1712 vinterting Järrestad

    I Jesu nampn

    Anno 1712 den 12 februari höltz laga winterting med mennige allmogen af Jerresta härad af mig undertechnat häradz höfdinge och den wanliga edsworne nämbden Nembl:n

    Nämbdemannen Arfwed Håkansson i Wembnelöf
    Anders Kock i Tågarp
    Oloff Frännarsson i Örneberga
    Mats Olofsson i Glimminge
    Jöns Tohrsson i Borby
    Bengt Månsson i Wranarp
    Lasse Hansson i Stijby
    Erich Persson af Torp
    Nills Persson i Comstad
    Tufwed Trullsson i Sallarp
    Lars Tillesson i Rölla
    Måns Persson i Wiarp
    Efter förrättat gudztienst blef allmänt Ting och Tingzfred lyst, hwarpå efter fölliande kongl. Maij:tz förordningar blefwo publicerade.
    Kongl. Maij:tz förordning om barnamord
    Kongl. Maij:tz förordning om strandade farkåster

    Bonden och rusthållaren i Gislöf Oloff Mårtenss:n lät nu 3:die gången upbiuda ¼ dehls och halfwa 1/16 dehls skattehemmanet ibm N:o 21 som han sig tillhandlat af Bonden derstädes Jöns Erichsson.

    Hr Kyrkioherden Berglin ifrån Cimbrishambn insinuerade Gudmund Jeppssons, Oloff Jönssons, Anders Perssons, Boo Ohlssons, Mårten Anderssons och Söne Anderssons uthgifne reverser på den skuld som de hoos honom häfta före, och anhåller att de creaturen som honom äro pantsatta för dess hoos dem hafwande fodran må blifwa i häradz Protocollet till dess laga säkerheet antechnat, hwilket bewilliades hwaröfwer och Tingzattest på sielfwa reverserne blef extraderat.

    Handelsmannen wälförnäma Joust Hindrich Raders kiärade efter laga stämbning till Ryttmästaren wälborne Holger Rosencrantz och praetenderade af hoo[!] efter insinuerat rächning 38 D:r smt, som skall wara een rest på åthskilliga monderingzsorter som kiäranden efter swarandens begiäran har låtit förfärdiga och till honom lefwererat.
    Hr Rosencrantz mötte till wedermäle och insinuerade dess skrifteliga exception, uti hwilken han andrager sig hafwa Hr Handelsmannen mehr än 94 D:r smt öfwerbetalt, som nogsamt är till at finna och see uthaf den Taxa, som i Stockholm är upprättat öfwer monderingz sorter, med mehra som skriften bredare ad acta exprimerar.
    Kiäranden replicerade och sade at han med swaranden intet accorderat efter någon Stockholms Taxa, emedan ingen den hade när Monderingen förfärdigas, utan skall hafwa när Hr Ryttmästaren honom först omlät om lefwerantzen, straxt skrifwit honom till och deriempte specificerat Sorterne, samt prijset på de samma, då Hr Ryttmästaren utan att aftinga någon skilling skall skrifwit honom till och bedt honom skaffa alla sorterna, för utan skinkläderna, som han och giorde, hafwandes sedermera då han war i Malmö, lefwererat ifrån sig Munderingen till Hr Ryttmästarens betiente och fullmechtige uppå dess begiäran och så giort lefwerantzen af skinkläder och dem i dess rächning upfört för samma prijs som han af handelsmannen Cleve sig tillhandlat hwilket han med sin handelsbook will bewijsa, den Hr Ryttmästaren skulle derom dubitera.
    Swaranden regererade och sade at han intet med handelsmannen Raders slutit om något wijst prijs utan förmodat at han skulle wara raisonabel i sin rächning, men som han af dess rächning ehrfarer att Monderingz Sorterne äro till alt för högt prijs opsatta ty nödgas han at afdraga och innehålla det som obilligt upfört och antechnat är, berättandes Rosencrantz deriempte att de lefwererade Monderingz Sorterne intet äro så goda som de hwilka i Stockholm äro giorda, och till att wijsa differenten derpå, hade Ryttmästaren med sig af bägge sorterne, och dem för rätten framwijste, men Raders förklarade sig der uppå att de Monderingz Sorternee som han lefwererat till Hr Ryttmästarens Adels ryttare woro alla approberade och för goda ehrkiända, sedan hwilken tijd, den ryttaren warit owålig han wäll 2:ne Monderingar hade kunnat skiämt. Uthlåtandes sig widare at willia med edh bekräfta det han wijst Hr Ryttmästaren reglament och Taxan på Monderings Sorterne, efter hwilken han sin rächning upsatt, innan som han lät för färdiga något deraf ochsagd der ryttmästaren wille betahla honom efter den, så wille han åtaga sig lefwerantsen hwarpå Hr Ryttmästaren skall swarat iaa, hafwandes dertill med Hr Ryttmästaren intet talt på rächningen förr än nu och den samma disputerat, sedan han den haft hoos sig mehr än i 2 åhr, af hwilket kiäranden meenar nogsamt skall kunna ehrfaras at denna inwändningen som Hr Ryttmästaren giort är nyligen uphittat, till att förmeena honom dess rättmätiga praetension hwilken han påstår må honom återställas med anwända omkåstningar.
    Swaranden Rosencrantz kunde fuller icke neeka der till att Raders honom wijst Taxan och reglamentet på Monderings Sorterne för Adels ryttare. Men säijer sig aldrig hafwa lofwat at willia efter den samma betala, tyckiandes intet wara för mycket aftingat, enär ellenast 12 D:r afdragas af hwar mondering. Parterne hade intet widare at andraga i saken.
    Resolutio

    Det berättar handelsmannen Raders huruledes han åhr 1709 i Novemb: månad skall på Hr Rosencrantz anmodan slutit med honom om 3:ne Monderingars lefwererande till att bekläda Adels ryttare med, hwilka han då efter den gifna rächningens innehåld praesterat och till Hr Rosencrantz fullmechtig i Malmö lefwererat, utan at fullmechtigen eller någon annan derpå klandrat, för ännu när som resten af den Crediterade summan skall af honom betahlas, påståendes förden skuld kiäranden at få de 38 D:r som är een rest på de lefwererade Monderingz Sorter tillijka med påwågade expenser, som handelsmannen efter insinuerat expenserächning fodrar till 10 D:r 29 ./. smt, hwaremot Hr Rosencrantz förklarar sig, och tillstår at han fuller de i Raders rächning upförde Monderingz Sorter bekommit, men nekar at hafwa accorderat med honom om något wijst prijs, föregifwandes också at de Monteringz Sorter som äro lefwererade af Raders intet äro så goda, som de hwilka i Stockholm äro till werkade som och för mycket billigare prijs lämbnade, af hwilka Hr Rosencrantz hade prof med sig och iämförde den eena sorten med den andra emellan hwilka fantz een olijkheet, insinuerandes Taxan på de i Stockholm lefwererade Monderingz Sorter, hwilken deras hög Grefl: Execellencier hafwa författat till efterrättelse för sälliaren och kiöparen, och dermed wijste at han icke allenast efter det wärdie han betalt Raders hwad han har fåt af Monderingz sorter, utan och 92 D:r smt mehr, hwilka han af handelsmannen Raders återfodrar tillijka med expenser. Desse parters å båda sijdor anförda muntel:e och skrifteliga skiähl har häradzrätten tagit i noga öfwerwägande, och ehuru wäll Hr Ryttmästaren will föregifwa som skulle han intet hafwa accorderat med Raders om något wijst prijs: hwarföre han och förmeenar at intet betahla än som Taxan i Stockholm innehåller. Lijkwäll som Hr Ryttmästaren intet gittat bewijsa at någon Monderingz Sort warit casserat af det som Raders lefwererat och han här in för rätten tillståt at Raders honom innan någon Monderingz Sort warit giordt Taxam wijst som war här nede uprättat af Hr öfwer krigz Commissairen Ehrenflycht och öfwer Auditeuren Langonhielm, hwaraf slutas kan at de med hwarandra då öfwereens kommit om kiöpet om hwilket ingen disput existerat på 2 åhrs tijd, förr än som nu, der lijkwäll rächningen wid lefwerantzen af Monderingz Sorterne blef öfwergifwen, efter hwilken 240 D:r är betalt, utan det ringaste klander, och handelsmannen Raders till at Confirmera at de med hwarandra slutit efter förbem:te Taxa, som här nede i orten uprättat är ehrbiudit sig willia med edh sådant intyga. Förden skuld finner häradzrätten för rättwijst at påläggia handelsmannen Raders till at med sielfs sins ede ehrhålla det Hr Rosencrantz med honom accorderat efter förbem:te Taxa, hwilken edh om han giöra gitter, så förplichtas Hr Rosencrantz de 38 D:r smt till Hr handelsmannen att uthlefwerera, i widrig händelse och der han intet kunde eden gånga blifwer Hr Rosencrantz frij ehrkiänd ifrån kiärandens tilltahl. Då å båda sijdor praetenderade expenser kan rätten i så beskaffat måhl intet beståå.

    Uppå Jägermästaren Hans Hindrich Schrebers wägnar instod för rätten handelsmannen Hindrich Ifversson ifrån Ystadh emot Bonden i Glasax Swen Hansson, angående 8 D:r smtz skuldfodran, inlefwererandes handelsmannen Giert Guressons Book, hwarmedelst han bewijser at arbetet för kornetz och hafrens uthtröskande är swaranden in Credito gåtgiort, och påstår fördenskuld at swaranden må dömmas till at betahla skulden med expenser. Swaranden Swen Hansson beropar sig på de skiähl som han wid sidsta Ting producerade och meenar för något af skulden blifwa befrijat.
    Resolutio

    Såsom kiäranden har för rätten upwijst framledne handelsmannen Giert Guressons handelsbook, hwaraf finnes att swaranden för arbetet som han sidsta Ting disputerade är worden Crediterat och således öfwertygat att wara ännu skyldig 8 dahl:r smt. Fördenskuld till finner häradz rätten honom samma 8 D:r smt med een D:r smt i expenser inom 14 dagars tijd at betala eller derföre lijda execution.

    Handelsmannen Hind: Ifversson, som sidtse Ting uppå Jägermästaren Hans Hind Schrebers wäg:r kiärade till Bonden i Wiarp Swen Ingwarsson angående 57 dahl:r smt instod och upwijste handelsmannen Giert Guressons Book, hwaruthinnan swaranden står till rest för 57 D:r smt och påstår at fåå domb och expenser. Swaranden påroptes, men war intet tillstädes beror altså saaken till Tingets närmare sluut.

    Johanna Larsdotter i Wämbnelöf instod för Tingzrätten och begiärade att dess saak skulle företagas, som hon wid sidsta Ting incammenerat emot Måns Mårtensson för det han borttagit hennes förlåfwade man Olof Anderssons saaker och intet deraf welat betahla 1709 åhrs skatter af hemmanet som Olof Andersson stat efter hennes förra man, item säijer hon at Olof Andersson emottagit den yngsta sonen Anders Swenssons arf, samt disponerat een oxe för hwilket intet är clarerat, insinuerandes een rächning med arfs instrumentet, och påstår at Måns Mårtensson igenom domb må tillhållas att lefwerera sakren och creaturen tillbaka, som han borttagit samt betahla expenser.
    Swaranden Måns Mårtensson påroptes, men war intet tillstädes, utan inlefwererade nämdbemannen Erich Persson ifrån honom een skrift, hwaruthinnan han berättar wara hindrat af uthskrifningen i Ystadt och andra herrskapets ährender,och anhåller derföre om dilation till nästa Ting. Kiäranden protesterar deremot, hälst som uthskrifningen långt för detta är öfwerstånden och påstår att fåå laga sluut i saken. Rätten upskiuter denna saaken till tingets närmare sluut.

    Trulls Nillsson ifrån Cimbrishambn infant sig för rätten efter sidsta rätts domb och tillböd sig willia giöra edh at intet mehr fantz efter dess Broder Pehr Nillsson än till böternes afbetahlning 10 D:r, och aflade han efter föregången förmaning deruppå sin lijfliga edh med hand å book.

    Kyrkioherden ehrewyrdige och wällärde Hr And: Berglin ifrån Cimbrishambn hade lagel: instämma låtit Bonden Jacob Mathson och Hans Swensson i Tommarp för 20 D:r smt, Nills Ohlss:n och Tyge Swensson ibm för 12 D:r 16 ./.. Anders Ohlsson och Swen Andersson i Tågarp för 5 D:r 24 smt skuldfodran och påstår att dessa swarander må blifwa genom domb pålagda till att betahla skulden med expenser. Samptel:e swaranderne infunno sig och tillstår skulden, hwarföre och Tingzrätten tillfinner at betala hwar för sig ofwannämbda fodringar med een dahl:r smt i rättegångz expenser inom 14 dagars tijd eller derföre lijda execution.

    Nämbdemannen Arfwed Håkansson i Wämbnelöf och Erich Persson i Torp inlefwererade i rätten een syn öfwer bristfälligheeten på ¼ hemmanet i Örneberga, upförandes bristfälligheeten till 90 dahl:r smt, och påstår nämbden att synen är richtig.

    Rådmannen Mårten Pletz ifrån Cimbrishambn hade lagl: instämma låtit Staffan Nillsson i Nöbbelöf, angående 4 D:r 20 ./. smt, som swaranden för undfågne waror och penningar blifwit skyldig, hwilka han återfodrar med påwågade expenser. Swaranden påroptes liudel:n men war intet tillstädes, eij eller infant sig någon å dess wägnar. Kiärandenanhåller om domb i saken.
    Resolutio

    Såsom kiäranden har med attesterande på citation bewijst att Staffan Nillsson är i rättan tijd till tinget instämbd och deriempte andragit skiähl till denna sin fodran, och swaranden intet infunnit sig, eij eller gifwit rätten wid handen laga förfall till sitt utheblifwande; Altså pröfwar rätten för skiähligt att döma swaranden till at betala de 4 D:r 20 ./. åth kiäranden medh een dahl:r 8 ./. smt i expenser, samt plichta för utheblifwande ifrån Tingzrätten 2 D:r smt, och det inom 14 dagars tijd eller och derföre lijda execution. Ståendes honom frijt at sedan han om denna dommen fåt notification af kiäranden, saaken till nästa ting instämma och der med absentia böterne återwinna om han kan och dertill har skiähl.

    Kyrkioherden i Cimbrishambn Hr Anders Berglijn kiärade efter laga stämbning till Bonden i Gliarp Anders Nillsson och af honom fodrar 28 D:r smt som dess swärfader sahl. Rådmannen Mörk swaranden gifwit för et par oxar, hwilka oxar swaranden till dato intet lefwererat ifrån sig, eij eller har han tillbudit att betahla penningarna igen, påståendes förden skuld Hr kyrkioherden att swaranden må blifwa tillhållen at åter betahla penningarna med förordsakade expenser.
    Swaranden war tillstädes och förklarade sig at han intet par oxar sålt åth Hr rådmannen Mörck, men wedstår at han et par oxar sålt till 29 D:r, en till 11 D:r och et par för 26 D:r och ½ sk: salt. Hafwandes fåt penningar för alla paren, men som Hr rådmannen nekat honom på det första paret saltet berättar Bonden sig hafwa återlefwererat de 26 D:r smt, hwilket han om så skulle difedereras ehrbiuder sig med edh att´willia ehrhålla, och till öfwerflöd insinuerade han Borgmästaren Löfbergs attest, Daterad Cimbrishambn d: 26 januari 1712, hwaraf ehrfares det Bonden Hans Nillsson i Gliarp står allenast upfört i skiftes Instrumentet för hafwa sålt et par oxar för 29 D:r smt och een för 11 D:r, men intet för 28 D:r, som af attesten hwilken liudel:n uplästes och ad acta lades widlyfteligen kan sees och ehrfahras.
    Kiäranden beklagar sig öfwer det at han documenterne har förgiätit hemma, och för den skuld anhåller att honom må bewillias dilation till nästa ting, då han will med sig taga sahl. rådman Mörcks egenhändiga Specification och antechning och honom öfwerbewijsa at han är den samma som för et par oxar 28 D:r fåt och intet oxarna lefwererat.
    Resolutio

    Häradzrätten har för skiähligt befunnit at upskiuta med denna saakens afgiörande till nästa ting, då parterne sielf stämbde böra sig infinna med nöijachtiga skiähl och i saken et laga sluut afwänta.

    Anno 1712 d: 13 Februarii Continuerade häradz Tinget

    Cornethen manhaftige Erich Gottander insinuerade een granskning som nämbdemannen Jöns Tohrsson och Matts Ohlsson hafwa förrättat uppå ¼ dehls hemmante N:o 5 och dess bristfälligheet i Cimbris, som de upfört till 54 D:r 28 ./. och tillstår nämbdemännen på deras edh att de hafwa rätt synat hwaröfwer Tingz attestatium efter begiäran blef extraderat.

    Ryttmästaren Holger Rosencrantz inkomb för rätten och insinuerade kyrkioherden Hr Åke Reslows uthgifne attest Dat: Walby d: 13 Febr. 1712, angående det drängen Nils Persson war och tiente Bonden i Bolshög och Glimminge sochn Nills Ohlsson när enrolleringz mötet skiedde, hwilken attest kyrkioherden ehrbiuder sig willia med edh bekräfta.
    Ofwannämbde Ryttmästare Holger Rosencrantz har inkallat Bonden Nills Ohlsson och Åke Persson till att giöra sin berättelse, angående samma dräng, anhållandes at de må efterlåtas at giöra sin edeliga uthsagu, efter som han tänker sökia till att få samma dräng tilbaka. Denna Rosencrantses begiäran kunde intet rätten agreera efter som wederbörande hwilken detta måhlet angick intet war instämbd, lämbnades dem doch efter som de woro wid tinget at hwar för sig inquantum jura berätta, blifwandes förmante at referera nu som de sedermere kunna med edh bekräfta om så skulle påfodras, och wittnade Nills Ohlsson att drängen honom tiente när enroulleringz möttet blef publicerat, och att samma dräng Nills Persson war med honom i Hammenhög fram för enroulleringz Commission och af dem blef antechnat för dess dräng som han och då war.
    Åke Persson inkallades och wittnade att denna omtalte drängen Nills Persson tiente Nills Ohlsson när enroulleringz möttet skiedde och långt efter den första enroulleringen hade han ombedet honom att frija till een enkia för honom wid nampn Elena Nilsdotter i Glimminge, hwarest han fick neij och derföre sticknade(?), samt gick bort och gaf sig till ryttare.

    Bonden Anders Persson i Gislöf insinuerade sitt fastebref, som han uttagit af häradz rätten åhr 1695 den 22 maij uppå 5/16 skattehemmanet N:o 8 ibm och anhölt att som dess då warande i fastebrefwet införde hustru Kierstina Persdotter är sedermera död blefwen det måtte han nu warande hustru Sara Jönsdotters namn införas i samma fastebref, eller och der det intet skulle kunna skie, så förklarar han sig här med att han will det hon Sara Jönsdotter skall niuta samma rätt och andehl i skatterättigheeten af hemmanet som dess förra hustru hade fåt om hon hade efter honom lefwat, uthlåtandes sig deriempte att arfwingarna intet skola drifwa henne ifrån hemmanet, så framt hon det will behålla blifwandes denna hans willia till dess hustrus laga säkerheet intechnat.

    Bonden Olof Markusson i Wranarp inlefwererade i rätten dess städzmåhls sedel, som han undfåt af Hospitals Inspectoren Lars Weibul i Christianstad uppå hemmanet N:o 12 ibm. Tillståendes Bonden sig hafwa gifwit till städzmåhl 6 D:r smt som och af sielfwa städzmåhls sedelen befinnes, hwaröfwer Tingz attest bewilliat blef.

    Uppå Hospitals Inspectoren Lars Weibuls wägnar inlefwererade nämbdemannen Anders Kåck i Tågarp een längd på några åldengieldz penningar a 18 D:r smt, som Hospitalet åhr 1710 bort tillfalla af dess hemman och godz här i häradet, berättandes at inga ålden det åhret warit, och kan således ingen ålden giäld betahlas. Närwarande nämbd och allmoge wittnade at inga åldon det åhret här i orten wäxt, hwaröfwer tingz attest blef extraderat.

    Noch inlefwererade nämbdemannen Anders Kåck på samma Hospitals Inspectors wägnar een rest längd, hwaruthinnan Mats Swensson i Lunnarp står antechnat för 35 D:r 18 ./. smt för åhr 1709 och 1710 och betygades af Mats Swenss:n sielf, samt närwarande nämbd och allmoge att han är blefwen så uthfattig, att han intet kan betahla och är hans tillstånd elendigare än någon kan tro, hwaröfwer attestatium skall blifwa efter begiäran extraderat.

    Uti saaken som wid sidsta Ting förehades emellan Corporalskan Bodel Gammalsdotter kiärande och Commissarien Magnus Löfberg swarande angående 38 dahl:r smt resterande ränta af dess mans boställe som commissarien skall hafwa upburit och eij giort redo före, lät commissarien inlefwerera dess skrifteliga förklaring, som med dess allegatis liudel: blef för rätten upläst. Nämbdemannen Nills Clemmetsson mötte å kiärandens wägnar och begiärar at få communication af swarandens inlagde Documenter, som bewilliades.

    Bonden Olof Larsson som d: 30 Marti stat Hospitals hemmanet N:o 25 i Stijby, som är 1/3 dehls hemman inkomb för rätten och framwijste sin städzmåhls sedel som han fåt på förbem:te ham:n af rådmannen och Hospitals Inspectoren Hr Lars Weibul uthlåtandes sig på tillfrågan huru mycke han till städzmåhl gifwit att han efter städzmåhls sedelen innehåld gifwit 4D:r och eij mehr, hwaröfwer uppå wederbörandes begiäran Tingzattest kan extraderas.

    Bonden Mårten Biörsson i Wranarp inkomb för rätten och uppå Bonden Trulls Perssons wägnar i Qwarnby anhölt om laga sluut i saaken som wid sidsta Tinget förehades och till detta Tinget differerades emellan honom och Fru Lieutnanskan Manfelt i Jerrestad By, angående 18 D:r smt som hon bör åter lefwerera af det uthlägg som hon fåt efter dess sohn i Jerrestad Lasse Trullsson, emedan kiäranden wid sidsta Tinget med rächning bewijste at Fru Lieutnanskan skall fåt sin ränta för åhr 1709, 1710 och 1711 så när som på femb dahl:r smt, så att hon obefogat har kommit till att få utlägg för det som een gång är betalt.
    Fru Lieutnanskan Manfelt påroptes, men hwarken hon eij eller någon annan fantz på hennes wägnar tillstädes, hwarföre och kiärandens fullmechtig påstår at få domb i saaken tillijka med påwågade expenser.
    Resolutio

    Aldenstund Fru Lieutnanskan som af rätten wid förra Tinget blef igenom resolution förelagdh at hon skulle inkomma och swara till den praetension som kiäranden af henne fodrar, sig ifrån rätten absenterat, utan at gifwa rätten laga förfall wid handen till sitt utheblifwande; I dy finner rätten för rättwijst at döma henne till at betala åth kiäranden 18 D:r 31 ./. smt med 2 D:r smt i rättegångz expenser, samt plichta för utheblifwande ifrån Tingzrätten 2 D:r smt lämbnandes henne doch frijt sedan hon om denna dommen fåt notefication Contraparten till nästa Ting instämma och saaken med absentia böterne återwinna om hon kan och tycker sig hafwa skähl der till.
    Nämbdemannen Bengt Månsson i Wranarp upstod och på sin systers dotters wägnar Ingar Oloffsdotter reserverade henne den rätt som henne med rätta bör tillfalla af ofwannämbda 18 D:r 31 ./. som är 3:die parten af denna summan efter som hon är den dödes hustru och desse penningar härflyta af hans egendomb.

    Handelsmannen Joust Hindrich Raders har efter dommens innehåld som emellan honom och Hr Rosencrantz wid detta Ting är afsagdt, aflagdt eden.

    Kyrkioherden wyrdige och wällärde Hr Anders Berglijn ifrån Cimbrishambn, hade lagl: instämma låtit, Bonden Håkan Andersson i Tommarp. Söne Andersson och Swen Nillsson i Wranarp för 11 D:r 8./. smt tillsammans, samt Pehr Åkesson i Wranarp, för 2 D:r 16 ./. smt skuldfodran, och påstår att få laga domb öfwer dem med påwågade rättegångz expenser.
    Swaranderne påroptes liudel:n men ingen af dem war tillstädes, och som kiäranden med attesterande på stämbningen at swaranderna lagl: och i rättan tijd woro stämbde, men eij welat comparera utan aldehles een så lagl: stämbning försatt, hwarföre och häradz rätten har funnit för rättwijst att döma bem:te swarander till att betala ofwannämbda skuldfodran med een dahl:r smt i rättegångz expenser, och plichte dertill med för utheblifwande ifrån Tingzrätten hwardera parten 2 Dahl:r smt doch lämbnas dem tijderum, sedan denna dommen dem ansagd är att återwinna saaken nästa Ting om de så gitta och der till har skiähl.

    Bonden Swen Ingwarsson i Wiarp som war stämbd af Jägermästaren Hans Hindrich Schreber för 57 dahl:r smt skuldfodran, påroptes, men war inet kommen till Tinget, icke eller infant sig någon på dess wägnar, som kunnat wijsa laga förfall. Kiärandens fullmechtig, anhåller om laga domb i saaken.
    Resolutio

    Det har kiäranden upwijst handelsmannen sahl:e Giert Guressons handels Book, hwar uthinnan swaranden står till rest för 57 D:r smt och deriempte med laga Citation intygat att swaranden i rättan tijd är worden stämbd till Tinget för denna skuldfodran, men han hwarken sig sielf infunnit eller Constituerat någon fullmechtig att förklara sig öfwer denna praetension, eller och wijst förfall till utheblifwande ifrån rätten. Förden skuld finner Tingz rätten för rättwijst at döma swaranden Swen ingwarsson till att betala 57 dahl:r smt med een dahl:r 16 ./. smt i rättegångz expenser, och plichta för utheblifwande ifrån häradz rätten 2 D:r smt, doch står honom frijt, sedan han om denna domb fåt notification at nästa Ting instämma sin contrapart och hufwud saaken med absentiae böterne återwinna om han så kan och gitter.

    Johanna Larsdotter instod för rätten och anhölt om laga sluut uti den saken som hon instämbt mot Måns Mårtensson, angående hennes förlåfwade man Olof Anderssons saaker, som han borttagit. Swaranden påroptes, men war intet tillstädes icke eller har han låtit wijsa laga förfall till utheblifwandet.
    Resolutio

    Det abgifwer kiäranden at Olof Andersson hennes förlofwade mann och swarandens hustrus Broder har stat hemmanet i Wämbnelöf, som han åbot åhr 1709, det samma tillträdt och brukat såsom dess egit, den yngste sonen Anders Swenssons arf, som efter arfs instrumentet belöper sig till 21 D:r 21 smt mottagit, och som ofwannämbde sahl:e Olof Anderssons arfwinge hafwer efter dess dödh all dess egendomb till sig tagit, utan att hafwa clarerat för arfwet och oxen som han disponerat, och ordinarie samt extraordinarie räntor afbetalt, som efter insinuerat rächning bestiger sig till 24 D:r smt, ty påstår han at swaranden må blifwa tilldömbd återlefwerera till sterbhuuset alt hwad han derifrån tagit in till dess at fullkombligt liquidum blijr giort dem emellan, då hwar och een må fåå och till sig taga hwadanom med rätta tillkommer. Förden skuld som swaranden intet efter rättens wid förra tinget uthfärdade resolution sig nu unfunnit, och efter dess inwändande med wittnen wijst at han warit nessessiterat at taga creaturen ifrån kiäranden, Altså finner häradz rätten för rättwijst at döma swaranden till at lefwerera ofwannämbde creatur tillbaka åth kiäranden inom 14 dagars tijd eller lija derföre execution och plichte för utheblifwande ifrån Tingz rätten 2 D:r smt, hwarefter ett richtigt liquidum emellan desse parter kan blifwa affattat. Ståendes doch swaranden frijt sedan han om denna domb fåt notification, nästa Ting hufwud saaken med absentia böterna återwinna om han kan wijsa laga förfall.

    © Magnus Lindskog, 2000
    (viss redigering pågår fortfarande)