In Nomine Jesu
Anno 1713 d: 11 maij höltz laga sommartingh med menige allmogen af Jerrestad häradh af mig untertechnat häradzhöfdinge, och den wanlige edsworne nembden.
Nämbdeman Arfwedh Håkans i Wembnelöf [Vemmerlöv] – Anders Swens i Tågarp
Matz Ohlson i Glemminge [Glimminge] – Bengt Månson i Wranarp
Jöns Torsson i Borby – Lasse Hansson i Stiby
Erik Person i Wämbnelöfs torp – Nills Person i Komsta
Tue Trullsson i Sallarp [Salarp] – Lars Tilleson i Rölla
Måns Person i Wiarp – Måns Mårtenss. i Rynge
Efter förrättat gudztienst och sedan rätten således satt war, uthlystes allment Ting och Tingzfred likmätigt kongl: Maj:tz förordning.
Smeden i Walby Per Persson lät nu andra gången upbiuda den skatte Jordh och platz som hans antecessor matrimonij Klåckaren Olof Helgeson sig tillhandlat af för detta nämbdeman Marcus Willamson för hwilken Jordh han till sälliaren betalt 15 dahl:r.
Efter laga Citation tilltahlade Bonden Nills Mårtensson, munsterskrifwaren under ryttmäster Lindqvist Compagnie Fredrich Hiorth för det at Hiort skall hafwa uthi des frånwaro, och emedan han låg siuk hållit husesyn på hemmanet N:o 1 i Wembnelöfz Torp, anhållandes att rätten i anseende till ofwannämbde ordsakk wille uphäfwa den huusesyn, och honom en annan bewillia emedan han förmenar sigh skohla wisa att bristfälligheten på det samma intet stiger till halfwa dehlen, Och som åthskillige saker af hans egendom äro uth exeqverade till betahlningh för bristfälligheten, förden skull anhåller han at hans saker må blifwa relaxerade intill des een laga huusesyn blir hållen, då han intet will undandraga sigh att betahla hwadh syningzmännerna finner för skiähligt att bristfälligheten Taxera.
Mönsterskrifwaren Hiorth Comparerade och sade att han till kiäranden afsändt sin dräng Måns Nillson som skulle notificera honom om Termin till huusesynen, hwilken med berättelse kom tillbaka att han war siuk och intet kunde komma, men skall hafwa låfwat att willia sända någon annan i sitt ställe som den samma skohle bewista.Och war på hans wägnar tillstädes widh huusesynen des hustru, och fahrbror Malte Wellomson som observerade kiärandens interesse och som med huusesynen så lagl: är tillgångit, ty förmodar han att den samma bör stånda och ej återgånga.
Kiäranden regererade att han intet befullmechtigat sin fahrbror till att bewista synen,och hwad det widkommer att hans hustru der war, så har hon af egit bewågh gådt dit att tillsee och påhöra huruledes med syningen skulle tillgå, Och som hon fant att den gek olyka till, ty kom hon heem och det för käranden berättade, som då straxt skall hafwa protesterat emoth den hållne huusesynen.
Rätten tillsporde munsterskrifwaren Hiort om kiäranden i begynnelsen war nögd medh den hållne huusesyn? Swarade att han straxt derpå klandrade och hotade honom med det, att han skulle taga een annan huusesyn.
Q:tio Om bonden godwilligt öfwergifwet hemmanet eller och om han war twungen att gå derifrån? Swarade att han blef twungen att gå derifrån, ty nämdeman Erik Person och Malte Wellamson wore uthsände af Hiort till att upsäja honom ifrån hemmanet, hwarföre han måste see sigh om ett annat hemman.
Kiäranden insinuerade een specification uppå åthskillige påster som swaranden skall af honom tidh efter annan fåt, bestigandes till een summa af 27 dahl:r 27 /:, hwilka penningar han begiärer at få godtgiort emedan han uthan den summan har ehrlagt och betalt sin ränta, så att han till Hiort intet skall wara skyldig. Hiort wedstod sig hafwa bekommit sin ränta tillika med 3 D:r rothepenningar, men hwadh dhe 27 dahl: 27 /: widkommer, så nekar han sig hafwa dem bekommit ehrbiudandes att willia betahla dem, der klaganden medh eeedh kan verificera de på honom upförde påster. Elliest uthlåter Hiorth sigh att han med honom kommit öfwerens, det han låfwat att willia föda honom uthan någon betahlning.
Kiäranden Instantierade och sade att han intet låfwat honom någon penningh. Elliest påstår käranden att som han skall gå ifrån hemmanet, det swaranden måste betahla honom sin stedzmåhl som är 16 dahl:r srmt.
Q:tio Till hwem han desse 16 D:r betalt? Swarade at han dem betalt till Törningen som war munsterskrifware den tiden då han kom till gården. Swaranden uthlät sig at hhan intet är instembd för några pratensioner, och fördenskull påstår först stembning, då han will swara honom och medh skiähl bewisa att kiäranden har ingen rätt till det han fordrar.
Resolutio
Såsom denna huusesyn hwilken munsterskrifwaren Hiort har låtit förrätta, intet är skiedt i kiärandens Nills Mårtensons närwaro; Altså pröfwar rätten för skiähligt att bewillia kiäranden en annan huusesyn, så framt de elliest i wänligheet intet med hwarandra om bristfälligheten kunna komma öfwerens. Och hwad widkommer den praetension af 27 D:r 27 /: samt städzmåhl som kiäranden af swaranden fodrar så kan rätten intet för denna gången afsluta emedan som swaranden intet för sådan praetension är instembt, uthan åligger kiäranden efter lagh instämma swaranden, då rätten will häruthinnan sententiera och döma.
Munsterskrifwaren Fredrich Hiort kiärade till Bonden Nills Mårtenson för det at han skall hafwa fört giödselen ifrån gården, borttagit een nagelfast sängh och ett bordh, sampt för det att han i efter höst intet rystat jorden, för hwilket alt han påstår betallning och laga plicht.
Swaranden uthlät sigh att han ifrån gården intet mehr kiört än 2 lass hallm, hwilka han kiöpt af een piga wid nampn Anna Ramberg som med hennas uthgifne attest Daterat Gylleboa d: 11 Maji 1713 intygades, hwilken uplästes och ad acta lades. Sängh och bordh som Hiorth påstår willia hafwa tillbaka, säger käranden att de aldrig att de aldrig warit nagelfasta utan stodh bordet på een bordskrappa, och sängen hade sina 4 stolpar, hwilken kunde bäras hwarest man wille, betallning för Jordrsitningen, förmenar han sig intet wara skyldigh uthgifwa, emedan han uthi een så olagan tidh är worden uthsagdh, och uthan des så borde Hiorth den betahla, hwilket han nu slipper. Kiäranden påstår at det war 6 lass giödzell som blef bortkiört, kunandes han intet neka att bordet hade sina fötter, och förmenar att det bordet borde blifwa qwar widh gården, och att sängen war nagellfast, det skulle nembden kunna intyga . Nembden tillspordes iom de kunna intyga att sängen war nagelfast? Swarade att de intet det sedt eij eller wetha de deruthaf.
Kiäranden anhölt att hans begge wittnen Nills och Olof Erichsönner måtte inkallas och edeligen afhöras angående giötselens bortförande hwilke för rätten instälte sigh, och efter som, swaranden intet hade något laga jäf, ty blefwo de admitterade till wittnes eden, och witnade Nills Erikson efter aflagd eedh och förmaningh till sanningen att han hemptat ett lass hallm med sijna egna hästar ifrån Nills Mårtenssons gårdh, och fördt till munsterskrifwarens andra boställshemman i Wämbnelöf, och giorde det på Nills Mårtenssons begiäran, widare har han intet att wittna.
Olof Eriksson blef inkallat, och wittnade efter förmaningh att han sågh det, Måns Mårtensson och Nills Erikson kiörde hwar sitt lass hallm ifrån Nills Mårtensons gårdh till munsterskrifwarens andra boställs hemman widare har han intet att wittna i saken. Parterne hade intet widare att påminna i denna saken.
Resolution
Det har fuller kiäranden Hiorth sökt att willia öfwertyga swaranden Nills Mårtenson, at han låtit bortföra ifrån des bostälshemman 6 lass giötsell som bordt blifwa qwar, såsom och ett bordh och en sängh skulle wara nagellfaste, och således efter allmän prax inwidh gården lembnade. Men som swaranden har bewist med pigan Anna Rambergz attest att han af henne kiöpt 2:ne lass hallm, hwilka han har allenast bortfördt, som kiärandens egne wittnen intygade och kiäranden eij annorledes kunde öfwertyga swaranden, eij eller medh skiähl wisa att bordet med sängen war nagelfast. Altså pröfwar häradzrätten för skiähligt till att befria swaranden Nills Mårtensson aldeles ifrån kiärandens tilltahl, börandes kiäranden betahla i expanser till swaranden 1 dahl:r 16 /: srmt.
Munsterskrifwaren Fredrick Hiorth kiärade efter laga stembningh till Bonden Nills Mårtenson angående skiäldz- och oqwädings ordh som han på kifrande uthgiutit sampt för det han så inom som uthom des gårdh föröfwat oanständigheet och för det han owitterlig gådt ifrån des boställshemman, påståendes att han derföre må efter lagh plichta.
Swaranden nekar att hafwa brukat oqwädins ordh och oanständigheet, och har munsterskrifwaren sielf sagt honom ifrån gården, hwilket och munsterskrifwaren tillstår, men mehnar att swaranden borde seja honom till inom han uthflytte.
Kiäranden begierte att des wittnen ryttaren Michel Askegreen och Christophet Håkanson må edeligen afhöras. Swaranden jäfwade wittnen N:l emoth den förra att han är des afwundzman och legat i kif och trätor medh honom, och det andra wittnet Nl: Christopher Håkanss:n har han saak med för det han giort hoos honom wåld, för hwilket han honom stämma låtit, och förmenar således att desse wittnen icke bör admitteras till eden. Ryttaren tillstodh at han warit i klammerij med swaranden, och Christopher Håkanson bekienner at han af Nills Mårtenson är instembd till Tinget för wåldz wärkan han har skohlat giordt.
Resolution
Såsom wittnen Nl: ryttaren Askegreen tillståt det han warit i klammeri med swaranden, och Christopher Håkanson är af swaranden för wåld instembt till tinget. Altså kan retten icke admittera desse witnen till att afläggia witnes eden.
Kiäranden anhölt att saken må differeras, till des pigan Bolla Arnadotter kommer tillstädes, hwilken kan gifwa rätten fullkomblig uplysning i denna saak. Rätten bewilliade kiäranden Dilation till nästa ting.
Hattemakaren Frantz Petterson ifrån Ystad som låtit instämma sahl: Johan Kiönigz enkia Elisabeth Kiönig för 2 D:r skuldfordran instälte sig och anhölt om att få sin betahlningh med påwågade expenser.
Enkian swaranden mötte intet i person, dock inkom hon till retten med sit bref och skulden tillstår, den hon låfwar medh aldraförsta willia betahla. Kiäranden begierte laga uthslagh i saken.
Resolutio
Såsom Madam Kiönig har igenom sitt till retten insände bref wedstådt skulden, hwilken hon med aldraförsta som någon sin skie kan ehrbiuder sigh att betahla. Altså förplichtas hon hermed inom 14 dagars tid att betahla dhe 2 dahl:r med 1 dhl:r 8/: srmt i expenser, eller derföre lida execution.
Det berättar Befallningzman Rafenius att han fådt ordres ifrån hans Excellens General Lieutnanten och Gouverneuren Burenschiöld till att uth exeqvera hoos welborne Hr ryttmästaren Rosencrantz på Glemminge för innestående Cronoskatter. Och ehuruwähl Rosencrantz har framwist för honom des pratention af 1100 dahl:r som han hoos hans Maj:tt har att fordra för lefwererade oxar dem han i betahlning ehrbiuder, icke des mindre har befallningzman måst efter ordres exeqvera för räntorne, och af des Bondegårdar tagit för betahlningh 2:ne st belägne i Ingelstad häradh och Qwarnby sockn, hwilka Befallningzman lät offentel:n till sahlu biuda, men här infant sig ingen som dem wille handla.
© Magnus Lindskog, 2001
(viss redigering pågår fortfarande)