Anno 1709 den 17 Martij hölts ordinarie winterting med menige allmogen af Jerresta härad, öfwerwarande häradzhöfdingen Hr Mårten Bullich och den wanlige nämbden.
Dommaren Tille Mårtensson i Rölla
Nämbdemannen Arfwed Håkansson i Wemmenlöf
Mårten Nilsson i Tomarp
Anders Swensson Kock i Tågarp
Swen Andersson i Tullstorp
Oloff Frennarsson i Örneberia
Mårten Ingemasson i Wallebiera [Vallby] begiärde afskied för sin ålderdombs swagheet skuldh.
Pehr Nillsson i Wijarp siuk
Mats Ohlsson i Glemminge [Glimminge]
Bengt Månsson i Wranarp
Jöns Torsson i Borby
Eftter förrättat gudztienst och sedan tingzrätten sig satt uthlystes allment ting och tingzfred, lijkmätigt kongl. Maij;tz allernådigste förordning. Dernäst oplästes höglofl kongl. Giöta håfrätts breef, angående dem som bedrifwa hor, förrän de förr det första begågne hor äro åthskillde uti consistorio Dat Jönkiöping d. 23 Dec: 1708.
Kongl. Maij:tz Placat angående barnamord.
Kongl. Maij:tz Placat angående oskiäligt Interesses tagande af d: 16 Decemb: A:o 1687.
Kongl. Maij:tz Placat och påbud, angående öfwerwåld och röfweri på strandade farkåster af Dato d: 16 Decemb:r 1697.
Hans ehrewyrdigheet kyrkioherden Lars Engstedt inkom för den lofl. Tingz rätten och praesenterade een skriftt, som han oprättat eftter sin sahl hustro Catarina Thomea, hwarutinnan han tillstår sig hafwa gifwit åth sine 2:ne barn i ett för alt n:l sohnen Thomas Engstedt och dotteren Helena Catarina Engstedt, hwardera 400 dahl:r och dess utan sonen een silfwer skåhl och trettio lod, och dotteren dess sahl. moders gullkiädia om femb lod; hafwandes Hr kyrkioherden med barnsens slächt och anhöriga detta öfwerlagdt, som här till hafwom Consenterat, dess utan har kyrkioherden sig för obligerat att barnen detta Capital uti hans redbareste egendomb skall hafwa att niuta, samt att han för interesset, som deraf kan belöpa, lofwar att willia barnen kläda, föda, låta informera, och hoos sig hafwa in till dess de sielfwa kunna see sig tillgodo; Blifwandes denne skriftt eftter begiäran opläsen och således i häradz rättens Protocoll intechnat samt ad acta lagd.
Rådmannen Mårten Jönsson i Ystadh tilltahlade eftter laga stämbning klåckaren Christian Andersson i Stijby för skuldfodran å 8 D:r smt, rådmannen af klåckaren fodrar eftter een uthläggningz sedell, hwilken han eftter framledne Borgaren och handelsmannen Gures Åkesson i Ystad emottagit, dat: d: 19 Julij 1707, wijsandes med skiftes brefwet oprettat af Borgmästare och råd uti Ystad att klåckaren deruthinnan står för samma penningar antechnat iemwäll framlade rådmannen extract af handelsmannnen Gures Åckessons Book hwaruti klåckaren finnes annoterat eftter sluten afrächning att wara skyldig 8 dahl. Klåckaren Christian Andersson till wedermäle och berättade att han fuller war till Gures Åckessons sterbhuus så mycket skyldig men inwänder att han kiöpt någon sill af Gures Åckesson, hwilken intet war så godh som war lofwat, och har sahl. Gures Åckesson sedan han feck kundskap att sillen war bortskiämbd lämbnat honom sill ½ Tun:a för een dahl. Der han elliest bordt gifwa för den samma 4 D:r, hafwandes han och wed tingz rätten uthlagdt för Gures Åckesson, när han för honom emot handelsmannen Munck war fullmechtig 3 mk smt , så att allenast skall restera fyra dahl 8 ./. hwilka han tillstår sig hafwa welat betala, men rådmannen dem intet welat emottaga.
Kiäranden förklarade sig att klåckaren bör bewijsa att sillen war bortskiämbd, då han dem emottagit, säijandes sig willia wijsa wed nästa ting med sahl. Gures Åckessons Book att han fådt waror sedermera och eftter den tijden som han sillen bekommit, och har fuller då sahl. Gures Åckesson, honom för samma sill af Booken uthstrukit, der han sillen honom för een dahl. Lembnat, anhållandes att få domb och expenser så wijda laag förmår.
Resolutio
I anledning af det uthlägg som Magistraten i Ystad har uti sahl. Gures Åckessons sterbhuus giordt praetenderar Rådmannen att klåckaren skall betala honom de 8 D:r smt för hwilka klåckaren finnes uti handelsmannen Gures Åckessons Book Debiterad, insinuerandes så wäll Magistratens uthläg zedell af d: 19 juli 1707, som och ett extract af handelsmannens Bok, hwilken Rådmannen förmodar eftter eens dödh bör gifwas witsord, för uthan detta anhåller och Rådmannen att få expenser. Uppå detta förklarade sig swaranden att han intet kan neeka det han eftter sluten rächning är blefwen sahl. Gures Åckesson skyldig 8 D:r men inwänder att han ibland de sidste waror som kiöptes feck ½ Tun:a sill för hwilken han skulle betahla 4 D:r och som sillen intet war god har han lämbnat honom orörd in till dess sahl Gures Åkess kommit till klåckaren, då swaranden säijer sig hafwa wijst sahl. handelsmannen att sillen war bortskiämbd, williandes att handelsmannen skulle taga sin sill tillbaka, men handelsmannen som såg att sillen war bortskiämbd wille intet emottaga den, utan har då skolat lämbnat honom för een D:r smt, hwilket klåckaren så med wittnen som sielf sins ede ehrbiuder sig att willia besanna, hafwandes utom desse 3 D:r som bör afföras klåckaren och skolat uthlagdt för sahl. Gures Åckesson wed tinget, när han för honom war fullmechtig emot Munck och kyrkioherden sahl. Hr Pehrs enkia i Stijby Elsa benämbd som af Protocollen lärer finnas 3 mk smt så att det allenast nu skall restera 4 D:r 8 ./. hwilka han skolat tillbudet Hr rådmannen, men han förwägrat sig att emottaga, förmodandes swaranden att han emot desse 4 D:r 8 ./. lefwererande bör wara ograverat för resten, som och för expenser; detta har rätten tagit i öfwerwägande och för rättwijst funnit att döma klåckaren Christian Andersson till att betahla eftter dess egen bekiännelse åth Rådmannen fyra dahl. 8 ./. smt inom 14 dagars tijd, börandes klåckaren så frambt han will wara frij från resten inkomma till nästa ting och med wittnen bewijsa det sillen war bordtskiämbd och att han desse 3 mk har uthlagdt för handelsmannen, då rätten i detta måhl will sig difinitive uthlåta expenserne warda aldeles ophäfna.
Handelsmannen Jöns Båth i Ysta tilltalade eftter laga stämbning Ohla Swenss i Tomarp, angående 3 D:r smt och ett laas höö, opwijsandes derå Oloff Swenssons egenhändiga obligation af d: 16 Januarij 1697. Swaranden närwarande, och hade intet här emot att inwända, utan tillstår skulden. Kiäranden anhåller att Ohla Swensson måtte igenom domb tillhållas, så att han kan komma till sin betahlning, så wäll för obligation, som de omkostningar han giordt på saken; Altså finner häradz rätten Oloff Swensson skyldig till handelsmannnen desse Tree dahl. och ett laas höö samt een dahl. 16 ./. smt i expenser innan 14 dagar att betahla eller undraga execution.
Handelsman Jöns Bååt bewijstt sig hafwa lagl. instämbdt Håkan Anderss i Tomarp för 3 D:r 30 ./. smt. Swaranden comparerade och inlade sin skrifttel exception af innehåld att han intet mera är handelsmannen skyldig än allenast 12 ./. smt. Kiäranden opwijste Håkan Anderssons egenhändiga obligation af dato d: 16 januari 1697 på desse penningar, påståendes att få sin betahlning och expenser, som lag förmår. Swaranden hade här emot intet att inwända; Altså finnes han skyldig innan 14 dagars förlop samma 3 D:r 30 ./. smt med een D:r smt i expenser att betahla till kiäranden eller undergå execution.
Jacob Bellijn fullmechtig å kyrkio Inspectoren Albert Didricssons wägnar inkom för rätten och inlefwererade stämbningen som war uttagen på Bolshögs kyrkiowärdar, Nils Mårtenss i Gnalö och Anders Mårtensson i Wästanbeck, angående det att de skolat bortsåldt kyrkiotijonden, utan Inspectorens weetskap. Verå insinuerade fullmechtigen een skriftt af kyrkio Inspectoren sielf underskrefwen, hwaruthinnan han gifwer tillkiänna att desse swarander icke allenast giordt emot förbod, som i åhr af predikostohlarne är publicerat, utan och att kyrkiowärdarne brutit emot dess i nåder gifne Instructions 7 §, hwilken här copialiter inlades; för det öfriga anhåller Inspectoren att desse swarander måtte persentiam blifwa pålagde kyrkiotijonden ifrån sig lefwerera. Lydandes skriftten widare, som den ad acta finnes.
Swaranderna comparerade och ingofwo een Resolution, uthgifwen af hans Excell:ce Gen:l och Gouverneuren Otto Welling, dat wed uthskrifnings mötet Ystad d: 12 Dec: 1694, hwilken resolution de ehrhållit oppå een supplique, som de d: 8 Dec: samma åhr, hoos hans Excell:n insinnerat; warandes resolutionen af det innehåld, att kyrkiowärdarna förunnes frijheet wed nästa och närmaste kiöpstad, kyrkiotijonden få sällia och föryttra, hwarom ordres skolat wara afgågna till kyrkio Inspectorerne. Berättandes swaranderna deriempte att de ingen kiöpstad närmare wed handen än Cimbrishambn, derest de kyrkiotijonden för sålt till godt och säkert folk, förmodandes således att blifwa frijkiända ifrån Inspectorens tilltahl i detta måhl.
Rätten frågade fullmechtigen Bellin om han weet att denna hans Excell:ns opwijste resolution practiceras, på de ifrån Malmö aflägne orter eller och om Inspectoren någre Special ordre hafwer som denna resolution om kullkastar? R:s att han derom aldeles ingen kundskap hafwer.
Resolution
Rätten pröfwar för nödigt att med denna saaken till nästa ordinarie sommarting differera, då det åligger kyrkioinspectoren att sig sielf infinna och här uthinnan gifwa rätten een nödig underrättelse huru wijda kyrkiowärdarna tillåtes eller intet i anledning af hans excell:es Otto Wellings uthgifna resolution kyrkiotijonden i närmaste kiöpstad att försällia, i wijdrig händelse blifwer swaranderna i detta måhl aldeles befrijade för kyrkio Inspectorens anförde klagan.
Bellin, fullmechtig å kyrkio Inspectoren Albert Didrichssons wägnar tilltahlade eftter laga stämbning Pehr Nilss:n i Wijarp, för det han exequerat een swart oxe uti 7:de åhr, som stådt hoos Nills Nillsson i Stijby, sedan den warit till Borby(!) kyrkias Ballance Clarerande af Nills Nillsson uttagen för 12 D:r smt.
Fullmechtigen Bellin inlade een skriftt som oplästes och ad acta finnes, dernäst insinuerade han een attest, underskrifwen af Nills Nillsson, Gunnar Andersson och Nills Larsson af innehåld att Crono ländzmannen och nämbdemannen Per Nillsson har tagit oxen ifrån Nills Nillsson sedan den 8 wekor föruth genom ordinarie execution war exequerat och anslagen till Stijby kyrkias Ballances clarerande, lydandes widare som der ad acta finnes. Påståendes fullmechtigen till föllie deraf att Pehr Nillsson måtte tillhållas återlefwerera samma oxe.
Johan Ström å Pehr Nillssons wägnar infant sig, och lefwererade effter opwijst fullmacht een attest underskrefwen af Nills Nillsson och till witterligheet befäst af Pehr Bengtsson i Hammenhög af innehåld att Nills Nillsson sig afhändt een oxe för 12 D.r och een koppar kiettel och det godwilligen till Pehr Nillsson i Wijarp eftter sådant war Ingri och Kierstin Ohlsdotters arfwedehl, som Nills Nillsson mottaget eftter sahl. Olof Mårtensson i Wijarp, hållandes Pehr Nillsson frij för alt eftter tahl och åkommande klander, förmodandes fullmechtigen således att Pehr Nillsson bör wara frij ifrån Inspectorens käromåhl.
Resolutio Interlocutoria
Rätten pröfwar för rättwijst att Inspectoren Albert Didrichsson bör till näst infallande sommarting instämma Nills Nillsson i Stijby som sig afhändt till Pehr Nillsson oxen samt Crono ländzmannen som han förmenar execution giordt, då iemwäll Pehr Nillsson i Wijarp bör comparera, williandes rätten då eftter inhämptat underrättelse saaken företaga och dermed att laga sluut afhielpa.
Handelsmannen i Cimbrishambn Lorentz Mynter tilltahlade eftter laga stämbning Oloff Swensson i Wranarp, angående 41 dahl. smt Contant och ½ pund korn han å sine egna och sin moders wägnar pratenderar, jempte för det han handelsman beswijkit i tiensthions läja, påståendes att få sin betahlning och plicht öfwer swaranden så wijda laag förmår. Swaranden Ohla Swensson närwarande tillstod sig wara så mycket handelsmannen skyldig, sade sig wara uthfattig och har intet hwarmed han denna skuld kan betahla, utan allenast 2:ne gambla ök; berättandes deriempte att han blifwit siuk straxt eftter den tijden, han lofwat att komma till handelsman i tienst och förmeenat att således blifwa frijkiänd för handelsmans tilltahl i detta måhl. Handelsmannen beiärer domb och expenserså wijda laag förmår; Altså finner häradz rätten för rättwijst att döma dnnea Ohla Swensson att till åkiäranden inom 14 dagar betahla 41 dahl. 23 ./. smt Contant och ½ pund korn, iempte och 1 dahl. smt i expenser; Men hwad det angår att Ohla Swensson beswijket handelsmannen i tienstehions lega, så har swaranden sig förklarat att medelst sin siukdomb har sådant blifwit efttersatt, kiäranden eij eller annorledes bewijst, Ty blifwer Ohla Swenss:n i detta måhl för handelsmans kiäro befrijat.
Handelsman Lorentz Meijns i Cimbrishambn låtit instämma Ohla Erichsson Möllare i Gislöf angående 6½ D:r smt skuldfodran. Swaranden påroptes, men war intet tillstädes, blef altså med denna saken differerat.
Cornetskan Ingrid Hardon i Stijby, tilltalade, eftter laga stämbning Bonden Mårten Tittlofsson ibid angående 14 sk. korn eller 3 D:r 24 ./. smt som swaranden blifwit skyldig såsom een rest på 21 sk. korn. Swaranden comparerade här emot och förklarade att han betalt 18½ sk korn, samt att cornetskan fådt af honom några andra pertsedlar, som han opförer till 28 ./. smt och förmeenar således att han nog giordt klart för de 21 sk. korn.
Cornetskan inlefwererade een rächning hwareftter han fodrar desse 3 D:r 24 ./. ehrbiudandes sig att willia samma rächning beswära hwilken rächning blef opläst och ad acta förwarad. Swaranden uthlät sig att der Cornetskan will beswäria sin rächning will han der med wara nögd, och betala desse 3 D:r 24 ./. Parterne hade intet widare i saken att andraga utan begiärer domb och expenser.
Resolutio
Ehuruwäll swaranden söker att undkomma sin skuld med det att han inwänder sig hafwa betalt till cornetskan, för de penningar, som hon honom på de 21 sk. korn gifwit 18 ½ sk. korn, samt några andra pertzedlar som han opförer Cornetskan hafwa niutet. Doch som käranden eenständigt nekar sig intet mehr hafwa bekommit, än dess ingifne rächning innehåller, hwilken hon ehrbiuder sig willia beswäria, hafwandes och swarandenintet kunnat Cornetskan öfwerbewijse att hon mehr korn undfådt än som 7 skiepp:r och han lijkwijst måst tillstå sig hafwa fådt penningar för 21 sk. korn. Ty pröfwar häradz rätten för rättwijst att döma Cornetskan till att nu wid detta tinget beswäria sin ingifna rächning, hwilket om hon giöra gitter, skall swaranden wara plichtig att uthlefwerera rächningens saldo Tree dahl. 24 ./. tillijka med een dahl. smt i expenser, i widrig händelse blir swaranden för cornetskans tilltahl aldeles befrijadt.
Eftter denna dombs publicerande aflade cornetskan Ingri Hardon med hand å Bok sin lifliga edh att dess rächning war richtig.
Anders Mårtensson i Hooby tilltalade eftter laga stämbning, Sassar Mårtensson i Walby angående femb D:r 8 ./. smt, han å sina 3:ne stiufbarns wägnar praetenderar. Sassar Mårtensson infant sig och nekade icke till skulden, begiär dilation till S:te Hans dag, då han lofwar willia sin skuld betahla; kiäranden sade att skulden stådt inne hoos Sasser uti femb åhr och att han gifwit honom länge nog dag hwarföre han nu begiär domb och expenser.
[Resolutio]
Rätten finner Sassar Mårtensson skyldig inom 2:ne månaders tijd att betahla till åkiäranden dess femb D:r 6 ./. med een D:r smt i expenser
Mårten Jönsson i Östra Herresta inkom för den lofl: Tingzrätten, och bewijste sig hafwa instämbdt Sassar Mårtensson i Wallby, angående 8 D:r smt skuldfodran. Swaranden möte, och wedgår skulden, men beder att få dag sig samma skuld att afbörda. Kiäranden begiär att få domb och expenser så wijda laag förmår.
[Resolutio]
Altså finnes Sassar Mårtensson skyldig inom 2 månaders förlop till åkiäranden att betala dessa 8 D:r smt med een D:r smt i expenser.
Bonden Pehr Tuedsson i Stijby tilltahlade eftter laga stämbning, åldermannen Ellert Gunnarsson i Gislöf, för det ha honom ifrån pantat förledet åhr een månad för Juhl 3 st sehlar och 2 p:r tömmar. Inläggiandes een skriftt hwaruthinnan han påstår att åldermannen måtte blifwa pålagd att åter lefwerera honom sina werksehlar och tömmar, samt begiär plicht öfwer swaranden för slijk olaga hembsökian och procedre.
Swaranden comparerade häremot tillståendes att han warit hoos Per Tuedsson och pantat ifrån honom desse sehlar och tömmar, för det hans swärfader haftt för många creatur på gräsgången, medan han som är een inhyses man intet bör hafwa flera creatur, än allenast een häst, 1 koo, 4 swin och 4 får, men tagit på fäladen dessutan 1 p:r stutar för hwilka Tuedsson blifwit pantad, eftter han dessa stutar tagit under sitt förswar.
Kiäranden swarade att dess swärfader har lått i fäladen som een annan Byaman emedan han har åker i pant der i byen, som han sielf brukar, och dess utan skall åldermannen honom aldrig kunna öfwertyga att han haftt några stutar, som han tagit i förswar, för sin swärfader, berättandes widare att han som brukar 9/16 hemman har intet så många creatur som de, hwilka fierdingz bruk hafwa. Parterne hade intet widare i denna saak att påminna, begiärandes å båda sijdor domb och expenser.
Resolutio
Det angifwer Bonden Per Tuedsson huru såsom åldermannen Ellert Gunnerss:n een månad för Juhl har kommet till honom och pantat ifrån honom 3 st werk sehlar och 2 p:r tömmar, hwilka han sedan den tijden åthskilliga gånger åter fodrat, men eij kunnat få dem tillbaka, hwarföre är han föranlåten att citera honom till tinget, förmodandes att rätten åldermans olaga procedere med någon plichtansser, och begiär att få sitt tillbaka med förordsakade expenser. Hwaremot åldermannen Ellert Gunnarsson fuller förklarade, det han har pantat honom för det hans swärfader hade för många creatur på fäladen som är een inhyses man; Doch som åldermannen eij kunde denna sin tahlan med något skiähl bestyrkia och lijkwijst blef öfwertygat att kiärandens swärfader har åker i pant i samma by; hwilken han sielf brukar. Ty finner häradz rätten för rättwijst att döma swaranden återlefwerera till Per Tuedsson, de af honom olagl:n pantade 3:ne werksehlar och tömmer, utan lösen och betahla i expenser een D:r 16 ./. smt; Och ehuruwäll rätten hade ordsak i anledning af hans Kongl. Maij:tz förordning olaga pantande angående, beläggia åldermannen med plicht för dess olaga procedere, så will doch denna gången rätten hafwa honom förskont, med förmaning att han tillijka med alla andra afhålla sig häda eftter ifrån sådant, så framt de willia undwijka det straff, som kongl. förordningen dicterar och säijer.
Den 18 Martij Continuerades Tingz rätten
Bonden Plog Mårtensson i Borby tilltalte eftter laga stämbning Arrendatoren Hillebrand Hillebrandsson, för det han will drifwa honom ifrån sitt hemman utan att betahla honom den öfwer bygnadt, som han der har giordt, iempte anhåller han att få tillbaka sitt städzmåhl eftter han skall flytta ifrån gården.
Arrendatoren Hillebrandsson insinuerade igenom Tullnären Dahlström een exceptions skriftt som liudel. uplästes och ad acta lades, warandes af det innehåld att han har kiöpt 2:ne hemman af Landzhöfdingen högwälborna Hr Jacob Bure, som kiöpebrefwet uthwijsar, hwarest intet står nämbd hwarken om någon öfwerbyggnadt eller städzmåhlsbetahlande, utan förmodar att han får tillträda hemmanet eftter kiöpebrefwets innehåld; Och der Plog Mårtensson förmenar sig hafwa någon rätt till sin tahlan kan han sökia herrskapet, som är sufficient att betahla honom. Bonden Plog Mårtensson framwijste sin städzmåhlssedell, förmeenandes sig att återbekomma de 8 D:r som han gifwit i städia för hemmanet.
Tullskrifwaren Dahlström framlade landshöfdingen högwälborne Hr Gustaff Bures kiöpebref uppå det hemman som Plog åboer, hwar uthinnan finnes wara Arrendatoren af Landzhöfdingen försäkrat det han skall wara frij för allas tilltahl, så för det, som här eftter påkomma kan och det som nu kan giöras, begiärandes för öfrigit att få domb i saken.
Resolutio
Ehuruwäll Bonden Plog Mårtensson will påstå det arrendatoren bör honom betahla det städzmåhl och den öfwerbyggnat han skolat anlagdt på det hemman som han i Borby åbor, medelst att han weet sig ingen annan derföre att tilltahlas hwilket hemman landzhöfdingen högwälborna Hr Gustaff Bure tillförende ägdt, men sedermera blifwit Arrendatoren genom kiöp den 15 Mai 1707 opdragit lijkwäll som uti samma kiöpebref finnas, att Hr Landzhöfdingen såldt hemmanet, som det då war till byggnat och andra lägenheter qualificerat, samt sig åtagit att swara för alla de gravationer, som kunna der å giöras, eller här eftter uth påkomma, hållandes Arrendatoren i alla måtto skades löös; Och Plog Mårtensson dess utan eij kunnatwijsa sig hafwa på hemmanet giordt någon reparation,sedan Anno 1707, då bem:te kiöp blef slutet, Altså finner häradzrätten för rättwijst, att Arrendatoren Hillebrand Hillebrandsson i detta måhl för kiärandens tilltahl bör wara frij; BörandesPlog Mårtensson sökia högwälborna Hr Landzhöfdingen Bure, der han förmenar sig hafwa någon tättmätig praetension.
Tullskrifwaren Nils Dahlström å Arrendatoren Hillebrand Hillebrandzsons wägnar framwijste ett kiöpebref på 2:ne frälse och allodial hemmans bruuk hwilka hemman Arrendatoren kiöpt af Landzhöfdingen Bure d: 15 Maj 1707, warandes samma kiöp d: 2 Junij förledit åhr, här wed rätten opbudit och nu andra gången blef opläst och upbudit.
Ryttmästaren wälborne Hr Holger Rosencrantz till Glimminge praesenterade een resolutio af dato: d: 8 Nov: 1707 uthfallen emellan honom och gathuusmannen Per Larsson, berättandes att han samma domb igenom nämbdemannen Mats Ohlsson i Glimminge och Mårten Ingemansson i Wallby, låtit för Per Larsson opläsa, hwar å han begiärade Tingz rättens attest, och som nämbdemännen woro närwarande hwilket detta tillstodo blef Tingz wittne deröfwer meddelt.
Ryttmästaren wälb: Holger Rosencrantz inlade det kiöpebref, som han fådt af sin Broder Axell Rosencrants d: 20 juli 1707, hwilket kiöp d: 5 October 1708 blef första gången opbudit och nu andra gången blef opläsit och opbudit.
Ryttmästaren Holger Rosencrantz låtit nu sammaledes andra gången opbiuda gatehuuset N:o 1 Tomarp som han eftter sahl. Swen tysk wed skifttet d. 16 Decemb: 1703 fådt i betahlning för den skuld som bem:te Swen tysk hoos ryttmästaren har häfttat hwilket gathehus d: 2 Junij förledit åhr första gången blef opbudet.
Kyrkioherden sahl. Hans Froms eftterlåtne enkia Madame Elsa Möllenstedt som låtit stämma alla dess sterbhuus Creditorer, nembl: Borgmästaren och Befallningzman wälbet:de Elias Löfberg å embetes wägnar, kyrkioherden Lars Engstedt å kyrkioherden Thomaus wägnar, Lieutnanskan Catarina Plagman, Regementzskrifwaren Eklund, handelsmannen Antonij Cortmeyer, kyrkio Inspectoren wälbet:de Albrecht Didrichsson, handelsman Lorentz Mynter, handelsman Hans From å sine Broder Barns wägnar, Rådmannen Petter Mörk, handelsman Johan Kiönig, Petter Ohlsson, Giert Gure å Jacob Seygers wägnar, frällse Befallningsmannen Tued Trullsson, nämbdemannen Swen Andersson, Ohla Knutsson och Nills Stenkell, I mening att fråga dem om de äro nögde der med att hon får med sielfs sins ede beswäria det Inventarium som är oprättat eftter dess sahl. man, medhoos fogade Specifation på de waror som war pantsatta och således intet blifwit uti Inventario Observerade.
Enkian Madame Möllenstedt inlefwererade een skrift som eftter opläsandet lades ad acta, warandes af det innehåld att alla desse ofwannämbd Creditorer hafwa anmält sig att hafwa sterbhuset att fodra, hwilka omöijeligen kunna få sin fulla betahlning, emedan egendomen eftter hennes sahl. man war ganska ringa och intet högre sig bestiger än till 446 D:r 2 ./. men giälden deremot belöper sig till 1472 D:r 14 ./. 6 d som af det inventarium, vice häradzhöfdingen Hulthen hållit och slutit är d: 16 juni 1708 klarl: är att see, hafwandes och Madame Möllenstedt samma åhr d: 21 juni underskrifwit detta Inventarium, och är mästa dehlen giälden giord innan hon kom uti sahl. Hans Froms boo hwarföre hon nu är af rätten begiärandes att få Cedera bonis, det hon förmänar Creditorerne så mycket mehr lärer bijfalla, som de hafwa sig wäll bekant dess sahl. mans Boo, och hon een månad eftter Inventari sluut sökt hans Excell:nz Generalen och Gouverneurens derom som remitterade henne till laag och rätt, då hon straxt giorde sin flijt att få sterbhuusets credotorer till sammans, men sådant eij för än nu kunnat ehrnå. Befallningsmannen wälbet:de Elias Löfberg infant sig och bad att han måtte få communication af enkians inlagde skriftt, hwilket rätten bewilliade.
Kyrkioherden Lars Engstedt mötte å kyrkioherden Hr Thomaeij wägnar, fodrar de penningar som han har försträckt enkian till dess sahl. mans begrafning, påståendes att han framför alla andra Creditorer måtte få sin betahlning, nekar intet enkian att få cedera bonis.
Bellin, fullmechtig å kyrkioInspectoren Albrecht Didrichssons wägnar inlade een skriftt hwaruti han begiärer att få dilation till nästa ting, då han öfwer denna saken will sig förklara. Skriftten oplästes och lades ad acta. Enkian Mad: Mollenstedt protesterade der emot, hälst emedan kyrkio Inspectoren eij bewijst sitt laga förfall, icke eller mött wed förledit hösteting då han äfwen blef instämbdh för denna fodring, och der till med skall han allenast sökia att uthdraga tijden för henne.
Resolutio
Rätten pröfwar för skiähligt att neka Inspectoren Albert Didrichsson dilation hälst emedan hans föregifwande är allenast uthsedt till att prolongera tijden för contraparten, doch honom icke betagit den rätt som han kan wijsa sig hafwa till praeferencom fram för andra creditorer att åthniuta sin betahlning af detta sterbhuus.
Handelsmannen Hans From, föremyndare å sina Broder barns wägnar insinuerade een skrift, förmedelst hwilken han allenast förbehåller sig barnsens rätt som de böra hafwa till det arf, som dem eftter deras moder är tillfallit och af kyrkioherden innan han trädde i andra gifttet med Elsa Möllenstedt skriftel: är uthlåfwat, hwilket är af kyrkioherden Hr Sivert i Glasax och Petter Collin underskrifwit.
Uppå Rådmannen i Cimbrishambn Petter Mörcks wägnar infant sig kyrkioherden Anders Berglin och förklarade att han intet kan neka enkian cedera bonis.
Handelsmannen Johan Kiönig war intet tillstädes. Qwartermästaren Johan Ström förklarade å handelsman Kiönigs och Petter Ohlsons wägnar att de intet kan förwägra enkian få cedera bonis, allenast hon kan edel: beswäria Inventarium.
Handelsmannen Giert Gures war tillstädes uthlåtandes sig intet hafwa att påminna i denna saak, emedan han sin rätt har transporteratoppå Jacob Seigers, som intet nekar enkian att få Cedera bonis.
Tued Trullsson fogde upp Glimminge Gård nekade aldeles till Cersionem bonorium, emedan såsom enkian skolat oppå Glimminge herregård försäkrat honom edel:n att han intet skulle komma att lijda någon fyrk som han uthaf een insinuerad attest, uthgifwen af Hr Ryttmästaren Holger Rosencrants Dat: d: 16 Marti 1709 söker att bestyrkia som eftter opläsandet lades ad acta.
Nämbdemannen Ohla Knutsson i Gislöf utläth sig att han lämbnar enkian sitt Inventarium att beediga, som eftter sahl. Hr kyrkioherden From är oprättat.
Fru Lieutnampskan(!) Plagman förklarade sig, att hon för sin dehl lämbnar henne att giöra edh, förmodandes att hon är lijka när till sin rätt, hwilken hon reserverar sig fram för andra creditorer.
Handelsmannen Antonij Cortmeyer uti Christianstad will intet att enkian skall swäria utan är han nögd om han får för sin omkåstmnadt må niuta någon regress.
Handelsmannen i Malmö Lorentz Mynter har igenom sin skriftel: uthlåtelse på Citationen förklarat att han i sterbhuuset begiärer uthlägg för sin fodring, nekandes således intet till Cassionem bonurom.
Regementsskrifwaren Ekelund anhåller genom ett bref till rätten dat: giestgifware gården Brösarup d: 17 Marti nestledne att enkian intet måtte efterlåtas att få giöra någon edh, emedan han har att fodra för ett hästehemman, som sahl. Pastoren skolat i många åhr brukat och han intet fådt någon betahlning derföre, som eftter opläsande lades ad acta.
Nämbdemannen Swen Andersson bewilliade enkian Cassionem bonorum, allenast hon med edh kan ehrhålla att hon intet något undandölgdt af egendommen.
Nils Stänkelsson i Wijarp uthlät sig den skulden som han har att fodra är hans sohns, barnaarf, hwilket häradzhöfdingen sahl. Hr Bengt Sedt, har till dess sohn moderne arf uthlagdt, förmodandes han att uthbekomma det, fram för andra creditorer, och nekar han intet enkian att beswära sitt Inventarium.
Uppå Regementsskrifwaren Eklunds wägnar infant sig dess skrifware Ellert Theet och tilltalade eftter laga stämbning fogden Lars Hiort i Stijb, angående 30 dahl. smt som han skall wara regementz skrifwaren skyldig. Lars Hiort tillstädes widgår skulden, och sade att han för de penningar pantsatt een Conterfacs bössa giord af guld, warandes på båda sijdor steenar infattade och ett brunt stod, hwilka saker han lofwade inom nästa ting att willia inlösa, med hwilket kiäranden war nögd, hwarföre resolverades, att så framt Lars Hiort denna sin lofwan intet eftterkomma lämbnas regements skrifwaren frijheet, att lagl: låta panten opbiuda wärdera och den försällia.
Handelsmannen Antoni Cortmeier kiärade eftter laga stämbning till fru Maria Eketrä på Borby Gård, angående 150 D:r smt handelsmannen eftter een af hennes man ryttmäster Hr Daniel Biörckmans till Hr Jägermästaren Anders Löfberg uthgifne obligation hafwer att fodra, Insinuerades handelsmannen bem:te obligation af den 30 Decemb: 1696, hwarmedelst han wijsar att Ryttmästaren gifwit i underpant till Anders Löfberg för dessa penningar ½ frälsehemman i Gnaslunda.
Dernäst framlade handelsmannen Jägermästaren Anders Löfbergs Transport af dato Calmare d: 16 juli 1706, som uthwijste att handelsmannen hafwer richtigt förnögdt och betalt Jägermästaren för samma obligation, hwarföre han all sin rätt Transporterat på honom finnades rätten äfwen deraf att ryttmästaren ofwannämbda hemman i Gnaslunda, satt Jägarmästaren i underpant men sedermera försålt till Biskopen i Wexiö, lydandes widare som den ad acta finnes.
Fru Maria Eketrä närwarande, och förklarade sig att hon intet stort wetat huru det samman hänger med denna obligation, för än hon af handelsmannen Cortmeier fick derom breef, då hon strax skrifwit sin man till, och sig för frågar huru hon sig med betahlningen ställa skulle; hwar hon berättar sig hafwa fådt till swars, det obligation skulle intet betahlas, för än Jägermästaren Liquiderar med honom om 11 månaders såld a 14 D:r om månaden, som brefwet dat: Capementet d: 22 Junij 1708 ad acta widare exprimerar.
Handelsmannen Cortmeijer producerade widare Ryttmästaren Hr Biörckmans bref Dat: d: 11 Febr: 1701 till Jägermästaren Löfberg hwaruthinnan Ryttmästaren honom försäkrar på sitt Cawalleri parol att han intet något skulle lijda utan richtigt få sin betahlning med det derpå löpande Interesse, och ehrsättning för de omkostningar som handelsman opfördt till 20 D:r smt sig hafwa giordt på denna saak. Widare hade parterne intet i denna sak att andraga, begiärandes domb.
Resolutio
Det anförer handelsmannen Antoni Cortmejer i Christianstad, huru såsom Jägermästaren Anders Löfberg Transporterat till honom een Obligation af 150 D:r smt uthgifwen af Lieutnampten, men nu ryttmästaren Daniel Biörckman af d: 30:de Decemb: 1696, för hwilka penningar ryttmästaren till Jägermästaren Löfbergs säkerheet har pantsatt ½ frälsehemman i Gnaslunda, som sedermera utan Jägermästarens wetenskap är wordet försålt till Biskopen i Wexiö, hafwandes således Jägermästaren, sedan den tijden intet kunnat få någon pant, mycket mindre penningar, hwilket doch ryttmästaren på sitt cavalliers parol lofwat att betahla honom som ryttmästarens breef af handelsman Insinuerat nogsamt wijsar, begiärandes för den skuld handelsmannen det häradz rätten wille förhielpa honom till att få sin betahlning, med derpå löpande Interesse och anwände omkåstningar. Häremot förklarade fru ryttmästerskan sig att hon intet har wetat af den skulden som hennes man har giordt, emedan han war hemma hafwandes först fådt kundskap derom af Hr Cortmejer som henne een Copia af dess mans Ryttmästaren Biörckmans obligation tillskickat hafwer, hwilken hon sin man tillsändt, och derhoos förfrågat huru hon bör ställa sig med betahlningen; Och ehuruwäll Ryttmästaren igenom skrifwelse till dess fru, daterat Capamentet d: 22 Junij 1708, har inwändt det han intet bör betahla Jägermästaren dessa 150 D:r med der på löpande Interesse, innan såsom Jägermästaren med honom Liquiderar för månadz såld i 11 månader a 14 D:r om månaden med der på löpande interesse, doch som sådant är intet Jägermästaren öfwerbewijst, hwilket och i sig sielf är oliquid, som med Liquido efter 1669 åhrs executions stadga intet bör blandas. Ty finner häradz rätten för skiähligt det bör fru Ryttmästerskan Eketrä inom een månad af handelsmannen Cortmejer inlösa sin mans obligation a 150 dahl. med derpå löpande Interesse ifrån 1696 den 30 Decemb: till 1709 d: 19:de maij 5 proc:to åhrl: som är 91 D:r 8 smt och giör tillsammans een summa a 241 D:r 8 ./. iempte betahla 12 D:r smt expenser eller derföre lijda execution.
Rådmannen Mårten Plets låtit instämma Ohla Erichsson i Gislöf, angående skuldfodran a 3 D:r 24 ./. Swaranden påroptes, men war intet wid tinget; Altså differeras med denna saken till sluut af tinget.
Handelsman Petter Ohlson i Cimbrishambn låtit instämma Rasmus Bertillsson i Rafwekulls möllan för 2 D:r smt skuldfodran; Swaranden efterfrågades, men war intet wed tinget tillstädes; differeras med denna sakens afgiörande till slut af tinget.
Den 19 Martij Continuerade Tingzrätten
Befallningzmannen wälbet:de Elias Löfberg inkom för Tingz rätten och lefwererade tillbaka, den i går honom communicerade Mad: Elsa Möllenstedts skrift insinuerandes deriempte sin förklaring, som war daterat i dag, warandes egentel: af det innehåld 1:mo att han intet kan tillåta enkian Möllenstedt cedera bonis, medelst att han talar på kongl. Maijt:tz rätt och intet på sin egen, förmodandes att niuta sin betahlning fram för andra creditorer, serdehles som denna skuld här flyter af kongl. Maij:tz ränta, hwilken sahl. kyrkioherden bort af kallat som bonde bruket betahla. 2:do meenar Befallningzman att enkian intet i rättan tijdoch eftter kongl. Maij:tz förordning af åhr 1687 angifwit sig att willia cedera bonis, utan egendommen 2:ne åhr eftter sin mans död brukat och nyttiat sig till fördehl. 3:dio skall enkian intet kunna wijsa sig hafwa lijdit någon eldz – wattnnöd, eller fientel:t infall hwaraf hon kunnat haft ordsak att begiära få cedera bonis. 4:to andrager Befallningsmannen, att några waror äro pantsatta hwilka först måtte wärderas att man kan see om något öfwerskott är, lydandes skriften widare som den ad acta wijsar.
Rådmannen i Cimbrishambn Mårten Plet inkom för rätten och gaf tillkiänna , att han fölliande Bönder penningar försträckt, opwijsandes derå eftter skrefne obligationer nembl:n een obligation på Nills Andersson i Glasax 5 D:r 13 ./. smt, Christian Swensson ibm 1 sk råug och 1 D.r 9 ./. contant, Jöns Clemmetss ibm 8 D:r 4 ./. Jöran Ohlsson i Wijarp 11 D:r 15 ./. Swen Andersson i Wranarp 14 D:r 19 ./. Jöns Hanss i Wästra Tuemölla 1 D:r 31 ./. Jöns Lasson i Wibre 10 D.r 5 ./. Håkan Lasson i Tomarp 6 D:r smt, Truls Persson i Glasax 7 D:r 4, Hans Swensson i Tomarp 14 D:r 4 ./., Per Åkesson ibm för 19 D:r 25 ./., Ohla Swensson för 7 D:r, Per Botsson i Wranarp för 13 D:r 8 ./. smt begiärandes att dessa föreskrefna bönder måtte till hans säkerheet i häradz Protocollet blifwa intechnade, hwilket rätten bijföll, doch den bättre rätt hafwande opraejudecerat.
Handelsmannen i Cimbrishambn Lorents Meijn lät igenom sin laga fullmechtig Christian Persson inlefwerera een stämbning som war uttagen på fru Maria Eketrä, angående 32 D:r 13 ./. smt, Ingifwandes fullmechtigen een rächning, af hwilken finnas det fruen på denna skuld betalt 6 T:r korn hwilket i bem:te summa bör decourteras. Å fruens wägnar infant sig dess ladufogde Christian Larsson som tillstår skulden och beder att kornet måtte afföras till 2 D:r 18 ./. Tun:n. Fullmechtigen påstår å handelsmans wägnar att kornet intet måtte blifwa honom fördyrt opfördt emedan han af andra kiöpt korn för 2 D:r 8 ./. smt Tun:n beder att få domb och expenser.
Resolutio
Det har fullmechtigen Christian Perss:n å handelsman Lorents Meijns wägnar ingifwit een praetensions rächning, hwarefter han giör fru ryttmästerskan Maria Eketrä skyldig 32 D:r 13 ./. smt, hafwandes fruen sedermera på samma skuld betalt 6 T.r korn som uti ofwannämbda summa bör afföras till 2 D.r 18 ./. smt Tun:n, då saldo blifwer allenast 17 D:r 1 ./. smt emot hwilken summa ladufogden å fru ryttmästerskans wägnar eij något att disputera, utan tillstår wara richtig; Altså finnes wälborne fru Ryttmästerskan skyldig samma 17 D:r 1 ./. smt med een D:r 16 ./. smtz expenser innan 14 dagar till handelsmannen att betahla eller lijda execution.
Kyrkioherden ehrewyrdige och wällärde Hr Andreas Berglin i Cimbrishambn tilltahlade efter laga stämbning Pehr Nillss:n i Jerresta, angående 2 dahl: smt som han lofwat att betahla kyrkioherden oachtadt Swen Ingemansson blifwit desse 2 D:r skyldig på een häst. Swaranden tillstädes och förklarade att han fuller caverat för 2 D:r smt, men säijer deriempte att Swen Ingemansson är solvendo och kan betahla sin skuld, samt att Swen derpå betalt ett laas höö, och lärer han intet neka att betahla resten, när kyrkioherden honom fodrar. Kyrkioherden tillstår att han fådt ett laas höö till willigheet af Swen Ingmarss:n och påstår hwad lag förmår.
Resolutio
Rätten pröfwar för rättwijst att kyrkioherden Berglin bör först sökia Swen Ingwarsson efter som han är solvendo och kan betahla sielf sin skuld, och emedlertid låta Cautionisten Per Nillsson derföre blifwa otilltahlt.
Gathuusmannen Måns Nillsson i Stijby tilltahlade efter laga stämbning Nills Christophersson, Jöns Månsson, Håkan Andersson, Lasse Nillsson, Ingeman Tuedss:n och Hans plogsson i Stijby samt Nills Jöranss:n i Tomarp för det de samtel: öfwerfallit honom med hugg och slag och tillagdt honom några ähreröriga beskyllningar. Kiäranden berättade att Hans Plogsson, Lasse Nillsson och Håkan Andersson kommo till honom om een söndags afton ungefär klåckan 8 då han hade lagdt sig, och bad han wille gå med dem till Måns Erlandz och dricka ½ Tun:a öhl, hwarpå han stod op af sin säng och gick med dem till Måns Erlands, och då han kom dijt, tillsporde norre Per Hanss:n honom om han war skyldig i det som Nills Christophersson sagdt om honom nembl: att han stulit något fårkiött, hwar på han swarade det ingen ährlig man skall honom sådant bewijsa, och så begynte Ingeman Tuedsson klambras med honom, när Måns Erlandsson det märkte, kiörde han alle samman uthur stugun, och gingo så derifrån till Cornetskan, men då de kommo dijt begynte Nills Christophersson, Hans Plogsson, Lasse Nillsson och Ingeman Tuedsson i Stijby samt Jöns Månsson och Per Andersson ibm iempte Nills Jörensson i Tomarp till att hårdraga, slå och sparka honom, hafwandes dessutom drängen Nills Jönsson slagit Måns een öhrfill, så att blod gått igenom näsa och mun, samt rijfwit armen ifrån dess tröija, och har Ingeman Tuedss:n warit i hoop med honom 2 gånger och slagit honom temmel: illa, så att han med möda kunde gå derifrån, hwilket alt de instämbda wittnen skola närmare weeta att berätta.
Swaranderne infunno sig och förklarade sig först Nills Christophersson att han intet har slagit Måns widare än allenast dragit honom i håret och det för den ordsaak att Måns skiält Nills för een skiälm, och skilde de andra af Byemännen dem åth.
Jöns Månsson framstod och sade att han tillika med de andra af Byemännen warit så wäll hoos Måns Erlandz som Cornetskan, neekandes aldeles dertill att han rördt Måns Nillsson. Rätten tillsporde Jöns Månsson om han weet något oährligit stycke med Måns Nillsson? Swarade sig intet annat weeta med honom än som ähra och godt.
Håkan Andersson tillstod och bekiände att han för sällskap skuld gick med de andra 2:ne Byemännen till Måns Nillsson och skulle bedia honom till männerna som woro hoos Måns Erlandz doch gick han intet in till Måns, utan blef ståndande i förstugun till dess de kommo uth med Måns Nillsson. Nekandes sig hwarken hafwa hårdragit eller slagit Måns Nillsson utan har Måns sig sielf denna skadan tillskyndat, medelst sina många trätor som han haft med Byemännen Måns Nillsson wedstod att Håkan Anderss: intet slaget honom.
Pehr Erlansson tillstädes refererade det han efter Byemännens begiäran hade gåt till Måns och bad honom komma till Måns Erlandz /: hwarest Byemännen woro församblade:/ och förklara sig om det war sandt att han stulit fårkiött, det Nills Christophersson honom tillagdt, säijandes sig hwarken hafwa hårdragit eller slagit honom.
Pehr Andersson infant sig och förklarade att han wetterligen intet rördt Måns, men der han öförwarandes kommit att trampa honom, kan han intet råda före.
Lasse Nillsson förklarade, det han fuller warit på Byemännens anmodan hoos Måns Nillss:n och budit honom till Byemännen att förklara sig öfwer den beskyllning som Nills Christophersson welat honom tillägga; angående några bortstulne får ifrån Nills Jönsson, men säger sig hwarken hafwa slagit eller hårdragit honom.
Måns Nillsson sade att Lars Nillsson och hans cammerat budit honom till giest på ½ T:a öhl, som Byemännen kiöpt hoos Måns Erlandz, och intet till att förklara sig öfwer något tiufwerij.
Ingmar Tuedsson berättade att han intet rörde Måns, förr än som han först slagit till honom och illa rijfwit hans ansichte.
Hans Plogsson nekade sig aldehles hafwa rördt Måns, det wittnen lärer kunna betyga, utan der han fådt någon hugg, har han sielf warit wållande der till.
Nills Jönsson bekiände att han tagit Måns om lifwet och satt honom i bänken af ordsak att Måns stött honom på benet med een trä skoo, så att derefter blef håhl, hwilket ännu intet är läkt. Måns Nillsson hade till wittne instämbdt i denna saak studenten Anders Stuut, timmermannen i Cimbrishambn Måns Jacobss:n och Bonden Per Hansson i Stijby, hwilka utan jääf aflade wittnes eden, och berättade först Anders Stuut, det han på een dehl af Stijby Byemäns begiäran opskrifwit hwad som blef refererat emellan Måns Nillsson och Nills Christophersson, angåënde det de tillade hwarandra tiufstycke, och under samma process fattade de hwarannan i håret, då de andra Byemännen som war närwarande iemwäll togo Måns i håret och lågo i een klassa på gålfwet, hörandes iemwäll att Måns Nillsson kallade Nills Christopherssons hustro för een taska, och warande det in till dess några af Byemännen skilde dem åth, säijandes widare sig höra att Nills Christophersson sade till Måns det han stulit Giärdes gård på Giärs näs mark och bortsåldt till Nills Rigor på Wek, hwelket Måns wedstod och sade om han har tagit det så hade iag brukat dina ök, hwarpå de andra gången begynte att hår dragas och slås, när de då blefwo åthskilde kom Ingmar Tuedsson och obligerade Måns, som satt på bänken att läsa fader wår, hwilket Måns och giorde, säijandes widare Ingeman till Måns siungandes, är icke du een tiuf, herre gudh trösta den som är bånge, med mera etc: då de 3:die resan kommo i tag med Måns och såg han att Byemännen hårdrogo och sparkade honom, kan intet serskilt nämbna hwem det war, detta skiedde hoos cornetskan i Stijby widare hade han intet i denna sak att wittna.
Timmermannen Måns Jacobsson inkallades som efter förmaning om edens betrachtande wittnade, att ungefähr klåckan war 6 om aftonen kom desse ofwannämbde Byemän till Måns Erlansson i Stijby och begiärde att få till kiöps ½ T:a öhl, det de fingo, och när de hade öhlet uttdruckit, så anbefaltes 3:ne st af supebrödren att gå till Måns Nillss:n och bedia honom komma op till dem med den befallningatt de skulle förtijga hwad han hoos dem skulle beställa, derpå gingo de 3:ne astadh, och om een lijten stund kommo de med Måns tillbaka, och då Måns kom tillsporde Per Hansson och Nills Jönss:n honom, om han warit i Compagnie med Nills Christophersson, när han tog fåren, derpå swarade Måns sig wara oskyldig till det, och efter som de intet fingo mehr öhl af Måns Erlandsson till kiöps, gick samptel: der ifrån till cornetskan, och kiöpte der öhl påttetahls, men Måns fick der intet utan allenast hugg, och såg Måns Jacobsson att Nills Christophersson med de andra af Byemännen slog och hårdrag Måns Nillsson, samt att Nills Jönsson slog Måns een öhrfill, så näsan blödde och ref dess utan ärmen ifrån dess tröija. Rätten frågade, om han intet kan namna hwilka som slog honom? Swarade att Håkan Andersson och Per Erlandsson intet rörde Måns, hwilket han och besannade och tillstå måste.
Bonden Per Hansson i Stijby inkom och efter förmaning om edens betrachtande wittnade ord ifrån ord lijka med Måns Jacobsson, läggiandes allenast det der till att han hördt det Måns Nillsson kallat Nills Christopherss:s hustro för een taska, och att Nills Christopersson tillagdt Måns det han stulit lächter, fiöhl och giärdes gård, det Måns då för Byemännen tillstodh.
Inspectoren wälbet:de Thomas Röling på Giersnäs interwenierade gaf tillkiänna att nämbdemannen Mårten Nillsson och Anders Swensson, synat och besichtigat Måns Nillssons hugg och slag hwilka opstodo och berättade att de funnit 4 blodwijte i ansichtet och ett i hufwudet, samt 2:ne blånader een under ögat andra på handen på Måns Nillsson, widare funno de honom intet wara laederad och skader. Måns Nillsson påstår att få någon oprettning för de omkåstningar han giort på denna saak begiärandes domb.
Resolutio
Ehuruwäl desse Byemän på alt sätt nekar att de intet slagit Måns Nillss: utan menar att han warit ordsak och sig sielf tillskyndat sig denna skadan medelst sina trättor och geenswar, som han haft med Nills Christophersson och de andra af Byemännen; lijkwäll såsom det befinnes så wäll af Måns Nillssons som wittnens uthsagor, det 3:ne Byemän gåt till honom om een söndags afton, sedan han hade gådt till sängs att såfwa, och bedt det han wille giöra föllie med dem till Måns Erlandz, utan till att förkunna hwad han der skulle beställa, hwilka 3:ne män war skickade ifrån de andra Byemännen, som blefwo qwar hoos Måns Erlandz, hafwandes de och fådt honom med sig dijt då Per Hansson och Nills Jönsson straxt begynt att honom tilltahla angående några fåhr som war stulna ifrån drängen Nills Jönsson, som han i denna stöld skall wara dehlachtig, hwarpå efter sedan conference Måns Nillsson och de andra af Byemännen Marscherat till Cornetskan i Stijby, derest samma discurs angående Tiufwerijet åter påbegynts, emellan Måns Nillsson och Nills Christophersson och påstod in till dess de sins emellan kommet att slås och hårdragas, hafwandes och Byemännen Jöns Månsson, Per Andersson, Lasse Nillsson, Ingeman Tuedsson, Hans Plogsson i Stijby och Nills Jöransson i Tomarp, hulpit till att hårdraga och sparka Måns Nillsson, iempte det att Ingeman Tuedsson 2:ne resor slagit honom temmel: illa och att drängen slagit honom een öhrfill samt rijfwit ärmen ifrån dess tröija som alt widlyftel: uti ransakningen genom wittnen är intygat; hafwandes dess utan bem:te Byemän under slagzmåhlet tillfogat Måns Nillsson 4 blodwijte i ansichtet och 1 i hufwudet samt 2:ne blånader, som genom nämbdemännernas Mårten Nillsson och Anders Swenssons uthsago /:som hafwa synat Måns Nillsson:/ är bewijst; Ty pröfwar häradz rätten för rättwijst det bör Byemännen Jöns Månsson, Per Anderss:n, Lasse Nillsson, Ingeman Tuedsson, Hans Plogsson i Stijby och Nills Jörensson i Tomarp plichta för hårdrag efter det 13 C: SM: L:L: 6 mk hwardera, iempte för 5 blodwijte och 2 blånader tillsammans efter det 10 C: SM: L:L med willia 36 mk smt. Börandes dess utom Nils Jönsson för den öhrfill han slagit Måns Nillsson böta 3 mk efter det 13 C: SM L:L:. Och skall Måns Nillsson för det han skiält Nills Christopherssons hustro för een taska plichta 3 mk efter det 43 C: T:M: L:L:. Och bör ofwannämbde Byemän med sambnat hand betahla till Måns Nillsson i expenser samt för sweda och werk 3 dahl: smt
Den 20:de Martij Continuerade Tinget
Uti den instämbda saak emellan kyrkioherden sahl: Hr Hans Froms efterlåtne enkia Madame Elsa Möllenstedt och dess sterbhuus creditorer; Borgmästaren och Befallningsmannen wälbet:de Elias Löfberg å embetes wägnar; Lieutnanskan Catarina Plagman, kyrkioherden Engstedt å kyrkioherden Thomaei wägnar; Regements skrifwaren Ekelund, handelsman Antonij Cortmejer, kyrkioInspectoren Albert Didrichsson, handelsman Lorents Mynter, handelsman Hans From å sina Brodersbarns wägnar, Rådmannen Petter Mörk, handelsman Johan Kiönig, Petter Ohlsson, Giert Gure å Jacob Segierswägnar, frälse Befallningzman Tued Trullsson, nämbdemannen Swen Andersson, Olof Knutsson och Nills Stänkel, angående det att enkian begiärer att få cedera bonis efter sin sahl: man, emedan såsom hon finner att egendommen omöyel: kan förslå till creditorernes betahlning, hwilket sombliga af creditorerne bestrider, hwarom twistas är detta Jerresta häradz Tingzrätts sentence och domb afsagdt å ordinarie Tingstället hammenhög den 20 Martij 1709:
Uti den af Mad: Möllenstedt insinuerade Libell finnes anfördt huru såsom han beklagligast är lämbnat uti stor giäld efter sin man kyrkioherden i Cimbris sahl: Hans From, så att omöyeligit är det alla creditorer kunna få efter deras rättmätiga fodran sin fulla betahlning, emedan egendomben intet högre sträcker sig än till 446 D:r 2 ./. och giälden der emot bestiger sig till 1472 D:r 14 ./. 6 d, hwilket Inventarium som af vice häradzhöfdingen Petter Hulthen är slutit d: 16 Junij 1708. Och af Mad: Elsa Mollenstedt underskrifwit den 21 Junij samma åhr nogsamt wed handen gifwer, hwarföre och som sterbhuuset i een sådan odrägelig giäld lämbnat är, hwilken mästadehlen innan hon trädde i giftet med sahl: From war giord, hon nu nödgat är att begiära få cedera bonis. Förmodandes förden skuld det hennes creditorer som noga har sig bekant att hon intet har warit wållande till denna giälden, lära wara af ett christeligit sinne och henne sådant intet neka, emedan hon med sielfs sins ede ehrbiuder sig att beswära Inventarium med den bijfogade Specification på någre saker, som stådt i pant och intet äro kombne till att blifwa uti Inventario observerade, wara till alla sina dehlar richtig, och att hon intet det ringaste af egendomen efter dess sahl: mans dödh har undandölgdt.
Emot detta Mad: Möllenstedts ansökiande hafwa af de i rubriquen nämbde creditorer, allenast Borgmästaren och Befallningzmannen Löfberg, regemenets skrif:n Ekelund, kyrkio Inspectoren Albrecht Didricksson och Befallningzmannen Tued Trullsson protesterat; Ingifwandes Befallningzman Löfberg een skriftel: exception, hwaruthinnan han anförer, det han intet kan lämbna enkian att få cedera bonis, emedan 1:mo det är ingen privat skuld, utan hans kongl: Maij:tz ränta, till hwilken han förmodar att få niuta praference fram för andra creditorer, hafwandes hon tillijka med sin man skolat nyttiat och brukat alla de förmåner, så af kallet som bonde bruket, för hwilket Befallningzmannen allenast sökier att få sin betahlning. 2:do andrager och befallningzmannen, det hon intet i rättan tijd och efter kongl: Maij:tz förordning af åhr 1687 har angifwit sig att willia cedera bonis, utan egendommen i 2 åhr efter dess dödh nyttiat och brukat sig till fördehl. 3:tio skall enkian intet kunna wijsa sig med sin sahl: man hafwa lijdit någon eldzwåda, fientel:t infall eller annat slijkt. 4:to föregifwer Befallningzmannen att en dehl waror äro pantsatte, som böra först wärderas, på det man kan see om något öfwerskått är.
Därnäst har regementsskrifwaren Ekelund igenom ett breef Dat: Brösarp giestgifware gård den 17 Marti 1709 protosterat emot cessionum bonorum, föregifwandes att hoos enkian och hennes sahl: man skall innestå för ett cronohemman i Cimbris, som kyrkioherden Hans From skall haft i bruk, åthskilliga åhrs räntor, hwilka han först praetenderar innan någon cessio bonurum bör skie; sedan infant sig Bellin fullmechtig å kyrkio Inspectoren wälbet:de Albert Didrichssons wägnar inlefwererandes een skriftder uthinnan han anhåller att få dilation till nästa ting, emedan han för sina embetes affairer omöijel: sig nu kan infinna, begiärandes deriempte att få communication så wäll af sahl: häradzhöfdingen Bengt Sedts Registrering som och af Inventario, hwilket blef förrättat af häradzhöfdingen Hulthen.
Sidst inkom Befallningzmannen Tued Trullsson och protesterade, neekandes aldehles enkian att få cedera bonis, emedan såsom hon uti sin sahl: mans lijfstijd har skolat med edh försäkrat honom att få sin betahlning, allenast han wille hafwa drögsmåhl med henne, hwilket han confirmerade med een skrefwen attest af ryttmästaren Holger Rosencrants dat: Glimminge d: 17 Marti 1709:
Detta med hwad mera har rätten så wäll af actis som af deras muntel:e conference tagit i noga öfwerwägande kunnandes intet finna att dessa creditorers ofwan anförda skiähl, skola kunna stängia enkian Möllenstedt ifrån Cessione bonorum, emedan hon een månad efter Inventarij sluut har sökt cessionem bonorum hoos hans excellence Generalen och Gouverneuren högwälborne grefwe Stenbock som oppå dess supplique remitterade henne till lag och rätt, hwarefter hon giorde straxt ansökning att få sina creditorer till sammans warandes det och mycket för henne att creditorerne måste tillstå det denne skulden mästedehlen är giord, förr än som hon kom uti sahl: kyrkioherdens boo, till hwilken hon efter lag intet är skyldig att swara, för uthan det har och ingen kunnat öfwerbewijsa henne, det hon med sitt slösande har försatt något af egendommen, hwarken när hennes man lefde eij eller efter dess dödh, hwarföre och i anseende till ofwannämbde skiähl, samt och af hans kongl: M:tz allernådigste uthgifne förordning d: 28 maij 1687 1 och 5:te § finner häradzrätten för rättwijst att tillåta enkian Madame Elsa Mollenstedt Cedera bonis, börandes hon wed nästa sommartinget, det inventarium, samt den ingifne specification med silfs sins ede beswäria, så frambt hon will niuta cessione bonorum.
Uthrijdaren för Cimbrishambn Knut Andersson tilltalade efter laga stämbning Bonden Nills Matsson i Carlaby, för det han blifwit beträdt hafwa begådt olagl: landt kiöp med någon humble. Swaranden comparerade här emot och förklarade att han intet landtkiöp för öfwat, utan allenast lånt Ryttaren Esbiörn i Glasax een mark humble uti sin trångmåhl. Kiäranden berättade att han funnit hoos Nills Matsson 20 sk: humble, som han har uthmånglat till Böndren kring landet. Swaranden nekade att han aldrig haft eller har så mycken humble uti sitt wåld, säijandes sig wara gladh när han så mycket humble hafwer, som han för sig och sina behöfwer. Commissarien wälbet:de Magnus Löfberg som är i nabolag med swaranden berättade att han aldrig har hördt eller förnummit att denne Bonde för öfwat något landtkiöp.
Kiäranden inlefwererade sin fullmacht uthgifwen af hans excell:ce Generalen och Gouverneuren d: 10 Febr: nestl: och således menar sig hafwa macht att tahla på slijk olaga handell. Widare hade parterne intet att påminna i denna saken.
Resolutio
Såsom kiäranden eij lagl: har kunnat Bonden Nills Matsson öfwertyga att han något landtkiöp begådt; Altså befrias swaranden ifrån plicht, doch blifwer så han, som sampttel:e närwarande åthwarnade, att de sig intet inlåta i slijk olaga handel, så framt den bråtslige wid beträdandet will undgå det straff som laag och kongl. förordningen i dy måhl dicterar.
Ländzmannen och commissarien Magnus Löfberg, framstälte för rätta, gifte hustron Bengta Hansdotter i Gröstorp om sina 28 åhr, ryttaren Per Anderssons hustro och anklagade henne för enkelt hor hon har bedrifwit med drängen Håkan Nillsson i Gröstorp berättandes commissarien att denna dräng är blefwen laag skrefwen knecht och med sidsta Transporten uthgången ifrån Ystad.
Bengta Hansdotter närwarande bekiände sig wara lägrat af drängen Håkan Nillsson i Gröstorp, och att des man sorterar under öfwersten Örnstedtz regemente, weetandes intet om han är lefwande eller död, doch har hon här till dags dess ryttare löhn opburit af rusthållarna.
Kånan förestältes med alfwarsamb förmaning att hon skulle bekiänna det som sandt är och nampngifwa rätta barnefadren, weetandes om hon liuger här in för rätta, så liuger hon och för gudh i himmelen, och således blifwer dess syndh så mycket swårare? R:s att hon weet af ingen annan än som hon nu nämbdt, det hon och uti sin barns nödh bekiändt för sin siälasörgare kyrkioherden Berglin, hwilken war närwarande och detta wedstodh. Närwarande nämbden wijste intet att berätta något misstänkeligit om denna kånan. Commissarien Löfberg berättade att hennes man lefwer, emedan hon åhrl:n opburit dess lön af rusthållarne.
Resolutio
Såsom gifte kånan Bengta Hansdotter bekiändt och tillstådt sig hafwa haft olofl: beblandelse med drängen Håkan Matsson; Altså skall hon i förmågo af straffordningen af åhr 1653 plichta 80 D:r smt och efter kyrkioordningen 3 söndagar å rad stånde på plichtapallen och sedan undfå behörig skrift, orkar hon eij botum och arbete eij finnes till att försona böterna med, så hudstrykes hon wed tingz huus dören, sig till wäll förtient straff och androm till warnagell.
Nämbdemannen Anders Swensson i Tågarp framwijste ett bref i rätten, hwaruthinnan Hospitals föreståndaren Lars Weibull i Christianstad anhåller, det wille rätten ransaka om några extra ordinarie räntor, af saakfald, oldengiäld och städzmål är faldne af de hemman som Hospitalet här i häradet äger; Blifwandes brefwet för närwarande nämbden och allmogen opläst, och war ingen som wijste att berätta det sådane räntor för åhren 1706 och 1707 äro Hospitalet berächnade, hwilket här med till bewijs lämbnades.
Kyrkioherden ehrewyrdige Hr Anders Berglin, tilltalade efter laga stämbning Bonden Nills Mårtensson i Gröstorp, angående cronohemmanet N:o 3 i Gröstorp som kyrkioherden tillijka med honom innehaf:r och swaranden uti bem:te hemmans åker kiäranden förfördehlar, medelst att han welat sig tillägna den mästa och bästa äkren och kyrkioherden som skattar lijka med honom har den ringaste och dåligaste åkerjorden, påståendes derföre att rätten wille låta skie een rättmätig dehlning dem emellan.
Swaranden comparerade här emot för rätten och inlade een attest uthgifwen af olof Ohlsson, Hindrich Persson och Jöns Bengtsson, hwarmedelst han wijsar att den dehl som pastoren äger i detta hemman intet är sammanblandat med hans andehl, utan hafwa åboerne hwar sin dehl klanderlöst uti manna minne serskilt brukat, och att den dehl som pastoren innehafwer således igenom 3:die och 4 manna handh gådt klanderlöst lydandes attesten widare som den ad acta finnes.
Kiäranden sade att detta hemman är brukat af een åboo tillförende, men sedermera är det fördehlt mitt i tu, påståendes att honom måtte förunnas antingen att få een jorddehlning eller och uthlösa Nills Mårtensson.
Resolutio
Såsom denna twist, emellan kyrkioherden Anders Berglin och Bonden Nills Mårtensson angår jordrättigheeten och dehlning wed rusthållet N:o 3 i Gröstorp i ty kan intet häradzrätten den optaga, utan till föllie af kongl: Maij:tz förordning warder denna saken remitterat till hans grefl: Excell:ce genel: och gouverneurens nådige ompröfwande.
Borgaren i Ystad Hindrich Ifwersson låtit stämma Ohla Mårtensson i Borby ang:de 4 dahl: 12 ./. smt skuldfodran, kiäranden påroptes men war intet wed tinget tillstädes. Swaranden mötte och förklarade sig att han intet är skyldig honom någon styfwer eij heller har haft någon sin någon handel med kiäranden, begiär altså att blifwa frij ehrkiändh i detta måhl.
Resolutio
Rätten finner för rättwijst att döma Ohla Mårtensson frij för kiärandens tilltahl, och böte kiäranden för utheblifwandet, ifrån rätten 1 D:r smt doch står det honom frijt nästa ting saken återwinna om han så gitter och kan wijsa sitt laga förfall.
Påroptes saken, emellan handelsmannen Lorents Meijns kiärande och Ohla Erichsson i Gislöf swarande angående 6 D:r 16 ./. smt. Handelsmannen infant sig och praesenterade stämbningen, med berättelse att dess contrapart war intet ännu kommen till tinget, närwarande nämbd och allmogen wittnade att han intet warit synlig denna gången wed tinget, kiäranden begiär domb och expenser.
Resolutio
Såsom swaranden hwarken sig sielf infunnit eller genom någon fullmächtig låtit wijsa sitt laga förfall till utheblifwandet och kiäranden lijkwäll bewijst att han lagl: och i rättan tijd hijt till tinget för denna skuld är instämbd; Ty pröfwar rätten för rättwijst att döma denna Ohla Erichsson Möllare til att betahla handelsmannnen Lorents Meijns desse sex dahl: 16 ./. med een dahl: smt expenser, och det inom 14 dagars tijd, samt plichte för utheblifwandet ifrån rätten een D:r, doch lämbnas honom frijt sedan denna domb honom kundgiord är, saken nästa ting återwinna, om han så gitter och kan wijsa sitt laga förfall.
Rasmus Bertillsson i Räfwakulls möllan som war stämbd af handelsman Petter Ohlsson i Cimbrishambn för 2 dahl: smt skuldfodran; påroptes nu andra g:n men war intet kommen till tinget; Alt så finner rätten honom skyldig till handelsmannen inom 14 dagars tijd att betahla desse 2 D:r smt med een D:r smt i expenser och plichte för utheblifwandet ifrån rätten 1 D:r doch lämbnas honom frijt, sedan han om detta uthslag kundgiord är, nästa ting saken återwinna om han så gitter, och kan wijsa sitt laga förfall.
Möllaren Ohla Erichsson i Gislöf som war stämbd af Rådmannen i Cimbrish: Mårten Plets för 3 D:r 24 ./. smt skuldfodran påroptes nu andra gången, men fants ingen wed tinget, som för honom swarade wille ; Altså pröfwar häradzrätten honom skyldig att inom 14 dagar betahla till Rådmannen desse 3 dahl: 23(!) ./. med een dahl i expenser och plichte för utheblifwandet ifrån rätten 1 D:r, ståendes honom doch frijt, sedan han om detta uthslag är kundgiord, nästa ting saken återwinna om han så gitter, och kan wijsa sitt laga förfall.
Intechnades till handelsmannens Antonij Cortmejers säkerheet 253 D:r 8 / smt Capital och interesse som fru Maria Eketrä på Borby Gårdh wed detta ting blifwit dömbdh att betahla efter dess man Ryttmästaren Hr Daniel Biörkmans egenhändiga obligation.
Pähr Hindrichsson i Gröstorp låtit oplysa een brun stiernet föllia, med några grå hår i pannan, och bränd på det wänstra låret, och kan intet brännet till namnet synnas.
Huusmannen Per Strickersson i Wirmenlö låtit oplysa ett swart snoppet får, swantzen afskuren och een lijten skår i wänstra örat.
Olof Thorsson i Borby låtit oplysa ett hwijt hornet får, twå stijft och sne skurit i wänstra örat.
Nämbdemannen Bengt Månsson i Wranarp låtit oplysa 2:ne st swijn, merkta med 2:ne rijst i wänstra örat och ett axsåhl i det högra örat.
Swen Persson på Baskemöllan låtit oplysa een lijten hwijt galt, högra örat afskurit, 2:ne rijst i stubben och ett rijst i wänstra örat och lijtet grå på länderna.
Kyrkioherden ehrewyrdige och wällärde Hr Lars Engstedt inkom för den lofl: Tingz rätten och anhölt, att emedan han är blefwen successor efter sahl: kyrkioherden Petter Langelius i Borby, och således dess efter lämbnade små omyndiga Barns rätt bör bewaka och vigilera, så att de i framtijden eij måge komma att lijda, warandes barnen till antahlet 5 st: som hwardera efter ett oprättat Inventarium och een richtig repartition, sedan all omkåstnadh och giäld war afdragen bekommit. Contant och lösören 187 D:r 4 2/5 ./. smt efter sina föräldrar; Och som några prästemän äro förordnade till förmyndare nambl:n kyrkioherden Jöns Sommar i Hoby, kyrkioherden Hr Albrecht Hillebrand i Willie; Hr Cervin i Färs härad, Hr Lars Engstedt i Tågarp, Hr Magister Filenius i Stora Kiöpinge och Hindrich Barfoot i Öhrabysom de omyndige och deras arf skola till godo see, dett wille rätten dem uti häradz protocollet annotera låta, på det han wed barnsens myndige åhrs intagande må blifwa ograverat för alt påkommande åttahl(?). Rätten bijföll till kyrkioherden Engstedts begiäran och således intechnade ofwannämbde föremyndare, samt stadfäste det, som tillförende i detta måhl är wordet belofwat och uthgiordt.
Kyrkioherden Jöns Sommer i Hoby låtit igenom ett bref anhålla hoos rätten att han eij längre kan förestå det förmynderskap, som Hr häradzhöfdingen genom bref honom för detta pålagdt, hwilket bref oplästes och lyder widare som det ad acta finnes. Nämbden betygade att kyrkioherden är både sufficient, wederhäftig och skickelig förmynderskapet att förestå; Och som ingen frände eller skyldeman här å orten är rätten bekant, som till måhlsman för den omyndige kan förordnas, Altså kan rätten här uthinnan eij giöra någon ändring, utan pröfwar för skiähligt det hans ehrewyrdigheet bör behålla förmynderskapet och för barnets arf swara iemlijkt kongl. M:tz förmyndare ordning af åhr 1669.
Befallningzmannen wälbet:de Elias Löfberg inlefwererade een skrift hwarutinnan han andrager det som wed sidsta sammankombsten i Malmö blef proponerat till rusthållarnes och gemene mans gagn och bästa angående een sochne skrifwares, opbördzbondes och brofogdes aflönande och blef bem:te skrift för närwarande nämbden och allmogen opläsen och lyder widare som den ad acta finnes. Hwarpå nämbden och allmogen berättade att de sig härom med det foderligaste willa uthlåta.
Crono Befallningzman wälbet:de Elias Löfberg som tills i dag hade låtit sammankalla allmogen, inlefwererade åthskillige restlängder och specificationer dem han anhölt måtte blifwa opläsne och examinerade, emedan han dem till sina rächningars verificerande tänker bijfoga, häradzskrifwaren Raffenius och nämbden som war tillstädes blef alfwarligen påmint att de sin edzplicht skulle sig till sinnes föra och redel:n bekiänna och wittna om hwars och eens oförmögenheet och till stånd hoos hwilken restantier innestå och medelst deras fattigdombs skuld eij kunnat uthbekommas, hwarefter företogs 1706, 1707 och 1708 åhrs restlängder, hwilka på det nogaste blefwo examinerade och befunnit som hoos hwars och eens namn in margine wardt annoterad.
Specification öfwer extraord: expenser pro Anno 1707.
Afkortningz längd på rotepenningarne Pro A:o 1708
Specification på afstraffade sakören
Specification öfwer optagne hemman på frijheet 1708
Specification öfwer öde, obrukade och obefintel: hemman
Specification på officerarnes och civilbetienternes boställen
Specification öfwer stedzmåhls penningarne Pro Anno 1708
Specification öfwer sochne handtwerkarna som gifwa giärningz öre 1708
Befallningzman anhölt om tingzrättens attestatum angående kongl: M:tz siettepenning, dane arf och städzmåhl, om han någon sådan kongl. Maij:tz rättigheet för åhr 1706 och 1707 opburit, och blef af nämbden och allmogen betygat att sådan kongl. Maij:tz rättigheet intet för ofwannämbde åhr fallit som till bewijs meddeltes.
Sammaledes begiärde Befallningzman tingzwittne om han af allmogen något opburit på siu åhr till cronomedlens afförande åth Malmö ränterij. Och som närwarande betygade att han intet dertill opburit blef detta honom till bewijs lämbnat.
Emedan på tillfrågan ingen mehr infant sig, som widare hade att sökia wed Tingzrätten ty blef tinget i Jesu nampn här med slutit.
© Magnus Lindskog, 2000
(viss redigering pågår fortfarande)