1701 sommarting Järrestad

Anno 1701 d:n 14 maij höltz ordinarie sommarting med Järesta häradz tingsökiande allmoge af Hr häradzhöfdingen Bengt Seth, och den wahnlige eedsworne nämbden.

Fader Anderss. uti Gislöf framkom för Rätta och läth opbiuda een Skatte Jordh N:o 26 dersammastädes som han af Tuue Nillss ibidem för 100 D:r smt sig tilhandlat dhet han medh kiöpebref dat:d d: 1 februari 1691 under Tuue Nillsons handh och karemärke iempte Anders Nillsons, Sönne Jönssons, Fader Pehrsons, Åge Perss och Johan Wassbergz underskrift till witterligheet nu för Rätten opwiste. Inläggandes och een sedell från dess syskon Nills Anderss. och Sidza Andersdotter att dhe häremoth intet hafwa at säija.

Prästeenkian i Stiby Ellsa S:l Hr Pehrs låtit instämma Måns Mathison i Comsta för een kyrkiojordh enkian städt af kyrkio Inspectoren och Måns Mathiss. sidst brukt, men oskredat efter sig lämbnat, som han mehnar wara moth hans skyldigheet.
På enkians wägnar mötte Jacob Rasmuss. i Wemmenlöf hwilken inlade fullmakt af enkian i saken att tahla, Inlade dherpå een af enkian underskrefwen skrift om samme jordh den han oskredat låtit läggia, så och för någon Prästerättigheet af Ost, lamb, lin, han för 1700 henne är skyldig, och att jorden är 28 skeppa land som han bordt skreda, har och fört grödan bort till ett annat sitt bruk men intet gödnat åkern.
Måns Mathiss. war tillstädes förklarar att Ander Månss. oplåtit honom dhenne åker hwilken han af kyrkio Inspectoren städt som bemälte Inspectors städie sedell uthwisar emoth 15 skepper korn och 6 skepper hafre han för dhen fådt, och at Måns Mathison elliest warit föranlåten detta bruk att emottaga, emädan han dhen tidh war kyrkiowärd och befahrade att dhet torde lända honom till last om åkeren bortskämdes, och kyrkan sitt landgille eij bekomma skulle, efter Anders Månss. ingen makt hade den samma förswarligen at bruka, hade och ärnat nu sielf den städia af kyrkio Inspectoren dersom enkian honom det eij undanstädt, erbiudandes sig willia föra så många lass giödning på bemelte åker som han lass sädh dheraf höstat, och hade han intet säden ifrån bruket bortfördh dhersom något huus warit så godt att säden oskämt dheri kunde förwarat blifwit. Angående Påskematen så undrager Måns Mathiss. sig intet att willia erläggia hwadh han ännu kan wara skyldig, och har hans hustru redan gifwit både lam och lintoo, så att enkian ingen orsak har att klaga, emädan han hennes eller prästens rättigheet ännu intet förhållit, har elliest medh giärdes täppning och annat emoth des plikt giordt enkian tienst, om allt så noga skulle opräknas, är och icke instämd om någon prästerättigheet.
Jacob Rasmuss. å enkians wägnar påstodh och förmehnte, att alldenstundh Anders Månss. ingen makt hade Bruket till någon annan opdraga, hwilket bruk skredat och tilredt Anders Månss. för sig funnit, så bör också nu Måns Mathison som dhet sidst haft det således ifrån sig lefwerera.
Resolutio
Det har sig swaranden Måns Mathison således förklarat att han förledit åhr som kyrkiowärd warit nödder antaga sig kyrkans grundh, emädan åboen Anders Månss. intet mäktade dhen samma at bruka, eller betahla dherföre kyrkians inkomst, hwarför han gifwit Anders Månss. för sitt aft..de 15 skepper korn och 6 skepper hafre, och ärnat wid kyrkioräkenskaperne grunden af kyrkio Inspectoren at städia, men enkian gådt honom i för wäg, och tagit dherpå städiebref, och alltså så mycket mindre är skyldig att skräda någon jord som han den uthan wederlag har måst afyttra hade icke heller fört säden ifrån grunden så frampt der warit huusrum at bärgia grödan uti, erbiudandes likwähl så många lass dynga som sädeslass warit på platzen at föra, så och, om hans hustru icke gifwit lamb och lintoo, hwarföre han intet är stämbd, godwillig nu som för at erläggia. Rätten kan fördenskuldh icke förplikta swaranden högre än han skiähligen tilbudit, det han och hålla bör. Compensatis Expensis.

Tuue Nillss. i Gislöf framkom för Rätten och begiärade andre opbudh på 5/16 skattehemmanet N:o 8 i Gislöf hwilket han af Oluf Jönss. dhersammastädes sig tilhandlat, som d: 13 Febr: innewarande åhr förste gång opbudz, hwilken des begiäran bewilliades, och nu offentl: andre gången opbödz.

Enkian Johanna Mikell Mårtens i Gislöf låtit instämma Gunnar Ellufss. dersammastädes ang:de han giör henne förfång uti 1/3 af Rusthållet hwaruti dhe participera.
Enkian war tillstädes, och inlade dherom sin klageskrift, hwaruti hon klagar öfwer Gunnar Ellufss. at sedan hon har måst mottaga Rutshållet har han altidh wisat sig mothwillig dess genant till Rustningen och hwadh påbudit blef at erläggia, ehuruwähl hon har hans Excell:ces Hr General Lieutnanten och Gouverneurens resolution af d: 12 Jan: A:o 1699 om Gunnar Ellofss. icke will inträda medh dhem i Rustningz Rätten, då dhe honom från det samma lagl:n uthsäija, hwilket hon också giordt, medh Hr Befallningzmannens påskrefwne opsäijelse under d: 24 Jan 1699, tilbiuder henne anten at swara til 1/3 dehl uti uthlagorne eller och afstå des bruk, då han dherföre will swara medh mehra skriften innehåller.
Gunnar Ellufss. war till wedermähle erbiudandes sig att willia swara till 1/3 dehl uti uthlagorne widh Rusthållet om dhe dheremoth willia oplåta honom trediedehlen uti härligheeten som hörer till bemelte Rusthåldh, säijandes sig intet mehra hafwa än ¼ emoth dhe andra som har dhe 3 dehlar för hwilket han intet wägrat sig uthgiöra hwadh som honom tillkommer, men att dhe willia twinga honom att swara till 1/3 dehl af uthgifterne och intet mehr än ¼ part af bruket håller han wara heelt oskiähligt. Inlade dherpå een af Hr vice Gouv:n Faltzburgh gifwen resolution uppå dess Supplique dat:d d:n 24 Jan 1701 att Gunnar Ellufss. skall förblifwa wid dess hemman och swara till ¼ uti munteringen. Inlade än en attest af Cronans Befallningzman Löfbergh att Gunnar Ellofss. intet kan swara högre än till ¼ uti Rustningens praesterande, och att nuwarande Rusthållare biuder till dhet heelt oskiähligt är, att drifwa honom uhr hemmanet som först munteringen till Rusthållet opreest.
Enkian och dhe andre på Rusthållet Nembl: Tuue Anderss. och Swen Pärss. sade at Gunnar Ellufss:s bruk medh kyrkiogrunden i proportion af dheras fast bättre är, och wähl kan stå för 1/3 dehl uti uthlagorne påståendes som förr at han anten dhertill bör swara eller och afstå dhet samma då enkian och dhe andre dherföre will Rusta.
Anders Nillss. i Gislöf berättade sig äga 1/8 uti ett annat Rusthåldh, och ligger Gunnar Ellofss. medh honom i Bohl, men Gunnar Cronobruk allena som är ¼ dehl är mäst dubbelt så gådt i alla ägor som hans hwilket är 1/8 dehl.
Sammaledes sade Anders Åkess. sig äga ½ Cronohemman, och ligger äfwen i Bohl medh Gunnars, och dess ägor wara äfwen dubbelt så gådt som Gunnar Ellufsons Crono som är ett fierdedehl.
Enkian och hennes med interessenter i Rusthållet swarade widare att Crono ägorne allena til Gunnars bruk kan swara fullt och lika til een fierdedehl emoth dheras, men att til samma hans bruk äro någre kyrkiogrundar. Rusthållet till förbättring underlagde, williandes dhe giärna erlägga kyrkans ¾ dehl landgille, om dhe få niuta ¾ af bem:te grundar, eller att han åtminstone måtte swara till 1/3 part i Rusthållet på dhet dhe måge blifwa lika dehlaktig i beswäret, eller han må niuta till godo den resolution som hans Excellence Hr GeneralLieutnanten henne meddehlte att Gunnar måtte afstå och flytta från hemmanet.
Samptel: Bymännen betygade Gunnars bruk i henseende till kyrkiogrundarne wara bättre än dheras som äga skatterättigheet, och participera i Rusthållet, hwilket Gunnar icke heller kunde neka, men sade sig erläggia dherföre skatt, til kyrkan, enkian bödh som förr att willia erläggia ¾ dehlar af kyrkans inkomst, om hon får niuta lika andehl af grunderne.
Resolutio
Ehuruwähl dhenne saak, icke hörer till Rättens äntelige skiärskådande, så blifwer dog Parterne til wittnesbördh och sanningens styrkio meddehlt, att såsom dheras stridigheet förorsakas af någon kyrkiogrund den Gunnar Ellofss. till sitt bruk innehafwer, påståendes enkian som besitter skatte och Rustningz stammen jämwähl dhe öfrige som i Rusthållet participera att kyrkans grundh är heela Rusthållet till bruuk anslagit, emoth landgillets erläggande till kyrkan, och alltså samptel: Rusthållarne bör dheruti wara lika dehlaktige och Gunnar Ellofss. anten dherefter träda i lika beswär medh dhe andre uti Rustningen, eller och lämbna dhem dheras andehl af grundarne, så frambt enkan icke får niuta till godo hans Excellences Hr General Lieutnantens och Gouverneurens resolution att få säija Gunnar Ellofss ifrån bruket, emädan enkian och dhe andre klaga för beswärligit falla widh dessa tiders beswär medh Rusthållet kunna draga swårare Börda, än den som niuter större fördehl i bruket; Alltså hafwer Rätten grannel:n förhört dheras Bymän och grannar, hwilka eenhälleligen samtyga att kyrkiogrunden är dhet bästa till Gunnar Ellofsons bruk, och att cronohemman som han uthan dess brukar swarar allena till ¼ emoth dhe andre, och huru wida kyrkiogrunden är till Rusthåldh anslagit, lährer handlingarne widh Gouvernamentet uthwisa, dit Parterne blifwer remitterade.

Jöns Håkenss. i S:t Olufz stämbt Christopher Tromme uti Stiby, angående 7 st swin som Christopher haft på dess hereskap Hr Hollger Rosencrantzes skog på ollongåendes, hwarföre ollongiäldh fodras. Påståendes nu Jöns Håkenss. att swaranden efter wahnligheeten a 1 mk stycket och 3 öre Brännepenng:r må betahla sampt påwågad omkostnadh.
Christopher Tromme war till wedermähle, sade att han fuller haft swin dherpå skogen, och dhe fådt der grisar, men blifwit mycket magre, erbiuder sig betahla om han får liten dilation i 14 dagar. Jöns Håkenss. sade sig eij kunna tillåta dilation begiär domb.
Resolutio
Det nekar icke swaranden att hafwa haft sine swin på ollon oppå samma skog, uthan förebär, att dhe dher fådt grisar, och icke blefne feete, erbiuder sig dog godwilligen om 14 dagars tidh att betahla den fodrade Ollongiäldh och Brännepenng:r, Fördenskuldh förpliktas swaranden om 14 dagars förlopp till käranden erläggie ollongiäld 7 mk sampt 3 öre brännepenng:r och i expenser 3 mk smt eller lide execution.

Nills Nillson i Borrby och Nills Esbornss. ibidem vice versa stämbt hwarandra den förre för dhet att Nills Esbornss. föröfwat olagl: öhlsahl, och den seenare för dhet Nills Nillss. medh wåldh tagit från honom een tunna öhl, och upbrutit hans dörrar i dess frånwaro.
Nills Nillss. infant sig, och inlade Giästgifwaren Fischerströms tillåtelse medh Hr Befallningzmannens Consens at få bruka öhlsahl i Borby by, säijandes att Nills Esbiörnss. brukat stort öhlsahl sedan honom är oplåtit krögeriet.
Nills Esbiörnss. war til wedermähle nekade alldehles att öfwa något krögeri sade sig fuller hafwa öhl i dess huus, dhet han förmeente ingen kunde till dess huus behof honom förwägra, men dhet intet til någon i pottetahl försällier, beropandes sig på dheras By skrå, som intet krögeri någon i dheras By skall tillåta. Elliest klagade Nills Esbornss. att Nills Nillss. kommit til honom på dess toft, och tiltahlade honom om öhlsahlu, hwarpå han swarade sig intet öhlsahl hålla, men Nills Nillson uthläth sig att skulle taga öhlet från honom och bruka konungens nyckell, om han intet medh godo wille uthgifwa det samma, hwarefter Nills Nillss. med ålldermannen och Måns Mårtenss. gådt åstad och opbrutit dess dörrar, och tagit uth een tunna öhl, och dhen uthdruckit hwarföre han öfwer dhem samptel: för wåldzwärk påstår straff.
Nills Nillss. swarade härpå at han skrifwit Ländzmannen Löfbergh till att Nills Esbornss. giordt honom intrång, hwarefter Ländzmannen befallt Prophossen att taga öhlet från honom, och alltså låtit taga 1 tunna öhl, och lagt dhen hoos nämbdemannen Thore Ohlss. hwar den ännu ligger, sade sig inge dörrar anten sönderslagit eller opbrutit, badh at bli maintinerat widh dess städzmåhls sedell beropade sig på wittnen som efter middagen lärer komma tilstädes.
Parterne uthläte sig omsider att dhe medh godo wille sig om dhenne saak förlika, at hwartehra skall wara nögd och Rätten dhermedh intet widare beswär.

Hr Cornetten manhaftig Jean Törner låtit instämma Lasse Johanss. i Stiby för een saak att Lasse Johanss. uthlåtit sig willia fodra betahlning för een obligation han skall i händer hafwa af Hr Cornetten på 40 D:r smt, härrörande af Samuel Fikenbom som han uthlåfwat till målsägaren att niuta fred för dråpet på ladefogden Jacob Nillss. på Ingellsta, men som bemelte Fikenbom ingen nådh bekom, uthan måtte rymma Riket ty påstås at sådant i framtiden icke måtte lända Hr Cornetten till förfång, hälst som Hr Cornetten af sitt goda hiertelag emoth dhen andre sagt godh för honom, och eij widare, om allenast att han dherpå skulle niuta pardon.
Lasse Johanss:n Hiort mötte till wedermähle och swarade skriftel: at han undrar öfwer slikt dhet han intet betahlar sin obligation förr än han den tilbaka begiärer tilståendes att den sig härrörer af dråpet på Jacob Berg, hwarföre enkian blef låfwat 120 D:r smt, men då betahlningen skulle skee, gaf Hr Cornetten obligationen istället för penningar, påstår efter obligationen få domb, mädan Bostället ligger här i häradet.
Än opwiste Lars Johanson een förlikningz skrift på Fikenboms wägnar uthgifwen af Hr Cornetten Johan Törner och Jöns Hermandson, hwaruti enkian låfwas 120 D:r smt hwaremoth enkans Rätt och anhörige skohle alldehles wara förlikte, men kongl. Maij:tz och häradets saak oförkränkt.
Hr Cornetten replicerade att han hwarken kan läsa eller skrifwa, weeth fuller dhet han uthgaf sin obligation på 40 D:r, men medh sådan condition så frampt Fikenbom kunde niuta fredh och pardon, och om Lasse Johanss. kan än den samma skaffa är han erbudig den samma at betahla.
Lasse Johanss sade sig hafwa uthlåfwat så mycket som i hans makt stodh att hålla och intet widare. Pastoren i Herresta Hr Carl Dahlgreen närwarande, berättade att han widh begynnelsen af dhenne förlikning war närwarande, då war ingen annan meening än att penningarne medh den condition skulle betahlas, så frampt Fikenbom blef fri, men kan märka att dhe andre intet wehlat haft honom widh slutet, mädan dhet honom frånwarande skedde, kan tänkia Hr Cornetten som hwarken kan läsa eller skrifwa så mycket lättare at förleda.
Hr Cornetten sade sig eij sökia här någon domb, uthan allenast förbehåller sig, att mädan Fikenbom eij niutit någon fredh eller pardon, Lasse Johanss. icke måtte bry hans hustru och Barn om honom sedan han är uthcommenderat til Liflandh något menneskeligit skulle tilstöta, kunnades Rätten dheremoth efter Lasse Johansons begiäran icke saken här döma, hälst Hr Cornetten icke är Boendes i dhenne Jurisdictionen.

Munsterskrifwaren Johan Törning begärte nämbd at syna dess Boställe N:o 1 i Wemmenlöfstorp som Corporal Sundman bebodt och intill hösten skall ifrån flyttia, huruledes han det häfdat och munsterskrifwaren dhet nu emothtagit, blef alltså dhertill förordnat nämbdemannen Tillof Mårtenss. i Rölla och Arfwed Håkenss. i Wemmenlöf widh påfodran medh wederbörande Cronobetiente bemelte hemman lagl: att syna.

Hr Pastoren widh Sanct Oluf Hans Textorius låtit instämma Pastoren i Borrby Hr Hans Justeson för 70 D:r smt hans hustrus arf, Item för 100 D:r smt hans swägerskas Anna Maria Jönsdotters fäderne och möderne.
På Hr Hans i Borbys wägnar, mötte ingen utan berättades, att han för några dagar sedan med döden war afleden.
Hr Pastoren producerade twänne obligationer den eena uthgifwen till honom d:n 27 juli A:o 1700, på 70 D:r smt dhen andra til hans hustrus syster Maria Jönsdotter på 100 D:r smt begge underskrefne och förseglade af Hans Justess till witterligheet Daniel Floreus och Oluf Justess. Begiärandes att obligationerne till dess Rätts bibehållande måtte blifwa inprotocollert som blef bewilliat.

Studenten Hans Mellin låtit instämma dess stif fader Hans Justess. för 42 D:r smt han honom efter obligation skall skyldig wara, prasenterade obligationen under sahl. Hans Justss. Bernts handh och till witterligheet af Oluf Justess. Berendt daterat Borreby d: 26 juli, som han begiärte till widare dess Rätts bibehållande måtte inprotocolleras.

Cronans Befallningzman wählb:de Elias Löfbergh instämbt samptel: allmogen för försummelse uti åthskillige ährender till cronans tienst, efter een deröfwer uthgifwen Specification som bestodh dheruti att när dhe i ett och annat Cronans ährende tilsäijes wisa sig mycket tröge så och medh giärdens uthgiörande, brefbährande, skatternes erläggande och annat slikt.
Den närwarande allmogen uhrsäktade sig att dhe så wida dheras willkohr tåhl och dhe mäkta wisa sig willige, och gärne efter dheras skyldigheet giöra dhen dehl dhe böra, men kan hända att een eller annan af oförmögenheet icke allt så riktigt kan åstadkomma, så böra dhe allena dherföre tiltahlas.
Cronans Befallningzman sade sig icke så hastigt kunnat Specificera hwar och een serskillt, uthan badh samptel: allmogen af Rätten på dhet allfwarsamste måtte förmahnas till att wisa sig willige och hörsamma uti allt hwadh som i desse tider påbiudas till kongl. Maij:ttz tienst.
Rätten förmahnte samptel: allmogen på dhet allfwarsamste att akta sig att slika klagemåhl eij öfwer dem kommer så frampt den bråtzlige icke will wara ett swårt straff underkastat, hwarpå allmogen låfwade i allt att willia wisa sig som trogne undersåthar.

Cronans Befallningzman wählb:de Elias Löfbergh låtit instämma Lasse Rasmuss. i Cimbris och Johanna Olufsdotter i Grödstorp, warandes Lasse Rasmuss. gift, och hon tient honom för piga men dher blifwit hafwande som förmehnes hennes mathfader giordt.
Lasse Rasmuss. till wedermähle nekade alldehles, och sade sådant wara honom pådichtat, men han alldehles är obrotzlig, och will intet påta sig den ringaste skuldh.
Qwinfolket Johanna Olufsdotter war tilstädes och sade sig fuller wara lägrat men dhet icke af Lasse Rasmuss. uthan sedan hon kom af hans tienst har een ung dräng Per Lasson(!) [Rasmuss.] i Gladax lägrat henne under ektenskapz låfwan, som och intet annat tilbiuder än att hålla sin låfwan. Drängen Per Rasmuss. som tienar i Gladax war tilstädes, och sade dhet han under ektenskapz låfwan henne häfdat och har aldrig ärnat än at äkta henne, såsom han intet annat än ett redeligt sinne af henne befunnit.
Q:o När hon kom uht tienst? R:p om Mikelsmässe förledit åhr.
Q:o Huru lång tidh hon mehnar hon har än at föda Barnet? R:pt hon blifwit hafwande om Marknadstiden i Cimbrishambn något efter Mikellsmässo och är än hafwande.
Hr Befallningzmannen tilfrågades om han härtill hade någre skiähl och liknälser?
R:pt att fuller een och annan så sagt att ryktet och ordet så går, men icke att man har någon grund eller wiss liknelse.
Drängens fader Rasmus Pärss. tilstädes berättade at Johanna Olufsdotters syster ägor han guhlbo(?) Esbiörn Jeppeson hwarest Johanna som oftast kommit, och hans sohn blef bekandt medh henne, och fast han intet weetat af dheras sammanhåll förr än han warit henne förnär, så har likwähl han som fader gifwit sitt samtycke dhertill, och hade dhe länge sedan warit troolåfwade, om icke ländzmannen oppå detta sqwallert giordt förbodh dherpå.
Drängen Pehr Rasmuss. säijer att han eij annorlunda häfdat henne än at äkta henne, som redan warit skedt om icke sådant tahl dhem hindrat, och dhet blifwit förbudit.
Resolutio
Såsom swaranderne inständigt neka at hafwa haft något olofligit omgänge medh hwarandra, och Johanna Olufsdotter som hafwande är till Barnefader uthnämbnat drängen Per Rasmuss. i Gladax att han henne under ektenskapz låfwan häfdat sedan sidstl:ne Mikelsmässe tidh då hon war kommen ifrån Cimbris uhr Lasse Rasmusons tienst och til Gladax hoos een hennes syster, så at hon än intet födt Barn, hwilket drängen Pehr Rasmus:s för Rätten sielf tilstådt och än begiär fullborda sitt ektenskapz löfte dhet hans fader widh Rätten tilstädes sade wara medh dess Ja och samtycke, warandes icke bewist att ett sådant rykte och opkommit ordh sig grundar på någre liknelser eller sannelike skiähl; Alltså blifwer Lasse Rasmuss. och Johanna Olufsdotterför detta tilmähle alldehles befriade. Så att dhet intet kan hindra Johanna Olufsdotter medh drängen Per Rasmuss. att bygga ett erligit och låfligit ektenskap.

Cronans Ländzman Magnus Löfbergh låtit instämma Mårten Arfwestss. i Swarte broo och drängarne Erland Mårtenson och Måns Mårtenss i Wemmenlöf för det Mårten Erlandss.(!) af dhe andre begge äro slagne.
Mårten Arfwastss. i Swartebro klagade att dhe begge slagit honom af ingen annan orsak, än att dhe ärnat slå Jöns Trullss. i Karleby, då steg Mårten Arfwastss. till, och tog Måns Mårtenss. i tröijan, och badh låta blifwa honom, men han drog till att fliken på tröijan gick litet sönder hwarföre dhe gofwo sig på honom, först Brodern Erland språng honom i håret öfwer bordet, och då dhen andre till, och slogo och trampade honom med fötterne att han war blodig och blå i ansichtet och kroppen.
Erland Mårtenss. allena tillstädes kan intet neka slagzmåhlet, men säijer ingen skada wara timad, widareän dhe in dryksmåhl hårdragits, han dhem och dhe honom.
Nämbdemannen Arfwed Håkenss. som sedt honom efter slagzmåhlet efter aflagd eedh wittnade, att Mårten Arfwastss. andra dagen war blå och rödh i ögonen, och den heela sidan på ansichtet blå, och ett litet håll på näsan.
Jacob Cervin på Gyllebo efter aflagd eedh sade sig sedt honom andra dagen då han war blå på dhet eena ögat och det een kindbeenet, war och heel swullen i hufwudet.
Resolutio
Drängarne Erland och Måns Mårtenssöhner fälles för begångit slagzmåhl, och tilfogad Blånad och Blodwite hwartehra at böta 6 mk smt, och pliktar Måns Mårtenss. för utheblifwandet ifrån Rätten 1 D:r smt.

Bolla Persdotter låtit stämma Mårten Willadss. i Wemmenlöf torp för resterande tienstelöhn som ähr 1 paar skoor, 2 mk penng:r, 1 förkläde och 2 strumpor. På hennes wägnar mötte Håkan Christenss. i Borrby.
Mårten Willadss. sade dhet han intet nekar att hon iu skall få betahlning för hwad hon har att fodra, om hon allenast kommit till hans hustru och affodrat hwadh som skulle stå tillbaka. Blefwo således förlikte att Mårten Willadss. betahlar 1 D:r smt och 1 par skoor, och gafwo dherpå hwarandra händerne för Rätten.

Boo Nillss. i Gislöf låtit instämma Ingwar Clemmetson för 2 skeppelandh Jordh han gödnat på den grund Carl Ohlss. i Gislöf afstådt, medh dhe förord att han skulle nyta grunden til godo.
Ingwar Clemmetson mötte och sade han tillbudit hwadh skiähligit warit, Blefwo således förlikte att Ingwar betahlar till honom 6 mk smt i ett för allt, som genast för Rätten betahltes, och saken afgiordt.

Anno 1701 d:n 15 Maij Continuerade Tingz Rätten

Håkan Christenss. i Borrby stämbt Nills Åkess. ang:de 7½ D:r och 3 skepper Råg skuldfodran.
Nills Åkess. mötte till wedermähle tillstodh fuller wara skyldig 14 skepper korn och 12 öre, men har efter een opgifwen Specification honom medh ett och annat förnögt som bestiger till 13 D:r 14 öre smt.
Håkan Christenss. nekade till alle poster opwisar een obligation af Nills Håkenson dhen han åth Mätta sahl: Oluf Nills i Cimbrishambn uthgifwit på 6 skepper Råg och 8 skepper korn, som han infriat, men har intet niutit något för dhet han skrifwer och opförer.
Nills Åkess. badh om dilation till nästa ting, då han will skaffa bewis på dhet Håkan bekommit, hwarmedh Håkan tilfrids war, och blef saken opskuten till nästa ting.

Cronans Befallningzman Elias Löfberg stälte för Rätta Qwinfolket Kerstina Mårtensdotter för dhet hon låtit sig lägra och aflat oächta Barn medh een dragon warandes hennes man Hans Bruse för 6 åhr sedan rymbd uhr fängellset för begångit dråp.
Kohnan Kerstina om sina 40 åhr tilstodh att een ogift dragon Jonas Järnberg som låg i Qwarteer hoos hennes Bror Swen Mårtenss. i Gårlösa, hwarest hon då höllt till, har lägrad henne förledit åhr 8:ta dagar eller mehr efter Wallborgmässa, och födde Barnet som hon hade medh sig 7 dagar efter Kyndermässa, har intet hört af hennes man sedan han rymde, weeth intet anten han är lefwandes eller dödh.
Förmahntes bekänna sanningen, men påstod högtatt hon medh ingen annanhade at beställa.
Allmogen sade sig eij heller annat rykte härom haft hafwa.
Resolutio
Kohnan Kerstina Mårtensdotter döhmes efter egen bekännelse att plikta för enkelt hor 80 D:r smt, orkar hon eij botum då plikta medh kroppen.

Förehades saken medh Jacob Rasmuson i Wemmenlöf och Nills Swenss. dersammastädes angående dhe tilwitelser dhem emällan som tilförende warit för Rätten, och dhem nu förelagt medh sine skiähl att inkomma.
Jacob Rasmuss. inlade een skrift hwaruti han förmählar att Nills Swenss. uthi hans sampt nambdemannen Erich Swänsons och Per Nillsons närwaro skall hafwa refererad huruledes snaphane Capitenen Benedix sidsta ofredh i Landet fant Nills Swenss. i marken och tog honom medh sig, hade och opfört Nils Swensons nampn på een längd ibland dhe andre snaphaner som sedan hoos honom då han tagen blef fants, hwarefter Jacob Rasmuss. praesumerar Nills Swänsons kanskee är blefwen dömbd, men kan intet säija att Nills Swänss. folgt dhenne Benedix eller hans sällskap, dhet har och samme snaphane Capitain warit hoop medh Jacob Rasmuss. och wehlat haft honom i sitt sällskap och för honom opwist Admiral Trumpz ordre, men intet fådt honom dhertill och fast een och annan kan finnas som härom bewist är, anhölt han att dhet instämbde wittnet och nämbdemannen Tillof Mårtenson måtte afhöras.
Nills Swenson tilstodh hafwa så förtald, och att så är förelupit, berätar att dhenne Bendix tog honom då han kom åkandes, och wille hafwa honom till sitt sällskap, men at fly fahran begaf han sig till Bornholm och gaf sig dhet i tienst, intill dhenne snaphane Capitainen Benedix war borte, har aldrig hört at han skall hafwa warit dömbd mindre begådt någon missgärning änten på ett eller annat sätt, widare än han tagit sitt refugium att undfly olyckan.
Jacob Rasmuss. säijer wist wara at han haft dommen i händer, och blef efter dhen samma befallt at låta anställa execution öfwer een snaphane bem:te Broor Anderss. som blef i hiellskuten i Skreddaröd af ett swänskt partie, och sedan dömbt att sättias på stegell, blef och samma gång Nills Swensons fader Swen Nillss. också skuten i Skräddarödh, sammaledes också Brodern Oluf Swenss. äfwenwähl Erich Tuuess. och hans Broder Jöns Tuuedss., som wore unge drängar och hoos sin fader Tued Erichss. hwilken blef fört till lägret, och dher wiste sin oskyldigheet och dher frikomt, hwarefter sedan Jacob Rasmuss. een domb tilsändes som innehölt att dhenne Broor Anderss., Swen Nillss., Nills Swenss. och Truls Jönss. i Wemmenlöf stodo nämbde att sättias på stegell och hiul, men blef allenast medh Broor Anderss. kropp wärkställt, men dhe andre som af sine såår intet wore öde, hölle sig uhr wägen och blefwe fri, och Truls Jönss. i Wemmenlöf fast han war ihielskuten, blef ährlig begrafwen, emädan han af hastigheet wid sin bordända i sin stugu ihielsköts.
Erich Tuuedss. instämbd till wittne, och aflade sin eedh, utsade att ett swänskt partie kom och tog fast dhenne snaphane Capitain Benedix på Delperödh, hwarifrån dhe komme till Skräddaröd efter een snaphane Broor hanss ben:dh då een heel hoop för hans skuldh skutne, och hans fader Tued förd till swänska lägret, hwarest han befants oskyldig, hwarföre han kom tillbakars medh dhen resolution att hans Barnsom dhe eij annat wiste än at dhe wore ihielskutne skulle få een erlig begrafning.
Jacob Rasmuss. sade dhet wara honom heel bekant, och war dhenne Broor Anderss. skuldh till alltsammans.
Q:o Om Erich Tuedss. intet hört dhen tidh att fleere skulle wara dömbde till stegell än som Bror Anderss allena? R:pt kan fuller minnas att således dhen tidh blef sagt, at hans fahr och dess barn wore fri, men dhe andre som dhe meent skohlat warit ihielskutne medh Broor Anderss att steglas, men kan dherom intet säija någon wissheet.
Nämbdemannen Tillof Mårtenss. i Rölla framstodh inkallad som wittne, och efter aflagd eedh berättade, att han dhen tidh bodde i Wemmenlöfs torp, och kan minnas att Nills Swenss. i krigztiden af snaphaneCapitainen Benedix blef tagen på Wemmenlöfs mark, då han skulle köra een tunna öhl till Stiby, och blef förd medh snaphanerne emällan twänne hästar tillbakars att hafwa honom medh sig mädan han i sin ungdomb brukt skiuta medh bössa, dhet dhe medh fleere andre giorde, som kunde skiuta, men aldrig försport att Nills Swenss. folgt snaphanerne, eller att han begådt någon missgärning, har elliest hört, at således i Skräddarödh passerat som Erich Tuuedss. berättat, att då dhet swänske partiet hade tagit snaphane Capitainen i Delperödh komme dhe till Skräddarödh, och funno snaphane Bror Anderss. den dhe ihielskutit ginge så uhr ett huus i dhet andra, och sköts hwem som förekom.
Erich Tuedss. berättade at fast han war een dräng som aldrig haft medh snaphanerne at beställa, sköte dhe genast till honom att kuhlan for genom tänderne på honom att han föll ned för dödh, och ingen annat wiste, hans fader tog dhet swänska partiet medh sig och förde honom till lägret hwarest han blef frikändh, och som dhe eij annat wiste än att Erich Tuuedss., och hans Broder Jöns Tuuedss. begge wore ihielskutne, så hade hans fader den resolution att hans Barn ährlig skulle begrafwa.
Tillof Mårtenss. tilfrågades om han hört dhet Nills Swenss. war dömbt att steglas? R:pt eij widare än som tahlet så gådt, men weeth eij om dhenne warit wissheet eller eij.
Jacob Rasmuss. sade att dommen skulle dhet uthwisa dher dhen war tillstädes, men hans egen piga dhen försatt, har och ifrån begynnelsen sig förklarat att han intet beskyltter Nills Swenss. för någon missgärning, eller att han folgt snaphanerne, uthan blefwen reetat at tahla om dhet som dommen innehölt, har och genast förlikt sig medh Nills Swenss. och intet widare beswärat Rätten, der icke Rätten pålagt honom at föra skiähl och bewis hade och tänkt kunnat få framb dommen.
Rätte tilfrågade Jacob Rasmuson hwarföre han icke genast berättat saken med sådanne omständigheeter som nu, och kunde han som förr länge warit Tingskrifware wähl tänkia, dhet Rätten härom måtte wetha wissheet, och om Nills Swenss. begådt någon högmåhls sak, som widare borde komma.
Jacob Rasmuss. sade sig aldrig hafwa beskylt Nills Swenss. för någon saak, uthan honom städze mehra befriat, kan och intet widare bewis om dommen skaffa än han giordt, och dhertill blefwen reetat genom dhet att dhe wräkt hans hustru för ett lamb, at han tahlt om dommen, men aldrig sökt biuda Nills Swänss. till någon saak, hade och aldrig kommit för Rätta om icke Nills Swänss. dhet sielf wållat.
Nills Swänss. sade att dhe begge kunnat warit dhet föruthan, har och icke beskylt Jacob Rasmuss. för något.
Resolutio
Såsom begge Parterne sig rättat, och ingen tillägger dhen andra någon saak. Ty fälles dhe för dheras obetänksamma uthlåtande, hwartill dhe inge laglige skiähl gittat wisa, hwardehra att böta sine 3 mk uthan dheras ähras Laesion.

Nämbdemannen Mårten Nillss. i Tommerop Inlefwererade een syn som dhen iämpte nämbdemannenThore Ohlss. i Borrby hållit oppå N:o 4 i Glimminge Hr Ryttmäste Hollger Rosencrantz tilhörig och Tuue Nillson åboedt, sättiandes den i fall för 5 steg tak a 2 D:r och ett öfwer trä 1 D:r 16 öre tilsammans 11 D:r 16 öre som han under dheras händer skriftel: ingifwit, och tilstodo uppå sin eedh riktig wara.

Nills Clemetss. i Grödstorp anhöllt hoos Rätten om Tingz bewis dhet all hans sädh A:o 1699 om efter hösten genom wåd ellden afbrände, att han intet qwarbehölt hwaraf han kunnat gifwa Tionde opwisandes een attest af kyrkioherden Hr Sigvard Swanholm i Gladax som dhet besannar.
Rätten kunde dhet så mycket säkrare sannbetyga, som dhen widh Ransakningen om ansökningen till Brandstuden befunnit att all hans sädh tillika medh huusen i aska lades.

Domkyrkio Inspectoren uti Lundh wählb:de Oluf Luthman begiärade skriftel: att Tingz Rätten Ransaka wille angående om någon Extra ordinar Ränta såsom ollongiäldh sak fall och städzmåhl af domkyrkians godz här i häradet skulle pro A:o 1700 wara falldne, emädan han ingen slik Ränta opburit, hwarpå nämbden och närwarande tingz allmoge härom tillspordes, hwilka eenhälleligen swarade sig eij bekant wara at någon sådan extra ordinar ränta som bemelt år A:o 1700 är fallen hwilket domkyrkio Inspectoren til bewis meddehlas.