 7 Maij 1690.
Jöran Wittingh påstår Betahlningen effter inlefwererade Acta och Beder att Hr Peer Wiee… framwisa några giltiga skiähl att den fodringen bethalt är. Hwar medh han will wara tillfredz.
Hr Peder Bager Begierer dhe upnämbde i hans inlaga må inciteras, lärer då giöras nöijacktigh underrättelse att samma fodran betalt är.
Widare hade Parterne denne gångh intet Referera.
Sententia Interlocutoria
Såsom Parterne denne gång om dhe 8 D:r Smt skuldfordran effter Puur obligation eij öfwereens komma kunna, altså Differeras denna saak till nästa ordinarie tingh och i medlertijdh stemmer sahl. Lorens Vittingz enkia Hr Peder Begares kiera hustru och hennes målsman, och till dhen tijden anskaffwar Hr Peder Bagers kieresta Rätta skieftes brefwet effter hennes förra sahl man Hr Peder Kock, att Rätten dhereffter kan ehrfara Rätta Beskaffenheeten arfwingarna som uthom denna Jurisdiction Boendes äro, kunna af denne Rätt eij hijdtkallas, uthan wederböranden dit citeras, som dhe Boendes äro wittnen at åhöra.
Upbördzmannen well:t Per Sörensson i Ingelstorp igenom dess tienare Jöns Olufsson framkom för Rätten och Insinuerade 1:o een Citation hafwa Instembt Pastoren Hr Hans Jostsson i Borby angående ett uprättat kiöp och contract om någon spannemåhl, som Per Sörenson af Sandby Bymän sielf upfodra skolle.
Derpå Insinuerades i Rätten copia af contractet Dat. Borby prestegårdh d: 6 Februarij 1689.
Pastoren deremot swarade efftersom Peder Sörenson sigh skulden fullkombl: antaget Bönderne sökt. Spannemåhlen Seqvestrerat således wedkientz alt riktigt wara, sampt migh min Richtiga skiähl och dommar öfwer åhr och dag ifrånhållet, förmodar altså han derwedh blifwer och icke emoth lagh migh skade påtwinga kan, helst effter han 64 t:r korn praetenderar för 52 D:r Smt förutan all min Praetention för dommar Expenser och skadestånd hoos Bönderna.
Derpå lätt Per Sörenson sin libell i rätten Insinuera Dat: Borby d: 7 Maij 1690.
Pastren Hr Hans deremot Insinuerade Peder Sörensons Breef Dat: Hagestad d: 12 Februarij 1669.
Dereffter Insinuerade Hr Pastoren sin libell Dat: Borby d: 6 Maij 1690.
Såsom upbördzmannen Peer Sörenson intet sielf war för Rätten, eij heller upwijst original Contractet, emällan honom och Hr Hans Jostsson Berendtz. Altså blifwer denna saak till näste ordinarie tingh Differerat.
Framkom dhereffter nembdemannen Niels Chlemmetson i Glemminge insinnuerader een laga syn som han medh sina Adiuncter förrättat på unge Anders Bengtsons gårdh i Jerestadh By.
Dereffter framkom nembdemannen Swen Anderson i Tullstrup Insin:de en laga syn på Mickel Persons gårdh i Nybbelöf som han med sine Adiuncter förrättat.
Domkyrkians länsman Tor Olson i Borby upwiste en upsatz på domkyrkians wegnar i Lundh om några saakfall, ollongield stedzmåhl och gräsgieldh faldne i Järestadh häradh hoos domkyrkians Bönder för 1689 Dat: Lund d: 2 Maij 1690.
Mårten Olufsons enkia i Gislöf Giertrud Erikzdotter lät gienom nämbdemanen Erik Swenson i Järestadh 3:die gången Publicera thet kiöpebreef på den gårdepart hoon åbor och kiöpt af Mårten Rasmuss: i Wiarp. Dat: Gislöf d: 26 Augustij 1686.
© Magnus Lindskog, 2004
(viss redigering pågår fortfarande)