1686 vinterting Järrestad

    Anno 1686 Den 24 februarij höltz ordinarie Ting med allmogen uthi Järestad härad närwarandes den der i häradet tilförordnade nämbden.

    Först för Rätten framkom Befallningzman wälbet:de Zacharias Stobaeus och igienom sin ländz och upbördzman lätt publ:a afkortningzlängder för 1685 hwar effter Inqvisition af samptel: nämbdemännen sampt ländzmannen Peder Hanssons som samma Inqvisition bewistadhe.

    N:o 1 blef publ:t en Specification på Innestående Owissa och oförmögnes restantzier som eij wedh Execution kunn uthgå uthj Järestad häradh pro A:o 1685.

    N:o 2 blef publ:t en specification på ödhe och obindtlige sampt Inlagdhe hemman och Räntor, hwar effter ordinarie och extra ordinarie räntor afföres pro A:o 1685.

    N:o 3 blef publ:t en specification på fölliandhe uthskrifningz och Rotepenningar som förmedlst armodh och tor fattigdom skull medh Execution eij kundhe uthgå pro A:o 1685.

    N:o 4 blef publ:t en Specification på matlagen uthj Järestad härad pro A:o 1685.

    N:o 5 blef publ:t ett Extract öf:r cronans anpart tjondhe uthi Järestadh härad effter ny tijondhe sättningen pro A:o 1685.

    N:o 6 blef publ:t en Specification på effterb:te frälse hemman som för detta warit Insokne och wekudagz godz, hwilke effter uthgångne förordning äro uthom Råå och Röör och uthsokne hemman, Jempte en dehl uthlagde wekudagz ifrån Cronowåldh, som och för utsockne tracteras pro A:o 1685.

    N:o 7 blef publ:t en Specification på Öde och obesådde hemman och Jorder uthi Järestadh häradh, hwaraf fölliandhe Cronotjondhe intet kunne uthgå pro A:o 1685.

    N:o 8 blef publ:t en Specification på frihet uptagne hemman hwareffter ordinarie och extraordinarie Räntan afföres uthi Järestadh häradh pro A:o 1685.

    N:o 9 blef publ:t en Specification på effterskrefne Hospitals hemman som effter gambla privilegier och kongl: Maij:tt nådigste Confirmation niutha ordinarie och extra ordinarie Räntan medh crono tijonden fritt pro A:o 1685.

    N:o 10 blef publ:t en Specification på Prästestumberne, Annexe hemman och klåckare bollier uthi Järestadh häradh, hwilka effter wanligheten niuta ordinarie och extraordinarie räntan medh Cronotijonden fritt för pro A:o 1685.

    N:o 11 Blef publ:t en Specification på fölliande kiörkio hemman och uthJorders ordinarie Räntta som kiörkiorne sielfwa upbära och åthniuta uthi Järestadh häradh pro A:o 1685.

    N:o 12 blef publ: en Specification på fölliandhe hemman som i cornans Jordebok för crono hem:n äro upförde och äro dock gambla uthfrälse hemman hwilka ordinarie och halfwa Extra ordinarie räntan kommer till afkortning pro A:o 1685.

    N:o 13 blef publi:t en Specification Uppå fölliandhe Rijkzdagz bewillning som prästerskapet effter som A.o 1683 åhrs Rijkzdagz besluth af hwart 64 h:t hålldne mantal 12½ pro .. bort praestera men effter kongl: maij:ttz allernådigste giordhe förordning blef Delaterat till1684 at uthgå hwarföre de och effter denne R:s partion samma bewillning tilkomme at betala pro A:o 1684.

    N:o 14 blef publ: Specification på fölliandhe Owisse och oförmögnes Restanti som effter hållen Inqvisition eij kundhe uthgå pro A:o 1684 och uthi Dito åhrs afkortning eij blef observerat.

    N:o 15 blef publ:t en Specification på sakören och gräsgiäldhz penningar af Järestadh härad som bör uthgå pro A:o 1685.

    N:o 1 blef publ:t kongl: Cammar Collegi ordre, högwälborne Hr Gen: Gouverneur:n tillskrefwen at ingen må wara frij för mantalspenningar uthan seer kongl: benådning Dat: Stockholm d: 7 Sept: 1685.

    N:o 2 blef publ:t hans höga Excell:tz ordre Befallningzman Zacharias Stobaeus tillskrefne allmogen skulle få ….. ….. ….. penningar så snart saltpetteret warder upkräft och till kruutbruket och för samma penningar lofwat, doch icke mehr än tio mark för att effter som dhet af kiöpmannen uphandlat kommer at kosta fiorton mark sölf:r mynt v(?) öre Dat: Ågerödh d: 6 9:ber 1685.

    N:o 3 blef publ:t hans höga Excell:tz Hr Gen: Gouverneurens ordre Befallningzman Zacharias Stobaeum tillskrefne angåendhe Creditorer som uthi Cammar Collegio angifwes medh deras consens ifrån sin räkning wederbörligen ifrån sin räkning kommen.Ty ähr kongl: Maij:ttz nådigste willia at alle sådane Transporter skall wara af … aestimerade in till dhe ordenteligen Remitterade Jämbwäll der öfwertransporterade sampt cammar collegi underskrift verificeras, Dat: Vitskiöfle d: 12 okt: 1685.

    N:o 4 blef publ:t hans höga Excell:tz ordre befallningzman tillskrfwet at ländzmannen skall hafwa till betalning 3 D:r S:m lijka som saltpeter siudarne uthi Småland åthniuta Dat: Engehlholm d: 11 September 1685.

    N:o 5 blef publ:t hans höga Excell:tz ordre befallningzman Stobaeum tillskrefwen at ingen Barberare må låta bruka sig på landet, som eij kan uthstå sin Examen etz. Dat: Gårstånga d: 12 9:br 1685.

    N:o 6 blef public:t hans höga Excell:tz ordre befallningzman tillskrefwen att af hans befallning allenast skall uthgå 731 lispund saltptter och ländzmannen skall hafwa för hwart lispund lijka so smålänningarna Dat: Engelholm 12 septemb: 1685.

    N:o 7 blef publ:t hans höga Excell:z ordre at hwem förhögt medh bifogade Extract af Hr öf:r Commissarien Hilton skrefwet, wore upsat uthj tijondhe commissionen skulle dhet angifwa och skaffa Pastorens Attest derom, men hwar icke sannfärdig finnes bööte 100 D:r S:t Dat: Kiöpinge d: 6 octobris 1685.

    N:o 8 blef publ:t Hr Gen: Major och vice Gen: Gouverneur Buchvaldhz ordre at ingen bonde må flyttia ifrån sitt hemman anten höö eller sädh i hallmen, Dat. Mallmö d: 8 Julij 1685.

    N:o 9 blef publ:t Johan Anchers ordre befallningzman Stobaeum tillskrefwen och saltpetter Jorden förbättrande Dat: Vanås d: 29 Augustij 1685.

    Corporalen Manhafftig Johan Törnner på Edle och wälborne Hr Ryttmäster Mondegomeries wängner begiärte laga syn på Laugåredztorp i Gladsax sochn som kunna besichtiga dess byggnings bröstfällighet i penningar Taxera huart till blef anbefalt nämbdemannen Arfwedh Håkonson i Wämmenlöf till sig taga effterskrefne Ehrlige dannemän, Jochum Påhlsson i Wämmenlöf, Swen Hanson ibm, Oluf Frännesson i Örneberga, Niels Hansson ibm, Åstrat Bengtsson ibm, Per Trölson ibm, Olof Offasson i Wämmenlöf, hwilka förskrefne må(?) wedh opwisandet af detta begifwa sig på platsen och granska som dhe medh … …sta kunna.

    Samma dagh för Rätten framkom Cronans ländzman wäll:tt Erich Tranman Insinuerade i Rätten en Citation bewisandes dermedh Instembt wälborne Hr Måns Rosencrantz till Glimminge, sakgifwandes honom för en Summa penningar hans förra befallningzman wäll:t Tönne Hansson skyldig blefwen till sahl: Inspectoren Johan Hendrich på Swabesholm för någre afkiöpte oxar effter en revers innehålld.
    Dernäst i Rätten inladhe Ländzmannen Tranman wäll:tt Tönne Hansons obligation af honom tillijka medh Sahl: Johan Hendrichson underskrefwen Dat: Swabesholm d: 3 Septemb: 1676.
    Ytterligare bewiste Ländzmannen Tranman Inciterat effterskrefne nämbl: Arrendatoren Lorentz Viting på Gylleboo, hustru Margareta Anders Anders på Giärsnäs, Christopher Prop i Swinebärg, Per Ingewarson i Walby, Oluf Nielson Bröserup dödh, Anders Månson ladefougde på Swabesholm, Hans Rasmuson i Melby dödh, Och Hans Nielson ladefougde på Glimminge borta i ophandel uth Jutlandh.
    Dereffter framkom Christopher Prop i Swinnneberga och för honom blef upläset dhet han A:o 1681 den 8 febr: på Albo häradzting wittnadhe dher om han nu medh salighetz Eedh det samma wittnesmåhl wille och tryggeligen tordes wedstå hwartill han swaradhe Ja, och afladhe derpå Eeden.
    Tönne Hanson häremot swarade at detta wittne bordhe intet accepteras här i Rätten hälst principalen är intet inciterat till någon wittne at påhöra men hans wittne be(?) woro aflagt som hans forum fuller, till en edh är samma wittne honom intet witterligt hwadh Hr Rosencrantz och Johan Hendrichon hadhe samman och sig förbehållen om samma contract.
    Christopher Prop swarade at han wittnar intet här widare än wadh står det wittnesmåhl han för Albo häradzRätt afladhe såsom wäll:tt Tönne Hanson protesterade emot det wittnesbördh som hustru Margreta Anders Andersons på Giärsnäs skriftelig i Rätten Insinuerade, hwarföre af Rätten 2:ne nämbdemän nämbl: Rasmus Jönson i Wijarp och Niels Åheson i Stijby blefwo sende hustru Margreta Anders Andersons so war heel fruchtsamblig och hafwandes, dertill mycket swag effter hon sig ingen tijdh wiste säker, at dhe eeden af henne taga skulle, at hon sin ingifne Attest Eedeligen tordes wedstå, dhet de effterkommo. Och när hon blef tilfrågat af nämbdemännen om samma Attest togh hon samma Attest af männerne och giordhe dherpå sin sahligheetz edh at dhen war sandhfärdig i alt det der uthi skrefwet war Dat: Giärsnäs d: 24 febr: A:o 1686.
    Dhe andre Inciterade wittnen dels intet tilstädes, dels dödh, kundhe altså intet denne gång Examineras.
    Dernäst Inladhe ländzmannen Tranman ett Inlagh Dat: Stijby d: 24 febr: 1686.
    Dereffter inlade, Ländzmannen tranman ett tingzwittne hwaruthinnan wittnen och dess uthsagu finnes infördh Dat: Albo häradzting d: 8 febr: 1681.
    Derpå Insinuerade Ländzmannen i Rätten en Landztingz Process och dom Dat: Skåninge Landzting d: 22 martij A:o 1681.
    Dereffter ett tingzwittne blef Insinuerat af Ländzmannen Tranman Dat: Skåninge LandztingzRätt d: 28 Junij 1681.
    Derbredewidh Insinuerade Ländzmannen en Interlocutorie domb af Skåninge LandztingzRätt, dat: d. 25 octob: 1681.
    Deriempte Insinuerade Ländzmannen en process och domb af Järesta häradztingh. Dat: d. 26 Novemb: 1681.
    Fullmechtigen på wälborne Hr Måns Rosencrantz wängnar wäll:t Tönne Hanson i Ystadh, Insinuerade i Rätten ett Inläg af Hr Måns Rosencrantz underskrefwet, Dat: Glimminge gårdh d: 10 febr: A:o 1684.
    Dernäst Inladhe Tönne Hanson en skrift underskrefwen af Hr Hålger Rosencrantz, dat: Glemminge d: 23 febr: 1686.
    Wäll:tt Tönne Hanson Insinuerade i Rätten e skrifft Dat: Stijby d: 24 febr: 1686.
    Dernäst Insinuerade wäll:tt Tönne Hanson ett Extract af Ystadz kiemnärs protocoll Dat: Ystadh d: 15 Jan: 1684.
    Wäll:tt Tönne Hanson tilfrågades om han hade något mehr i denna sak at producera, swarade Neij, uthan begiärte domb.
    Ländzmannen Erich Tranman Än wijdare i Rätten Insinuerade ett Inlägh Dat: Stijby d: 24 febr: 1686.
    Denne saak Differeres till i morgon till wijdare Action.

    Dernäst framkallades Hans Person i Sallerup [Salarp] angåendhe den sak senaste ting Incaminerades om en koo, en tunne korn, kooen värderat för 7 D:r Smt som är arfwegodz.
    Jöns Håkanson wiste sig för Rätten kunne intet benekta dhet iu war Hans Person arfweligen tillfallet, säger det wara lefwererat män kan intet giöra bewisligt.
    Såsom Jöns Håkensson intet kunne med lagfaste wittnen ifrångå samma tillkraf som är en koo för 7 D:r S:t en tunna korn, Altså dömmer Rätten Jöns Håkensson at betala till Hans Pehrson ofwan omtwiste koo medh 7 D:r S:t sampt en tunna korn medh Tingz Expenser 1 D:r 18 öre S:m under 3 wekors förlop eller undhergå Execution.

    d: 25 Februarij Continuerade tinget

    Pastoren Hr Peder i Stijby bewiste medh Citation Instembt Anders Rasmuson i Stijby och Anders Olufson i Comstadh, sakgifwandes dem för resterande tijonde och lånekorn effter richtig obligation och RestantzLängd som Hr Peder i rätten Insinuerade dat: Stijby d: 25 febr: 1686.
    Rätten lätt påropa ofwanskrefne män påtingsplatsen, Anders Rasmusons hustru framkom och bekiende för rätten samma tillkraf skyldig wara lofde något at betala effter handen, Anders Olufson i Comstadh kunde intet ifrån samma fordring, ehuruwäll han sielf intet comparerade uthan war Rätten öf:r hörig.
    Rätten Resolverade at Anders Rasmuson betalar ofwannämde skul efter Restantz längdens Innehåldh till pastoren Hr Peer i Stijby till först kommandhe Michaeli tijdh Innewaeandhe åhr medh tingz Expenser 1 D:r S:t skier dhet icke då undergå execution.
    Anders Olufson i Comstadh för sin träsko effter han icke effter laga Citation för retten Comparerade, plickta 3 mk S:t, och saken stå honom öpen till nästa ting om han i medlertijd icke betalde, då undergå Excution på 4 D:r S:t medh tingz Expencer 1 D:r.

    Mons: Hans Karup på Hr Qwartermäster Johan Strömbs wängnar Insinuerade i rätten en Citation bewisandes dermedh Inciterat Hr:r Qwartermäster Boeman och Hr Corporal Swab under Skånska Adelsfanan sakgifwandes dem för de begånget wåldh och hem…. på hånom och hans folk förgånget åhr på Christi himelfärdzdag.
    Mons: Jacob Hegelundh på Hr Qwartermäster Boemans och Hr Corporal Swabs wängnar Comparerade för Rätten, föregifwandes wara ombuden som en fullmechtig på deras wängnar, och denna sak at swara sampt wittnen at påhöra, men hade ingen fullmakt at producera.
    Mons. Hans Karup frågadhe Mon: Hegelundh om han söker hans Maij:tt Interesse här under.
    Mons: Hegelundh swaradhe at han ärnadhe det at giöra, som och at för Maintinera hans höga Excell: Hr feltmarskalkens Respect.
    Mons: Hans Karup förmeenar at Mon: Hegelundh Icke bör låta sigh bruka för advocat, bådhe at betiäna dee beskylte och deriempte söka hans Maij:ttz Interesse, såsom konungens sak reser sig eef bondens.
    Föst dereffter framkallades i denne sak wittnen som effter föregående Citation instembde woro, och effter föregående aflagdh eedh wittnade Per Ingemanson i Stijby som följer, at föregånget åhr Christihemmelfärdz dagh, kom iag gångandes af marken, som iagh kom förbi Johan Ströms gårdh, kom hans hustru springandes och ropte kom hijt och heilpee at styra till godho, dhe slår i hiäl min man , då gick iag in i min gårdh effter iag är hans nabo stodh och såg in i Strömens gårdh, hörde iag at dhe trättes, Då kom Johan ström löpandes först de effter, den ene hade en dragn wäria i handen, den andra twänne pistoler.
    Och lop strömmen i ett cammar, då Ropade the och bad honom uth, då swarade han Neij i slår mih i hiäl, när dhe intet fick honom uth, slog Qwartermästaren sönder fönstern medh pistohlen, der effter kastade han den ena pistohlen öf:r taaket och den andra slog han till Jorden, när dett war skiedt Rändhe dhe sedan till dörran hwarest Johan Ström war inne, medh hwar sin wärria, och högge sedan, dhe intet kunne få honom uth, tog Corporalen en yxa och högg dörren i tu medh den, då bödh dhe åther han skulle komma till dem, män han swaradhe intet töras effter han fruktadhe dhe wille slå honom i hiäl. När Johan Ström såg Öxan igienom dörren blef han Rädh och badh dhe icke wille slå honom i hiäl, Ropandes han i det samma påmig, bad mig komma och Rädda honom, då iag swarade intet töras ty der stodh intet i hans macht, då lofde Qwartermästaren och Corporalen gått at dhe intet wille slå honom i hiäl, då gick strömen uth till dhem och så snart han kom till dem, sökte dhe på honom och slogen, och i medlertijdh undslap åther strömen Rände in i stugan igien, sedan wiste han intet wijdare, huru passerade, sedan badh strömmens hustru mih gå effter Anders Andersson på Giärsnäs som då war här i byen och dem fölgde till Johan Ström, at han wille komma och styra dem och föra dem dädan effter han dem dit fölgdhe, och wijdare hade han i denna sak intet at wittna.
    Hr Corporal Dahlpijl mötte på Hr Qwartermästare Enoch Boemans wängnar säger at Qwartermästaren intet är lagl: Citerat, Altså blef medh dhe öfwrige wittnens Examinernde Differerat till nästa ordinarie ting då uthan wijdare Citation Comparere män Qwartermästarens och Corporalen Citeras å nyo lagl: af Actore.
    Hwarmedh Mons: Hans Karup war till fredz och det förde wittnet som fördt ähr stå i sin fulla vigeuer effter han är en gammal och swag man.

    Saken som i går Differerades till i dag emellan Ländzmannen Wäll:tt Erich Tranman på Sahl: Inspectoren Johan Hendrichssons barns wängnar, och wäll:tt Tönne Hansons wängnar i Ystadh, angående en puur Obligation och Contract om 10 oxar, blef i dag företagen och wijdare Examinerat som föllier.
    Först Insinuerades i Rätten en skrift af Arrendatoren Lorentz Vitingh på Gyllebo underskrefwen, hwaruthinnan han wedhstår sitt förra wittnesmåhl Dat: Järsta häradzting d: 25 febr: 1686 samma inlagdhe skrift lefwererades af Lorentz Vitingz egen dräng Anders Håkenson ben:dh.
    Derpå Inlade Ländzmannen sitt Inläg Dat: Stijby 25 febr: 1686 dernäst i Rätten Insinuerade Ländzmannen Erich Tranman 2:ne bref som wäll:tt Tönne Hanson tilskrefwet sahl: Inspectoren Johan Hindrichson dat: det första Glimminge d. 21 octobris 1676, dhet andra Glimminge gårdh d: 25 Septembr: 1676.
    Dereffter Insinuerade Ländzmannen Erich Tranman Borgmäster Hindrich Johansons Attest Dat: Cimbrishambn d: 23 Jan 1671.
    Dereffter Insinuerade i Rätten af Ländzmannen ett bref af wäll:t Tönne Hanson underskrefwet till ahl: Johan Hendrichson Dat: Glemminge gårdh 3 octobr 1680,
    Ländzmannen tillfrågade samptel: nämbden om de icke hörde Hr Måns Rosencrantz för Rätten säija när tingh höltz i Gladsax at Hr Måns Rosencrantz sade sig willia gifwa halfparten penningarna af samma fordran till Anders Anderson som han den gång hade comparerat för Rätten, hwar till dhe swaradhe Ja.
    Tönne Hanson för klarar sine skrifwelse som finnes wara skrefne till sahl: Johan Hindrichson sålunda, at han på sin wälborne herre Och husbondes wängnar, hade upkiöpt ett parti oxar af Swinneberga bönder uthi sahl: Johan Hindrichsons egen närwarelse, hwar då bönderne woro Johan Hindrichsons ett parti penningar skyldigh och då samma tijdh begiärte sahl: Johan Hindrichson at när penningarna skulle erläggias till bönderne, han då måtte wara tilstädes och få den dhel honom tilkommer deraf hoos bönderne, och samma skriffter eij annorledes at förstå.
    Angåendhe wittnen som hafwa warit förde till Albo härads ting synes af ingen vaerdie medh mindre hufwudmannen i saken blefwet Citerat wittnen at påhöra till medh är af samma wittnen del Partiske, nämbl: Anders Andersons hustru som näste blodzförwandt, och mueligt en deel fleere, delz hwadh sig det angår Mons: Tranman så hårt påstår at wäll:tt Tönne Hanson skall betala samma penningar, då wet han icke huru han kan hafwa den Inbillning, helst han hafwer en capital herre som swarar till samma contract, och till medh är at see af Landztingz Acterne, så wäll som af Ystadhz kiämners Rätt, af dhe Lofl:e Rättens hänwisa saken till hufwudhmannen som är wälborne Hr Måns Rosencrantz, och mig derföre Liberera, I det öf:r afwachtar här på en rättmätig domb.
    Rätten tilfrågade Parterne om de wijdare hade i denne sak at proponera hwartill de swarade Neij.
    Interlocutorie Sentens
    Rätten hafwer Prternes skiähl, skriffter och Documenter igienomläset och först funnit Ländzmannen wäll:tt Erich Tranman /: såsom kiärandhe i denna sak:/ Funderat sin Citation och tillkraf på godha skiähl effter en puur obligation och contract, det swarandhen wälachat Tönne Hanson eij kunnat beneka eller ifrångå uthan obligationen och Contractet underskrefwet, hwilken än i alla Clausulis finnes ocasserat, men swarandhen förmeenar dheremoth som finnes i protocollet infördh hafwa något gültigt skäl emot samma obligation och contract som denne gång för Rätten eij lagl:n bewist är uthan någre lösa Ordh som måste bewiselig giöras, altså emedhen dhet icke skedt är Imponeras wel:t Tönne Hanson samma sine Inprotocollerade meeningar till nästa ordinarie ting lagl:n bewislige giöra till det andra är wälborne Hr Måns Rosencrantz sielf intet efter laga Cit:en kommen för Rätten, swara för sig i samma sak han kullstör(?) med mehra Acterne wijdlöfftigar innehålla hwilket Rätten taget i consideration, och denne sak Dilationerat till försthållande ordinarie ting medh den Imposition å hans kongl: Maij:ttz och Rättens wängnar till parterne at dhe till samma ting /: så wijda laga förfall icke äro:/ sielfwe personligen för rätten comparera uthan wijdare Citation, hafwandes då medh sig till samma ting och ställe alla dhe wittnen, skiäl och Documenter som dhe tenkia kunna lända denne sak till oplysning, möttandes då till wittnens förande, hörandhe, sampt skriffters inläggiandhe, läsandhe spörsmåhls swarandhe medh mehra som tenkias kan, parterne till godho intet undantagandes, hwilken af parterne dett i öfwer hörig sitter och försummar skall plikta förste gången 50 D:r till nästa Hospital och des uthan gå dom så frampt parterne i medlerijdh icke förenas kunna, haf:er någon af parterne elliet wijdare wittnen at föra i denna sak, som tillförne icke Examinerade äro ståår dhem fritt taga Citation af wederböranhen, om dhe sielfwe dhe nödigt pröfwar.

    Saken som af Oxekiöpmännen Johan Vilhelm Engelbräkt och Johan Hiefwelsberg och Hr Holger Rosencrantz på Glimminge, angåendhe oxekiöp dhem emällan slutit och sedan gåt ifrån, fått penningar till de fattige war gifwet, blef af Rätten Differerat för särdeles swårheter skull till nästa ting.

    Dernäst effter framkom Hr Corporal Dahlpijl bewiste medh en Citation, Intembt Lars Peerson i Järestad, sakgifwandes honom för han klagat för wälborne Hr öfwerst Gyllenpistol och nu eij wedhståår som och at Hr Corporal kastat Hr Ryttmäster Mondegomeries bref på Jorden.
    Bonden Lars Person i Järestadh mötte föregifwandes at hans hustru sagt för honom at Hr Corporal Dahlpijl kastade brefwet på Jorden som Hr Ryttmästarn honom tillskrefwet, det Lars således igien Refererade för Hr Ryttmästarn beropar sig wijdare till wittnen som han till nästa ting will producera, Knut Person i Järestadh, hans hustru Bengta och drängen Lasse Nielsson.
    Dernäst effter framstälte Hr Corporal Dahlpijl sine wittnen näml: Rasmus Jönson i Wiarp och Knut Nielson i Gieslöf.
    Rasmus Jönson i Wiarp, framkom för Rätten aflade sin liflige eedh, och wittnadhe som fölger Hr Corneten Grönwald sände budh effter honom och Knut Nielson i Gislöf at förlika den sak emellan Hr Corporal Dahlpijl och bönderne Anders Håkensson i Nöbbele och Lars person i Järestadh om ett klagomåhl dhe hade gifwet Hr öfwersten på Hr Corporal Dahlpijl, då tillfrågadhe Corporallen Lars Person om han kan bewisa han kastade Hr Ryttmästarens bref på Jorden och trödde der på, då swarade lars Peerson, Ja han kan bewisat medh sin hustru och ännu twå wittnesbördh, dessuthan wijdare wiste han intet den sak.
    Dereffter framkallades Knut Nielson i Gislöf effter aflagt eedh wittnadhe ordh ifrån ordh som Rasmus Jönson i Wiarp wittnadhe, at Lars Person sadhe Hr Corporal Dalpijl kastade Hr Ryttmästarens bref på Jorden och sadhe han achtar det intet mehr uthan trampade på dhet wijdare hade han intet at wittna i den sak.
    Hr Cornet Grönwald wedhstod för Rätten samma ordh som ofwan:de män wittnadhe och det skedde i Hr Cornetens hus dhe ordhen af Lars Person fälte blefwo.
    Dernäst Insinuerade Hr Corporal Dahlpijl i Rätten et Inläg dat: Stijby d: 25 febr: 1686.
    Dereffter framkalladhes Anders Håkenson i Nöbbele som hade underskrefwet dhen Suppliquen Hröfwerst Gyllenpistohl wat ingifwen och insinuerade i rätten en inlaga, dat: Nöbbele d: 24 febr: A:o 1686 hwilken skrifft bägge bönderne undherskrefwen.
    Saaken emällan Hr Corporal Dahlpijl förliktes för Rätten medh sine wedherparter Anders Håkenson i Nöbbele och Lars Person i Järestad at dhe intet willia träta medh deras husbondhe, uthan åtherkalla det dhe sagt och skrefwet, allenast husbonden blifwer dem gunstigh här effter och dhe gifwa häreffter till husbonden effter Jordhebokens Innehålldh.

    Cronans Ländzman Pehr Hanson förde framför Rätten 2:ne Qwinfolk Ingar Persdotter och Bengta Andersdotter begge hemma i Gladsax. Inger Persdotter förstegången besofwen af en dräng Mårten Swenson ben:dh tiente Hr Gen: Major Kåck, nu bortrymbdher, Bengta Andersdotter besåfwen 2:ne gånger af Per Trölson i Örneberga, hwilken sak blef för gångne åhr ventilerat här för Rätten, och Qwinfolket dömbt plikta effter strafordningen Inger Pedersdotter som intet förr här warit Resolverade Rätten at hon pliktar för denne sin förselse 5 D:r S:t.

    Corneten Edle och Manhafftige Petter Grönwalld begiärte af Rätten få uthnämbna 8:ta män som kunna granska et Gathehuus uthi Gislöf, som smeden Michel be:dh ifrån flytte sampt och medh sig borttogh et stycke huus etz hwart till af Rätten blef opnämbdh, nämbdemannen Niels Clemmedhss: i Glimminge till sig taga Mårten Åkeson i Wästanbeck, Håkan Nielson ibm, Niels Bengtson, Niels Lauritzon, Thor Anderson och Oluf Tueson i ibm. Item Bror Anderson i Glimminge, hwilka wdh inhändigandet, af detta hafwer sig strax på platzen begifwa, och samma huses bröstfällighet uthi penningar Taxera, sampt och i penningar Taxera dhet stycke huus, hwadh dhe kunne wara af waerdj som smedhen medhtog och bortflötte, och denne deras sin sålunda förrätta som dhe medh Eedh innom tingh bestå kunna .

    Nämbdemannen Erich Swenson i Järesta effter honom gifwen Taext såsom förman medh sine Adjunter fram lade en syn på den bortrymbde Ländzmannen Hans Olsons gårdh i Järestad, som nu tijdtzlige Ländzmannen Pehr Hanson åboor och befandz bröstfälligheten som deras afsikt uthwisar hwilken dhe medh Edh här för Rätten bekreftade sandfärdig wara.

    Nämbdemannen Niels Olufson i Carleby effter honom gifne Text så som förman medh sina Adjuncter framladhe en syn på munsterskrif:e manhafftige Anders Vijmans Rusthålld som består uthi 4 hemman som Niels Swenson, Pehr Erichson, Hans Pehrson och Jöns Tufweson alle i Wämmenlöf och befantz bröstfälligheeten som deras afsikt uthwisar hwilken dee medh aflagdh eedh sandfärdig wara här för Rätten bekräftadhe .

    Nämbdemannen Niels Clemmetzon i Glimminge effter honom gifne Taext, såsom förman medh sine Adjuncter framladhe en syn på Mons: Johan Ströms twenne Rusthålldh i Gislöf, som Hindrich Mårtensson, Anders ågeson, Jöns Olufson uppå dhet ena Rusthållet boor, sampt Gunnar Elerson, Per Mickelson, Niels Mickelson och Anders Mårtenson på dhet andre Rusthållet åbor, och befantz bröstfälligheeten som dheras afsikt uthwisar hwilken är medh aflagdhe Eedh här för Rätten sandfärdhig wara bekräfftade.

    Mons:r Hans Karup begiärte af Rätten få 8:ta män som kunna granska hans Rusthålldhs gårdhar uthi Tummerup Nämbl: Christopher Hansons gårdh, Anders Matz gårdh, Oluf Swens gårdh, Per Mårtensons, Oluf Rasmusons, Mårten Andersons, Åke Pehrss:, Lauritz Jönsons, Mårten Nielsons, Oluf Jonsons, Jöns Gunnars, och Jöns Hansons Item Wiarp Åke Skrädders, Per Mårtenson och Christopher Jönsons Ibm, hwartill af rätten blef opnämbdt Nämbdemannen Anders Kåck i Tågarp taga till sig Swen Carlson, Jon Nielson, Oluf Nielson, Jöns Håkenson, Niels Andherson, Jöns Anderson och Niels Håkenson samptlig i Tummerup hwilke wedh inhändigandhet af detta hafwa sig strax på åskåderne at begefwa, och bröstfälligheten uthi penningar Taxera och der afsicht sålunda för rätta som dhe medh Eedh innom tinge(?) bekräffta kunna.

    Pastoren wördige och wällärdhe Hr Pedher Bager i Stijby begiärte af Rätten ett Attestatum på Ödeshemmanen uthi dess försambling för A:o 1683 hwilka effter laga Inqvisition richtige befunne alldeles öde stå som här undher Specificeras, samma Specification daterat Stijby d: 25 febr: A:o 1686. hwareffter pastoren begiärte af Rätten tingz Attestatum, dhet honom Consenterades.

    Nämbdemannen Niels Ågeson i Stijby begiärte af Rätten måtte uthnämbt åtta män som kunna besichtiga en merendels ödhe platz uthi Stijby som ligger till Lunna domkyrkia hwadh huusen kunne kosta at upsättia så wång som nödhwändigt behöfwas och uthi penningar Taxera hwartill af Rätten blef anbefalt nämbdemannen Anders Kåck i Tågerup till sig taga Anders Månson i Stijby, Lars Clemmetzon, Oluf Håkenson, Niels Nielson, Hans Ågeson, hans Lason och Ingermar Person samptl: uthi Stijby hwilke medh wedh Inhändigandet af dhetta hafwa sig på platzen at begifwa och samma huus bekostnadh medh all dess tilbehör uthi penningar Taxera och samma deras afsicht sålunda förrätta som dhe medh Eedh Innom tinge bestå kunna.

    © Magnus Lindskog, 2004
    (viss redigering pågår fortfarande)