1700 sommarting Järrestad

Anno 1700 d:n 28 maij hölltz ordinarie sommarting medh tingsökiande allmoge af Jerresta häradh uthaf Hr häradzhöfdingen Bengt Seth och wahnlige Nämbden.

Sedan ting lyst war publicerades fölliande förordningar Nembl.

Kongl. Giöta Rijkes hofrätts nådgunstige bref af dato d:n 26 martij 1700 angående dheras straff som för een eller annan synd bör undergå kyrckioplickt, och inför predikanten likwähl neekar till den synden, hwilken han tilförende för wärdzlig Rätt tilstådt och plicktadt före.

Än kongl. Giöta Rijkes hofrätts bref och notification dat:d d:n 21 aprill 1700 ang:de hwariehanda efterräckningar som härröra af 1655, 1680, 1683 och seenare åhrens ständers besluth, och under reductions Collegium liggia oafgiorde, äro af kongl. Maij:tt i Nåder eftergifne.

Lars Johanson uti Stijby framkom för Rätten på sin k: moders wägnar dhersamma städes och producerade ett Testamente af dato d:n 6 Aprill 1700 uthaf hennes sahl. man Hr Pastoren sahl. Pehr Pehrson Bager för dess dödh oprättat, hwaruti han emädan han widh dess tilträde uti boedt och då han henne fådt till äkta ingen ting medh sig inbrackt, och dess arfwingar förhållit honom hwadh arf han bordt efter sina förälldrar tilkomma, förklarar henne för dess rätta arfwinge och till henne all egendommen han sig efterlembnat Testamenterar och öfwerdrager, hwilket nämbdemannen Nills Åkess. i Stijby och Hans Åkess. Ibidem som wittne underskrifwit, och af sielfwa Testamentet medh mehra bredare sees och intagas kan, hwaraf Copia ad acta förwares begiärandes nu allenast Lars Johanson att dhet mötte inprotocolleras och påskrifwes.
Nämbdemannen Nills Åkess. och Hans Åkess. som hoos Rätten tilstädes wore tillstodo sig warit öfwerwarande, och att dhet warit sahl. Hr Pehrs yttersta willia som han widh dess fulle förståndh och något för dess dödh oprättat, hwilket dhe om af nöden giörs medh eedh erbiudiger att stadfästa. Härom begiärade Lars Johanson tingz attestatum som Consenterades.

Christen Påhlss. framkom för Rätten och praesenterade ett kiöpebref uthaf Hr Ryttmästaren wählborne Christian Ridderschiöldh till honom uthgifwit Daterat Borrby d:n 29 Januarij 1700 hwaraf han copia inlade hwaruti Hr Ryttmästaren för 600 D:r smt sällier och afstår till bemelte Christen Påhlss. een wattn qwarn lilla Rafnkulla ben:dt uti Wemmenlöfs sochn, hwilken Christen Påhlss. begiär första gången måtte blifwa opbuden, som bewilliades och genast offentl: skedde.

Chronones Ländzman Magnus Löfbergh ställte för Rätta huusmannen Håkan Nillss. af Gislöf för dhet han för 4 åhr sedan skall hafwa stuhlit något korn från Cornetten sahl: Grönwalls enkia och sig medh henne dherom låtit förlika, påstår nu allenast konungens andehl.
Håkan Nillss. om sina 60 åhr war tillstädes neekade alldehles något hafwa stuhlit men widstår fuller att han för några åhr då han warit och tröskat iämpte Cornett enkians dräng af korn drössen 2 skepper korn i loon å sido satt, men intet warit i sinnet dhet att afföra, och har dhe sedan sänt bodh efter honom och medh hugg och slag kufwat honom att låfwa henne något i förlikning, dher han dhet dog aldrig ärnadt stiähla, icke heller betalt något till Cornetskan, medan hon honom intet dherföre sökt.
Chronones Ländzman förmeente att han borde plickta efter han betingat medh enkian om saken att hon den skulle låta falla, och att han dhet stuhlit efter som dhet af wägen stuckit. Inläggandes een attest af Jonas Carlson Brunck och Nills Perss. i Gislöf att huusmannen måst låfwa Cornetts enkian 8 D.r smt för hennes käromåhls eftergifwande.
Huusmannen sade sig aldrig henne något betahlt, uthan hon sådant eftergifwit, neekade alldehles att hafwa warit i sinnet dhet att stiähla, uthan allenast dhet i heensende sådant å sijdo satt att willia een annan gång om mehlet wijdh tröskningen icke skulle göra fyllest dhet då påöka, och hade hon intet moth honom påstådt dhersom icke dhenne Brunck henne dhertill af ondsko intrigerat.
Resolutio
Såsom huusmannen Håkan Nillss. är worden brukat för tröskoman, och lämbnat säden på lohn och icke bewist är i hwadh akt han dhet af sädes drossen å sijdo satt, icke heller betahlt hwadh som han är blefwen trugeligen att uthlåfwa, Ty befrijas han för Ländzmannens käromåhl.

Dom kyrckio Inspectoren wählb:de Oluff Luthman igenom dess inkombne skriftl: begiäran anhåller at inqvireras måtte om någon ollongiäldh, städzmåhl, sakfall eller annan domkyrckians tilhörig Extraordinarie ränta uti Jerresta häradh kunde wara pro anno 1699 fallit, emädan han ingen opburit, och begiär öfwer sådant wederböhrl: Tingz attestatum.
Nämbden och tilstädes warande allmoge blefwo härom tilfrågade hwilka uthsade sig eij weeta eller hördt at några sakfall, ollongiäldh eller städzmåhl wara här uti häradet dhet året fallt, hwaröf:r Inspectoren Tingzbewis och attestatum meddehlas skall.

Mårten Tillofss. i Stijby låtit instämma Anders Månson dersammastädes för skuldfodran 10 skepper korn iempte Rättegångs expenser.
Swaranden war till wedermähle tilstodh sig för 4 åhr sedan låhnt af Mårten Tillofss. ½ pund korn, hwarpå han hoos honom uti 4 åhrs tidh sådt 1½ skeppeland om åhret och att Mårten Tillofss. uthlåtit sig sidsta åhret han sådt intet willia mehra för dhenne skullden påstå, uthan allt emoth Jorden han sådt willia korta och nögd wara.
Mårten Tillofss. erbiuder sig willia betahla honom för Jorden a 3 mk skeppelandet som giör 3 D:r smt men påstår dhet öfriga erhålla, har och icke mehr än een skeppeland om åhret haft i bruk det Anders Månson eij kunde emothsäija.
Anders Månss. erbiuder sig willia betahla resten när honom dhe 3 D:r godtgiöres, allenast han får Dilation. Käranden fodrar domb och expenser.
Resolution
Dhet nekar icke swaranden Anders Månson att wara skyldig de 10 skepper korn, men påstår att såsom käranden uti 4 åhrs tijdh hoos honom sådt åhrlig 1 skeppa korn, så böör han honom dherföre godtgiöra tilsammans 3 D:r smt, hwartill käranden samtyckt, fördenskuldh finner Rätten dhet bör Anders Månss. ännu till Mårten Tillofss. betahla twå D:r smt Jämpte Rättegångz omkostnadh 3 mk eller lide dherföre execution.

Mattz Ohlss. i Glimminge låtit instämma Nils Perss. i Tommerop ang:de skuldfodran 4 tunnor 3 skepper korn til Tuue Trullss. uti Glimminge hwarföre han för Nills Perss. gådt i Caution.
Nills Person war til wedermähle tilstodh sig hafwa fådt i fiohl i Martij månad till låhns af Tuue Trullss. 10 D:r smt och 10 skepper korn hwarföre han på penningarne gifwit honom uti willigheet 1 lass höö gådt om 6 mk smt och på kornet har han betallt 7 skepper, erbiuder sig dhet resterande nembl. 10 D.r och 3 skepper korn gärna at willia betahla allenast han för dhen obillige påstådde räntan och steegrade prijset måtte förskonas.
Mattz Ohlss. förmeente at då han bekommit desse 10 D:r och ½ pund korn till låhns har han lofwat 4 skepper korn föruthan det han gifwit i willigheet, hwarföre Tuue Trullss. honom kräfwer.
Nills Person neekade härtill at hafwa låfwat mehr än ett lass höö dhet han fådt. Mattz Ohlss. fodrar domb och expenser.
Resolutio
Dhet andrager fuller nämbdemannen Mattz Ohlss. i Glimminge huruledes han hoos Befallningzmannen på Glimminge Tue Trullss. har caverat för Nills Perss. för 4 tunnor och 3 skepper korn som han måst betahla, och nu af swaranden igenfodrar; Så förklarar likwähl Nills Perss. dhet således att han åhr 1699 i martij månad låhnt 10 D.r smt i penningar och willigheet för dhet samma at gifwa honom ett lass höö, som han och giordt, fick och litet dherefter till låns 10 skepper korn, hwarpå han för kort sedan betahlte 7 skepper, men att han nu sökes, dhet han skall betahla korn för penng:r efter Mickelsmässo kiöp som är heelt ringa, moth dhet han det nu gäller och dess föruthan 4 skepper korn till willigheet hwilket faller honom för hårdt i desse swåra tider, men will om honom någon dag unnes de 10 D.r penng:r och 3 skepper korn willigt betahla och såsom af käranden icke annorledes om dhenne skuldh bewist är, Ty dömmer Tingz Rätten att Nills Perss. efter 3 weckors dag bör betahla till käranden i ett för allt 12 D:r smt Jämpte 3 mk i expenser eller lide dherföre execution.

Hr Ryttmästaren wählborne Anders Mask låtit instämma någre wittne angående een skuldfodran dess munsterskrifware sahl. Lars Sohlblom blifwit skyldig så till Compagniet som elliest privat, hwarföre Brodern sahl. Hr Anders Sohlblom caverat, begiärandes Hr Ryttmästaren dhet samma wittnen som äro cornetten Hr Anders Lorentz, Corporal Samuel Mahnfelt och Corporal Anders Wimman sampt Ryttaren Isac Sundmanson eedeligen i detta måhl måtte afhöras, och uthsäija hwadh dhe dherom kunna wittna och hwadh som passerade wijdh möthet i Rörum medh Hr Anders Sohlblom. Samptel: wittnen infunno sig och frågade Rätten om icke på Contrapartens sida någon war instämbd, eller huru medh detta måhl föreretter.
Hr Ryttmästaren producerade een interlocutorie domb afsagd på Skiutz härads winterting d:n 13 febr: innewarande åhr att Hr Ryttmästaren dhe inlagde attester uthi sitt wederbörlige foro så frampt swaranden intet lagligt jäf dheremoth hade skulle låta beediga, på dhet dherefter ett difinitive uthslag föllia kan.
Rätten frågade om Uhno Staf eller någon på sahl. Hr Anders Sohlbloms wägnar war inciterat wijdh wittnens afhörande at wara tillstädes? Hr Ryttmästaren swarade att han intet fådt annor beskedh widh Skiutz häradhs Rätt, än att han allenast behöfde låta Contraparten weeta terminen när wittnen skulle afhöras, så lährer han sigh dhertill inställa, hwilket Hr Ryttmästaren och efterkommit, men fådt af Hr Lieutnant Möller sådant swar, dhet contraparten sagt sig icke kunna mötha medh mindre han får andre ordre, mehnar alltså Hr Ryttmästaren dhet han intet försummat, uthan anhåller att mädan dhe ha ordre hwar tima att hålla sig färdige till march, at dess wittnen måtte lagligen afhöras, serdehles at Ryttaren Isac Sundman måtte eedeligen uthsäija dhet så aftahlt war at Contraparten allenast på notification om Terminen skulle sig inställa förmodandes Hr Ryttmästaren dhenne skiählige begiäran icke måtte förnekas, emädan äfwentyrligit är om desse tijders tilstånd wittnan wijdare kunna sig inställa eller sanningen blifwa oppenbahr, och har för tiden Hr Lieutnanten Dahlpihl som för nämbste wittnet war haft olycka at falla medh een häst och bräkt ett reefbeen att han måst hålla wijdh sängen, och kanske icke mehr opkommer.
Resolutio I förmågo af Processen kan Rätten uti wederpartens frånwahro, då han eij instämbdh är wittnen icke eedel: afhöra, tillåter dem dog uthan eedh at uthsäija hwadh dhe härom hafwa at wittna.
Hr Cornetten Anders Lorentz företogz serskillt och inlade först dess attest skriftl: och berättade dheriempte att sahl. Hr Pastoren Anders Sohlblom war hoos Ryttmästaren dager efter dess Broder munsterskrifwaren dödh blef, och låfwade då bemelte Pastor att wille betahla hans Brors skuldh til Hr Ryttmästaren, och badh i betahlning een häst, men som han den för dyr höllt, kunde dhe intet om den blifwa eense, uthan låfwade sahl. Anders willia dhenne skullden betahla, hwilket Cornetten sade sig medh sin sahligheets eedh willia och kunna besanna.
Corporalen Samuel Mahnfelt instodh och stämbde i alla dehlar medh Cornetten öfwerens, erbiuder sig också dhet samma medh sahligheets eedh at bekräfta.
Corporal Anders Wimman inkom sammaledes, och stämbde i allt lika, erbiuder sig dhet och medh sin sahligheets eedh när honom tillåtes att willia bekräfta.
Isac Sunman Ryttare under Compagniet serskillt, stämbde medh dhe andra öfwerens tilläggiandes att dher Ryttmästaren icke warit så godh trogen så kunde han genast ha giordt sig betallt af andre saker som sahl. Hr Anders Sohlblom til sig tog, och att Hr Ryttmästaren läth sig medh Pastorens löfte förnöija, hwilket Pastoren också hade hållit, så frampt han icke så hastigt war dödh blefwen.
Hr Ryttmästaren opwiste än een attest af präste enkians dreng Hans Anderss. att han tilstådt dess sahl. mathfader gådt i caution för sin Broder och låfwat hans skuldh att betahla hwilken attest Hans Anderson och til witterlighet Hr Cornetten Anders Lorentz underskrifwit.

Den 29 Maij Continuerade Tinget

Bengt Månss. i Wranerop låtit stämma Boo Mattzon Ibidem för dhet han skohlat skurit torf på hans ägor, och berättade att Boo Mattzon för 4 eller 5 åhr sedan då Bengts hustru satt enkia skurit torf på hennes mark stycke, den han wägrar sig at betahla och will nu hålla sig efter samma markeskiähl.
Boo Mattzon förklarade dhet han intet skurit någon torf, icke heller twister medh honom om något markeskiähl, men att han för så lång tidh hade låfwat nämbdemannen Nills Pantzerss. at få skiähra torf i Boos torf mark, men Nills Pantzers folk gådt willse, och skurit på den mark Bengt Månss nu har, will dog gärna tillåta at Bengt Månson må nu i hans torf grift skära sig så mycken torf igen.
Bengt Månss. sade han kunde ha tillbudit detta tilförende, men har altidh dhertill neekat, han har nu giordt bekostnadh. Boo Mattzon säijer Neij att han icke nekt, uthan må han skiähra så mycken torf i hans jord igen.
Rätten förmahnt dem til förlikningdhet dhe fuller will, men Bengt Månss fodra få expenser och få skiähra i grafwen .
Boo Mattzon mehnte han hade eij behöft sökia honom härom emädan han här uti hade ingen skuldh, och lämbnar honom friheet att skiähra torf i hans stycken.
Resolutio
Såsom Boo Mattzon icke sielf skurit Torf i den grift som Bengt Månss. nu innehafwer uthan Nills Pantzerss. som haft lof att skiähra i Boos torfgrift gådt willse i een anners hwarom nu efter så lång tidh först Boo tiltahler och han sig erbiuder låta käranden få skära så mycken i sin Jordh igen; Alltså kan Rätten Boo Mattzon i detta fall icke högre förplikta än han sielf tilbiuder, uthan har Bengt Månss. tilståndh i Boo Mattzons torf grift skiära så mycken torf igen, dog at dhet skeer uthan jordägandens förfång Compensatis Expensis.

Bengt Månss. instämbdt Eric Anderss. i Tommerop ang:de 4 D:r smt skulldfodran. Bengt Månss. sade sig medh contraparten förlikt at han herom intet mehr fodrar.

Pastoren Hr Hans Josteson i Borrby låtit instämma åthskillige wittnen i den widh förra tinget anhängig giorde saak medh Pehr Christenson Holmboe angående 2 hästar han skohlat omkommit för Hr Pastor.
Drengen Pehr Christenson i Lödderup till wittne emoth honom exciperade swaranden Holmboe att han war Prästens dräng så at han i detta fall intet bör wittna.
Pastoren Hr Hans tillstädes sade honom icke wara sin dräng, men arbeetar elliest hoos honom, och har dher sin föda, blefe alltså intet till eeden admitterat.
Emoth Regner Ingwarss., Mårten Fadderss., Nills Esbiörnss. och Mårten Ohlss. war intet jäf, aflade alltså efter föregången förmahning om eedens betrachtande wittnes eeden.
Regner Ingwarss. serskillt företagen wittnade att han och Mårten Fadderss. wore hoos Prästen, då badh han dem, om dhe icke wille gå till Pehr Holmboe och tilfråga honom om han icke wille ställa honom tilfrids för dhe hästar som han omkommit, elliest lähr han sökia honom för lag och rätt, gingo så dijt och frågade Pehr Holmboe då sade han, hanweth intet hwarföre han skulle swara till något slijkt, han är oskuldig, och om een af godh willia söker at hielpa ett siukt creatur, och dhet dör om han dherföre skulle lida badh så wittnet honom at föllia til prästen, men Pehr Holmboe sade sig willia gå dijt andra dagen, wijdare weeth han intet om dhenne saken.
Mårten Fadderss. instodh och concorderade i allt medh Regner Ingwarss.
Nills Esbiörnss. intogs och berättade således att Hr Hans badh honom och Mårten Ohlss. gå till Pehr Holmboe och fråga om han intet will tilstå honom något för dhet han förderfwad hans ök, då swarade Pehr Holmboe han weth intet hwarföre han skall stå till något dherföre, han wille een annan haft öken, mehnte han skulle förtient sin 1 mk penning, och nu skall han hafwa förtreth dheraf, men som dhe begiärt rätt swar af honom, sade han dhet han wille gå sielf dijt och tahla medh prästen, badh dhem att dhe wille bee prästen intet blifwa honom ond, han kunde intet dherföre.
Mårten Ohlss. inkom och wittnade att han tillika medh Nills Esbiörnss. wore budne af prästen att gå till Pehr Holmboe och bee ställa hans ehrewyrdigheet tilfredz för sine öök, då sade han, han wiste intet ont hafwa giordt dhem, Jag wille iag warit dädan den dagen, Jag mehnte förtiena mig een mark, men nu skall iag hafwa förtreeth dheraf, och som dhe badh honom föllia medh till prästens, sade han icke kunna dhenne gångm uthan wille tahla sedan medh honom.
Pehr Holmboe badh contraparten måtte tilfrågas om han tilstår at Pastoren skickade sin dräng efter honom. Fullmäcktigen Oluf sade ia sig dhet tilstå. Pehr Holmboe sade att dhet är teckn nog att hästen warit siuk, mädan bodh blef sändt efter honom. Oluf sade dhet war S:t Staffans dag ell:r andra dag Juhl då alle pläger låta ränsa hallsen och munnen på dheras hästar, då skickades honom bodh, emädan han sådant plägde giöra, och weeth drengen Pehr Christenson berätta huru medh honom tilgick om han måtte sådant uthsäija.
Pehr Holmboe badh drängen i detta måhl ingen berättelse måtte tillåtas likwähl fant Rätten nödig uthan eedh att höra drängen hwilken berättade att om aftonen för S:t Staffans dag, blef han skickat af Pastoren till Pehr Holmboe att han wille komma andra dagen at rensa munnen och hallsen på hans hästar, hwilket han låfwade, kom så morgonen dherefter dijt och ränsade hallsen på 7 stycken hästar, hwaraf dhe 2 sedan dhe wore ränsade hwarken åto eller drucke, men dhe 5 st:n fingo ingen skada, och war dhen eena som dödh blef den andre som han ränsade, och den andre som dödde näst den sidste, och störtade dhen eena om middagz tidh och dhen andra innan aftonen.
Pehr Holmboe sade sig icke hafwa ränsat halsen på någre hästar och skall icke kunna bewisas, har och ingen skada giordt dhem.
Men wittnen sade honom tahla oppenbahre osanning, och att han war sielf medh sedan och drog uth hästen som han eij kunde neeka. Q:o om hallsen blödde på någon dehra häst eller om han gaf hästarne hågot inn? Holmboe sade neij.
Drängen Pehr Christenson swarade att han intet gaf dhem inn, icke heller såg han blot, men då han förde ett Jern i hallsen på desse som dödde blefwo, fohro dhe i kull på hoferne, men ingen af dhe andre. Pehr Christenson neekade och sade dhet eij wore sant. Fullmäcktigen sade dhet hästarne wore wärde 18 D:r den eena 12 och den andra 6 D:r som han iempte skadeståndet begiär måtte ersättias. Pehr Christenson sade den eena wore een liten ölänning öfwer 20 åhr gammal och icke wärd sitt foder, och har inegn sedt någon skade på hästarne. Om han fick något för dhet han ränsade hallsen? Fullmäcktigen sade dhet han fick dricka, och hade wähl fådt penningar om dhet icke gådt således till. Pehr Holmboe sade åther sig hwarken hafwa ränsat hallsen eller fådt något dherföre, kunde dog eij alldehles neeka, men wille eij uthseja huru dher medh tilgångit.
Resolutio
Såsom på kärandens sijda är tilstådt Pehr Holmboe wara ombeden at ränsa hallsen på kärandens hästar, hwilket då swaranden giort af 7 st twå äro döde blefne, Alltså efterlätt Per Holmboe i föllie af dhet 45 Cap. Byggningz B: L:L: att wäria sig medh een sins eede att dhet war aldrig medh hans willia att hästarne skada fick, gitter han eeden eij fylla böta då fierdingz af hästarnes wärde som är 4 D:r 16 öre och i Rättegångz omkostnadh 6 mk smt.

Drängen Nills Ohlss. stämbdt Rasmus Ohlss. i Tommerop för dhet att han slagit honom så att han måtte liggia till sängz och spotta blodh.
Rasmus Ohlss. war intet tilstädes, och sades dhet han skulle hafwa ont i fotn, och låtit föra sig till Christianstadh at låta läkia sig, men war ingen på hans wägnar.
Drängen Nills sade dhet han war i går i Cimbrishambn och war han hoos honom, och wille haft honom medh sig, men han intet wehlat, blef alltså wittnen till eedh admitterat.
Wittnet Pehr Nillss. berättade, att drengen Nills Ohlss. kom i Rasmuses stugu, och då wille Rasmuses dräng Nills Nillss. hafwa Nills Ohlss. för Bordändan, men Nills wille intet som han sträfwade emoth, och dhe drogz således stötte dhe till een stohl, at dhen föll öfwer ända, och brötts ett paar spohle kiepper sönder, blef så Rasmus wred och sade dhe skulle få skam i deht samma slächtes liuset, men weth intet om Rasmus giorde dhet sielf eller intet, såg så intet huru dhet gick till, men Nills Ohlss. ropade och badh att dhe wille redda honom, gick så Pehr Ohlss. och fick honom undan, såg honom intet bloh, men war blå på Ryggen, och måtte gå til sängz, spottade sedan blodh dherefter.
Pehr Ohlss. stämbde i alla dehlar öfwerens medh förra wittnet.
Fierdingzmannen Jöns Anderss. berättade dhet han tillika medh ålldermannen Knuut Anderss. wore inne och synade honom, mädan hans huusbonde klagade dhet han låg för döden, då dhe funno honom rätt swag och spotte een stoor myckenheet blodh.
Drengen sade sig legat 8 dagar stadigt till sängz och sedan gådt mehr än een månad som han intet kunde giöra, så att han hade måst gå uhr tiensten om hans huusbonde icke elliest warit så godh.
Resolutio
Såsom Rasmus Ohlss. hwarken sielf eller genom någon fullmäcktig sig infunnit, icke heller låtit tee laga förfall, och medh wittnen bewist är att han slagit drängen Nills Ohlss. dhet hans Rygg blefwit blå, så han har måst liggia till sängz och spottat blodh, Alltså pliktar Rasmus Ohlss. efter 10:de Cap såhra måhla Ballken medh willia L:L: 6 mk och tilldrängen Pehr Ohlss. för sweda och wärk 2 D:r smt och för utheblifwandet 1 D:r smt dog fritt nästa tinget at tee sina laga förfall och saken att åtherwinna, om han dhertill hafwa skiähl.

Ladufogden Ingel Ramstedt låtit instämma Lars Perss. i Wranerop för 11 D:r 8 öre smt. På Ramstedts wägnar tahlte Petter Wibeck och fodrar betahlning.
Lars Person sade sig eij hafwa bekommit mehr än 10 D:r 24 öre smt om mårtens mässo, hwarföre han skulle lefwerera korn, men som kornet slog feelt det åhret, tingade han at han skulle sådt i wåhr till willigheet, och hade han tillagat jorden, men som han intet fick korn af honom blef jorden liggiandes osådd, har alltså intet dherpå betahlt.
Petter Wijbeck fodrar på intresse för penningarne sedan Mårtensmässo sidstledne, Jempte expenser efter opsattz 2 D:r 8 öre.
Resolutio
Alldenstundh Lars Person icke widare hafwa mehr bekommit till låns än 10 D:r 24 öre smt hwarföre han fuller låfwat at lefwerera i korn, men emädan dherpå hoos honom i fiohl war stoor misswäxt, har han dhet eij orkat hålla uthan erbiuder sig skullden i penningar att åtherbetahla, warandes honom icke heller annorledes öfwerbewijst. Fördenskuldh til finnes Lars Person desse 10 D:r 24 öre smt Jämpte 1 D.r i expenser till Ramstedt att betahla eller lide dherföre wederbörlig execution.

Nills Trullson i Wirresta stämbdt Pehr Månss. dersammastedes angående ett swijn som han hoos honom igenkänner, klagar att han mist samma swijn nu sidst om Kyndermässo och nu för 3 weckor sedan fick han see det på marken, gick så till Pehr Månss. och sade honom dher går ett hans swijn hoos hans på marken om han will kännas wijdh dhet, då sade han Neij jag käns dhen intet, han will gå inn och fråga sin moor, föllgde så inn medh då modern sade i må känna sielf swinen drängiar, iag omgås intet medh dhem.
Pehr Månss. neekade härtill och inwände at stämbningen är dhem intet förkunnat för än d:n 23 maij, så att dhe intet haft tidh att föra någre wittnen, uthan begiär opskof till nästa ting, och nämbde till wittnen Per Erlandss. i Stijby, Mårten Tygess. i Wirresta, så och Anders Nillson Mårtens mathfader.
Swijnen hade Pehr Månss. och Brodern Mårten Månss. medh sig, sade dhe bruka att märke till swijnen, men att på twenne stycken een lopp af örat är afbruten som dhe kunna bewisa warit skedt på skogen, och wille skaffa bewis till nästa ting, hwartill saken efter begges samtycke blef differerat.

Qwinfolket Elsa Beritta låtit instämma wählborne Hr Hollger Rosencrantz till Glimminge för dhet han lägrat henne för någre åhr sedan då hon tiente i hans brödh, hwarmedh dhet nu någre åhr bortstådt att hon intet fådt endskap i saken och alltså warit stängd ifrån sina saligheets medel, så att hon til at winna endskap i saken har sielf måst låta instämma honom.
Hr Hollger Rosencrantz war intet tilstädes icke heller någon fullmächtig på hans wägnar, uthan bewiste Elsa Beritte medh Citationen som Hr Rosencrantz egenhändigt påskrefwit, att han lagl. war citerat.
Rätten förehölt qwinfolket att uthi protocollet finnes dhet Hr Rosencrantz twänne gånger skall hafwa låtit stämma henne för dhet hon skall hafwa beskyllt honom, men ha warit oskyldig, och att hon då skall hafwa hållit sig undan.
Elsa Beritta swarade dhertill, att hon intet war stämbd mehr än een gång, och då war hon i Kiöpenhambn, och wiste Hr Rosencrantz sielf då hon reeste dijt, så att han intet haft behof at stämma henne, war elliest twå åhr om påsk at hon födde barnet som lefde eij längre än tolf dagar och blef christnadt i Wittsköfle, anhåller inständigt at få endskap i saken, emädan hon medh sin sahligheets eedh will bekräfta dhet hon icke medh någon annan haft någon beblandelse uthan han gådt henne efter att hon intet måth slippa för än hon låtit sig har till förleda, säijer sig hafwa bekostat mycket på reesor och annat som han förmodar af honom måtte blifwa ersatt. Hwarmedh beror intill tingets sluth om Hr Rosencrantz sig lähr infinna.

Chronones Befallningzman wählb:de Elias Löfbergh låtit incitera kyrckioherden i Cimbrishambn Hr Anders Berglin för dhet han emoth förbodh bemäcktigade sig uthan någon städzlas afgift till kongl. Maij:tt och Chronan att bruka een Cronojordh på Jerresta mark, och grödan till Cimbrishambn affördt.
På Befallningzmannens wägnar war Ländsmannen Magnus Löfbergh tillstädes och uthläth sig att han intet wijdare härom hade någon befallning, mädan at Hr Befallningzmannen tänkt kommit sielf hijt til Rätten, och lämbnat allenast stämbningen till sin skrifware at inlefwerera den samma, när saken förekommer.
Lijkwähl berättar Ländzmannen att således med saken förewitter, at bemelte grundh är opfört i Chronones Jordebook, och warit brukat af Fierdingzmannen Jöns Anderss., men Hr Pastoren under nampn at dhet är kyrckiojordh bemäcktigat sig den samma tillika medh 1/3 af samme Jordh som kyrckian elliest tilhörer.
På kyrckioherdens wägnar i Cimbrishambn mötte Jacob Nillss. hielpepräst, och inlade een skrift af Hr Pastoren, hwar utinnan han exciperar Litis Contestationem emoth Befallningzmannen, så wähl som detta forum alldenstundh dhenne Jordh och grund hörer till kyrckian, som hörer till hans Excell:ns Hr Gouverneurens så och Biskoppens afgörande medh mehra som bemelte skrift innehåller.
Fiärdingzmannen Jöns Anderss. opwijste een resolution som Hr öfwer commissarien Adlersteen wijdh commissionen A:o 1693 meddehlt att uti 1688 Jordabok finns om dhenne Jord infördt, at huuset räntar till kyrkian 16½ öre, och jorden 24 öre, och dessutom till kongl. Maij:t 1 D:r 16 öre (och till kyrckian)
Opwijste dheriempte een städzmåhls sedel af Kyrckio Inspectoren Albrecht Dieterichson att han 1696 d:n 10 Julij städ kyrckians andehl til fierdingsmannen, att han dhen skulle behålla, så länge som han geer kyrckian sitt åhrlige landgille, som är af huset 16 öre smt och af Jorden 24 öre.
Ländzmannen föredrager at Hr Befallningzmannen intet giör Jorden stridig uthan låtit instämma Pastoren för dhet att han medh macht tilwållat sig Jorden och då fierdingsmannen drifwit på Jorden med een plog, dhå har han twärt emoth förbodh medh een hoop plogar af sochne hielp drifwit på Jorden, och drifwit den andra derifrån med wåld.
Resolutio
Såsom Chronones Befallningzman icke är tillstädes wijdh Rätten uthan i laga förfall; Altså differeras detta måhl till nästa ting, då Rätten öfwer Hr Pastorens exceptioner resolverandes warder.

Qwinfolket Bolla Persdotter som war widh förra tinget angående det hon låtit lägra sig, har nu för 12 weckor sedan fådt Barn, will nu intet bekänna annorlunda än som förr, och wadh hon förmahntes, uthan wiste sig mycket styfsint, så at Rätten befallt Profossen hafwa henne i förwahr om hon sig icke skulle betänkia.

I saken mällan Bengt Lasson och Jeppe i Wemmenlöf som seenaste ting opsköts, at Jeppe skulle skaffa sig hemulsmen mötte Bengt Lasson, men Jeppe Lasson war intet tilstädes icke heller har någon förnummit honom här, och producerar Bengt Lasson een attest af Jöns Ohlss. i Wemmenlöf, dhet Håkan Riggerson på hwilken Jeppe sig beropat, at hafwa köpt sehlen af enär Bengt war hoos honom och wiste honom sehlen, sade at han dhen aldrig giordt eller såldt, hwilket och Mårten Nillss. nämbdeman i Tommerop säijer dhet Håkan för honom bekändt. Föruthan dess sade Bengt Lasson att drengen Måns Larson som tienar hoos Jeppe sagt för åthskillige dhet begge lagen af dhe andre sehlar ännu fans på loftet under taket, och dhet eena laget neekar till den sehlen som Bengt sa skar som sönder i wåhres, och har fuller Jeppe budit till at förlikas medh Bengt Lasson men som han mist mehr saker ställer han dhet i Rättens händer. Rätten låter dher medh beroo om Jeppe innan tingets sluuth framkommer.

Corporalen Wimman läth genom Nämbdemannen Arfwed Håkenss. anhålla om syn på hans boställe i Wemmenlöf, hwartill förordnades af nämbdemännen Tillof i Rölla och Oluf Frenness. i Örneberge, hwilka när påfodras äro fölgaktige Jämpte dem af Regementet och Befallningzmannens wägnar synen at bewista.

Ifrån Hr Hollger Rosencrantz kom dess bodh medh ett bref hwaruti han geer tillkänna dhet han efter dhet påbodh som allment är uthlyst dhet samptel: adelen i morgon efter kongl. Maij:tz allfwarsamme befallning sig i Malmöe skohla inställa har måst gifwa sig dit, och alltså i laga förfall, att han denna gång eij kan comparera. Qwinfolket Ellsa Beritta badh måtte få sluth, att jon kunde komma at nyttiasine sahlighets medel, hwarifrån hon någre åhr är worden hindrat, hälst hon mycket siuklig och swag är.
Resolutio
Såsom Ellsa Berita högeligen sig beklagar dhet hon i någre åhr warit stängd ifrån sine sahligheets medell för dhenne saak skuldh och dherföre anhåller uthan opskof at få domb, Alltså efter hennes egen bekännelse dömmes hon för dhet begångne lönskeläger at böta femb D:r smt och stå oppenbahra skrift, måste dog och nästa ting sig inställa til wedermähle och påhöra om Hr Holger Rosencrantz som är nu i laga förfall will widgå saken eller eij. Hwarom Chronones Befallningzman drager försorg at dhe få tiden notification å embetes wägnar och saken widare fullföllias.

d:n 30 Maij Continuerade tinget

Jeppe Lasson insände igenom sin dräng Måns Larson een skrift hwaruthi han anhåller om opskof i saken, mädan han för tinget nödgas sökia Håkan Riggarss. i Åkarp och Mählby wijdh sitt forum för samma sehlar, som honom försåldt, men intet godwilligt bekänna will.
Drängen Måns Larson tilfrågades af Bengt Larson om han icke sagt sig weeta beskedh om dhe andre sehlar?
Måns Larson sade om han skulle få säija sanningen så har han sedt twå nya sehlar hängia på Bengt Lassons loft förr än saken war widh sidsta ting, men sedan har han intet warit dher, och ett lag til makan af denne sehlen skar Jeppe Lasson sönder nu i wåhr och giorde horn bagger deraf som gingo sönder, och blef bortkastade säijer och att Jeppe hotat honom der han skulle något dheraf säija.
Resolutio
Rätten bewilliade den af Jeppe Lasson sökte dilation till nästa ting, at inkomma medh alle sie skiähl.

Hr Borgmestar Petraeus i Christianstadh läth anhålla om Rättens bewis på dhet städzmåhl som åhr 1699 till Christianstads Hospital af dess Godz i Jerresta häradh fallit, inläggandes een Specification på 13 D:r smt. Jöns Håkenss. i Tommerop och Jöns Erichss. ibidem woro begge tilstädes, och tilstodo dhertill at hafwa betallt 6 D:r och dhe förra 7 D:r wijdare betygade nembden och allmogen ingen städia til Hopitalet här i häradet wara fallit dheröf:r tingz attest skall meddehlas.

Qwinfolket Bolla Persdotter framhades åther men wille intet om Barnafadern sig wijdare uthlåta, anten till eller ifrån, uthan en främmande wägfahrande man, som hon hwarken känner eller weeth nampna wara rätta barnefadern, men icke Jeppe Knutss. [i Vallby] hennes mathfader, hwilken hålles för misstänckt, hwilken såsom han icke war tilstädes icke heller bekandt om Chronones Befallningzman fådt närmare kundskap, differerades härmedh till nästa ting.