Anno 1691 d 8 Septembris, höltz Ordinarie Tingh medh allmogen i Jerestadh häradh, och Borby By i närwahru af dhen dher i häradet tillförordnade Nämbden.
Dommaren och nämbdeman:n Tohr Olss: i Borby instämbt bonden Åge Jönsson i Jerestadh in puncto Debiti angående 3 2/6 Tun:r korn, han gåt i Caution för, hos wälb:ne H:r Rittmäster Ridderschiöld, hwilcket Bonden till sädes korn brukt A:O 1690 medh Interesse åhrl: 4 skpp korn som ähr in en summa 28 skpp korn.
Bonden Åge Jonsson mötte seijer sigh willia Betahla, men ländzman:n Magnus Löfbergh förbudit honom grödan så säden som höet.
Emedan såsom Bonden Åge Jönss: tillstår länt sädes kornet och dhet uthsådt till gårdens upkompst, hwilcket näst den Ordinarie Tijonden uthbetahlas bör, Altså Resolverade Rätten skiähligt, att Åge Jonss: inom 14 dagars förlopp betahlar dhe 28 skpp korn med Tingzexpenser 1 D:r Smt, i widrigt undergå laga Execution.
Saken emillan Corneten Manhaftigh Petter Grönwall och drengen Swen Persson i Gislöf angående stedzmåhl för 1/16:dehls hem:n Ibm.
Parterne förenades för Rätten således att drengen Swen Persson Betahlar till H:r Corneten 6 dahl: Smt, samma 6 D:r ährlägges som fölljer 3 D:r Smt till Michaeli förstkommandes, dhe andre 3 D:r Smt till S: Martini idem Anno(?) I widrigt undergå laga Execution.
Tredie lagbudh på Tufwe Matzssons gård, som Fadder Persson kiöpt i Gislöf.
Per Tryggessons första lagbud på ett kåhlhagerum i Gislöf som Ryttaren Per Höök, Rusthållaren Per Perss: och Fadder Perss: kiöpt af Per Tryggess:
Wälb:ne Holgier RosenCrantz genom des fullmächtigh Tufwe Trullsson, Begiärte att dhen för detta incaminerade saak, emot drengen Christopher Persson som Rymbdt ifrån gården, måtte företagas, drengen blef påropt, wahr intet wid tinget, hwarföre han plichter 3 mk Smt.
Wälb:ne Holger RosenCrantz genom des laga fullmächtigh Wäll:t Tufwe Trullsson instämbdt drengen Oluf Persson först för han gånget af sin lagstadde tienst, som han antaget hoos Åge Perss: i Gliminge, dhet andra för han gånget ifrån H:r RosenCrantz godz och antaget hemman på Cronans, twert emot dhes Revers Dat: Glimminge d: 18 augusti 1691.
Wäll:t Tufwe Trullsson begiährar på sitt härskapz wägnar Rättens uthslag.
Oluf Perss: nekar aldehles intet å nyo stadt sigh med bonden uthan medh sådane wilkohr han länger kan tiena wille, elliest berättar drengen att Åge Perss städt een annan drengh i hans ställe förähn han gick ifrån honom. Anbelangande dhen andra saken, att drängen städt hemman på Cronans, seijer han att dhen Revers han från sigh gifwet, som hans nampn underfins, ähr intet med hans frija willia skiedt eij heller war pastor den gångh tillstädes nähr detta blef skrefwit.
Wäll:t Tufwe Trullss: lofwar Bewijsa sådant till nästa Ord:e Tingh, Altså Blef denna saak Differerat till wijdare bewijs.
Oluf Nillss: Rytter i Grödzstrup instämbdt Kirstin Per Hindrichs Ibm, sakgifwandes henne, att hon Beskylt honom krupit in igenom Per Hanssons gafl igenom Ett hohl, Kirstin Per Hindrichz mötte för Rätten nekar intet uthan hon sågh Oluf Ryttare krypa igenom gaflen, men aldrigh beskylt honom för något Tiufwarij, och dhet wahr nästa f..eken Pingesdagh Oluf kröp igenom gaflen, hustrun Blef tilfrågat, medh hwem hon kunde Bewijsa Oluf Ryttare wahr dher inkrupen? Hustrun swarade Neij, nu förtijden ingen hafwa, hwarmed hon kunde bewijsat, uthan ährbiuder Eeden för sigh sielf.
Derefter Publicerades Oluf Rytters inlaga Dat: Grödztrup d: 8 7:bris 1691.
Rätten fant denna saak af dhen beskaffenhet, och gaf deruthinnan upskof till nästa Tingh, då parterne möta eller plichta efter lagh.
Skomakaren Rasmus Esbiörnss: Wiborgh i Cimbrishambn instämbdt Ryttaren Nills Bruse i Cimbris; angående een förlijkningh skomakaren med Ryttaren ingåt, för han honom med een knif skurit, een dhel halsskuren som halfwa örat af, och skulle Ryttaren gifwa skomakaren i förlikningh 16 D:r Smt hwaruthinnan wahr fäldtskiärlönen med berächnadt, hwilcken förlijkningh Ryttaren eij efterkommit, och nu påstår skomakaren will hafwa samma penningar, doch Cronans saak aldehles derföruthan.
Skomakaren insinuerade dernäst förlikningen dememellan Dat: A:o 1689 d: 27 7:bris.
Insin:des dernäst wälb:ne Hr Ryttmäster MondeGommeris bref och förmaningh till Ryttaren att han skomakaren betahla skulle, Dat: Svabesholm d: 21 Maij 1690.
Ryttaren stod för Rätten kunde intet neka gierningen seijer sigh icke heller hafwa någet at betahla medh.
Widare hade parterne i denna saak intet att Referera.
Såsom Ryttaren Nills Bruse denna hans otilbörliga gierningh eij neka kunde, uthan skomakaren Rasmus Wiborg wijst med halsen och örat, der wahra sårat och lytt, och sådant uthan gifwen orsak wederfahret; dhet Rätten öfwerwäget och skiähligt pröfwet, att Ryttaren Bruse Batahlar nu genast dhe 16 D:r Smt till skomakaren Wiborgh, desutom Betahlar Ryttaren 5 dahl: Smt, för lyte och såhr i anledningh af 6 Cap: såram:b medh willie sampt Tingzexpenser 1 D:r 16 öre Smt hafwer han eij peng:r, eller annat af sitt egit med att betahla, så plichte med kroppen i Cronans arbete eller Gatulopp, om parterne sins emillan hafwa någon annan saak, då uthföre dhet lagl: in foro fori.
Wälb:ne Fru Ingri Ehrenbergh på Gyllebo instämbdt drengen Niels Olufsson i Wemmenlöf, sakgifwandes honom olofwandes hugget 2 las haslerijs på Gyllebo Egor.
Drengen Nills Olufsson som för Rätten framkallades, nekar aldehles intet hugget något haslerijs på Gyllebo ägor, uthan seijer sigh fåt det på Elmhultz marck, dhet han af Måns Frendesson dersammastädes fått.
Wälb:ne Fruus fullmächtig och ladufogde Malte Wilass: seijer willia bewijses med Jon Jenss: Jonstrup
Jon Jensson Jonstrup som instämbdh war framkallades för Rätten och wittnade han sågh drengen Nills Olufss: kiöra af skogen kalfhagen med 2 lass haslerijs men wiste intet hwar han dhem fåt, sedan stod Jon Jenss: och sade han kan bewijsa han hugget dhe 2 las hasellRies på Gyllebo Egor och giorde sigh således twetaligh för Rätten, blef altså denna saak i mangel af witnen Differerat till nästa Tingh.
- 9 Octobris
Pastoren Hr Matz Sture i Gladsax instämbdt Jöns Perss: i Hoby till wittnes förhör angående förment wåldh på gathusman:n Håkan Nillss: i Tummerup, att witna i samma saak ähr instämbdt Zatzar Mårtenss: i Walby. Zatzar Mårtenss: framkallades giorde sin Eedeliga uthsagu som fölljer, att han kom till Tumerup nähr Jöns Perss i Hoby krafde husman:n RothePeng:r och krafde honom temmeligen strengt, då Zasser bad Jöns kräfwa något lindrigare, då swarade Jöns det kom Sasser intet wedh, han sade dheruthinnan intet att seija, men Satzer sågh intet Jöns giöra någon wåldzwärckan wijdare hade han intet att Referera.
Mårten Olufsson i Wemmenlöfztorp instämbt Christopher Perss: i Toarp in puncto Debiti 4 D:r 24 öre Smt för ett afkiöpt stodh. Christopher Perss: mötte kunde intet neka skullden, och lofwar betahla med wahrur emedan han inge peng:r hafwer. Mårten Olufsson Begiärte Rättens uthslagh.
Såsom skullden finnes Richtigh, altså dömde Rätten skiähligt, att Christopher Persson Betahlar dhe Omtwistade 4 D:r 24 öre Smt till Mårten Olufsson med Tingz Expenser 1 D:r Smt och dhet inom 14 dagars förlop i widrigt undergå laga Execution.
Hillebrandh Bertellsson i Carleby instämbdt Måns Larss: Ibm in puncto Debiti 34 D:r 12 öre Smt Contant sampt 6½ skp: Torr Rågh. Måns Larss: påroptes, war intet wed Tinget, altså plichter han pro Absentia 3 mk Smt.
Hillebrand i Carleby instämbdt Nils Larss: i Wemmenlöf in puncto Debiti 13 skp korn, sampt 3 D:r 4 öre Smt, Hellebrand Berättar dhe ähro förlijkte om samma kraf dhet Rätten aggrearade.
Hans Swenss: i Glimminge instämbdt drengen Mårten Clemetss: i Gnalöf sakgifwandes honom intet willia gå till sin lagstadda Tienst, drengen Mötte wedstodh stedt sigh medh Hans Swenss: men will heller Tiena hos sin faderbroder Mårten Nielss: i Gnalöf.
Parterne förentes för Rätten, hwilcket Rätten Consenterade.
Mårten Welatzsson i Wemmenlöfztorp Cit: förra häradzskrifwaren wäll:t Daniel Andersson i Stijby in puncto Debiti 9 mk Smt för Resterande tijonde för A:o 1687.Häradzskrifwaren eller någon på hans wägnar mötte intet för Rätten, hafwer doch Rätten denne sak till skiärskådan uptaget emedan det ähr kyrckiotijonde som länge sedan Bordt betalt wara, att häradzskrifwaren Wäll:t Daniel Anderss: den nu genast, inom 14 dagars förlop med 9 mk Smt Contenterar till Mårten Wilatzsson med bewijslige Tingzexpenser, skier dhet icke då undergå laga execution.
Bengt Anderss: i Glifwarp instämbdt Michel Hanss: i Tommerup in puncto Debiti ½ pund korn och 4 Tun:r hafre. Michel hanss: mötte nekar intet skulden beder om Dilation till Martins tijdh förstkommandes då han lofwar att betahla hwilcket honom consenterades med dhet reservato om han icke till ofwannämbde tijdh betahlar då undergå laga execution sampt desuthan betahla Tingzexpenser 1 D:r Smt.
Nills Clemmetss: i Carleby, Oluf Clemetss: i Gladsax, Hans Nillss: Ibm, och Anders Perss: i Carleby instämbdt efterskrefne att wittna nembl: Anders Anderss: i Carleby, swen Perss: Ibm och Oluf Ryttare i Grödztorp angående 15 mk Smt, som Rusthållaren Nills Olufss: i Karleby, Anders Håkenss: i Gladsax. Och Jöns Olufsson i Breknared dhem aftaget öfwer dhen åhrl:e Ordinarie Räntan.
Dhe instämbde inkallades som först, Anders Anderss: i Carleby giorde sin Eedelige uthsagu som fölljer att han kom till Wemmenlöf och hörde att Corporalen sade till bönderne att dhe skulle taga och föda rustningzhästen, hwartill bönderne swarade att dhe hafwa lijka godt allenast dhet blifwer dhem decourterat i Räntorne, derpå swarade Corporalen att bönderne derföre icke skulle få decourtera i Rentorna 1 hwitt eller skillingh widare hade han intet att witna.
Swen Persson Ibm framstod giorde sin edeliga bekiännelse at han hörde när Corporalen sade till Anders Perss: at han skulle förenas med Rusthållaren Nills Olufsson, då swarade Anders Perss: han förlijkes gierna med honom, allenast dhet blifwer honom decourterat i Räntan dertill swarade Corporalen att dhet skall icke dhet ringaste deraf kortas i Räntan widare hade han intet at seija.
Oluf Rytter i Grödztorp giorde sin Eedeliga bekiännelse som fölljer, att Bengt Jönsson i Grödztorp kom till honom och sade han skulle föllian till Corporalen i Wemmenlöf och höra nya ordres, nähr dhe dijtkommo sade Corporalen att dhe skulle truga af wed Rusthållaren angående Rustningzhästens foderage eller dhen till sigh tagan och föden, då måste Oluf Nilss: Tinge af med Rusthållaren och lofwan 2 T:r hafre, men Rusthållaren fick dhem intet, emedan han ingen sielf hade och wijdare hade han intet at wittna.
Corporalen Manhaftigh Anders Wijman swarade att han aldrigh sade dhe intet skulle decourtera något i Räntan, Suppliquen in originali framfordrades. Bönderne swarade att dhe lefwererat Suppliquen till Befallningzman:n Stobaeum.
Corporalen Wiman swarade han wahret hos Befallningzm Stobaeum och begiärt Suppliquen, derpå befallningzman:n sade sigh lefwererat Suppliquen till bönderne igien Bönderne deremot bedyrade högdt, intet fått Suppliquen igien af Befallningzman:n.
Såsom Original Suppliquen för Rätten intet upwijst altså Differeras medh finelt sluut, denne saaken intill dhen framskaffas på dhet Rätten dhes egenteliga innehåld inhämpta kan.
Eskell Nillss: i Swinebergia instämbdt Offe Erlandss: i Wirestad sakgifwandes honom bordtstulet en stuut ifrån honom för 3 åhr sedan och hoos Offe nu igenfins och ähr swarthielmet.
Offe Erlandss: nekar aldehles emot sakgifwandet och seijer dhet honom aldrigh skall öfwerbewijses, uthan han lofwar giöra bewijsligit dhet ähr hans egen stut, och dhen haft på 6:te åhr i sin äga, och begiährar Dilation till nästa tingh dhet Rätten Consenterade.
Boo Nillss: i Gliminge instämbdt fierdingzman:n Jöns Andersson i Jerestad in puncto Debiti 15 mk 4 sk. för hästebyte. Jöns Anderss: som för Rätten war nekar intet Bytet, men seijer han intet skyldig Boo några Peng:r föe dhet, Boo Nillss i Gliminge lofwar att bewijse Jöns Anderss: till nästa Tingh han honom dhe 15 mk Smt skyldigh ehr.
Jöns Anderss: seijer han deremot will besijse att Bo aldrigh lefwererat honom någon mähr sedan han dhen i Ingelstad bordt byta, hwarmed dhenne saak hwijlar till nästa tingh.
Corporalen Manhaftigh Manfelt framkom för Rätten begiärte laga syn på Nills Jöranss: gård i Zimbris Emedan dhen helt förfallen och ligger under Rusthåldh. Blef altså af Rätten anbefalt nämbdemän:n Christopher Hanson i Sahlerup och Swen Andersson i Tulstrup att dhe med Inhändigandet af dhetta genast begifwa sigh på Bopellen och granska all bröstfälligheten intet undantagandes och dhet i Peng:r Taxera som dhe med Eed verificera kunna.
Förre ländzmannen Nills Jönss: instämbt Åge Jönss: in puncto Debiti 16 skep: korn. Åge Jönss: i Jerestadh blef påropt war intet wid tinget, altså plichter han denna gångh för Absentia 3 mk, men ländzman:n Magnus Löfberg swarade och sade att Bonden tillstår giälden och intet hafwer att betahla medh.
Derpå Insin:de Niels Jönss: sin Libell dat: Borby d: 9 7:ber 1691. Insinuerade derjempte een skrift at Åge Jönss: underskrefwen, Dat: Jerestadh d 8 Augusti 1691.
Derhos ins:de en Resoluti: af Hr Befallningzman Psilander dat: Ystadh d: 4 Septembr: 1691.
Såsom Bonden Åge Jönss: intet silef ähr för Rätten tillstädes altså Beroor medh dhetta till nästa Tingh.
Noch hafwer ländzmannen instämbdt samma Åge Jönss: i Jerestad in puncto Debiti 2 Tunnor Rågh. Bonden Åge Jönss: wahr efter pårop intet wid tinget tillstädes altså beroor med dhenna saak till nästa Tingh och Åge plichtar 3 mk för Absentia.
Noch hafwer ländzman:n Niels Jönson på Befallningzman:n wälb:de Zacharias Stobaei wägnar instämbdt Åge Jönss: i Jerestadh, skulfordran angående 10 skp låneroug som för 3 åhr sedan uthlåntes till Åge Jönss:, Bonden Åge Jönss: påroptes men wahr wid tinget intet tilstädes altså plichtar han för Absentia 3 mk Smt, och wijdare saken står till nästa Tingh och wijdare sluut.
Ländzman wäll:t Magnus Löfbergh för Rätten framkom Begiärte laga syn på sit Ländzmans säte i Järestad som Bonden Åge Jönss: för detta åbodt dhet Rätten Consenterade, och anbefalte nämbdeman:n Christopher Hanson i Sahlerup och Swen Andersson i Tulstrup wid inhändigandet af detta begifwa sigh på Bopellen och granska all bröstfälligheten intet undantagandes och det i pengr sättia som dhe medh Eed verificera kunna.
Upstodo ifrån Rätten nämbdemän:n Anders Kock i Togarp och Mårten Nillsson i Tommarp Insinuerade i Rätten Een laga syn och granskningh som dhe wahrit förordnade att besichtiga dhen stora miswäxt som innewahrande åhr straffat hehla Byen Jerestadh som af hoosgående dheras förrättningh ähr att förnimma dhet dhe för TingzRätten Beedigade, hwarefter Järestad bymän begiärte TingzRättens Attestatum dhet Rätten Consenterade.
Ryttaren Nills Bruse i Cimbris hafwer för dhes förseelse och ågångne domb plichtat med 4 gånger gatulop emedan han intet hade med att betahla.
Förra ländzman:n Nils Jönss: begiärte TingzRättens Attestatum på Ryttaren Lars Anderss: i Jerestad som sigh med lönskaläge förste gången, hade inge pengr att betahla med uthan för sin förseelse lopp gatulopp.
[Sigill] [Sigill]
Carl Lilliengrijp
© Magnus Lindskog, 2002
(viss redigering pågår fortfarande)