| År | Myntenhet | Räkneenhet | Anmärkning |
| -1664 | 1 daler silver | 1 riksdaler = 48 öre | Det är inte alltid |
| eller koppar | 1 daler silvermynt (s:mt) = 4 mark s:mt | det anges om det | |
| = 32 öre s:mt | åsyftas k:mt eller | ||
| 1 öre s:mt = 24 penningar s:mt | s:mt | ||
| 1 daler kopparmynt (k:mt) = 4 mark k:mt | |||
| = 32 öre k:mt | |||
| 1 öre k:mt = 24 penningar k:mt | |||
| Relationen mellan daler silvermynt och | |||
| daler kopparmynt var 1:2½ | |||
| 1664- | 1 daler silver | Samma som ovan – dock att relationen | |
| 1766 | eller koppar | daler silvermynt och daler kopparmynt | |
| var 1:3 | |||
| 1 riksdaler motsvarade officiellt: | |||
| 1664-1680: 52 öre s:mt | |||
| 1681-1715: 64 öre s:mt | |||
| 1715-1719: 80-96 öre s:mt | |||
| 1719-1776: 96 öre s:mt | |||
| 1 dukat motsvarade officiellt: | |||
| 1664-1680: 100 öre | |||
| 1681-1715: 128 öre | |||
| 1715-1719: 160 öre | |||
| 1719-1776: 192 öre | |||
| 1766- | 1 riksdaler i | Räkneenhet som föregående period. | |
| 1776 | silver | Man började vid denna tid att allmänt | |
| räkna i riksdaler. Dock kvarhöll sig | |||
| det gamla sättet att räkna. | |||
| 1776- | 1 riksdaler i | 1 riksdaler = 48 skillingar = 576 | |
| 1803 | silver | runstycken. | |
| 1 skilling = 12 runstycken | |||
| 1 riksdaler banco (b:o) var = | |||
| 1½ riksdaler riksgäld | |||
| 1 riksdaler riksgäld (rgs) var = | |||
| 2/3 riksdaler banco | |||
| 1803- | 1 riksdaler i | Förhållandet 1½:1 mellan riksgäld och | |
| 1834 | silver | banco blev fastställt | |
| 1834- | 1 riksdaler i | 1 silver- eller specieriksdaler var lika | |
| 1855 | silver | med 128 skillingar banco eller 192 | |
| skillingar riksgäld. | |||
| 1 riksdaler specie = 2 2/3 riksdaler = | |||
| 4 riksdaler riksgäld | |||
| 1855- | 1 riksdaler specie | 1 riksdaler riksmynt = 100 öre | |
| 1873 | i silver = 4 riksdaler | ||
| riksmynt | |||
| 1873- | 1 krona | 1 krona = 100 öre |
Litteratur: Krigsfinansiering och krigshushållning i Karl XII:s Sverige av Gösta Lindeberg