1694 sommarting Järrestad

Anno 1694 d: 5 Junij höltz ordinarie sommar tingh medh allmogen af Jerrestadh häradh uthi Borrby by af undertechnadh häradzhöfding Carl Lilliengrijp och den der i häradet tillförordnade wanlige häradznembden.

Såsom förmedelst nämdemannens Lasse Rasmussons i Cimbris frijwillige uppsägande och anträde wedh sist hållne Extra Ordinarie eller afkortningztingh nu een person till nämdemans tahletz fyllnadh behöfwas. Altså och uppå dett goda lofordh som den ehrlige och beskedelige Bonden OlufSwensson uthi Örneberga uthi Glasax sochn medh sigh förer, är han medh nembdens beiakande antagande att wara nembdemann uthi bem:te Lasse Rasmussons ställe, och giorde dess troheetz eedh som honom efter dett brukelige formularet wardt föreläsen.
Publicerades Kongl. Maij:tz allernådigste Placat om 4 allmänna Böönedagar som öfwer hehla Swerige och dhess underliggiande Provinecer uthi innewarande åhr 1694 hållas och fijras skohla, dat:t Stockholm d. 10 Jan: 1694.
Dito Kongl. Maij:tz allernådigste förnyade förbudh och förordningh att Rustningzhästar intet måge brukas hwarken i städerne eller å landet medh något släpsampt arbete.Ofwen Stockholm d. 9 martij A:o 1694.
Sammaledes förkunnades Kongl. Maij:tz allernådigste uthgångne och skrefne förordning om legohions aflöning hwilken hans excell:z Hr General Leutnanten och Gouverneuren högwällborne Hr Baron Otto Vellingh communicerat häradzfougden Nicolaus Psilander ifrån Stockholm d. 21 marti A:o 1694.
Jämwäll Kongl. Maij:tz allernådigste förklaring om officerare och civil Betienternes hemmans och boställens häfdh och nyttiande efter huusesyns förordningen, gifwen Stockholm d. 4 april A:o 1694 hwilken af förberörde hans Excell:s sedermehra och ifrån Stockholm d. 18 Dito copialiter notificerat.
Lijkaså wardt Kongl. Maij:tz allernådigste copiale befallning om procuratorers afskaffande som medh oskiälige actioner uppå landet sig umgängia(?) hwilka mehr för dheras egen nytta änn allmogens bästa upphissa och öfwertahla dhem till onödige träther dat: Stockholm d. 20 Martie A:o 1694 som hans excell:s Hr General Leutnanten och Gouverneuren Otto Vellingk d: 3 maij ifrån Stockholm insändt nu uppläst.
Dito publicerades Kongl. Maij:tz allernådigste transsumpter och försäkringz resolutioner angående ständernes Banco sampt dess tillhörige willkor fördehler och rättigheeter som af dombhafwande och executorer efter lefwes skall. Af hwilka ett exemplar af högbem: Hr General Lieutnanten Hr Gouverneuren Vellingk från Stockholm d. 5 maij A:o 1694 wardt communicerat.
Crohnoländzman Måns Löfberg efter föregående citation anklagadeSwen Andersson i Tommerupsom medh o….. och uthan uppsägelse skall frånwijket och på öde lämbnat huuset N:o 26 i Stijby, jämwäll samptl: Stijby bymänn att tillswara huusebyggningen och timmeretz dädankommande af huuseplatzen 1½ golfzhuus.
Swaranderne Swen Andersson i Tommerup och samptl: Stijby bymänn, Nembl. Nills Nillsson, Anders Andersson, Hans Åkesson, Nills Åkesson, Jöran Nillsson, Oluf Andersson, Per Truedsson, Mårten Mattsson, Per Hansson, Mårthen Månsson, Oluf Nillsson, Joen Håkensson, Hans Lasson, Anders Månsson otto, Lasse Andersson, Oluf Håkansson, Ingwar Swensson, Jöns Persson, Per Erlansson, Mårten Tillofson och Måns Erlandsson comparerade och föregofwo dheras oskyldigheet till be:de gaathehuus på ödekommande, bärandes skulden på Arrendatoren Anders Andersson uppå Giärsnäs hwilken medh sin ladufougde Måns Bure skall låtit händrifwa Swen Andersson ifrån huuset som således ödesmåhlet förorsakat, och således dörrarne igennaglat dettsamma Swen Andersson sielf säger sandt wara. Oluf Håkansson i Stijby angifwer att bem:te ladufogde Måns Buhre till samma huusdörrars igiennaglande af honom låhnt nafwar, och wedh samma ladufougdes hemkomst till Giärsnäs skall skräddaren Ingwar Swensson der för honom warit och hördt ladufougden säija till Arrendatoren Anders Andersson, nu har iag warit i Stijby och igennaglat Swen Anderssons dörr.
Stijby Byemän undskylla sigh för Timmeretz borthtagande från samma huus, sägande att huuset så needer brutit(?) warit att dett af sigh sielf förfallit, och för denskull förmoda att för dess restituernade blifwa förskonte.
Crohnoländzmannen Måns Löfberg påstårr att Stijby Byemän hwilka ålegat hafwa uppsyn medh ödehuusetz timmer att dett intet borthkomma skuylle, nu måå tillfundna blifwa samma CrohnoGathehuus uppbyggia och sielfwa till hielp af sådant sammansamka hwadh timber som på grunden finnes.
Sententia
Alldenstundh swaranderne samptl: Stijby Bymänn förebära dheras oskyldigheet uthi förb:te Crohnogathehuus N:o 26 i Stijby på ödefinnande(?) gifwandes Arrendatoren Anders Andersson på Giärsnääs saak(?) till dess förwållanden genom åboens Swen Andersons dädandrifwande och huusdörrarnes igen naglande, och alle Stijby Bymänn undskylla sigh intet wetta hwar timbret, som förrutnat warit, af blifwit, och säija att ännu någet på platzen som obesedt qwarligger, Altså finner rätten betänkeligit denna saak till nästa tingh annstår låtha, till hwilken tidh Arrendatoren Anders Andersson på Giärsnähs behörigen kundhe inkalladh blifwa, och timmeret som qwahr på huusplatzen ligger öfwersees. Jämwäll nogare ransakas huru gådt och af wärde huuset warit.
Crohnoländzmannen Måns Löfberg bewiste medh citation lagligen hafwa instämdtJöns Nillsson och Arne Frantzon i Comstadh, anklagandes Jöns Nillson för dett hanstuckit Arne Frantzon i wåhras medh een knijf i axellen dhe dhe gingo ifrån Pastorens uthi Stijby Hr Peder Bagers skougzhus.
Dhe anklagade wore tillstädes, förklarandes Arne att dhem emellan ingen oeenigheet war, wijdare änn Jöns Nilson hade på heemwägen från tingzgillet mundbruuk angående een tiggegumma som Truls Swenson i Comsta fördt i hans huus, dhå Arne budet honom tåhlbära sigh, derpå Jöns i sin druckenskap sprunget af slädhen först skiält honom för een tiuf, och sedan efter munbruk stack honom medh een dragen knijf i axellen, hwarefter han i 5 weckors tijdh siuuk legat, men skadhan lächt af sigh sielf.
Jöns Nillson som skadan giordt tillståår så passerat medh knijfe ..nget som anklagat är, men tillneekar skiällandet, förbärandes sig i druckenskap till sådant af Arne Frantzon, i hwilkens ugn han föregifwer något wärdhe(?) skall blefwet oppbränt, warit wetadh(?), eftersom dhe sin emillan haft muunbruuk och dess täppning.
Cronoländzmannen Löfberg påståår att Jöns Nillson för knifwestinget plichta måå, eftersom Arne för fältskierlönen och swedan reedan af Jöns Nillsson förnögd är.
Resolutio
Såsom swaranden den anklagade Jöns Nillson i Komstad sielfwilligt tillståår medh dragen knijf hafwa stungit Arne Frantzon uthi Comstadh i högra axellen, så att han uthi femb weckors tidh deraf hafwer måst hålla wedh sängen. Warandes dhen för swedha och fältskiärare löhnen reedan tillfredzstäldh af Jöns Nillsson, Altså pröfwar rätten skiähligit dett Jöns Nillsson i kraft af dett 6 Cap: såram: L:L: medh willia plichtar för denna dess förseelse medh Tiugo mk smt och derofwanpå betahlar han till åklagaren Löfberg Tingz Expenser 1 D: 8 öre smt.
Crohnoländzmannen Måns Löfberg för Rätten framstälte eenogift drängh Niels Ollsson tienandes Ryttaren Anders Lindh i Wirestadh och konan Aida Arfwastdother i torpet Skreddare uthi Wemmennelöf sochn. Anklagandes dhem för begådtlönskeläger på crohnens godtz i Wirestadh uthi hennes tienst hoos Offe i Wirestadh första reesan å bådhe sijdor, hwarefter hon reedan framfödt pijgebarn.
Dhe anklagade tillståå å bådhe sijdor saakgifwandet, och å ingendhere sijdan åtahla något echtenskapzlöfte; Altså pröfwar Rätten skiähligit att dhe i förmågho af straffordningen plichta hwar för sigh, drengen Nills Ollsson 10 D:r smt och qwinfolket Aida Arfwastdotter dheremoth a 5 D:r smt jämwäll både undergåå behörigh ktrkiodisciplin.
Cronoländzmannen Måns Löfbergh citeratArfwed Ollsson i Järestadh sochn och byatt åhöra någre wittnen angående någon honom ifrånstuhlen sädh af Järestadh kyrkios wapenhuus loft A:o 1693 een tunna malth och 3 sk:r korn Item A:o 1694 11 skp:r korn.
Hwariempte instämdt fölliande wittnen sin sanning uthi förbem:te måhl och Arfwedh Ollsons närwaru att bewittna. Arfwed Ollsson i Järestadh war närwarande och åhöru wittnen protesterade emoth wittnens hörande till dess han saakgifwen blifwer om någon dett ringaste har honom att beskylla.
Erich Swensson nemdeman uthi Järestadh uppstodh och efter aflagdh eedh sedan ingen exception emoth honom war wittnade sigh allz intet wetta af denna saak efter han den tijden intet hemma warit, nekandes emoth alt hwadh Cronoländzmannen honom i detta måhl åthsporde sigh intet dett aldraringaste wetta om denna saaken.
Arfwedh Erikson 14 åhr gammall som änn intet warit till herrans högwerdiga nattwardh och förden skull intet kan eeden admitteras giorde lijkwähl sin berättelse, att han medh 2 andre småå poikar lechte på kiyrkiogården och omsider som han i söndre wapenhuuset insprangh, blef han under plichtepallen warse 2 possar, hwarifrån han gick heem och sådant omtalte, emedlertijdh kom pijgan Christensa som här needan före lärer wittna till drengens heem, och derifrån gick han medh henne upp uthi wapenhuuset, togho possarna och Christensa öppnade dhem uthi hwilka bådha kunde wara 1½ skp helften malth och helften korn, sedan buro dhe dhem till Hindrich Lassons gathuhuus skiuhl och förde dhem öfwer kiyrkiogårdzmuuren , hwarfrån han gick heem och lämbnade henne ståendes wedh possarne.
Christensa Nillsdotter i Järestadh efter aflagdh eedh wittnade, att berörde Arfwedh Erichsons giorde berättelse i sanningh är, Tilläggiandes detta, att hon blef ståendes wedh gathuhuusskiuhlet hoos possarna, emedlertidh kom straxt Arfwedh Ollson i Jerestadh och sade: Min k: Christensa, dett som är i possarne, dett hafwer iag kiöpt af ländzmannens dräng, hon sade har du så? Dhå sade huusmannens Hindrich Lassons hustro Christensa dett skall iag gåå och upptächia honom, och säyat åth ländzmannen, dherpå swarade Arfwedh Ollson? Ney dett är intet så, Jagh har sielf warit uppe och tagit dett af ländzmannens sädh och badh så henne tijga stilla, och lofwade gifwa henne ett paar skoor till S: Michaeli för stilla tigandet, som han intet efterkom, Widare säijer hon sig intet hafwa i denna saak att wittna.
Crono Ländzmannen ladhe henne i munnen att wedståå dett hon frågat huru han dijtkommen? Hwarpå Arfwedh Ollson swarat: Jag kan gåå dijth när iag will derpå wittnet Christense sade: I måå la troo dett är sandt, han sade så, Jagh kan giöra min högsta Eedh på att dett är sandt, Jämwähl sade hon att nembdemannen Erich Swensson hootat sina poikar, och sagt till dhem, att dhe skulle hålla sina munnar om dhe hördt något om possarna.
Nembdemannen Erich Swenson emoth detta hennes sennare uthsagande, som honom angåår protesteradhe, och sade att dett af null och intet wärde wara skall, till thess hon sådant bewijser.
Christensa Mårtensdotter i Järestadh, sedan ingen exception emoth henne war, eedeligen wittnade, att så snarth hon af gathuhuuset uthkom, fick hon sej Arfwedh Ollson ståå hoos Christensa Nillsdotter medh eena handen i hennes handh och den andra om halsen, hörde intet hwadh tahl dhem emillan war, men sågh att pigan Christensa Nilsdotter gick dädan och bordt till posarna som lågo wedh muren. Arfwedh Ollson kom och dijth, hon frågade pijgan hwar hon fådt dhe possarna? Hon swarade: dett wåhrar hwar iag fådt dhem /: menandes, dett kunde wara lijka mycket sådant angick ingen :/ Ländzmannens dräng hafwer såldt detta till Arfwedh, Jagh hustro Christensa sade. Rätt nu gåår iag och säijer dett till ländzmannen. Ty när efterfrågan skieer will iag wara frij. Pigan Christensa badh mig alt städze låtha sådant blifwa. När dhå iag gick inn till att läggia mig efter som natten föll uppå kom Arfwedh Ollsson och i förstugan sade: Jag toget, men intet nembde, hwad dhet war. Jagh gick inn och lade mig och eftersom iag tillsömbns kommen war, kom Arfwedh Ollson inn, Rächte mig sin handh, dhen iag intet emothtaga wille, och sade sigh willia gifwa mig een skp Roug. Om iag wille tijga medh honom; Morgonen derefter kom Arfwedh Ollsson åther till hänne och sade sigh åthersänt possarne, men nämbde intet orten eller rummet.
Huusmannen Hindrich Lasson i Jerestadh, hwilkens hustro Christensa reedan wittnat, giorde sin Eedelige uthsaghu och wittnade sigh intet wetta mehra om denna saaken, änn att han lågh hoos sin hustru, när Arfwedh Ollson om aftonen der inne wahr, och hörde att Arfwedh wille räckia henne hand på, dett hon skulle fåå een skieppa rough om hon wille tijga stilla, men hwarföre dhen rougskieppan uthlofwades, weeth han intet.
Swaranden Arfwedh Ollson i Jerestadh sisterade och inngaf sin inlagio, deruthinnan uppskoff till nesta Ting begierte sig sin ähra att förswara, Daterat Jerestad d. 5 Junij A:o 1694
Sentensia Dilatoria
Alldenstund swaranden Arfwedh Ollsson i Jerestadh som ännu intet saakgifwen är, wijdare änn till Wittnens afhörande för denna gångh instämdh warit; Altså åligger anklagaren Måns Löfberg saaken så wijda lagh förmåår prosequera och fullföllia.
Swen Jönsson, Lars, Anders, Jöns och Nills Swänssöner i Gislöfnu nerwarande förste gången lagh- och uppbudo 5/16 Skattehemman N:o 8 i Gislöf till dheras slächtingh Anders Nilsson och dess hustro Chierstina Persdotter efter kiöpebrefwet daterat Gislöf d. 11 febr. 1694.
Nills Hansson i Gislöfnu andre reesan lagbodh 1/8 dheels skattehemman N:o 3 i Gislöf till sin sohn Anders Nilsson efter kiöpebrefwet daterat Nöbbelöf d. 17 martij 1693
Cronones Befallningzman wäll:de Nicolaus Psilander läth uppläsa ett Hans Excell:tz Hr General Leutenantens och Gouverneurens högwällborne Hr Otto Vellingks bref af Stockholm d. 5 maij A:o 1694 angående någre adelens reduceradehemman somsequestreras och indragas skohla, huariblandt ett Hr Axell Rosencrantzes hemman uthi Borrby begrepet som marken nu Per Persson åboer.
Heyderijdaren Jöns Ollson i Flagebrooefter föregången citation anklagade Nills Bengtsson Frijs i Stijby för olofl: begånget skougshygge, wedh een gröön och frisk Bookz fälliandhe på Mosselycke skough.
Swaranden Nills Frijs comparerade, säijandes, sig af Oluf Arfwedsson i Måsselycke warit försäkratbränne för een skeppa korn, och medan denna Oluf Arfwastsson intet wedh dess dijtkomst war hemma lijkwähl dhå reedan fådt kornskieppan, och således mehnte sigh intet uthan lass kunna åther kiöra, dy uppå så godh försäkran söchte han sigh i skougen een lijten i hohl book, som intet mehr änn ett lass giöra kundhe, och förmodar skulden, om detta någon förseelse skall ansees, böör ladda uppå sälliaren som korn skieppan tagit, särdeles som alt windfälle dhå upptaget war.
Uppå Rättens tillfrågaren swarade heyderijdaren, att denne Mosselycke skough hwarest hygget skiedt, är belägen uthi Ahlbo häradh, Altså will häradzrätten hafwa denne saaken, både medh ransakandet om skougzskadan och afdömmandet till wederbörligit forum. Hwarest giärningen skiädt remitterat.
Erik Nillsson i Gislöfciterat Fader Pärsson Ibm angående skuldfordran 4 D:r smt efter obligation dat: Gislöf den 30 Januarij 1693. Swaranden Fader Persson sisterade wedgick skulden och lofwar betahla till förstkommande Michaelis
Resolutio
Häradzrätten pröfwar skiäligit att swaranden Fader Persson infrijar dess till Erich Nillsson utgifne obligation med 4 D:r smt till nestkommande Michaelis och dessuthan böör betahla Tingzexpenser 1 D:r 8 öre smt eller undergåå derföre behörigh Excution.
Drängen Anders Swänsson i Glimminge uti Bohlshög sochnlagl. instämbt Fader Pärsson i Gislöf, angående skuldfordran för 7 skp:r korn a 12/öre smt och 13 skp:r hafre å 8 öre smt skieppan. Belöpandes till 5 D:r 28 /öre smt med 24 öre interesse
Swaranden Fader Persson sisterade, lofwandes samma 5 D:r 28 /öre smt som richtigt är, medh contant föruthan 24 /öre smtz interesse till förstkommande allehälgonnedagh att betahla, dett Rätten approberade, slutandes häriempte der sådant godwilligt icke skieer, skall swaranden wedh be:de tijdh undergåå lagha Execution och der ofwan uppå Tingzexpenser till klaganden 1 D:r 8 /öre smt betahla
Sal: Pär Michelssons arfwingar i Gislöf Fader och Michell Pärssönner, nu 3:die reesan och till skiöthe lagligenuppbiuda 1/6 skattehemman N:o 22 i Gislöf till dheras Broder Swen Persson, som efter kiöpebrefwetz liudelse sig dettsamma för 40 D:r smt tillhandlat, kiöpebrefwet daterat d. 30 Maij A:o 1693
Ållermannen Åge Pärsson i Gislöf å egna och samptl: Gislöfz Bymäns wegnar, bewiste medh laga afförkunnadh citation hafwa inkallat, och nu tillkiärade samptl: Glimminge och Gnalöfz bymänn Nembl: ållermannen Nills Mattsson, Boo Nillson, Erich Nillson, Lars Erichson, Thu Nillson, Mattz Nillson, Hans Hindrichsons enkia Karna Thuesdotter, Åge Persson , Nils Clemetson, Olof Nillson, Mattz Ollson, Thor Nillsson, Hans Swensson, Thue Hindrichson och Boo Anders enkia Sissa Mårtensdotter, alla i Glimminge boendes och ållermannen Mårten Persson, Mårten Nillsson, Jens Truedsson, Anders Jönsson och Per Lasson, alla i Gnalöf hemma, för Boskapz antagande af fäladen af Gislöf by, och hwarken wehla wachta eller befreda dhen samma: oachtadt sådant aldrig af dhem eller dheras förmänn skiedt. Uthan dhe såsom een klöfwedrist på dhen fäladen skall haft af uhrminnes tijder medh Gnalöfz och Glimminge byar, och ingofwo dheras skriftelige inlaga daterad Gislöf d. 5 Junij A:o 1694 hwilken 4 af Bymännen Mårten Jönsson, Per Persson, Åke Persson och Anders nillson på samptl: Bymännens wägnar underskrifwet.
Swaranderne Glimminge och Gnalöfz Bymänn woro mehrendehls tillstädes, undantagandes Erich Nillsson och Hans Swenson i Glimminge sampt Mårten Persson i Gnalöf, hwilka äro siuka och i laga förfall, men Boo Nillsson, Mattz Ollsson, Thor Nillsson, Hans Hindrichssons änkia Karina i Glimminge och Per Lasson i Gnalöf påropades Absenterade ich inga laga förfall wiste, Altså plichta dhe pro contumana hwar för sigh 3 mk.
Dhe öfriga nerwarande Glimminge och Gnalöfz bymänn förmehna, att Gislöf Bymänn bööra hålla sin fänadh ifrån dheres fäladh, och eij tillneeka kunna sigh nu på fäladen intagit booskapen som klagat är. Begiärandes att det här efter som här tills måå förblifwa, deriempte giordt sådant tahl och alarm att rätten blef förorsakat dhem uthwijsa och förehölt dhem medh sedigheet och man emoth man i morgon efter middagh nychter framkomma och sina swar med beskiedeligheet angifwa.
Häradzskrifwaren wäll:tt Petter Tångh i Wemmerlöfztorp, efter föregående citationå egne och sin Broders Lars Månssons wägnar tilltahlte Mårten Willatzson i Wemmenlöfztorp, ållermannen Pär Nillsson och dess föllie Oluff Jönsson, Jöns Olufson, Hans Alexiusson, Malthe Willatzsson, Isach Bengtsson, Mårten Ollsson, Christopher Håkansson och Erich Pärsson, för dhe wåldsambligen skall uthur be:de häradzskrifwarebondens Lars Nillssons huus honom een kopparkiettell fråntagit, som tillhörde Bonden dhen dhe uppå anhållande intet wehlat tillbaaka gifwa insinuerade nu häradzskrifwaren och bonden dheras skriftelige inlagu dat: Borrby d. 5 Junij A:o 1694 som för rätten wardt uppläst och ad acta lagt.
Swaranderne mötte och tillståå sigh hafwa pantat een kopparkiettell från Lars Nillsson, ållermannen Per Nilson tillståår och bekiänner, att samma pantning skiedt för ett wadh som Lars Nillsson och Mårten Willatson sin emillan wadslagitz, om konung Salomons hustruer, huru många dhe warit. Uti hwilket Lars Nillsson ¼ öhl förloret, dhe öfrige swarander säija att pantningen skiedde för olaga gierdeshållande, efter byens wilckor för 1/8 öhl undantagandes Erich Persson som berättar att när Bymännen wore hoos Christopher Håkons och drucko, rådslogos dhe sins emillan eftersom Mårten Willatson uppläth dhem sitt wundna wadh, att dhe skulle gåå och för waadet pantha Lars Nillsson för een fiärding öhl, dett dhe och giorde.
Klaganden Lars Nillsson angifwer sigh frågat Oluf Anderssons pijga Ingar Pärsdotter hwarföre han intet måtte fåå löösa sin kiettel? Hon swarade att han intet kan fåå den för änn hann lägger ifrån sig alla penningar både för kiettellen och Järnstången, sade derhoos, att Mårten Willatson lagt sin järnstångh för wadet ifrån sigh och sagt gåår nu och pantar Lars Nillsson medh.
Swaranderne beropa sigh på wittnen till nästa Tingh att fulltyga dett pantningen skiedt efter byens Nythe för giärden och icke för waadh, efter detta sade Malthe, att när dhe pantade, tordes dhe intet annat säija, för Lars Nillsons hustru, änn dhe pantade för giärden 2 S och för dhem togh kiättelen. HäradzRätten förunnar swaranderne uppå dheras eenständige ansökian uppskof till nästa tingh, dhå sine wittnen att producera.

Den 6 Junij

Erich Tuesson i Skräddaret i Wemmenlöf sochnciterat Pär Tuesson i Tommerup in puncto debiti 12 skp:r in natura wedh S: Michaelis A:o 1693 woro förfalne och nu sökias a 12 /öre smt skp:n föruthan 1 D:r 4 /öre smt som han sin antagit på Pär Nillssons Hallingz wägnar att betahla.
Swaranden Pär Thuesson war närwarande tillstodh sigh bem:te fordran skyldigh wara och lofwade honom 5 D:r 20 /öre smt till förstkommande Michaeli att betahla, antingen medh penningar eller korn, som dett dhå gåår och giäller, sådant Rätten approberade och resoluerade, der swaranden sitt nu uthfäste löfte icke efterkommer undergåår han derföre laga excecution och betahlar dessuthan Tingzexpenser till klaganden Erich Thueson 1 D:r 8 /öre smt.
Jöns Mattsson i Ingelstadhtillkiärade Hans Leysesson(?) i Wemmerlöftorp för engeleija, 4 D:r smt som pro A:o 1693 skulle restera. Swaranden Hans Leyseson protesterade emoth citationen för medelst dess seena afförkunnande i anseende till dess wittnens afförkunnande som han till detta Tingh intet haft tijdh att incitera, och begiärte fördenskull dilation till nästa Tingh som consenterades.
Giästgifwaren och Arrendatoren S:r Clas Sturck ifrån Ystadhefter föregående laga afförkunnadh citation tilltahlte Pastoren Wördigh och wällärde Hr Hans Jostson Berents i Borrby: 1. För frälsehemmanet Korsegården att bebyggia emoth åthniutne fämb åhrs frijheet, så dhen kan ståå laga granskningh. 2. För resterande landgille korn och hafre sampt penningar pro A:o 1692 och 1693 tillsammans 13 T:r 5 ¼ sk korn, 1 1/6 Tunna hafre pro 1693 och penningar 9 D:r smt för bådhe åhren och 3:tio att infrija sin uthgifne obligation af d: 15 Decembr A:o 1691 med 10 D:r smt och deriempte insinuerade sin inlagu dat: Borrby d. 5 junij A:o 1694 som för Rätten uppläst war och ad acta lagdh.
Jämwäll incinuerade Arrendatoren Clas Sturck een Pastorens Hr Hans Jostson Berentz uthgifne obligation på 10 D:r smt daterat d: 16 Decembr A:o 1691
Sammaledes Pastorens Hr Hans Berentz 2:ne reverser om frälsehemmanet Korsegårdens bebyggande daterade d: 17 novembr: och 15 Decembr: A:o 1691.
Swaranden Pastoren Hr Hans Jostson Berentz i Borrby sisterade och beiakadesig åthniutit dhe 5 åhrs frijheet uppå frälsehemmanet Kårsegården, och intet tillneeka kan densamma nu ouppbygdh är, wedståår sine 2:ne reverser och uthgifne obligation af d: 16 Decembr: A:o 1691: Men hwad dett fordrade landgillet som änn skulle restera wedkommer hänskiuter Pastoren sigh till wittnens producerande wedh nesthållande ting, att mehra uppå 1692 åhrs landgille betahlt änn som affördt ståår, ährbiudandes sigh aldeles afståå frälsehemmanet Kårsegården och intet wijdare sig medh dhen samma befatta, uthan sökia till att få .. een …. Åboo dijth som hemmanetz bebyggiande sigh emoth innewarande åhrs på hemmanet blifwande giorda, antaga kann. Hwaremoth Arrendatoren Claes Sturck aldeles påstodh, att Hr Pastoren böör hemmanet så bebyggia att dett kan ståå lagga granskning och emedlertijdh ställa för sigh wederbörl: Caution, att gården uthi innewarande åhr skall bebygdh blifwa, förbiudandes att ingen måå ifrån frälsehemmanet Kårsegården detta åhr någon sädh afföra uthan påståår, att säden och afgrödan i kraft af huusesynsordningen måå på boopåhlen införes. Efter ventilerandet af detta afstodh Hr Hans Jostson Berentz nu alldeles hemmanet Kårsagården medh den der besådde Rouggröda undantagandes kornwången och hwadh drengesädh som dess egne drängar till löhn hafwa besådt, jemwäll påtog sigh derpå frälsehemmanet ståend:e stuguhuuslänga medh loft och annat så fullgiöra och till först kommande nyttåhrsdag reparera och bebygga att den kan ståå lagga granskning , giörandes och sin flijth att förskaffa der någon åboo som hemmanet antagha kann. Resolverandes häradzrätten skiähligit att Hr Pastoren Berentz dee uthgifne obligation af d: 16 Dec: A:o 1691 böör medh 10 D:r smt alldrasist till d: alle hälgonnedagh infrija och betahla eller undergåå derföre wederbörl: excecution. Hwadh landgillekornet och hafre sampt penningar som pro Annis 1692 och 1693 resterar angåår, kan häradzrätten i anseende till Hr Pastorens angifne jäf, att derå något mehr skall betahlt wara änn som finnes affördt, och således een oliquederat påst, som dhem emillan uthi eenligheet synas(?) måste intet för dhenne gångh tilldömma Hr Arrendatoren Sturck. Men måste berro till nästa Tingh, dhå Hr Pastoren åligger sine wittnen producera, om han mehra lefwererat pro A.o 1692 änn som quitterat finnes.
Efter detta förmehnte Hr Arrendatoren Clas Sturck på dess härskapz wägnar intet wähl belåten wara medh frälsehemmanetz emothtagande af Hr Pastoren Berentz förr änn dett lagl. Upbygt blifwer, önskandes fast häller att Pastoren dett wille behålla och ställa caution för Byggningen.
Hwarefter Crohnones Befallningzman Nicolaus Psilander ratione officis protesterade, att alldenstundh huusesyns ordningen så wähl som andre kongl. Förordningar förmåå, dett ingen sigh till skada skall under bruuk hafwa .. herskapz godtz, uthan fast heller sökia hwarth för sigh till att besättias, fördenskull och i förmågo af dett prästegården, under hwilken denne Kårsegården warit cultiverad, haft deraf mehra skadha änn gewinst, påståendes att Hr Pastoren skall sigh eij wijdare medh dhen samma befatta.
Medh denna protest wahr Hr Pastoren Berentz wähl förnögdh, och dymedelst uppå förskrefne uthlofwade willkor hemmanet häller änn giärna afståår.
Wällborne Hr Holger Rosencrantz till Glimminge gårdhinstämdt Jöns Mattsson i Gnalöf uthi Bohlshögz sochn som A:o 1680 d. 24 Aug: bekommit een gårdh på Glimminge godtz uppå 3 åhrs frijheet, medh een upbygdh huuselängia, 2 öök, een koo, och 4 fåår, hwilken uthan uppsäyelse och medh o…ne nu i wåhras A:o 1694 skall ändtnycht(?) hemmanet, insinuerade wedh nembdemannen Nils Clemetsson i Bohlshög Dito skriftelige inlagu de datuo d. 5 Junij A:o 1684(!) som wardt uppläsen och ad acta lagdh.
Swaranden Jöns Mattsson i Gnalöf war till wedermähle, tillneekandes saakgifwandet och säyer sig hwarken fådt ööken, koen eller fååren, wedh hemmanetz anträde, uthan medelst fattigdomb sig lagl. wedh Åke Persson i Glimminge uppsagt, som dess inlagu wijdare förmähler Sine dato den der för rätten uppläsen wardt och ad acta lagdh.
Uppå rättens examinerande medh denne Jöns Mattsson swarade han sig af Roothen någre penningar wedh hemmanetz anträde, men kan sig intet ährindra huru många.
Sentensio
Alldenstundh wällborne Hr Holger Rosencrantz hwarken sielf eller dess lagha fullmächtige till saakens prosecuerande eller att swara uppå Rec anbrachte jäf, tillstädes; Altså will häradzrätten be:te swarandens inlagu och swar hafwa wällb:ne Hr Rosencrantz till beswarande och närmare bewijs uppå saakgifwandet notificerat.
Nämbdemannen Nils Pantzersson i Hoobyciterat Oluf Swensson i Tommerup, angående skuldfordran 12 D:r 16 /öre smt hwilka som han intygade dess richtiga fordran wara, han begiärte att nu måtte honom till ährkiände blifwa. Swaranden Oluf Swensson absenterade och efter nembdemännens Mårten Nillsons i Tummerup och Anders Kockz i Togerupz bewittnande är han medelst uthi liggiande soothesängh lagligen för denna gång förhindrat, altså beror sakken till nästa tingh.
Arrendatoren S:r Clas Sturcktilltahlte frälse bonden Nills Gylle i Borrby, som Anno 1689 antagit ett Hr oberst Jöns von Leyonclous frälsehemman N:o 8 uppå 3 åhrs frijheet. Och dhem så wäll på crohnans som härskapetz skatter niutit, men intet gården bebygdt, påståendes att Bonden Nills Gylle nu antingen måå Caution för hemmanetz bebyggande praestera, eller och hemmanet nu Cito afträda, på dett han måå kunna een annan istället tillsättia och bebyggia gården sampt betahla crohnan och härskapet dess skatter.
Nills Gylle som tillstädes wahr och tillstodh sig medelst armodh intet mächtat gården till detta bebyggia resencerar sigh ströösäden, så frampt han icke skulle alldra senst till S: Johannes dagh förmåå ställa borgen,, uthan hemmanet medh afgröda afståå.
Cronones Befallningzmann Nicolaus Psilander för säkerheet af Kongl: Maij:tz och cronans Räntor, påminte Arrendatoren Sturck dett han invigilerar hemmanetz uppkomst och bebyggiandhe.
Häradzrätten ährkiänner skiähligit, att Nills Gylle till förb:t tijdh måste behörigt caution för hemmanetz uppbyggiande praestera, i annor händelse tillträder Arrendatoren Sturck afgrödan både sådd och grääs och efterlämnar sig ströösäden, dragande derhoos för sigh för hemmanetz uppkomst och bebyggiande.
Klockaren Rasmus Rasmusson Toft i Gislöfefter föregående Citation tillkiärade Hindrich Nillson i Gislöf för 12 D:r smt som dess hustro Anna Johansdotter uthgifwit för ett huus N:o _ uthi Gislöf som hörer under skatterättigheeten N:o 8 hwilcket han intet hwarken dhå eller nu hemuhla kunnat.
Swaranden Hindrich Nillsson war tillstädes lofwandes åtherbetahla be:de fordrade 12 D:r smt allenast han måå fåå tillbaka sitt uthgifne kiöpebref dett han påståår att fåå sij för änn han penningarne ifrån sigh gifwer.
Klaganden Toft som säijer sig intet hafwa kiöpebrefwet widh handen will giöra sigh derom närmare underrättadh och wedh nästa Ting inställa medh uthförligh beskiedh, altså berror saaken till den tijden.
Frälsebetiänten wäll:d Zacharias Klinghciterat fierdingzmannen Jöns Andersson i Jerestadh in puncto Debiti 5 D:r smt. Swaranden war borthe doch inlefwererade wedh nembdemannen Thor Ollson i Borby dess skriftelige inlagu att han siuk är, och håller wedh sängen daterat d. 5 Junij A:o 1694, Altså beroor saaken till nästa Ting och uppå bewijs hwaruthaf skuldfordran sig reeser.

Saaken som i gåår förewar och till idagh wardt differerad emillan Gislöf och Glimminge med Gnalöfz Bymänn, angående förleden och dess fridhållande eller och att låtha Gislöfz Booskap gåå ifredh, blef nu till wijdare examinerande företagen, och framkommo först uppå Glimminge och Gnalöfz bymäns wägnar Åge Persson och Jöns Truedsson, hwilka ingåfwo dheras skriftelige inlagu daterad Glimminge d. 6 Junij 1694. Klaganderne påstår att swranderne som af fäladen intaga Booskapen, dhen dhe uthan innamspenningar /: som af ålder aldrigh brukeligit warit :/ icke wehlat löösgifwa, nu måge tillfundne blifwa icke allenast att åtherbetahla 11 mk smt som dhe för innams penningar af klaganderne uppburit, uthan och 1 mk smt som Boo Nillsson i Glimminge i gåår tagit af Per Hindrichson i Gislöf för 4 st öök, Till sådant att Ju före luppit är, kunde Glimminge och Gnalöfz bymänn intet tillneeka uthan och uppgiärde och befreda fäladen om dhe icke wehla dijthhafwa dhe löösdrifwande chreaturen och åstunda frijdh, eftersom ingen af sielfzwåldh något chreatur plägar dijtdrifwa; uthan hwilket som af händelse gåå dijth skieer, som af Arildz tijdh warit, sökiandes klaganderne deriempte Tingzexpenser och åstundha Rättens uthslagh.
Swaranderne Glimminge och Gnalöfz bymänn, säija sigh willia täppa och befreeda dheras fäladh och således giöra sigh sådan fridh att Gislöfz Bymäns Chreatur kunne wara ifrån dheras fäladh, hwilcket dhem så mycket lättwindigare förekommer, som dhe wetta marckaskiählet emillan dhem och Gislöfz by, hwilcken häradzrätten approberade, och föreladhe dhem medh alldraförsta att efterkomma, och emidlertijdh om något af Gislöfz bys chreatur skulle af oförmodel: händelse på fäladen inkomma, måste dett uthan innaspenningar löösgifwas; pröfwandes derhoos Rätten skiähligit att Glimminge och Gnalöfz bymänn bööra för dhe reedan tagne innans penningar och Tingz expenser i ett för alt betahla till Gislöfz Bymänn 6 D:r smt.

Anders Thorlasson i Gislöfbewiste medh citation hafwa instämbt Torla Nillsson i Gislöf, Ola Torlasson i Tunby uthi Smidstrup sohn, Nills Torlasson, Bolla Nills Mårtenssons i Tummerup, Hindrich Booson i Gislöf och Åge Persson ibidem, af hwilka faderen Torla Nillsson och Åge Persson i Gislöf tillstädes woro, som å egne och dheras slächtingars wägnar, nu förste gången efter kiöpebrefz uppwijsande daterat d 10 April A:o 1694 lagh- och uppbudho till Anders Torlasson i Gislöf halfwa skattehem:t N:o 23 i Gislöf.
Crohnones Befallningzman Wäll:de Nicolaus Psilanderinstämdt Biörn Swensson i Borrby, anklagandes honom för han emoth huusesyns ordningen försuttit dess åboende Crohnohemman uthi Borrby N:r 6. Jämwäll för innestående Rustningz Räntha pro A:o 1693 18 D:r smt och 2 D:r smt pro 1692. Swaranden Biörn Swensson war närwarande och wedgick samma resterande rustningz Ränta, undantagandes 1 D:r smt som för Rustningzhästens uppehållande afgåår så att rätta åtherstående RustningzRäntan är pro A:o 1692 och 1693 19 D:r smt lofwade af sin egendomb medh snaraste som skie kan och alldrasenast till S: Michaelis wändhe uthi penningar och samme rest betahla, dett Rätten consenterade och förehölt honom efterkomma, I annan händelse undergåår han derföre laga execution och betahlar Tingzexpenser Een D:r smt.