Jubileumsskrift:
Föreningens 30-årsjubileum (1987-2017) firas genom utgivning av en jubileumsskrift: Österlens ”oäkta” barn, sammanställd av Östen Lundström.
Skiften var färdig till Arkivens dag 2017 och säljs vid våra arrangemang för 150 kr. Finns däremellan även att köpa (efter överenskommelse) hos ordföranden, vice ordföranden och kassör.

Några artiklar (i något förändrat skick) om s.k. ”oäkta barn” ur vårt medlemsblad ”Släkt och Bygd”

Okänd fader…

Släkt och Bygd 2002:4 (Magnus Lindskog) Under den svenska stormaktstiden var sexualiteten förbehållen gifta människor. Att föda barn utanför äktenskapet var ett allvarligt brott. Lagstiftningen mildrades dock genom Gustav III:s uppmärksammade "Barnamordsplakat" år 1778, som gav ogifta mödrar rätt till anonymitet. Fram till år 1865 var det dock förbjudet att föda utomäktenskapliga barn. Enligt lagen skulle föräldrarna stämmas inför tinget av länsmannen och dömas till böter. Därmed finns många gånger en möjlighet att en okänd fader avslöjas i domboken. Under 1800-talet började man dock se mindre allvarligt på saken och lät ofta bli att lagföra föräldrarna. Efter 1864 måste man söka...

Avkunnade utslag – Barnuppfostringsbidrag

Släkt och Bygd 2007:2 (Magnus Lindskog) ”Uti målet emellan pigan Johanna Håkansdotter i Tomarp, kärande, samt åbosonen Per Persson å n:r 15 därstädes, svarande, om barnuppfostringsbidrag, ålades svaranden att med 80 kronor årligen bidraga till ifrågavarande barns uppfostran och vård intill dess detsamma uppnått 15 års ålder eller sig själf försörja kan samt att med 65 kr. gälda rättegångskostnaden” Jag har gått igenom Cimbrishamnsbladet åren 1885-1889 för att se hur många mödrar som stämt in den i födelseböckerna saknade fadern - för just barnuppfostringsbidrag. Några förklaringar till förkortningarna: HR=Häradsrätt; Rättegång=Rättegångsdatum; CimbrisBl=Publiceringsdatum i Cimbrishamnsbladet HR Rättegång CimbrisBl Titel kärande Kärande Ort...

”Oäkta” barn 1737-1746

Släkt och Bygd 2003:1 (Magnus Lindskog) 1686 års kyrkolag stadgade, att den som begått lönskaläge skulle stå uppenbar skrift. Den skyldige eller skyldiga skulle då stå på en speciell pliktpall. I hela församlingens närvaro blev hon eller han sedan avlöst. Detta ändrades genom att pliktpallen avskaffades 1741 och att kvinnan och mannen istället fick stå s.k enskild skrift. Denna ägde rum i kyrkans sakristia och övervarades endast av prästen och tre eller fyra vittnen, men inför församlingen kungjordes tydligt vilka personer som var underkastade denna speciella ceremoni. Prästerskapet var emot att pliktpallen avskaffades. Man fruktade, att antalet lägersmål skulle öka snabbt....