Adel

Dansk-skånsk tid

Hirden, som genom en särskild ed var bunden till kungen, var endast en av den danska adelns rötter; en annan var de runt omkring i landet bosatta bondehövdingarna, vilka även de under 1100-talet gav den för hirden speciella eden till kungen. Men merparten av dansk adel utgjordes av fria bönder, vilka mot eds avgivande till kungen och årlig krigstjänst fritogs från skatter. Dessa tre grupper bildade på Valdemar Sejrs tid en rättsligt organiserad herremansklass, som senare blev en ärftlig adel. Dess privilegier utsträcktes, så att adelsmännen blev sina underlydandes egentliga herrar, och deras makt växte mer och mer. I Danmark bröts adelns politiska makt genom enväldets införande 1660.

Svensk-skånsk tid

Under 1600-talet växte adelns makt, Riddarhuset inrättades och i 1626 års riddarhusordning framstår adeln som ett politiskt stånd, det främsta i riksdagen. Den politiska representationsrätten erhölls genom att den nyadlade beviljades introduktion på Riddarhuset. Under 1600- och 1700-talen adlades många förtjänta män, något som blev sällsynt efter 1780. De flesta privilegierna avskaffades med 1809 årsregeringsform och den politiska makten genom representationsreformen 1866.

I Sverige adlade och/eller upphöjda i högre värdighet:

Tabellkälla: ”Sveriges adel, statistisk undersökning öfver de å riddarhuset introducerade ätterna” av Pontus Fahlbeck

Sedan Sven Hedin adlades av Oskar II 1902 har ingen nyadling (nobilisering) ägt rum. 1927 utgjordes den svenska adeln av 57 grevliga, 138 friherrliga, 17 kommendörs- och 490 adliga ätter. 1975 omfattade den på Riddarhuset representationsberättigade adeln 48 grevliga, 129 friherrliga och 455 obetitlade ätter. Med 1975 års grundlag avskaffades formellt kungens rätt att adla någon.

Den introducerade svenska adelns ättartavlor (Elgenstierna)
Ridderhusets databas Minerva
Adelssläkter levande i Sverige
Introducerad adel
Ointroducerad adel
Adelsvapen-Wiki
Baltisk adel (Estland)

[Litteratur: Märkvärdigheter rörande skånska adeln av J. C. Barfod. Skånska herrgårdar av H. H. von Schwerin]

Har man adel bland sina förfäder så rekommenderas följande bokverk (nedan åskådliggörande utdrag):

Ur: Den introducerade svenska adelns ättartavlor av Gustaf Elgenstierna, (sid 271)
Adliga ätten REUTERSTAM, nr 2113, +.
Adlad 1774 24/1, introd. 1777; utdöd 1793 23/9.
[Bild på ”släktvapen”]

Anders Stuberg, f. 1673 i Södermanland; kornett vid södra skånska kavallerireg:t; avsked 1745; + 1767 i Lövestads sn ¹ (Malm.). ”Han gick 1700 ut med svenska armén och bevistade fälttågen i Livland och Polen; blev fången vid Perevolotjna den 1 juli 1709 och förd till Solikamsk, varifrån han först efter tretton års fångenskap eller 1722 återkom till Sverige.” – G. 1725 m. Judita Hoffert, f. 1682, + 1765 i Lövestads sn ¹, dotter av stadsmedicus Silvert Hoffert i Malmö.

Son:
Anders Stuberg, adlad Reuterstam, f. 1727 5/7 i Löderups by i Löderups sn (Krist.); student i Lund 1747 1; volontär vid södra skånska kavallerireg:t 1748; kvartermästare därst. 1751; beridare vid hovstallet i Stockholm 1762 26/4; understallmästare därst. 1770 29/10; adlad 1774 24/1 (introd. 1777 under nr 2113); föreståndare för ridskolan vid Uppsala akademi 1776 17/1 och för stuterierna vid Strömsholm och Kungsör 1778 21/1; + 1793 23/9 på Strömsholm barnlös och slöt således själv sin ätt, vadan vid jordfästningen s.å. 3/10 i Kolbäcks kyrka (Vm.) vapnet krossades av lagmannen, friherre Gust. Gottfr. Reuterholm. ”Stallmästaren Reuterstam reste 1748 till Uppsala, där han lärde sig ridkonsten av den mycket skicklige stallmästaren Joh. Ekelund, samt undervisade sedermera hertigarna Carl och Fredrik Adolf i nämnda konst.” – G. 1:o m. N.N.: 2:o 1774 21/6 m. Maria Lovisa Pantzerhielm i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. löjtnanten Jacob Moëll, f. 1754 7/11, + före hustrun), f. 1750 6/4 i V. Vingåkers sn (Söd.), + 1829 9/12 i Björskogs sn (Vm.), dotter av majoren vid Södermanlands reg. Jacob Holmstedt, adlad Pantzerhielm, stamfader för adl. ätten Pantzerhielm, nr 2343, och Maria Anna Billon av fransk härkomst. | ¹ Ssn.

Ur: Svenska Adelns ättartaflor av Gabriel Anrep, (sid 365)
Adel. ätten Reuterstam, N:o 2113, +.

Anders Stuberg, f. 1673 i Södermanland; Kornett vid S. Skånska kavall.; Afsked 1745; + 1767. Han gick 1700 ut med Svenska Arméen och bevistade fälttågen i Lifland och Polen; blef vid Dnipern fången den 1:a Juli 1709 och förd till Solikamsk, derifrån han först efter tretton års fångenskap eller 1722 återkom till Sverige. – Gift 1725 med Juditha Hoffert, f. 1682, + 1765; dotter af en Med. Doktor Hoffert i Malmö.

Son:
Anders Stuberg, Nobil. Reuterstam, f. 1727 5/7 i Löddarps [Löderups] by och socken i Skåne; Student i Lund; Volontär vid S. Skånska kavall. 1748; Qwartermästare derst. 1751; Beridare vid Kongl. Hofstallet i Stockholm 1762; Under-Stallmästare derst. 1770; Adlad 1774 24/1 (introd. 1777 under N:o 2113); Föreståndare för Ridskolan vid Upsala Akademi 1776 och för Kongl. Stuterierna vid Strömsholm och Kungsör; + 1793 23/9 på Strömsholm barnlös och slöt således sjelf sin ätt, hvadan vid jordfästningen i Kolbäcks kyrka i Westmanland vapnet krossades af Lagmannen Frih. Gust. Gottfr. Reuterholm. Stallmästaren Reuterstam reste 1748 till Upsala, der han lärde sig ridkonsten af den mycket skickliga Stallmästaren och Nordstjerneriddaren Joh. Ekelund, samt undervisade sedermera Hertigarne Carl och Fredric Adolph i nämnde konst. – Gift 1774 21/6 med Maria Lovisa Pantzarhjelm, f. 1750 6/4 i Wingåkers socken och Södermanland; dotter af Majoren vid Södermanlands reg:te Pantzarhjelm (af en ointroducerad ätt) och Maria Anna Billon af Fransysk härkomst.

Ansökningar om adelskap

Man kunde även ansöka hos kungen om att bli adlad. Dessa ansökningar finns i ”Ansökningar om adelskap (”Sköldebrevsamlingen”) Riksarkivets ämnessamlingar” [AID: a12302]. I. Naumann upprättade en förteckning över dessa ansökningar 1930. Denna förteckning har renskrivits och uppdaterats av Magnus Lindskog och gjorts sökbar nedan.

Så här kunde en ansökan se ut:
”Stormächtigste Konungh
Allernådigste Herre

Eders Kongl. May:tt förorsakes iag i diupaste underdanigheet föredraga huruledes iag under siste krijgz tijdens påstande och slagt som skiedde wijd Halmstad, är kommen öfwer hijt till Swerie ifron Marck Brandenburg, hwarest iag min Fädernes ortt och herkunfft hafwer, och fick hereffter Employe under Eders Kongl Maytt melice och öfwersten Sal: H: Lenart Ribbing regimentet hwar ifron iag sedermehrä blef befordrat och för hulpen under Södermanlandz regimentet, der iag för tijden regimentz quartermestare är, och har Eders Kongl. Maytt iag all underdanig tacksegelse att hembärä, för all den höga Kongl. nade som mig då så well som alt sädan är ertelt och wederfahren, hwar emot till underdanig ehr kentzlo iag intet kiäräre hafwer upsettia än lijf och blod, som i Eders Kongl Maytt och rijsens tienst iag negst Gud hielp will hafwa ospart, och med mina underdanige ringa tienster, sampt troheet och lydno, so hereeffter som iag för moder her till giort ga Eders Kongl. Maytt effter älla kraffter och förmage till henda, Nu allernadigste herre såsom iag een uthlänsk person är, och her i Swerie hwar den högste Gud försyn mig een hustru af adelig stammen giefwit, icke ibland adelen rum och stelle hafwer, som iag dett önskar och gerne ostunder, ansöcker alt der för i diupaste underdannigheet dett Eders Kongl. Maytt teckter mig den höge Kongl Nade bewijssä, och mig till adelsman allernadigst erkenna, bekreffta och stadfestelse gifwa, och her i rijket uthij Sweries adels matrikull, inmatrickulerat och antecknat ma blifwa, sådane höge Nade iag underdanigst fögna och ehr kenna skall, so lang lijfwet i min kropp och bloden i mina aderer warm, för blifwer såsom
Eders Kongl: Mayttz

Aller underdanigste Tienare och
troplichtigste under såter
Christopher Adolph Wendell

[Påskrift] Uppsättes diploma
A. d:n 19 Martj 1690
exped”

Källa: Riksarkivets ämnessamlingar. Militaria 1:V:6:1:M:1207 Bild 770 (AID: v1010550.b770, NAD: SE/RA/754)

Register till ansökningar om adelskap