Anno 1699 d: 9:de octobr höltz ordinarie höste Ting medh allmogen i Järesta häradh af häradz höfdingen Hr Bengt Seth och den wahnliga eedsworne nembden.
Kongl. Giöta hof Rätts bref af d: 26:te aug: 1699 blef opläst, angående att här efter när några Criminele saker medh adelsmän förekommer dhe hoos under rättarne böhra inqvireras och afdömmas.
Bonden Pehr Nillss. i Wijarp stämbdt Eric Jönss. i Järesta för olofl. Gårdz Bygnat. Käranden war tilstädes, men swaranden intet, uthan blef liudel:n påropt, men fans eij widh handen, fördenskuldh anstår med saken, om han inom Tingets sluth kan wijsa något laga förfall.
Hr Rådmannen Petter Mörck af Cimbrishambn instämbdt Jöns Matzon i Järesta för 8 D:r 16 öre smt skuldfodran. Hr Rådmannen war tilstädes och sade sig för dhenna skullden wara förnögdt.
Dito Hr Rådman stämbdt Arfwedh Ohlss. i Järesta för 4 D:r 12 öre smt skuldfodran, hwilket Rådm:n berättade wara förnögd.
Dito Rådman instämbdt Måns Perss. i Järesta för 3 D:r smt skuldfodran. HrRådmannen berättade att dhenne fodran också war betahlt.
Dito inciterat Hans Erichss. ibidem ang: skuldfodran 1 D:r 16 öre smt för 7 ½ skep … swaranden undfångit. Hr Rådmannen berättade sammaledes att detta war förnögd och han intet af honom nu har att fodra.
Dito låtit instämma i Grödstorp för 5 D:r 16 öre smt skuldfodran, härflytande sammaledes af korn han länt, dhenne fodran berättade Hr Rådmannen wara förnögd.
Sammaledes instämbdt Nills Anderss. i Tommerup för 12 D:r 14 öre smt skuldfodran som han A:o 1695 d: 22 Aprill bekommit af Rådmannen på korn, och nu dhet medh ränta åtherfodrar. Nills Anderss. war til swars widgick hela skullden, men beklagade sig shwn nu för fattigdomb eij så hastigt kan betahla, lofwar willia betahla hälften om fiorton dagar och andra hälften om midsommar hwar medh Rådmannen war förnögd om han får interesse til bem:te tidh, således å både sidor förenade.
Dito Rådman instämbdt Jeppe Bertelss. i Wranerup för 1 D:r 4 öre som påstådt sedan Anno 1689 uti octobr månadh, hwilka HrRådmannen medh ränta och expenser nu påstår at bekomma. Jeppe Bertelss. wijdgick skullden och betahlte genast Hr Rådmannen så at han i alting war förnögd.
Dito instämbdt Mårten Anderss. i Wranarp för 2 pund 11½ skeppa korn 16 D:r 23 öre smt för hwilket Hr Rådmannen berättade dhet han war förnögd.
Dito instämbdt Sönne Anderss. i Wranarp för 3 D:r 13 öre smt han fått på korn. Hr Rådmannen berättade sammaledes här före wara tilfrijdzstält.
Dito inciterat Swen Christianss. i Wranerup för 18½ skeppa korn efter afräkning, hwilken skuldh och Hr Rådmannen berättade iemwähl wara förnögd.
Dito citerat Michell Anderss. i Tågarp för 8 D:r 29 öre smt skuldfodran som jemwähl af Hr Rådmannen berättades wara förnögd.
Dito Rådman citerat Jacob Månss. i Tågarp för 12 D:r 5 öre smt skuldfodran. Jacob Månss. war tilstädes, widgick skullden, men beklagar sig för oförmögenheet dhen nu eij kunna betahla, begiärade dilation til som kan få något ett annat åhr att wända i penng:r Hr Rådmannen badh om domb och påstodh interesse med expenser.
Resolutio
Såsom swaranden Jacob Månss. tilstådt wara skyldig til Rådmannen Mörck 12 D:r 5 öre smt dog beklagar sig nu wara så oförmögen at han dhen eij mäktar betahla med mindre honom dilation förunnas till anden(?) åhr, han då kan få något förtiena och förwandla i penng:r hwilket Rådmannen honom och så förundt. Fördenskuldh förplichtas swaranden Jacob Nilss(!) dhenne skuldfodran 12 D:r 5 öre smt medh Intere: a 5 procentum från dhenne tijdh han är worden lagfört och intil betahlningen nästkommande .. om Mickelsmässo föllier, jämpte 1 D:r smt Rättegångs expenser at betahla, eller lida dherefter excecution.
Dito Rådman låtit instämma Nils Perss. i Gnalöf, för 4 D:r smt skuldfodran. Hr Rådmannen berättade nu dherföre wara förnögd.
Dito Rådman inciterat Anders Jönss. ibm för 10 D:r 25 öre smt, hwilken hoos Rådmannen sig infunnit och skulden clarerat så at Hr Rådmannen är nögd.
Dito Rådman instämbdt Matz Jönss. för 9 D:r 8 öre smt som Rådmannen sammaledes berättade wara förnögd.
Dito Rådman instämbdt Anders Lindh i Wirresta för 12 D:r 8 öre smt skuldfodran, som han Anno 1692 in Nowembr bekommit. Rådmannen berättade sig wara tilfrijdzstält, att han redan fådt något, och til een dehl gedt honom dilation.
Dito instämbdt Anders Larsson i Comsta för 4 D:r 27 öre smt skuldfodran, för hwilken skuldh Hr Rådmannen berättar sig wara tilfrijdzstält.
Dito instämt Eilert Jönss. i Comsta för 2 D:r 8 öre smt. Eilert Jönss påroptes, men fans eij tilstädes, ty anstår dhermedh til dess man får höra om han har något laga förfall.
Dito instämbdt Christopher Perss. i Komsta för 5 D:r smt skuldfodran som Hr Rådmannen berättade nu wara förnögd.
Dito instämbdt Joen Håkenss. i Stijby för 1 D:r 24 öre smt hwilken skuldh Rådmannen sade nu wara betahlt.
Uplästes kongl. Maij:tz allernådigste påbudh dat:d 12 septembr 1699 angående een allmän Contrbution öfwer heela Rijket i Swerige och Finlandh.
Dito uplästes och publicerades kongl. Maij:tz nådigste förordning angående repartition af confiscationer och dhen andehl befl….garen dheraf böhr hafwa.
Dito uplästes Barnemords Placatet af d: 15 Novembr 1684.
Sammaledes publicerades kongl. Maij:tz allernådigste Placat angående öfwerwåldh och röfwerie på skepzbrutne fahrkoster dat:d d: 6 octobr 1697.
All hörsamst föller af Hans Excellences Hr Gen: Lieutn: och Gouverneurens högwählborne Hr Baron Carl Gustaff Rehnschiölds ankombne ordres dat:d Stockholm d: 9 7:br nästledne wijdh Tinget granneligen at ransaka huruwijda misswäxt i åhr wara här i orthen, blifwe männen af hwar by framkallade och noga dherom inqvirerat sampt således befunnit:
Till Cimbritz sochn och By fådt föga mehr än strösädet efter Rågen, korn mindre än förledit åhr, att dhe icke mycket kunna sällia, hafren godh.
Wijarp By, Rågen slagit alldehles fehl och dhen andra säden slättare än i Cimbris.
Nöbbelöf sochn och By, Rågsäden mycket slätt, kornet ringare än förledit åhr och lijtet att sällia, hafren godh.
Gislöf, Rågsädet ringa, kornet mindre än förledit åhr, at lijtet blijr til sahlu, hafren godh.
Bollshög sochn Gnalöf By ringaste sädh i heela häradet, så att dhe intet få sällia uthan kiöpa.
Glimminge by mycken lijten sädh att dhe måste få kiöpa.
Wästanbäck lijtet bättre korn, Ingen Råg men någon hafre.
Wallby sochn och By, Så ingen Råg, kornet ringare än förledit åhr, dog att somblige kunna sällia.
Glivarp och Sahlarp misswäxt på Råg, kornet mindre än i fior, lijtet hafre sädh men godh.
Borreby sochn och By Rågsädet medels kornet ringare än i fior, lijten hafre till uthsäde som blef godh.
Blestorp by misswäxt på Råg, kornet fullt medh gräs och tistel, ha mager säder mark..
Sandby på Råg misswäxt, kornet mindre än i fiohl att dhe trängia kiöpa, hafre och så ringa.
Tulestorp sammaledes.
Järesta sochn och by, Rågsädet slagit fehl, kornet swängt at många få kiöpa sädh.
Grötstorp by, på Råg misswäxt, kornet medels hafra ingen.
Tommarup sochn och by, misswäxt på Råg, kornet fult med tijstel, intet at sällia uthan dhe måste trängia kiöpa sädh, lijten jordh til hafre.
Wranerup. Rågen slagit feehl och eij mehr än strösädet och Tijonden, kornet och hafren medels, deels kunna sällia och deels trängia kiöpa.
Tågerup By sammaledes.
Wirresta By, såå ingen Råg, men kornet godt, ringa hafre.
Karleby lijten åker jordh, kornet och hafren medels.
Gladsax sochn och By, misswäxt på Råg, kornet medels, hafren godh få inte stort att sällia.
Baskemölla skrijn Jordh och fådt ringa sädh,
Stijby sochn och By intet Råg sådd, korn ringare än i fior, trängia största dehlen at kiöpa.
Komsta By ingen Råg eller hafre, lijteet korn at dhe måste trängia kiöpa.
Wemmenlöf sochn och by. Rågen slagit fehl, kornet medh gräs och ringare än fior, hafren sammaledes, dehls ha at sällia och dehls trängia at kiöpa.
Wemmenlöfs torp, på Rågen misswäxt, kornet medels, hafren ringare, många trängia att kiöpa.
I gemeen så hafwer Rågsädet i detta häradet lijdet skada af Winter wätha, så att dhen öfwer allt slagit feehl, kornet måtteligit, fast dhet har synts ymnogt, så har dhet dog warit full medh gräs och tistell efter wäthan, sedan dhet af torka i begynnelsen ledh twång, så at dhet i gemeent lijtet räntar, och intet mycket på dhenne orthen blijr att sällia, om elliest dhe mäste kunna ha dheras uthkomst, hafren har här i åhr bäst lijkas, men för dhet dyra uthsädet dherpå wahr är eij mycken blefwen sååd.
Chronones Ländsman Magnus Löfberg låtit instämma åthskillige af allmogen som efter dhe ifrån Gouverneuren för några åhr sedan ankombne ordre at byggia skoorsteenar i dheras huus, dhet icke ännu efterkommit, oachtadt at åtskillige reesor wijdh Tinget dherom warit tilsagde, och elliest efter dherom påmindte, hwarföre han begiär dhe för dheras öfwerhörigheet dherföre måste plikta, hwarom wore instämbde ifrån:
Cimbris sochn och By, Per Hanss. N: 4, Rasmus Christenss. N:o 5, Knut Anderss. ifrån Cimbrishambn N: 6, Jeppe Bengtss. N:o 7, Mårten Perss. N:o 10, Jöran Nillss. N:o 21, Nills Anderss. N:o 22, Hans Anderss. N:o 28.
Wijarp by, Måns Nilss. N:o 8
Nöbbelöf sochn och by, enkian Sissla Oluf Persons N:o 4.
Gislöf By, Anders Månss. N.o 33, Carl Ohlss. N:o 7, Oluf Jönss. N:o 8
Bollshög sochn, Lars Erichss N:o 7, Måns Jönss N:o 9
Gnalöf By, Per Lasson N:o 1, Mårten Perss. N:o 2, Mårten Nillss. N:o 3, Jöns Truetss. N:o 4, Nills Perss. N:o 5; Anders Jönss. N:o 6.
Wästanbäck Åke Mårtenss. N:o 5
Gnalöf Tohr Anderss. N:o 8, Åke Mårtenss. N:o .(?), Toor Anderss. N:o 8
Wahlby sochn, Erich Tykess. N:o 1, Jeppe Knuthss. N:o 4, Hans Jöranss. N:o 5, Matts Ohlss. N:o 9, Lars Åkess. N:o 11, Per Ohlss. N:o 12, Nils Matzon N:o 13; Bonde Matzon N:o 17, Lars Ohlss. N:o 25, Swen Nilss. N:o 26, Matz [E]Skallss. N:o 33, Anders Perss. N:o 40.
Salarp By Per Nillss. N:o 1, Nills Åkess. N:o 3, Nills Ohlss. N:o 6.
Glijwarp by, Oluf Nilss. N:o 1, Per Jbss. N:o 3, Matz Arelss. N:o 4, Hans Nillss. N:o 8, Ingewar Ohlss. N:o 10, Jöns Mårtenss. N:o 11, Mats Hindrichss. N:o 12.
Borreby sochn, Sandby Tufve Perss. N:o 3, Christopher Nilss. N:o 9, Offa Ingemanss. N:o 11, Anders Nillss. N:o 13, Swen Perss. N:o 15, Oluf Nilss. N:o 17, Jöns Torss. N:o 18, Ingeman Christenss. N:o 19, Erland Trulss. N:o 26.
Borreby, Mårten Nilss. N:o 2, Lars Nilss. N:o 6, Rasmus Perss. N:o 8, Nils Perss. N:o 10, Hans Åkess. N:o 11, Per Holmboe N:o 12; Lars Sparf Ryttare N:o 15, Mårten Ohlss. N:o 17, Mårten Ohlss. N:o 19, Per Hanss. N:o 33, HåkanChristianss. N:o 36, Oluf Torss. N:o 37, Jöns Nilss. N:o 43, Nils Esbiörnss. N:o 44, Lars Esbiörnss. N:o 44, Swen Jönss. N:o 47, Nils Perss. N:o 50, Per Swenss. N:o 57, Hans Nilss. N:o 59.
Järesta sochn och By Jöns Nilss. N:o 13, Jöns Matzon N:o 14, Per Nilss. N:o 14, Måns Perss. N:o 22, Hindrich Jönss. N:o 24
Gröstorp Mårten Isakss. N:o 1, Nils Ohlss. N:o 4, Jöns Ohlss. N:o 8, Hans Jönss. N:o 9.
Gladsax sochn och By Per Clemmetss. N:o 12, Nils Anderss. N:o 18, Oluf Tuess. N:o 19, Joen Lasson N:o 20, Nils Håkenss. N:o 22, Jöns Clemmetss. N.o 24, Oluf Clemmetss. N:o 25, Anders Håkenss. N:o 6, Nils Swenss. N:o 26, Swen Koch N:o 27, Lasse Håkenss. N:o 28
Gröstorps by, Anders Hanss. N:o 1, Nils Clemmetss. N:o 5, Nils Håkenss. N:o 7, Hindrich Perss. N:o 10.
Tommerup sochn och by, Knut Anderss. N:o 2, Sören Perss. N:o 4, Nils Mattzon N:o 9, Anders Swenss. N.o 10, Oluf Larss. N:o 15, Jöns Anderss. N:o 26, Per Swenss. N:o 29, Håkan Lasson N:o 36, Oluf Jönss. N:o 39, Nils Anderss. N:o 41, Mårten Anderson N:o 42.
Tågarp Bertel Perss. N:o 2, Mårten Perss. N:o 4, Anders Ohlss. N:o 7, Jacob Månson N:o .(?)
Carleby Anders Perss. N:o 9, Nils Erichss. N:o ..(?), Per Anderss. N:o 13, Nils Anderss. N:o 16, Per Hillebranss. N:o 17, Bertel Hillebranss. N:o 18, Nills Hindrichss. N:o 19.
Wranarp by, Swem Jönss. N:o 4, Sönne Anderss. N:o 5, Mårten Anderss. N:o 7, Jöns Håkanss. N:o 14, Oluf Swenss. N:o 15, Lars Perss. N:o 16.
Stijby sochn och by, Nils Nilss. N:o 1, enkian Ellsa N:o 2, Åke Nillss. N:o 10, Oluf Anderss. N:o 12, Nills Frijs N:o 14, Per Hanss. N:o 16, Mårten Willatss. N:o 17, Oluf Nilss. N:o 19, Joen Håkanss. N:o 20, Anders Otto N:o 22, enkian Margeta N:o 23, Lasse Anderss. N: 24, Per Tuess. N:o 25.
Komsta Måns Matzon N:o 12, Christopher Perss. N:o 14, Nils Arfwitzon N:o 15, Nils Perss. N:o 16, Anders Larss. N:o 17, Eilert Jönss. N:o 18, Nils Larss. N:o 19, Sören Nilss. N:o 20.
Wemmenlöf sochn och by Påhl Jochumss. N:o 2, Diederich Påhlss. N:o 3, Swen Hanss. N:o 5, Oluf Åffess. N:o 7, Nils Swenss. N:o 12, Gudmun Perss. N:o 13, Christen Nilss. N:o 14, Jöns Tuess. N:o 16, Erich Pers enkia N:o 18, Anders Håkenss. N:o 19, Per Perss. N.o 20, Hans Perss. N:o 24.
Wirresta by, Anders Lindh N:o 1, Per Tygess, Per Månss N:o 9.
Wemmenlöfs torp Isak Bengtss. N:o 1, Per Tygess. N:o 2, Per Bengtss. N:o 3, Mårten Ohlss. N:o 4, Erich Perss. N:o 9, Måns Håkenss. N:o 10, Jöns Ohlss. N:o 11, Joen Perss. N:o 12, Malte Willatss. N:o 13.
Samptl. Föreskrefne män ursächtade sig dehls medh dheras fattigdomb, dehls att dhe mottagit öde och ruinerade Gårdar som dhe til nödtorften ännu eij hint at bebyggia, dehls att dhe frambeskaffat sten och än will wijdare framskaffa, begiärandes fördenskuldh dilation, hwarföre dhe afRätten allfwarsambt förmahntes efter dhe ankombne ordres och att förekomma olycka af wådeld på sig och dheras grannar skaffa sig skorsteenar färdiga, hwartil dhem förelades dag at hafwa dhem färdiga til Michelsmässo nästkommande åhr och dhet wijder laga plikt, om dhe finnas öfwerhörige, hwarför dhen försummelige och wårdzlösa icke skall förskonas eller någon lahm uhrsäkt hielpa, hwarpå dhe sambtelige lofwade sådant medh flijtz hörsammel:n willia efterkomma.
D:n 10:de Octobr Continuerades medh Tinget.
Drängen Anders Nilss. i Komsta låtit stämma Jeppe Lasson i Wemmenlöf för 6 D:r smt. Anders Nillss. framstod och berättade dhet Jeppe Lasson sig godwilligt hoos honom infunnit medh betahlning, och han altså war förnögt.
Anders Nillss. sammaledes instämbt Christen Nillss. i Wemmenlöf för 1 D:r 27 öre smt skuldfodran, berättade at Christen Nilss. honom också godwilligen betahlt.
Fru Frijherrinnan och General major Gyllenpistohls enkefru inskickade till Rätten een caution skrift, hwaruti Hr Ryttmäster Ridderschiöld caverat för 2 åhrs arende af Börringe(?) Closter nembl. för 740 D:r 8 öre smt åhrl: pro annis 1699 och 1700 efter caution skriftens lydelse, medh begiäran dhen af Rätten måtte verificeras, och som Hr Ryttmästarens weder häftigheet nogsampt bekant, blef dhet bewilliat och skall Fru Generalmajorskan attestatum meddehlas.
Chronones ländsman Magnus Löfberg instämt drängen Nils Ohlss. i Lundemölla för dhet han förleden sommars slagit spehlmans drängen Anders Pehrss. och tahlar på konungens rätt. Drengen Nills Ohlss. infandt sig til wedermähle, wille fuller icke gärna tilstå gärningen som han dog wijdgick. Spehlsmans drängen som blifwit slagen klagade att han warit och spehlat i Lundemölla, satt han sig på een bänck, och kom at röra medh footen på ett skrijn under bordet, frågade Nils Ohlss. hwem dehlar(?) wijdh mitt skrijn, slog i dhet samma utan wijdare ordwäxling till honom medh een kanna i pannan at dher blef ett stort håll hwaraf än ärr synes och föll han straxt dheraf til golfwet, och legat sedan öfwer 3 wekor. Nills Ohlss. kunde intet neeka at dhet war sandt men sade dhe sig förlijkt. Anders Perss. neekade och sade dhet han begiärdt att Nils skulle gee honom något för dhet at han slagit honom, men dhet andra sagt neij, och intet wehlat, påstå än at niuta för sweda och wärk som han ställer i Rättens händer, blefwo dog förlijkte att Nils Ohlss. betahlar honom i ett för allt 1 D:r smt.
Resolutio
Ehuruwähl drängen Nils Ohlss. för dhet han slagit Anders Perss. sig således förlijkt att han til Anders Perss. för sweda och wärk betahlar een D:r smt, som han finns plicktig at hålla, så kan lijkwähl Tingz Rätten icke befrija Nils Ohlss. efter dhet 10:de Cap: Såramåhla b: medh willia landzlagen för detta kiöttsåret böta sina 6 mk smt.
Chronones ländsman Magnus Löfbergh instämt drängiarne Christopher Jönss., Oluf Mårtenss., Nils Ingwarss. och Bonden Erich Nilss. för slagzmåhl sins emällan, och på Hindrich Ifwarsons hustru, tahlandes på konungens Rätt. Bemelte drängar woro samptelige tilstädes, och sade skaen wara dhem emällan förlijkt hafwa och eij wijdare slagits än dhe hårsragits, och sedan dherpå blifwit genast gode wänner, att dhen eena dhen andra intet skyller. Nils Nilss. på ländsmannens wägnar tilstodh ingen wijdare åkomma dhem emällan timadt, men armen på Hindrich Ifwars hustru som dher emällan kommen blifwit bruten, af wåda händelse, som och så sig medh dhem förlijkt. Hindrich Ifwarss. tillstodh at dhe sig medh honom på hans hustrus wägnar förlijkt at hon intet dherpå tahlar.
Resolutio
Såsom efter dhet slagzmåhl som Bonden Erich Nilss. och drengiarne Christopher Jönson, Oluf Mårtenss. och Nils Ingwarson sins emällan haft icke har synts någon blånad, blodwijte eller annan åkomma, och dhe inbördes så wähl som medh Hindrich Ifwarss för dhen skada hans hustru genom wåda fådt, på armen förlijkt är, Altså blifwer dhe samptl: i dhet måhl efter 13 Cap: såram: b: medh willia L: L: för Ländsmannens tiltahl befrijade.
Pehr Pehrson och Michel Tuess. i Gislöf begiärade få 3:die gång opbiuda dhe skatte gårdar som dhe sins emällan bytt, Upbiudandes Pehr Perss. halfwa hemanet N:o 13 och Michel Tuess opbiuder heela halfwa skattehemmanet N:o 10, hwilket bewilliades och skedde opboden.
Pehr Person opbödh sammaledes tredie gången dhen andra hälften på N:o 13 som han sig efter riktig kiöpebref af Nils Anderss., Jöns Anderss. och Tue Matzon 1669 tilhandlat.
Enkian Johanna Michell Mårtens i Gislöf läth 3:die gången opbiuda hälften af hemmanet N:o 14 i Gislöf, hwilket han af Trued Larsson sig anno 1683 tilhandlat.
Sammaledes 3:die gång opbodet andra hälften af hemmanet N:o 14 som Nils Perss. anno 1688 försåldt.
Hindrich Ingewarss. i Gislöf läth opbioda 3:die reesan 1/3 skattehemmanet N:o 17 i Gislöf som hans hustru i arf efter sin sahl. fader Oluf Larss. hwilken dhet efter ett kiöpebref anno 1647 af Peder Jönss. sig tilhandlat.
Cronones Befallningzman Elias Löfbergh stälte för Rätta Qwinfolket Bolla Persdotter som nu är hafwande och för tijden tient hoos Jeppe Knutss. i Wahlby Cronobonde. Bekänner på een som reest omkring och sålt gryter. Q:o hwad han heeter? R:s hon weeth intet wijdare än han sagt dhet han heeter Jöns. Q:o huru åhrs han war dher? R:s I åhr då dhe hade igen sådt. Q:o hwar dhet skedde? R:s dhet skedde i Jeppe Knutz stugu. Q:o Hwar han låg och om han war allena. R:s låg i stugun om natten och war allena. Q:o hwar hon är födder? R:s Hagesta hennes fader Pehr Nilss. nu 20 åhr. Q:o om han gifwit henne något? R:s gaf henne 20 öre, och sagt sig wara ogift och wille komma tilbakars. Q:o huru hon kan säija honom wara allena dher dhe altijdh reesa några i föllia. R:s han låg allena hoos henne, men dher war een hans cammerat i stugun!
Q:o hwar dhen låg? R:s han låg hoos sin cammerath, men hon låg i een säng på golfwet och dher kom dhen eena til henne. Q:o hwar mathfolken låge? R:s I een annan kammar, förmahntes bekänna sanningen emädan hennes tahl icke har någon sammanhang, och at hon först sagt honom wara allena och sedan twenne. R:s sig säga sant, och war mycket däraf, och wända intet stort, hwarföre Rätten fant nödigt skicka efter hennes mathfader.
D:n 11:te Octobr Continuerade Tinget
Handelsmannen i Cimbrishambn Johan König instämbdt Corporal Johan Månss. enkia i Wemmenlöf för skuldfodran 5 D:r 16 öre. På Johan Königs wägnar mötte dess fullmäcktig Johan Ström, men ingen på enkians wägnar, berättandes Ström det enkian kort och i dagarne för än stämbningen blef förkunnat war flytt til Ahlboo häradh, hwilket honom tilförende war okunnigt, nödgas fördenskuldh henne härnäst å nyo lagsökia.
Dito handelsman stembdt Anders Lindh i Wirresta för 3 D:r smt skuldfodran. Fullmäktigen Johan Ström på Johan Königs wägnar berättade at Anders Lindh sig infunnit och clarerat skullden.
Dito Johan König låtit stämma Pehr Jönss. och Knut Anderss. i Tommarp angående skuldfodran 3 D:r smt lånte penng:r. Fullmäktigen berättade at dhenne fordran wara clarerat.
Dito instämt Thor Nilss. i Glimminge angående 1 D:r smt skuldfodran, som i lijka måtto af bem:te fullmäktig berättades wara förnögd.
Dito inciterat Anders Nilss. i Gislöf för 1 D:r 24 öre smt, hwilken skuldh Johan Ström fullmäktige berättade iemwähl til nöije åth handelsmannen König war betahlt.
Dito handelsmannen instämbdt Jöns Nilss. i Järresta för 1 D:r 16 öre smt skuldfodran. Jöns Nilss. war til wedermähle och tilstodh sig wara skyldig bemelte 1 D:r 16 öre smt men påstodh efter som han på kyrkans wägnar lefwererat tijonde til handelsmannen som långt öfwer dhenne skuldh bestiga at han må betahla tijonden, så will han betahla honom bemelte skuldh, eller och gotgiöra bemelte 1 D:r 16 öre smt. Fullmäktigen berättade at handelsmannen tilhandlat sig tijonden af kyrkio Inspectoren, och lährer dhet nogsampt wijdh på fordran betahla, begärande häruthinnan domb.
Resolutio
Såsom swaranden Jöns Nilss. icke kunnat beneeka at wara handelsmannen skyldig 1 D:r 16 öre smt för hwilka han nu är instämbdt, men påstår dog at emädan handelsmannen undfådt någon kyrkiotijonden, hwilken han til honom som kyrkiowärd böhr betahla, at desse een D:r 16 öre smt dheruti må kortas, och han dhet öfriga erhålla. Ty pröfwar Rätten skiähligt att swaranden betahlar til handelsmannen desse omtwistade 1 D:r 16 öre smt, och dher han har handelsmannen något at tiltahla då sökia honom widh dess behöriga forum. Compensatis expensis.
Dito handelsman instämt Anders Nillss. i Wahlby för 1 D:r smt skuldfodran. Fullmäktigen på handelsmannens wägnar berättade at dhenna skullden til nöge wara betahlt.
Johan Ström å egne wägnar instämbt Oluf Swenss. i Tommarp angående 7½ D:r smt skuldfodran. Johan Ström berättade sig wara alldehles för dhenna skuldfodran til frijdz stält.
Johan Ström instämt Jöns Ohlss. i Gladax angående 1½ traf långhalm. Jöns Ohlss. war tilstädes sade sig fuller lofwar dhenne halmen genom handskrift, för dhet han haft omak för honom för een skuldh han warit skyldig åth sahl. Hr Karup hwilken han tient, men sade sig för oförmögenheet dhet eij kunna betahla, erbödh sig willia ifrån skogen til honom åka 3 lass bränne dherföre, hwar medh Johan Ström war tilfrijdz och blefwo dhe således förlijkte.
Enkian Catharina wefwares i Cimbrishambn stämbdt Jöns Nilss. i Järresta för 1 D:r smt. Jöns Nilss. war til swars och sade sig förleden måndag warit hoos henne och contenterat dhen(?) skullden. Fullmäktigen Johan Ström sade att sådant eij wara af sanning efter han ingen zedel sig hade sådant medh at bewijsa. Jöns Nilss. sade sig til i morgon sådant willia framtee, hwartil honom dilation gafs.
Dito enkia instämt Christopher Jönss. i Wijarp för 1 D.r 24 öre smt skuldfodran hwilken skuldh fullmäktigen Johan Ström sade wara enkian til nöge contenterad.
Dito enkia instämbdt Oluf Anderss. i Stijby för 3 D:r 16 öre smt. Oluf Anderss. war til swars sade sig hoos enkian redan på dhenne skulden betahlt 6 mk och badh att dhe på dhenne skullden må Decourteras tilstodh öfriga skullden. Fullmäktigen Ström berättade at sådant eij wara i sanning emädan han sådant eij bewijsa kan, Oluf Anderss. badh om dilation til i morgon då att skaffa beskedh härom som bewilliades.
Sammaledes instämt Joen Håkenss. i Stijby för 28 öre smt. Joen Håkenss. war tilstädes berättade att han dhenne skullden redan hoos enkian clarerat, och att han henne nu förtiden intet mehr skyldig är. Enkians fullmäktige badh honom sådant medh hennes zedel bewijsa hwilken han intet hade hwarföre han til dess förskaffande begiärade dilation til i morgon.
Möllaren Hans Nillss. i Biärsiömölla instämbdt Christopher Jönss. i Wijarp för een tunna hafre han honom betahlt, hwarföre Hans Nilss. nu påstodh betahlning. Christopher Nilss. påroptes liudel: men fans eij tilstädes. Fördenskuldh beroor härmedh til dess man får höra dess förfall, ell:r om han kommer att plikta.
Dito möllare instämbdt Hans Nilson i Glijbarp för twå D:r smt Rootepenng:r han för honom måst betahla, för dhen tijdh han honom tient, som Rusthållaren sedan inkräfd, men han icke för drängen kortat, eller af dess löhn innehållit mädan han dhet icke dhen tijden wiste, att drängen dhen bort erläggia. Hans Nilss. war tilstädes neekade sig wara skyldig honom någre Rootepenng:r och då han tiente honom eij fådt full dränge löhn, och att han allenast sagt willia innehålla koppskatten som han och giort, til medh warit ifrån honom uti 4 åhrs tijdh och honom sedan dess eij krafd, utan då han gådt uhr tiensten fådt dhet ringa .. förtient, förmehnar sig altså för hans tiltahl böhr wara frij.
Möllnaren sade sig intet gifwit honom för Roothepenningarne, dhe han intet heller då kunnat påstå, alldenstundh Rusthållaren dem först sedermehra af honom fodrat men den tijdh intet dherom wiste, eller något dherom tahlt.
Resolutio
Dhet påstår fuller swaranden drengen Hans Nilss. dhet han så mycket mindre bör betahla desse twå D:r Rothepenng:r som han hoos möllnaren fådt een ringa löhn, och icke för een fullkommen dräng sedan att eij warit aftahlt dhet möllnaren skulle af löhnen innehålla mehr än koppskatten dhet han och giordt, men icke blef tahlt om Rothepenng:r hwarken då han gick uhr tiensten och undfick sin löhn icke heller förr än nu 4 åhrs tid dherefter, förmehnar förden skuldh icke wara pliktig de erläggia. Lijkwähl emädan möllnaren .. betygar dhet han den tidh icke wist at slika Rothepenng:r til Rusthållaren bort bethalas, så att han dhen så wähl som koppskatten kunnat innehålla, uthan han dhen sedermehr til Rusthållaren hat måst erleggia som lijkwähl efter kongl. Maij:tz förordning drängarne sielfwa åligger, hwilket drengen då han trädde i sin tiänst icke uppå huusbonden betingat icke heller huusbonden sig dhet för drängen påtagit, utan betahlt dhen löhn hwarom dhe warit förrente. Ty pröfwar Rätten skähligt dhet swaranden Hans Nilson i Glibarp bör dhe omtwistade twå D:r smt Rothepenng:r til käranden betahla jämpte 1 D:r smt expenser eller lijde dherföre execution.
Dito möllnare instämt Oluf Ryttare i Gröstorp angående dhet någre swijn giordt honom skada på dess sädh. Oluf Ryttare war til wedermähle sade att dhet icke warit hans swijn som giordt skadan utan Borgmästar Ph[s]ilanders swijn som dess käraste bedt honom åther fodra och emottaga af Hans Nilss. möllnare som dhem intagit. Möllnaren Hans Nilss. berättade att Ryttaren påtagit sig wachta Borgmästarns swijn och som han dhem uthtagit mehnar han dhet Ryttaren dher til bör swara. Ryttaren neekar alldehles att han haft swijnen i wårdh förr än skadan war skedd då han som efter Borgmästarens käraste begiäran antagit sig att wachta dhem och wore inalles 6 st:, men har intet förr haft medh dhem beställa utan då dhe wore intagne, och möllnaren begiärdt 1 mk stycket för swijnen har Ryttaren swarat dhe måtte då blifwa ståendes dher och har han intet wijdare sagt godh dherföre, än allenast begiärdt, få dhem uth för Hr Borgmäst:n som sielf lähr kunna för sig betahla. Möllnaren tilstodh så wara passerat, och at han begiärdt 1 mk stycket af 6 st: swijn, hade och warit nögdt om han dhem då genast fådt mehnar Ryttaren dherföre böhr swara som dhem uthtagit.
Resolutio
Såsom swaranden Ryttaren Oluf Swenss. hwarken ägt swijnen som skadan giordt, icke heller emoyh dess neekande bewijst är, att han haft swijnen i wårdh förr än som dhe giordt skadan icke heller wijdh uth tagandet sagt godh för skadans wedergiällning. Ty befrijas Ryttaren för detta kärandens tilmähle.
Stijby Bymän instämbdt samptl: Wirresta Bymän angående någon åker Jordh som Wirresta Bymän tilägnar sig af Stiby mark lyden(?) kallat i Södre wång. Af Bymännen ifrån Stijby war tilstädes Nils Nilss., Mårten Tillofson, Måns Erlanss., Norre Pehr Hanss., Hans Åkess. och Åke Nilss. så och Pastoren Hr Pehr. Ifrån Wirresta Anders Lindh och Mårten Månss.
Samptl. parter tilstodo dhet dhe om samme måhl befunnit och tege markeskiähl, och skillnadh, så att Jordstycken bör liggia til Stijby, så att Wirresta Boerne sig dhen eij wijdare tilägnar utan dhen alldehles afstådt och alting dhem emällan således förlijkt och har wirrestaerne bestådt dhem dherpå giorde omkostningh.
Joen Håkanss. i Stijby opwijste för Rätten bewis som han sedermehra fådt ifrån Cimbrishambn att han alldehles betahlt enkian Karina Wäfwares och således sken afgiort.
Pehr Jönss. i Tommerup stämbdt Sören Pehrss. för ett twå åhrs gammalt swijn som för honom i hiellslagit, sampt 8 skepper ströe Råg.
Sören Perss. mötte til wedermähle nekade dhertil och sade dhet icke kunna bewijsas att han slagit ihiell swinet, men kördt dhet uhr sin kåhl hage.
Pehr Jönss. berättade att Oluf Larss. sagt sig hafwa sedt dhet Sören Perss. haft swinet i wädret, och slagit dhet moth marken att dhet brutit ryggen, och intet trodde at han skulle neeka dhertil. Sören Perss. neekade hafwa slagit ihiell swinet, och will intet wijdare bekiänna, hwarföre dhem andra säijer willia skaffa bewijs.
Till dhe 8 skepper Råg som Sören Perss. är instämbdt före, föregifwer som att han fuller tilträdt Gården at betahla Ströösädet, men mehnar att icke så mycket dheruti warit sädh, och är dherefter blifwit ganska ringa gröda, dhen han til biudet honom sielf att bestå.
Nämbdemannan Mårten Nilss. till hwars Rusthåldh detta bruket ligger berättade att då Pehr Jönss. trädde från hemmanet i wåhr blef dhem således emällan förlijkt at Sören Pehrss. skulle betahla honom 8 skeper Råg för strösädet som sådt war.
Sören Perss. kunde icke neeka dhertil uthan mehnar icke dhertil pliktig wara, emädan icke så mycket dher lärer kunna sås, och att han tilbudit honom grödan som dherefter blifwit. Saken blef således förlikt at Sören Perss. genast betahle 1 tunna, och om 14 dagar betahler 4½ skeppe korn.
Bonden Jeppe Knutss. i Wahlby hoos hwilken qwinfolket Bolla Persdotter som låtit sig lägra tient, kom tilstädes, blef tilfrågat om han intet wiste hwem som lägrat pijgan som tient hoos honom? sade neij. Men Qwinfolk sagt dhet giordt en Borås som säller gryter, och pläger giästa hoos honom.. Q:o huru dhen heter? R:s dhet kan han icke weeta.. Q:o hwilken tidh han giästa honom? Kan dhet intet weeta, han pläger giästa hoos honom men han giorde sig ingen tanke dherom, han giäste een gång då dhe började wåhra, och sedan midsommartiden. Q:o Mädan han så ofta dher giästat och pläger giästa, hwarföre han intet mins hans nampn? R:s han har intet gifwit tanka dherom, som han ha underligt nampn, har elliest giästat hoos honom i twå eller tre åhr. Q:o huru åhrs han war dher förledit åhr. R:s första gång war han dher medh släde och kiörde han honom til Ystadh. Q:o hwadh hår han hade och skägg? R:s lockkröllat gult hår, och intet skägg, lång och fager(?) man. Q:o hwadh kläder han hade kan dhet icke så säija mehnar dhet war grå klädes kläder och hade een gosse medh sig. Q:o om gåssen som war medh altidh fölgt medh honom? R:t ja altijdh warit med honom, dhe hade och een hundh medh sig medh ett halsbandh om hallsen.
Q:o om gåssen war fullwäxt eller lijten? R:t han war då lijten och war gråklädd i klädes kiortel hade gult hår och een grå hatt, hade nu mött honom i Cimbrishambns marknadh om Mikelsmässo och tackat honom för sidst. Q:o om han såg kahren i Cimbrishambe marknadh, sade först ia men sedan åther neij, och äntel: han troor han såg honom dher men intet tahlat til honom. Q:o huru länge sedan pijgan sagt för honom dhet hon war hafwande? R:t kan wara een måndadh sedan hustrun har drinnes(?) medh henne dherom men han weeth dhet icke så wist. Q:o om tösan genast bekänt barnefadern? R:s Ja och dess hustru kufwat henne att binda kluth på hufwud.
Q:o mädan han bekänner dhet tösan för een månadh sedan bekändt Barnefadern långt för Mickelsmässo, huru hon kan säga sig hafwa sedt Gryte kiöpmannnen och hans Gåsse i Cimbrishambn, och hwarföre han då intet tahlt wijdh honom? Swarade intet de recti utan sade stundom sig icke sagt att dhet war för marknaden att hustrun burit kluth på henne, och kan dhet icke så wist swara.
Q:o huru många dagar grytekiöpmannen war dher, då han skohlat lägra henne? R:s I twå dagars tijdh, wille elliest intet widare bekänna. Dimitterades.
Qwinfolket hades för Rättes igen och tilfrågades hwilken som af bägge gryte styper(?) war störst, anten dhen som lägrat henne eller dhen som war i föllie medh honom? Rs:t tankade sig intet dherom, och kan intet dhertil swara. Q:o huru många dagar woror dher? R:t han länte huus om dagen och war dher allena om aftonen. Q:o hwadh hår han hade? R:s såg intet dher efter att hon kunde tanka dherom. Q:o om dhet war långt eller kort witt eller swart? R:t weeth dhet intet. Q:o huru dags han drog bort? Hon wiste det intet, hon war dagen dherpå i ett ährende borte, och kom först om aftonen hemb igen då dhe wore förreste. Huru länge hon tient sin huusbonde? R:t lijtet för påsk kommit dijt. Q:o om samme man inte warit dher midsommarstijdh ? R:t hon har intet sedt honom dher.
Om han hade någon gåsse medh sigh. R:t neij såg ingen. Q:o hwadh kläder han hade? Weeth dhet intet. Q:o Om han hade någon hundh medh sig. R:t Nej hon såg ingen hundh.
Dhen 13:de Octobr Continuerade Tinget
Hr Rådman Anders Anderson från Cimbrishambn begiärte tingz bewijs öfwer ödesmåhlet på ett hemman i Tågerup, som honom wijdh kongzgården Giärsnäs til arbete warit anslagit, men han hwarken arbetet har åthniutit eller til ödesmåhlet warit wållande. Rätten efterfrågade hwaraf ödesmåhlet är tijmadt? Cronones Befallningzman berättade att åboen genom een och annan olycka war råkat i armodh förr än han woru anslagen til arbete, så att ingen wåldning(?) war hoos honom och att Rådman dher til icke warit wållande. Nembden betygade sådant sant wara. Efterfrågades på hwad sett arbetet bestält blifwit wijdh Gården? Rådman betygade dhet han dhet af egne medel bekostadt och ingen af dhe andre Bönder dhermedh beswärade. Åthskillige af Häresta Bönder, som giöra arbete til Gården wore tilstädes som högan tilfrågades och befants sant wara dhet dhe eller dhe frige Bönder dhermedh icke woro beswärade.
Än begiärte Hr Rådmannen Tingz attestum öfwer ett gathehuus i Stijby sochn och by Pehr Trulss. att dhet 1698 warit på frijheet så han intet arbete dheraf niutet. Chronones Befallningzman refererade att 1696 då HrRådmannen mottog huuset hade åboen dhet nyss på frijheet optaget och att frijheets åhren(?) eij för expirerade förr om ny åhret 1699, hwilket nembdemannen Nils Åkess. i Stijby och fleere af allmogen bekräftade.
Oluf Swenss. i Ystadh instämbd Per Person i Borreby för 5 D:r skuldfodran. Pehr Perss. i Borreby mötte til wedermähle och inwände dher emoth att samma giäld sig reeser af een fältskiär som antagit hans hustru att curera för dhet hon är blind, hwilket han intet praesterat, uthan kommit til honom och fodrat betahlning för desse 5 resterande D:r hwarpå han fick 3 D:r så at dher allenast uthestår 2 D:r dem han intet förtient, beropar sig på nämbdemannen Nils Pantzerss. at wittna.
Nils Pantzerss. emoth hwilken intet jäf war aflade wittnes eeden och berättade at så ähro om dhenne tijden war han inne hoos Per Perss. och då kom feltskären dijt in och fodrade honom, då swarade Per Perss. han geer så många penningar uth och märker ingen bättring, fodrade så sin handskrifte, men den andra sade sig dhen icke hafwa utan lofwade den skaffa fick så 3 D:r smt men weth intet om dhet war på dhe 15 D:r eller 5 D:r.
Fullmäktigen för Oluf Swenss. påstår at sådant intet kan giöra til saken, mädan dhe kunne så sant(?) wara betahlte på dhe 15 D:r som dhe 3 D:r. Blefwo således förlijkte at Per Perss. betahler 2 D:r 24 öre och saken således afgiordt.
Oluf Swenss. sammaledes instämbd Håkan Jönss. och Oluf Swenss. för 10 D:r 8 öre skuldfodran. Oluf Swenss. i Tommerup war til wedermähle tilstodh skullden at han och Håkan Jönss. medh sambnadh han(?) dhen giort men Håkan flytt til Ingelsta häradh beklagar sin fattigdomb, erbiudar sig til att betahla sin andehl. Fullmäktigen Heyelundh samtyckte dhertil så wijda han kan få sitt hoos dhen andra, men hwadh då brister efter lag blifwa wijdh sin rätt oförkränkt, blef altså til nästa Ting dhertil dag förundt.
Jöns Båth i Ystadh instämbdt Boo Nilss. i Glimminge för 2 D:r 16 öre penningar 3 skepper korn och een skeppa hafregryn skuldfodran. Boo Nilss. war til wedermähle, och nekade att han war skyldig honom dhe 2 D:r 16 öre penningar, men dhe 3 skepper korn och skeppen hafregryn disputerar han, at grynen warit til willigheet, och kornet til hans förman Hans Willemssen betahlt. Fullmäcktigen will låta nöija sig medh dhe twå D:r 16 öre så och rättegångs expenser, emädan han intet tagit köpmannens book medh sig, och att Boo Nillss. af ringa förmågo, hwartil Boo Nilss. samtyckte.
Resolutio
Såsom Parterne sig således förlijkt dhet Boo Nilss. betahler til käranden twå D:r 16 öre jempte Rättegångs omkostnader 1 D:r ty blefwo sådant af Rätten Confirmerat.
Nils Nilss. instämt Christopher Perss. för een spade så godh som 1 D:r smt. Läth genom Christopher Perss. insända citationen medh berättelse att saken war förlijkt och dhem emällan afgiordh som rätten approberade.
Mårten Willemss. instämbd af Qwartermästaren Johan Törner för olofl: skogzhygge på dess ägor. Mårten Willemss. nekar och säijer dhet icke wara bewijsligit at han i kullhuggit någre trä, men hans son fådt förre dagen lof at hugga twå lass bränne af grenar, och som dhe första dagen eij fådt meer än ett, wille dhe andra dagen afhämpta dhet andra, men neekar alldehles att hafwa i kullhuggit något wijdare. Hr Qwartermästaren regererade at han intet räknar på dhe twå lassen wedh som han honom lofwat, men at dhe sedermehra giordt skada på dhe unge plante trän, dherföre begär han straff. Mårten Willemss. neekar inständigt at hafwa huggit något af Rooten wijdare än han sagt, och åstundar åtte män låtte uthnämpnes skadan att besee och huru wijda han dher til kan finnas skyldig.
Qwartermäst:n påstår at han må blifwa frij för något tiltahl och förbehålder sig sådant emädan rummen uthwijsar at skadan är giordt, och dess betiente tagit pant, wijdare är dhet omöijeligit att kunna säker slijke medh wittne öfwerbewijsa, der dhet eij skall äga witzordh, är wäll tilfrijdz at skadan måtte synes men som dhet ligger uthom häradet lembnas dhet att sökias på behörigt ställe.
Qwartermäst:n Johan Törner instämbd drängen Nils Lasson som tient i fior hoos Swen Perss. i Karleby för dhet han hämptat någre böker på dess Rusthåldh. Drängen Nils Lasson til wäxten liten och unger mötte, och neekade hafwa giordt någon skada, uthan haft befallning af huusbonden att hämpta något stenges löf.
Qwartermäst:n berättade att han talt medh bonden som säijer allenast hafwa befallt drängen hämpta stänges löf uti baskan, men dhenne tagit tree eller fyra wagnar wedh och giort skada på skogen. Drängen neekade härtil, men uppå tilfrågan sade drängen att dhe kom til honom i fullie nembl. Anders Trulss. och hans dräng, medh hwar sin wagn, och sedan Måns Jöns sohn, som hygge sig grenar.
Rätten frågade om desse bor i detta häradet? R:s Ja at dhe boo i Karleby, som är Gladsax sochn. Qwartermäst:n sade at han dhet af drängen intet til förende fick weeta, hwilket drängen dog påstår hafwa sagt. Q:o om Hr Qwartermäst:n weth antinghen dhenne dräng eller dhe andre hafwa giordt skadan? R:s at dhe illa hamblat trän men hwem som dhet giordt kan han intet weeta. Och har drängen intet wehlat tilförende bekänna hwem som warit medh honom i föllie, will dherföre wijdare sig dherom erkyndiga och begiär dilation som föruntes.
Magnus Löfberg på Hr Lars i Rörums wägnar instämbdt åthskillige persohner för skuldfodran til dess förman sahl. Hr Lars Aqvilonius. Nils Perss. i Komsta för 5 D:r 8 öre mötte til wedermähle, och neekade skullden. Nils Perss:s fader Per Ohlss. infant sig dheriempte, och sade dhet wara hans skuld men förmehnar at dhet är för långt riktigt giordt. Å kärandens sijda opwijstes sahl: Hr Larses book, hwaruti Per Ohlss. under dess karemärke sig förskrifwit för desse 5 D:r 8 öre och een skeppe korn, och att sohnen Nils Perss. gådt i Caution som sielf skuldnär dherföre at swara och betahla, hwilket Matz Månss. och Jöns Månss. til witterligheet underskrijfwit och Nils Perss. icke kunde neeka, men fadren påstodh dhet wore hans skuldh.
Resolutio
Såsom swaranden icke kan neka dhet han in lijkmätigt kärandens förmans sahl. Hr Lars Aqvilonij book gådt i Borgen för dess fader Pehr Nilss. som sielf skuldnär til sahl. Hr Lars at betahla 5 D:r 8 öre s:m. Altså dömmer Rätten honom skyldig til käranden bemelte omtwistade 5 D:r 8 öre jämpte 1 D:r Rättegångs Expenser att förnöija eller lijde dherföre Execution.
Än instämbt Mårten Nilss. i Komstadh. Mårten Nilss. oproptes men war eij tilstädes uthan fördledit åhe bortflytt til Allbo härad och tienar i Hielmare [Hjälmaröd], så att stämbningen honom icke lagl: är förkunnat.
Än instämt Nils Matzons arfwingar i Glimminge för een häst som Nils Matz anno 1694 d: 26 febr bekommit. Sonen Boo Nilss. war nyss tilstädes men wijdh opropet borte, säijes elliest at dhe menade(?) dhet dhe intet erft efter dheras fader, beroor altså dher medh til dess han igen framkommer.
Dito instämbdt Jeppe Perss. i Komsta för 4 D:r 16 öre smt skuldfodran, och berättade att swaranden sig sedan stämbningen infunnit och honom tilfrijdzstält.
Än instämbdt Nils Helless. i Komsta för 12 D:r 16 öre. Käranden berättade at swaranden sig instält och clarerat så när som 5 D:r smt hwarpå han förunt honom dag och således förlijkte.
Noch instämt Elliert Jönss. för 1 tunna hafre. Käranden allena tilstädes berättade att swaranden dhen tunna hafre sedan stämbningen betahlt.
Sammaledes instämt Oluf Nilss. i Stijby för 2 D:r 26 öre. Swaranden war eij tilstädes men käranden beräattde at han sedermehra bemelte twå D:r 26 öre clarerat.
Än instämt Joen Håkenss. i Stijby för 2 D:r 16 öre, käranden allena tilstädes berättade dhe twå D:r 16 öre seder mehra wara betahlte.
Än instämt Per Nilss. i Comsta för 4 D:r, käranden allena tilstädes, sade dhet swaranden erhållit dilation, och lofwar godwilligen betahla och sig således förlijkt.
Än instämt Swen Kock i Gladsax för 4 D:r 8 öre. Käranden allena tilstädes berättade sådant richtigt wara clarerat.
Instämt Jacob Månss. för 9 D:r 24 öre. Käranden allena tilstädes berättade at swaranden erhållit dilation och lofwat godwilligen betahla.
Sammaledes instämt Anders Perss. i Carleby för 6 D:r 8 öre. Käranden allena tilstädes berättar at swaranden erhållit Dilation och lofwat godwilligen förnöija.
Noch instämt Mickel Anderss. i Tågarp för 6 D:r 8 öre. Käranden allena tilstädes, berättade at swaranden bemelte 6 D:r 8 öre afbetahlt.
Noch instämt Nils Anderss. i Tågarp för 12 D:r 24 öre smt. Käranden allena tilstädes berättade att swaranden erhållit dilation och lofwat godwilligen Clarera.
Oluf Rasmuss. i Tommarp instämbdh för twå D:r 12 öre smt. Käranden allena tilstädes berättade at swaranden bem:te 2 D:r 16 öre riktigt betahlt.
Håkan Anderss. i Tommorup instämbdh för 2 D:r 10 öre. Käranden allena tilstädes berättar dhet swaranden bemelte twå D:r 10 öre Clarerat.
Än instämbdh Mårten Anderson i Tummerup(?) för 4 D:r 30 öre. Käranden allena tilstädes berättar at swaranden erhållit dilation och lofwat godwilligen medh allerförsta betahla.
Än instämt Ryttaren Per Lustig för 5 D:r smt. Käranden allena tilstädes berättade att swaranden giordt richtigt för sig.
Än instämbdt Mårten Perss. i Nebb för 11 D:r 12 ./. Käranden allena tilstädes berättade at swaranden erhållit dilation och lofwat godwilligen Clarera.
Än instämt Lars Trulss. i Esperöd för 3 D:r 8 öre. Käranden allena tilstädes berättade att swaranden förunt dilation och uthlofwat godwillig betahlning.
Än instämbt Mårten Erfwestss. för 2 D:r 22 öre. Käranden allena tilstädes berättar at swaranden betahlt 1 D:r 16 öre och lofwat resten godwilligt förnöija.
Än instämbd Nils Biörn i Skredderö för 6 D:r smt. Käranden allena tilstädes och berättade at swaranden förmådt sig dilation och lofwar medh första betahla.
Än instämbdt Jon Jönss. i Jonstorp(?) för 8 D:r 2 öre, berättade at swaranden sedermehra betahlt 4 D:r och erhållit dag på dhet öfriga.
Än instämbdh Malthe Willadson för 2 st:n koor, käranden allena tilstädes berättade at swaranden infunnit sig och dherföre uthfäst ett halft pund korn godwilligen at förnöija.
Jon Håkenss. i Wemmenlöf låtit instämma Oluf Nilss. i Stijby för 10 skepper korn skuldfodran. Oluf Nilss. mötte til wedermähle, tilstodh fuller skulden, men påstår at käranden bör qwitte för dhet han sådt hoos honom ett skeppelandh kornjordh, hwilken han ett åhr, men käranden twå åhr tilredt. Käranden säijer sig kunna allestädes få 1 skeppelandh Jordh för 8 öre när han dhet tilreder, will dog wijsa dhet han will wara billig, och begiär man 1 Tunna korn iempte Expenserne betahlt, och begiär domb.
Resolutio
Dhet tilstår fuller Oluf Nilss. i Stijby att han dhe 10 skepper korn af käranden undfådt, men påstår dherwijdh få qwitta något för dhet at Joen Håkanss. i tree åhr har sådt hoos honom en godh skeppelandh Jord, hwilken Jordh swaranden sielf för honom tilredt, och såsom käranden sådant i anseende til swarandes ringa willkohr efterlåtit, så at han allenast begiär een tunna korn med Rättegångs expenserne betalt. Altså billiger tingz Rätten dhet samma och tilfinner swaranden inom 3 weckor at betahla bem:te tunna korn och ersättia Rättegångs omkostnaden medh 1 D:r smt.
Nils Nilsson i Stijby instämt Mårten Tillofss. ibidem för een oxe om hwilken dhe i kiöp medh hwar andra participerat. Käranden allena kom tilstädes och berättade att saken dem emällan war förlijkt och afgiordh, så at han den andra intet wijdare derom tiltahlar.
Insinuerades een syn som nembdemannen Erich Swenss. i Jeresta Måns Nilss. och Hans Bertelss. warit förordnat at hålla på Christianstads Hospitals Qwarn i Tommerup och den reparation som möllnaren Håkan Swenss. på dhen samma giort och bekostat, betygandes efter samma förrättning Sextio twå D:r smt hwaraf Tingzbewis begiärtes och som nämbden på dheras eedh tilstodo synen wara richtig ty bewilliades Tingz bewijs.
Dhen 14 Octobr Continuerade TingzRätten
Framkom för Rätten drengen i Wemmenlöf Bengt Perss. och beklagade huruledes då han förleden sommar höstade på marken mist 100 D:r smt som blefwo bortstullne uhr hans kista, hwilken opbrötz mädan all follket war uthur huuset, och som han då warande tijdh han tient, dyrt och swårt förhwärfwat och nu beklagel: dem på een gång bortmist, och folk berätta dhet dhe sedt Jeppe Lasson warit i gården, altså beer han dhet Rätten wille wara honom behielpelig at sanningen må kunna i dagzliuset och dhe persohner som instämbde äro afhöras til hwilken ända han också instämt Jeppe Lasson.
Chronones Befallningzman berättade at mycket tahlas om detta tiufwerij, begär altså på embetes wägnar slijke saker måtte granneligen undersökas. Nills[!] Perss. beklagade sig och stälte saken i Rättens händer. Sammaledes sade Jeppe Lasson at han weth sig oskyldig, ställer sammaledes saken i Rättens händer.
Jöns Ohlss. medh sin sohn Oluf 8 åhr kom tilstädes, hwilken gosse berättade dhet han sedt Jeppe Lasson wara i Jöns Tuesons gårdh, men som dhet wore een poike oocksåett barn frågades om fadern Jöns Ohlson hört att hans sohn sedt dhet Jeppe Lasson klifwit i Jöns Tuesons gårdh. R:s dhet tahltes först om een lögerdagz afton att penningarne wore bortstuhlne, och söndagz morgon talte hans gosse om att han sedt Jeppe Lasson klifwa inn uti Jöns Tuesons gårdh, och kom gårdh qwinnan Marena Oluf Hansons in i hans stugu, då gåssen än låg i sängen och såf, och frågade om gossen hade sedt någon i gården, men mannen war intet inne då gårdqwinnan frågade gåssen, utan som han kom inn sade hans hustru dhet poiken sagt, han hade sedt dhet Jeppe Lasson klifwit inn uti Jöns Tuess:s gårdh, men hörde då intet tahla om tartare, utan ett paar dagar dherefter tog han poiken medh allfware före, och sade at han skulle hårdel:n straffa honom om han liög, och skulle rätt säija honom om dhet war sant, då gossen beständigt sade dhet wara sant och stodh fast dherwijdh, och då sade han att Jeppe Lasson då han sedt honom har han sagt til honom här komma någon Tattare, gådt inn.
Jeppe Lasson tilfrågade Jöns Ohlss. om han icke kan minnas at een 8 dagar efter detta war skedt, och dhe gingo samman öfwer fältet, att han frågat honom om han hört hwem(?) som bekiänna på honom, at han då sade neij? R:s at han fuller honom dherom tiltahlt, men man kan tänkia att han intet stort kunde säija, uthan så achtat(?) han snart kunna tilsäija honom dhet dherföre.
Gossen Oluf berättade således för Rätten att han kom hem ifrån sin fahrs huus och wille gå til sin fahr hoos Hans Pehrss, och som han komb uthom lukan(?) och hade een lijten sin broor medh sig, och gick och lekte medh, kom Jeppe Lasson gåendes från Toftåkern och stodh wijdh prästewäggen och tittade i ett hull på prästewäggen, och sedan omkring på toften, och sade så til gossen gack inn der kommer een bruset(?) hoop Tartare, gick så gossen någet op åth gathan och såg sig om då såg han att Jeppe klöf öfwers ett steen giärde medh stafwer på small een stafwer af, så sprang han inn i gården och som gåssen gick til bakars war han inna i gården, gick så gossen til sin fahr och såg honom intet komma uhr gården. Q:o om gåssen såg honom hafwa yxe i handen? R:s neij, men Jeppa hölt handen bakom ryggen, och som han war på giärdet huttade eller slängde han någet från sig men han weth intet hwadh dhet war. Q:o om han intet sade dhet strax för sin fahr? R:s neij, uthan han sade dhet för Gårdqwinnan Marena Oluf Hansons om söndags morgon. Q:o om han intet hörde om aftonen at pening:rne war bortstuhlne? R:s neij. Rätten tilfrågade Bengt Perss. när han penninger först saknades? R:s intet förän om aftonen då dhe kommo uth från sädes hösten af marken då war märken på stufdören uthdragen och insatt igen, så att han medh nyckelen låste op låsen, och som han kom til sitt skrijn i hans kammar war kistan dragen från wäggen och war låsen medh wåld opbruten att begge slagen eller klöfterne wore bände i wädret, och war en splender ny eke kista, och som dhet war mörkt om aftonen kunde han intet stort efterfråga utan gaf sig, at han således mist all sin egendomb wiste och ingen kundskap för än folket tahlt om Jeppe Lasson. Q:o hwem som sade först för honom at poiken hade sedt Jeppe Lasson gå inn i gården? R:s dhe tahlte genast om morgonen dherom, men weeth intet hwem som sade dhet först, för han sörgde för dhet han mist. Jeppe Lasson berättade att gossen förr skohlat sagt dhetv war een man medh swart skägg, och stöfla på, men i förstone intet sagt dhet war Jeppe Lasson. Q:o för hwem gåssen dhet sagt? R:s dhe ha så sagt i Byen.
Måns Esbiörnss. instämt medh drängen Thomas Månss. til wittne. Jeppe Larsson tilfrågades om han dhet wille tillåtha, då han swarade ja Måns hade tient honom tilförende, och hade intet jäf moth ingentehra, hwarpå dhe af lade sin eedh, medh handh å book efter föregången förmahning om eedens rätte betrachtande.
Måns Esbiörnss. sade sig straxt om morgonen hördt säijas at dhe stuhlit från drengen, och att Jeppe Lasson sådant skohlat giordt och at Jöns Ohlss gåsse sedt honom klifwa in i gården.
Thomas Jacobson[!] efter aflagt eedhe wittnade att Måns Esbiörnss. kommit til honom och sagt at dher säijas at han skulle ha sedt at Jeppe Lasson klifwat inn i Tue Jönssons gårdh om han wille säija sanningen och wittna, så lährer drengen Bengt Perss. gee honom till ett paar stöflar och een råck, men som han inet sedt dhet så badh han Måns Esbiörnss. at säija dhet för Jeppe sielf och fråga honom. Q:o När han hörde först tahlas om at dhet stuhlit? R:s Om söndags morgon gick han förbij Jöns Tuedsons och sågh drängen Bengt Perss. stå att söria, men wiste intet hwadh honom feehlte, uthan gick til Corporalen Örenflycht och dher fick han höra dhet penningarne ware stuhlne och att Jeppe Lasson hade giordt dhet.
Corporalen Örenflycht war tilstädes och berättade sielfwilligt att han samma söndag om morgonen haft gossen hoos sigh och då han berättat altsammans lijka som han dhet nu för Rätten giordt.
Jeppe Lasson tilfrågades hwadh han dhen dagen bestälte, och hwar han heela dagen wahr? R:s Förmiddagen hölt han på at åka inn sin Råg, alt til middagen och hans dreng Måns Esbiörnss. war på Gylleboe körde så efter middagen på åkern och …. Tu lass korn, och hade twå pijgor medh sigh eena hans, och een sin swär faders, när dhe då hade läst bägge lassen och körde dhem hemb gick swärfaderbs pijga bort at refsa ett annat stycke, och fölgde han bägge lassen i Gården, så wälte han först dhet eena lasset och bröt lång wagnen sönder, wijdh dhet han wälte dhet andra tog så een yxa, och wille laga dhet färdig, men som dhen intet kunde lagas gick han til sin swärfader och wille låhna een långwagn, men fick ingen, gick så hemb igen, och lagade sin wagn, och åk efter sin dränge Råg, och hans pijga Elena körde yth efter ett lass korn til hans swärfaders pijga, och så 3 lass Råg för drängen att dhet wahrade til aftonen.
Eeen pijga Gunnila Erwardtsdotter om sina 14 åhr, uthan eedh berättade at hon war i Jeppes gårdh och achtade hans barn och som Jeppe kom inn medh twå lass wältade Jeppe af bägge lassen, och pijgan Elena kiörde strax bort medh tomma wagner, och andra tomma wagnen blef ståendes på gården, men såg intet att något gick sönder på wagnen eller att Jeppe klagade att något gick sönder, uthan pijgan går inn medh barnet strax dherefter kom gårdqwinnan Töre[?] inn och sade til henne, gack hemb och see dig om, nu gick Jeppe uthan lukan, så gick hon hemb och såg sig om men dher war då ingen hemma, gick så tilbakars i Jeppes gårdh, och som hon war kommen dit, kom Jeppe lijtet efter, då fragde Jeppes hustru honom hwar han hade warit mädan han war så rödh och swett, så swarade Jeppe han warit hoos sin swärfahr, men nämbde intet hwadh han dher bestält uthan han satte sig genast på wagnen och körde uth igen.
Q:o om hon såg att Jeppe förde något på wagnen? Sedhan han kom från swärfadern. Säijer neij han förade ingen ting uthan strax åk han uth och såg intet at wagnen war sönder. Q:o hwadh gårdqwinnan mehnte när hon badh henne se sig om efter Jeppe? R:s hon trodde honom intet om gådt. Q:o huru dags dhet war om dagen? R:s dhet war Ja(?) om mehr afton, pass klockan fyra. Q:o om hon såg Jeppe då han gick hemb att see sig om? R:s Neij hon såg honom iintet hwar han tog wägen. Q:o hwadh gårdhqwinnan sade då hon fick höra att penningarne wore stuhlne. R:s han kom intet stort säija uthan hon som dhe andre mehnte att Jeppe hade tagit dhem då han lopp uth. Jeppe tilfrågades hwadh han bestält mädan han kom så heeter inn? R:s han lupit efter och iagat någre swijn som komme i hans sädh, hwilke han jagad nedh åth gathan, att dhe icke skulle gå i säden. Q:o om någon såg att han löp så hastigt efter swinen? R:s neij han såg ingen som dhet kunde see. Q:o hwem som sedt dhet han lagat wagnen och att dhen war sönder? R:s att hans pijga kiördt strax bort, så att han intet weeth om någon dhet sedt. Och som nödigst fans afhöra gårdzqwinnan sändes bodh efter henne.
Nills Anderss. i Karleby stämbdt Lars Perss. i Wranerup angående 7 D:r 8 öre smt skuldfodran. Lars Perss i Wranerup neekar intet skulden uthan begiär dag hälst att han gifwit honom til willigheet ett åhr 1 skeppe korn landh som han sådt och tilredt til honom, och i åhr ett lass höö. Nills Anderss. berättar at trängia til betahlningen. Den andra beklagar sin fattigdomb och biuder sig att betahla til Juhl hälften och andra dehlen til nästa Mikels mässo, dhen andra unner dag til Juhl och påsk.
Resolutio
Såsom swaranden Lars Perss. intet kan neka wara skyldig 7 D:r 8 öre allenast att honom förunnes dag, så att han mäktar dhen efter handen betahla, och käranden dhertil samtyckt, att han nästkommande Juhl betahlar hälften och andra hälften om påsk; Altså dömmer Rätten Lars Person skyldig oppå dhe tijder bemelt 7 D:r 8 öre jämpte 28 öre Rättegångs expenser att betahla eller undergå execution.
Capiten Buhrenschiöld låtit instäma Oluf Swenss. i Tommerup för 14 skepper korn til stute lege. Oluf Swenss i Tommerup war till wedermähle och berättade att han uthgifwit sin obligation til Lars Swensson på bem:te korn, som då war i tienst hoos Buhrenschiöldh och hans ladufogde. Q:o om stutarne hörde Capitenen til fast att ladufogden dem uthlegt, eler om dhe hörde ladufogden til? R:t at stutarne war Capiteinens och war af hans stalloxar, men han måst gifwa ladufogden handskriften.
Klockaren i Wansta Erland Nordman(??) infandt sig härwijdh och berättade at han lööst til sig Oluf Swensons obligation hwaraf han copia i Rätta inlefwererade men berättar att han dhen öfwer Transporterat til een Borås Joen Anderson förmehnar at bonden bör infrija sin hand(?) och Hr Capiten Buhrenschiöld hålla sigh til ladufogden. Om bonden Oluf Swenss. weeth at ladufogden ägde dhen gången någre ägne oxar? Neij dhet weeth han intet. Hr Capitenens fullmäktig berättade at ladufogden tient Capiten i wåhr i aprill månadh, och at Capitenen icke transporterat obligationen til ladufogden, så at han äger någon rätt dher til.
Resolution
Dhet neekar fuller icke swaranden Oluf Swenss. att han nu är skyldig 14 skepper korn för stuutar han legt af Hr Capitain Buhrenschiölds ladufogde Lars Swenss., tilstår och så att oxarne tilhörde Hr Capitenen och att han icke weeth att ladufogden sielfwer ägde någre oxar, men som ladefogden annamade af honom een handskrift oppå bemelte korn och dhen sedermehra til klockaren i Wansta transporterat som honom dherföre kräfwer, och nu här tilstädes förmehnar at Hr Capitenen böhr hålla sig til ladufogden som skall wara Solvendo att swara Hr Capitenen, weeth Oluf Swenss. intet til hwem han bemelte stuutelega skall betahla så att han sedermehra kan blifwa okräfd. Nekandes Hr Capitenen hafwa lofwat ladefogden behålla någon obliga:on oppå bemelte stuutlega eller att han dher til genom någon Transport är berättigat: Altså i anseende til ofwan bem:te omständigheet pröfwar Rätten skiähligt att Oluf Swenss. betahla dhe omtwistade 14 skepper korn stuutlega til Hr Capitenen, dog att Hr Capitainen genom qwittobref frijtager Bonden för wijdare til kraf för bemelte oxelega.
Jöns Anderss. i Tommarp instämbdt Håkan Anderss. dher sammastädes för 11½ D:r smt. Käranden war allena tilstädes och berättade sig wara förlijkt medh Håkan Anderss så att han alldehles är förnögd.
Hr Lagman Cedercrantz fullmäktige Bengt Rydberg instämbd Swen i Tullstorp, Ryttaren Pehr Spennare i Borreby, och Ryttaren Erich Gille i Sandby för enge hafre som för 1698 innestår. Till wedermähle mötte nämbdemannen Swen i Tullstorp, Ryttaren Pehr Spennare och Erich Gille. Nämbdemannen opwiste Hr Lagmans til honom uthgifne originue obligation af d: 9 Septembr anno 1697 på 150 D.r smt för oxar han honom afhandlat, och lofwar honom i kiöpet een äng om 4 lass höe, säijandes sig ingen wijdare äng hafwa haft, och i åhr har han leegt heela ängen och dhen betahlt. Fullmäktigen kan dhet intet wedersäija men opwijsar copia af någre undfångne observationer af Hr lagmannen att han graverar för 4 Tunnor hafre för eng som Tullstorparne höstat, hwarom han icke weeth beskaffenheeten emädan han dhen tijden den är worden höstat war medh Hr lagmannen på Gottland.
Chronones Befallningzman Löfbergh berättade dhet honom herom så wijda war bekant at ladefogden Jacob Bergh som blef ihielstucken hade oprättat een Lista öfwer bemelte ängior, och dhem war icke såsom dhen borde, utan lähr fehlet hoos honom beroo.
Pehr Spennare i Borreby som kräfs för 3½ Tunna hafre, swarade att han haft en gen ett åhr och dhen legt af dhen dödhstuckne ladufogden att han dherföre skulle gifwa een tunna torsk hwarpå han förledit åhr betahlt ½ tunna fisk och nu twå tun:r hafre, bödh och i fiohr til att betahla den andra ½ tunna fisk, men dhe wille intet dhen hafwa och är altijdh wahnligit at gifwa 3 Tunnor hafre för ½ tunna fisk. Fullmäktigen neekar att han i fior wijdare budit fisk än een half tunna, och at fuller klockaren i Borreby budit fisk men intet är blefwen emottagen och att Hr Lagmannen intet will godtgiöra 1 fiärding, utan skrifwit från Wågeholm att dhern eena fiärding war skämbdt, då dhen kom dijt. Q:o Hwem som mottog fisken från Ryttaren? Fullmäktigen Bengt Rydberg swarade dhet han dhet giordt, men war dhen tijden intet skämder. Q:o huru mycket Torsken i fior galt? R:s i fior galt dhen 6 mk fiärdingen och tunna hafre galt då sammaledes 6 mk. Ryttaren oppå tilfrågan tilstår at af bemelte eng altidh går 5 tunnor hafre och mehnar att när een ½ tunna räknas för 3 tunnor hafre, och nu dhe 2 tunnor hafre så är dhet riktigt. Kan intet bewisa at han leegt ängen moth fisk.
Ryttaren Gille tilstodh sig hafwa leegt een eng af dhen dödhstuckne ladufogden och betingat den för 3 D:r smt hwilken han genast måtte betahla då han höstat höet.
Huruledes han bewijsar att han betahlt för engen och hwadh han skohlat gifwa dherföre weeth intet wijdare bewijs, än han högt betygar dhet att wara sant, och at han länt penningar af sin Ryttmästare dhertil, emädan han intet för fådt hösta engen för än han måst betahlalegan, och att Fru Lagmanskan skrifwit under att dher behöfdes penng:r til Oxee inkiöp och dherföre begiärade ladefogden genast penng:r erbiuder sig medh eedh at besanna sin tahlan, mädan han på godh troo clarerat för sig, och opwijsar een attest af Hr Ryttmäster Ridderschiöldh dhet han dher til penng:r hoos honom låhnt, och geer honom wittnes bördh om dess troewärdigheet. Chronones Befallningzman betygar at dhenne Ryttaren pläger ha ett troo wärdigt lofordh om sig, och icke fahr medh någon osanning. Fullmäktigen inwände att han måste sin tahlan bewijsa, och fodrar på expenser efter räkningen.
Resolutio
Dhet framteer fullmäktigen Bengt Rydberg ett extract af någre observationer oppå een dehl engz hafre, hwarmedh han af wählborne Hr Lagmännen graverar för någre engior, hwaribland opföres 4 tunnor af Tullstorperne, 3½ tunna af Ryttaren Spenner och 3 tunnor af Ryttaren Gille hwar tunna hafre beräknat för 6 mk smt, hwilken hafre efter dhet dherå satte wärde medh anwändt omkostning och rättegångs expenser käranden kräfwer af swaranderne nu bemelte engior hafwa höstat. Hwaremoth såsom nembdemannen Swen Anderss i Tullstorp opwijsar Hr Lagmannens oblig:n af d:n 9 Septembr: 1697 för någre honom afhandlade oxar, i hwilken honom på kiöpet lofwas få hösta een eng om 4 lass höe och han neekar wijdare någon eng hafwa brukat, eller betingat, som käranden icke heller annorlunda wiste at bewijse, utan förebär dhe tijder hafwa folgdt Hr Lagmannen; Altså pröfwar Tingz Rätten skiähligt Swen Anderss. för detta tilmähle alldehles at befrija.
Beträffande Ryttaren Pehr Spennare som berättar käranden at Ryttaren förledit åhr höstat een eng, hwaraf åhrl: plägar betahlas 5 tunnor hafre, och som swaranden dherpå betahlt twå fiärdingar torsk, men Hr Lagmannen då dhe komm til Wågeholm, befunnit dhen eena fiärdingen icke war godh, så will Hr Lagmannen dhen icke wijdare godtgiöra än att han ännu för engen fodrar 3½ tunna hafre, kunndes käranden icke neeka bägge fiärdingarne hafwa warit gode då han dhem af Ryttaren annamade. Emoth hwilket Ryttaren Pehr Spennare inwänder att fast at engen wahnligen pläger gifwas 5 tunnor hafre, så har han lijka wähl af framlidne ladefogden Jacob Berg dhet åhr således legt, att han dherefter skulle gifwa i betahlning 1 Tunna Torsk, hwarpå han sedermehra efter ladefogdens dödh til Rudbergh lefwererat een half tunna, och budit til att lefwerera den andra, men som dhen förwägrades att emottaga och wahnligen gifwa 3 tunnor hafre för een tunna torsk, har han til nu warande fullmäktig på Ingelsta Gårdh efter opwist qwittens lefwererat 2 tunnor hafre til dhen ½ tunna fisk han tilförende betahlt, så att han förmehnar således engelegan tillfyllest hafwa clarerat. Icke dess mindre såsom Ryttaren Pehr Spennare eij förmådt förra bewijs at han således engen legt och allmänt een fiärding Torsk förledit åhr icke högre gullit än 6 mk smt och een tunna hafre sammaledes. Ty kännes Ryttaren Pehr Spennare ännu skyldig för een Tunna hafre att betahla 6 mk smt och 1 D:r uti expenser.
Ryttaren Erich Gille betygar högt at engen icke warit bättre än att han dhen af ladufogden på Ingelsta Gårdh Jacob Bergh dhen tijden legt för 3 D:r smt och som ladefogden berättade att Fru Lagmanskan hafwa fådt ordre at inkiöpa oxar och honom fehltes penningar hade ladufogden icke wehlat tilstädia honom få hösta engen förr än han bemelte lega hade betahlt hwartil han icke ägde närmare rådh än att han bemelte 3 D:r smt har måst lohna af Hr Ryttmästar Ridderschiöldh, hwilket Hr Ryttmästarenochså genom dess sktiftel: attest betygar, tilläggandes honom ett gådt wittnesbördh som chronones Befallningzman äfwenwählbestyrker att bemelte Ryttare icke pläger fara medh osanning, fast hans willkohr är mycket ringa, dhet kan för denskuldh i brist af annan underrättelse huruledes ängen är bortlegt Tingzrätten eij annat än tillåta Erich Gille för dhenne fodran medh seilf sins eedh sig at befrija, käranden dog dess Rätt emoth framledne Jacob Bergs arfwingar alldehles förbehållit. Compensatis expensis.
Mårten Håkenss. i Siörödh instämt Oluf Swenss. i Tommerup för 4 D:r 16 öre smt. Oluf Swenss. tilstår att han äger honom så mycket på een häst, men af hästen haft lijka nytta af, mädan han straxt dherefter är blefwen dödh, har elliest sådt honom något till willigheet.
Mårten Håkenss. sade honom eij sådt mehr för honom än 1 skeppa korn och 1 tunna hafre, och skullden dheremoth påstådt i 9 åhr. Oluf Swenss begiär dag til S:t Mårtens dage hwilket käranden samtyckte om han kan ställa borgen, men i wijdrigt fall begär han domb och niuta expenser. Swaranden weeth intet få wijdare borgen än sig sielf.
Resolutio.
Dhet tilstår Oluf Swenss. att han ännu äger käranden 4 D:r 16 öre oppå een häst han honom afkiöpt hwilken dog lijten tijdh dherefter dödh blef att han ringa nytta af dhen hade, biuder dag til Mårtens mässe att clarera för sig, om han så länge kan erhålladag, hwartil käranden emothnöijaktig försäkran samtycker, dhet dömmer fördenskuldh Rätten att Oluf Swenss. bör nästkommande Mårtens tidh, bemelte fyra D:r 16 öre förnöija, iempte 1 D:r smt i Rättegångs expenser eller lida execution.
Jöns Swenss. i Baskamölla stämbdt Sönne Biörn för dhet han slagit honom. Jöns Swenss. war tilstädes men Sönne intet, uthan befullmäktigat Nils Nilss. för sig att swara, som berättade att dhe hwarandra ingen skada tilfogat, utan ryckt hwar andra öfwer ända, men nu sig wänligen förlijkt, hwilket och Jöns Swenss. tilstodh och således förlijkt.
Jöns Swenss. sammaledes instämbd Pehr Axelss. i Cimbris för 3 D:r smt skuldfodran. Pehr Axelss war til wedermähle och tilstodh giälden och säijer sig wara förlijkt att han dhen betahlar in 14 dagars tidh. Jöns tilstår dhet samma och begiär eij wijdare domb.
Gladsaxe Bymän stämbdt Örnebergerna Bymän sampt Östre Torp och Bregnatorp för een mosse. Uthaf Gladsax bymän woro tilstädes Jöns Clemmetss., Nils Håkenss., Oluf Tuedss., Per Jbss. och Rasmus Perss. berättandes att Maglemåsse ligger på Gladsaxe eenskylte ägor, och påstå att dheras by dhermedh förfång skeer, att Örnebergarne, Östra Torparne och Blegneroperne tilägna sigh någon rättigheet dher uti, emädan dhen af ållders legat allena til Glasax by, som dhe medh åthskillige gambla bewijs så wähl som åthskillige attester söker erhålla.
Uppå Örnebergernes wägnar woro tilstädes nämbdemannen Oluf Frenneson, Åstrad Bengtss., Nils Perss. och Hans Jönss. ifrån Östra Torp Mats Perss. och Jöns Ohlss. ifrån Bregnerop, påstodo Contrarium och inwände att stämbningen dhem förseent wore förkunnat beropade sig elliest på markeskiähl som steenen och marken skohle uthwijse, hwaröfw:r dhe inlägga skriftel: attest, blef altså saken til nästa Ting opskiuten då å bägge sijder at hafwa med sig sine skiähl och wittnen.
Qwinfolket Töre(?) Måns Esbiörnss. kom för Rätta, kallat att wittna och som Jeppe Lasson sade sig intet jäf emoth henne hafwa, aflade han efter föregången förmahning om eedens betrktande wittnes eeden medh handh å book, berättandes sedan att shen dag som sades peningarne blefwo bortstuhlne war hon i Jeppe Lassons gårdh, och då ook Jeppe först in Råg och sedan war uthe och körde in twå lass korn, och wälte strax af dhet eena lasset och som hon war uthkördh wälte han sitt lass så läth han stå tomma wagnar och tog een yxa och gick uth medh, men hwar han gick weth hon intet, utan att han gick utan gateluckan.
Q:o om han intet tahlte om hwad han skulle giöra medh yxan? R:s han tahlte om att han wille fåhra lijtet på wagnen och slog på dhen samma medh yxen, men såg intet att han giorde några ting widh dhen samma. Q:o om hon war i Gården til dess han kom igen och om han war länge borta? R:s Ja hon war i Gården och kunde han wara borto pass een halftima. Q:o om Jeppe Lasson lagade något på wagnen sedan han kom hemb? R:s neij han lagade intet utan tog lass meijen och lade i wagnen medh grep(?) en och ook strax bort. Q:o om hon hörde hans hustru fråga honom hwarföre han war borter? R:s Ja hon hörde dhet at hustrun sade hwar ha i warit mädan i äro så heeter, hwartil han swarade att han hade ränt så hårt efter swinen och warit hoos sin swärfader. Q:o hwadh hon sade til flickan när Jeppe gick uth? R:s hon badh att hon skulle gå hemb och see sig omb för dhet at Jeppe gick uth medh yxen. Q:o huru dags dhet war at Jeppe war uthe? R:s dhet war om mer aftons tidh. Q:o om Jeppe intet war i huus eller stugun sedan han kom in? R:s neij han satte sig genast på wagnen ich ok uthur gården. Hwad Jeppe sade om söndags morgonen då dhet blef rykt bant(?) at penningarne wore stuhlne? R:s han war reest til hafwet heelt bijtide förr än folket stodh op. Jeppe sade han war reest til stranden och kiöpt sig ett paar ohlar sill. Q:o hwem som folgt medh honom från Byen til stranden? Corporalskan och Hans Perss.
Corporalen tilstädes sade sig icke weta att hans hustru folgt met(?) honom, och Hans Perss. war intet widh rätten. Marena Oluf Hanssons een hustru om 42 åhr, och som intet jäf emoth henne war aflade hon sin wittnes eedh och berättade at då dhe woro kombne om aftonen hemb uhr marken och drengen kom hemb och fick see penningarne wore bortegaf han sig mycket, och då war dhet rät seent, morgonen dherefter tänkte hon på att Jöns Ohlss:s gåsse altidh war wahn at gå dher på gathan, hon måtte fråg honom, om han någon sedt warit i gården, gick så bittida inn til Jöns Ohlss;s och som gåssen ännu såf gick hon til och wäckte honom, men han war heel sömbnig, at hon intet wähl kunde få honom waken, utan hon frågade honom dherom, då han sade han såg een man klifwa öfw:r giärdet, som hade een pältz på sig, med skindbyxer och swarta stöflar, wijdare fick hon intet af honom, mädan han kunde inte blifwa waken, gick så ifrån honom. Q:o om hon intet wijdare war hoos honom sedan? R:s hon torde intet wijdare fråga honom för afwund skull. Qwinfolket Töre blef tilfrågat hwadh kläder Jeppe Lasson hade på sig dhen dagen? R:s han hade linbyxer, ett paar stöfla och een pältz. Rätten frågade om han hade wähl penningar förr än denna tiufnaden skedde. Jeppe swarade dhertil at han sönnedagen tilförende låhnt 16 öre af denne drängen och fick elliest låhna af swärfahr sin när han trängde.
Drängen Bengt sade dhet han hade intet närmare än han måtte låhna af honom förr än som han blef bestuhlen. Men sedan har han betahlt honom 14 mk och clarerat sine skulder til opbördzmannen 9 mk. Jeppe swarade dhet war inan 8½ mk och har han sedan dess såldt een stut batting och een qwiga, til sin swärfader och fådt för dhen eena 5 D:r och dhen andra 4 D:r. Corporalen sade dhet Jeppe än war honom skyldig 3 mk som obetahlt wore dhet Jeppe besannade.
Chronones Befallningzman förmehnt få bättre oplysning wijdh så många omständigheeter, och att dher lährer finnas flere saker i Byen hwarföre han lähr wara misstänkt, blef altså saken til nästa Ting differerat.
Jeppe Lasson instämbt Bengt Lasson för dhet han skohlat beskylt honom hafwa stuhlit från honom ett paar sehlar, 1 paar skoor och een lås, kommer sedan för någre dagar sedan, och taar een sehle ifrån hans häst wijdh plogen, och säijer dhet wara hans sehle, och sprang til drängen medh een yxa, och som han gick efter til Bengt Lasson och fråger efter hur han kommer att taga och röfwa hans sehle, och tog sin knif och skaar ett stycke af sehlen, til märke, at sehlen icke skulle förbyttes, tog så Bengt een yxe och wille honom til lifs medh, wijsar fram dhet stycket af sehlen, och lade dhet i Rätten, och sade sig hafwa medh egne händer syt dhen sehlen. Bengt Larson war til wedermähle och sade at dhet war hans sehle som för 3 a 4 åhr blef honom frånstuhlen, och will medh så hans eedh som honom kan förestafwas betyga att han sehlen medh egne händer sydt, och att Jeppe Lasson aldrig giordt eller är godh för att giöra sådant stycket arbeete, beropar sig til wittne på Nills Perss. i Wemmenlöf, at han dhet kan betyga mädan han giordt sig sehle efter dhen samman. Nils Perss. war tilstädes och bejakade det men som han war swåger medh Bengt Lasson och Bengt äger Nillses syster til hustru exciperar Jeppe moth honom.Bengt Lasson begiär få föra andre wittnen, sammaledes Jeppe Lasson att han will dhet bewijsa til nästa Ting, hwarföre dhet blef opskutit.
Lars Swenss. i Nöbbelöf nu tienar i Gislöf kom efter Rättens sidsta föreläggelse för Rätten med Ryttaren Inge Broberg och inlade Hr Ryttmästarens Ridderskiölds attest att han och Ryttaren om … uti martij månadt wänlig … och wähl förlijktes att Ryttaren skulle betahla Bonden 12 D:r smt för afträdet efter som Ryttaren Broberg och ret tilförende bekom i städie 15 D:r smt af Hans Swenss. och då wille dhrifwa dhen fattige Bonden af Gården. Ryttaren Broberg sade så sant wara och att Ryttmästarens attest war richtig, men att Bonden dheremot på Ränta warit honom skyldig 10 D:r och 2 D.r Rothepenng:r hwartil Bonden neekar. Q:o hwilken tijdh Bonden flytte från Gården? Ryttaren swarade om wåhren 1695 i Martij månadh då dhe förlijkte om Gården sagde wijdare dhenne sak på lagmans Tinget wara afgiordt. Lars Swenss. oerkade(?) wijdare, och sade Ryttaren hafwa bemächtigat sig all grödan på gården fast han plögt och tilreed jorden, så att han intet wijdare niutit än han til Cornetten någre skeppelandh bortlegt och dherföre icke kan wara skyldig någo Ränta; men Rothepenng 2 D:r smt tilläth han genast Ryttaren korta uti förlijkningen och beer dhet Ryttaren måtte tilhålles resten betahla. Inge Broberg kunde icke neeka hafwa fådt grödan undantagandes hwadh Cornetten af bonden legt, påstår dog 10 Ränta hoos bonden jämpte 2 D:r Rothe penng:r på förlijkningen kortat.
Resolutio
Ehuruwähl Ryttaren Inge Broberg wijdh seenaste Ting neekade sig hafwa ingådt någon förlijkning medh Bonden Lars Swenss. att betahla honom något för sitt afträde, utan som hoos honom innestådt 10 D:r smt af Räntan och twå D:r Roote penng:r har han dhem godwilligen eftergifwit, will och hentyda detta måhl wara afgiordt genom wijdh Lagmans Rätten emållan honom och Cornetten Petter Grönwalls enkia d: 27 Aug: 1698 uthfallen domb, Lijkawähl såsom Rätten befunnit Lagmans dombnen icke angå dherom saken och Lars Swenss. inlägger bewijs från Hr Ryttmäster Ridderschiöldh att då Bonden Anno 1695 in martio afträdde Gården blef dhem emällan således förlijkt att Ryttaren skulle betahla 12 D:r smt til Bonden för dhett han skulleafträda Gården, dhen han åhret tilföremde af Ryttaren städt för 15 D:r smt hwilket Ryttaren Brobergh måste tilstå sant wara, och hwad räntan wijdkommer påstår swaranden icke fådt nyttia någon gröda af gården, wijdare än han bortlegt lijtet til Cornetten, men dheremot Broberg höstat grödan af all dhen öfrige grunden och sig dhen bemächtigat fast bonden tilredt Jorden, hwarföre han förmehnar Ryttaren icke kunna fodra någon ränta men hwad dhe 2 D:r smt Rothepenng:r wijdkommer har Lars Swenss:n strax efterlåtit Ryttaren att få giöra sig dhem betahlte. Tingzrätten kan fördenskuld eij annat döma än att Ryttaren Inge Broberg bör efterlefwa dhen förlijkning som skedde medh Lars Swenss. då han trädde från Gården, och betahla til Lars Swenss. dhe omtwistade 10 D:r smt sampt 6 mk expenser eller lijde excecution.
Pehr Bengtss. i Wemmenlöf låtit instämma Joen Ohlss. i Wemmenlöf, för een kopperkettel som een sallpetter siudare satt til Joen Ohlss. och tilhörer Per Bengtss. men honom förhålles. Pehr Bengtss. mötte allena och sade att dhe wore godwilligen om dhen samma kombne til Rätta, så att dhe saken sins emällan afgiordt.
Hillebrandh Bertelss. i Carleby låtit instämma Anders Perss. ibidem för 3 D:r smt som resterar för een häst han honom afhandlat. Käranden allena tilstädes sade sig afAnders Perss. godwilligen wara förnögt så att han honom intet wijdare har att tiltahla.
Tue Trulson på Glimminge instämbdt PerErlandss. i Stijby för 5 D:r 21 öre smt. Käranden mötte och gaf tilkänna att swaranden för sig richtigt giordt att han honom intet wijdare tiltahlar.
Christopher Jönss. i Wijarp påroptes liudel: men hwarken sielf eller genom någon fullmächtig förnams icke heller insänt någon uhrsächt för utheblifwandet i saken angående een tunna hafre hwarföre möllnaren Hans Nilss. låtit honom incitera, anhållandes käranden Hans Nilss. sluth i saken, och at få erhålla sine anwände omkostnader.
Resolutio
Såsom Christopher Jönss. hwarken sielf eller genom någon laga fullmächtig sig infunnit, icke heller låtit tee laga förfall, ty tilfinnes han at betahla dhen tunna hafre hwarföre han opburit penng:r af käranden, så och 1 D:r i expenser dog står honom efter Processen frijt hufwudsaken nästa Ting sdan han omsagt blifwen att åtherwinna om han så gitter, men för utheblifwandet från rätten plichtar han 1 D:r smt.
Hr Rådman Magnus Krabbe låtit instämma Tohr Anderss. i Wästanbäck, ang:de 2 D:r 8 öre smt som åtherstår på någon tiära Tore medh Bo Nilss. i Glimminge hoos honom til borgs uthtagit. Tore Anderss. inwände att han för sig sin andehl betahlt, mehnar dhet Hr Rådmannen bör sökia Boo Nillss. för dess andehl. Rådmannen opwijste bägges förskrifning att dhe tiäran medh sambnadh handh uthtagit.
Resolutio
Såsom swaranden Thore Anderss. och Boo Nillss. i Glimminge genom dheras förskrijfning af dhen 27 aprill 1697 sig förplicktat medh sambnad handh att betahla een tunna tiära, som dhe hoos Hr Rådman Krabbe til borgs uthtagit, och Thore Anderss. i Wästanbäck fuller för sig clarerat men 2 D:r der ännu innestår hoos Boo Nilss. som skall wara oförmögen och Rådmannen fördenskuld söker full betahlning hoos Thore Anderss.; Altså iföllie af dhet 17 Cap Rådstugu B: Sta L: dömmes Thore Anderss. bemelte 2 D:r 8 öre medh 26 öre expenser til Hr Rådmannen att betahla och sökia sin regress hoos Boo Nillss i Wästanbäck, som bäst han kan och gitter.
Erich Jönss. i Järesta som Per Nilss. i Wijarp låtit instämma om olagligt häfdande på dess bruk kom för Rätta och uhrsäktade dess utheblifwande att han warit opasslig. Gåfwe elliest bägge parterne tilkänna dhet Erich Jönss. lofwat ställa nögachtig borgen att reparera gården inom nästa wåhrdag, så att käranden honom dhenne gången eij wijdare dherom tiltahler.
Således som föreskrefwet står ware passerat, betygas under min hand och segel. Giersnäs d: 22 decemb: A:o 1699
Bengt Seth.
© Magnus Lindskog, 2000
(viss redigering pågår fortfarande)