Häradstingen utgjorde (tillsammans med birker – se nedan) den lägsta rättsinstansen på landsbygden, och därifrån appellerade man till landstinget i Lund, som sammanträdde en gång i veckan under landsdomarens ledning. Häradstingen sammanträdde, fram till svensk rättegångsordning infördes 1683, regelbundet varje vecka, och dagen för häradstinget var densamma sedan hedenhös:
Albo härad – onsdagar
Ingelstads härad – måndagar
Järrestads härad –
Sammanträdena ägde rum på bestämda tingsställen, där tingen ursprungligen hölls under bar himmel, men där man under 1600-talet började uppföra tingshus:
Häradstingens domar fälldes av häradsfogden (tingsfogden) och de åtta stockemännen. Tingsfogden skulle enligt gällande lag insättas av den kunglige länsmannen men enligt vad bönderna uppgav inför 1669-70 års skånska kommission, hade häraderna själva brukat att välja sina häradsfogdar under den danska tiden. Stockemännen skulle utses av häradsfogden bland den samlade tingsmenigheten, men i den skånska skogsbygden var det praxis att bönderna själva valde stockemän före varje nytt ting. Protokollen, domarna och akterna vid häradstinget uppsattes av en särskild tingsskrivare, och både han och tingsfogden innehade var sin gård som boställe i häradet.
Birker
I Danmark, som saknade motsvarighet till de många svenska handelsplatserna med namn på Björkö (Birka), kom birkeret att betyda ”rätt för ett birk”. Sistnämnda ord fick därmed innebörden av ”eget rättsområde”, d.v.s ett från häradet avskilt rättsområde med speciell jurisdiktion.
Ravlunda birk (-1574 12/6-1683 30/6)
1574 12/6 utfärdar kung Frederik II ett öppet brev om att han tar bönderna i Ravlunda i sitt beskärm och stadfäster de privilegier och den Birkeret, som de från urminnes tid (fra Arilds tid) har haft. Ännu i 1671 års jordrevningsprotokoll anger: ”Wdtj denne sockn, finnes ehn frij birck och rätt, bestående wdtj Raflunda bye och de 2:de torper, Toskarp och Tyllekille benambde, som af gammel tijd, så lenge som någon kand minnas tilbacha haffuer wahrit och endnu ähr, under bircherätts frijheet, huarföre dj indtet giffue till tingfoegdhen, tingskrifuaren eller till tinghuset, såsom andra bönder i häradhet”.
Tranås birk(?)
Kyrkoherden Knut Fredriksson skriver i sin sockenrelation år 1691: ”Tranäs socken sorterar under Herresta häradt, och meenes tillförne hafwa warit et bijrck, och hafft sit egit forum. Samma socken är krinringet af Alboo häradt i öster, af Ingelsta häradt i söder, och af Färs häradt i wäster och nordh; och förän man kan komma til Häresta häradt, som Tranäs är lagt under, då måste man reesa både genom Ingelsta och Färs häradet. /…/ Synder uthe wijdh byen ligger en backe kallas Gräd-bärgh, qs: Gärde-bärgh. Nampnet twifwels utan hafver den af grååt, förty fins troligit ogiä[r]ningzmänner i gammal tijdh der wara justificerade [=avrättade]”. Enligt ”Danmarckis oc Norgis Fructbar Herlighed” (s. 207) tryckt år 1656 ligger Tranås då under Herrestads härad.
Källor:
– Danmarckis oc Norgis Fructbar Herlighed av Arent Berntsen, s. 207-209, tryckt år 1656.
– Tomelilla Hembygdskrets årsbok 1972-1973; ”Varför kom Tranås och Everöd att tillhöra Herrestads härad” av Curt Wallin, s. 83-101.