Anno 1704 d 24 October höltz Ordinarie hösteting med Järresta härad, närwarande wahnlige nämbden.
Befallningsmannen Tue Trulson [på Glimminge gård] låtet stämma des hustru Emmerentia Dorothea Danckwart för det hon emot honom skall hafwa intenderat et och annat fahrligt opsåth med förgift och andra swåra undseijelser, som brand på gården och hotelser till lijfwet, samt at hon förrymt hans hus och borthaft åthskilligt af hans egendomb. Hr Befallningsmannen infant sig och gaf tillkänna at han för osämja i echtenskapen warit instämbt till Consistorium Ecclesiastiore i Lund, och der sedan han fåt Rättens stämning siglerat, hwarest Consistorium Rådt dem till förlijkning, och för gott funnet genom Hr Probsten i häradet och kyrkeherden i orten at låta undersökia om orsaken till deras twedrächat(?) och der af pröfwa om saken behöfwer till annat forum at remittera hwarom och Consistorium, Rätten tillskrifwet, och begärt, at des förinnan här ingen action måtte tillåtas, hwar med Hr Befallningsman till wijdare och så är till fredz.
Åke Smed i Komsta låtet stämma Christen Larson ladufogde på Borreby Gård för 7 D:r smt som han opburet hos Hans Åkeson i Skogshuset. Käranden tillstädes inlefwererade Citationen och gaf tillkänna at saken war förlijkt.
Åke Smed i Komsta låtet instämma Christopher Person och des Cautionist Anders Munk för 1 Tun:a korn 2½ skep. Råg och 11 öre penningar skuldfodran; käranden inlefwererade den uthtagne Citationen och gaf tillkänna at saken war förlijkt at han denne gången intet wijdare kärer.
Hr Cornetten Anders Lorentz läth andra gången opbiuda Frälsehemmanet N:o 3 i Stiby som han sig af Lars Hiort tillhandlat och förste gång d. 2 Junij sidstledne opbödz.
Hr Cornetten Anders Lorentz låtet stämma klockaren i Stiby Christen Anderson för olof:t öhlsahl. Warandes Hr Cornetten tillstädes, klockaren Christen Andersson mötte och nekade sig hålla öhlsahl wijdare än han kunnat sällja en tunna till Tommerup. Cornettskan sade det han såldt många tun:r pottahls, hwilket hon med wittne will bewijsa nemblig Jonas Gottlander, Norre Pehr Hanson, Lasse Nillson, Jöns Erichson i Gislöf och Eilert Jönson i Comsta. Samptlige wittnen aflade utan jäf deras wittnes ed med hand å bok och wittnade serskilt Jonas Gottlander, hwilken sade sig wara buden gå med Fru Cornetskan in till klockaren och see om någre folk satt der och dricka, då han kom in war der åthskillige druckne och somblige nyktre, men såg dom inga kannor hafwa för sig eller weth om de drucket der eller annorstädz, allenast Jon hwilken han med en skåhl öhl, hwilket war en söndag klockan pass 4 efter middagen, uti höhöstan och war der, Norra Per Hansson; Lasse Nillson, Eilert Jönson, och Jöns Erichson i Gislöf. Jöns Erichsson i Gislöf instod och wittnade at han war buden föllja Fru Cornettskan in till klockarens, som de komme derin suthe åthskillige och drucke, då skänkte Pehr Hanson honom och bad honom dricka uhr en öhlkanna, som han och giorde, såg dem wara halfdrukne. Klockaren swarade at de läre ha drucket hos Fru Cornettskan under predikan, och den öhl pottan hade hon skänkt en knecht som war skrifwen i hans Rothe. Wittnen sade sig eij hafwa sedt honom. Pehr Hansson instod, och sade at han moth aftonen war buden at gå med sin granne Lasse Nillson intill klockarens at hämbta en halftunna öhl, som han skulle ha till sitt folk, der skulle leer slå hoos honom och då gaf klockare hustrun dem en pott öhl at smaka wijdare köptes intet. Lasse Nillson inkom och stämbde med Pehr Hanson öfwerens, och at han gifwet 5½ D:r smt för den halfwa Öhltunnan, sade det hans bror waret hos fru Cornettskan, och begärt köpa ½ Tunna, men sagt sig eij hafwa annat än heela tunnor. Eilert Jönsson sade sig waret Rotemästare och gått söndagen moth afttonen och kräfd Skatt i Byn. Råkade så Commissarien Löfberg, som gick in till klockarens, och som han kom till klockare hustrun, sade han i är lycklig at inge dricka hos eder, elliest hade i kommet på böter, ty der klagas myket öfwer, gick så uth igen, kom så sedan till Lasse Nillson som skulle ha ½ tunna till sitt arbetsfolk, då gaf klockare hustrun dem en pott öhl, hwar han och drak, men såg eij något blifwa såldt. Q:o Om wittnen kunne säija, at de intet weta anten klockaren håller krögeri och öhlsahlu at folk gå dijt till penning öhls. R:s:t de kunna intet säija at han det giort, sedan förbod kom, at ingen måtte sälja annan än Hr Cornetten. Hr Cornetten opwiste Contract med Giästgifwaren Fiskeström, dat d. 23 februarij 1704 med Befallningsman Löfbergs påskrift och Hr vice Gouverneuren Faltzburgs Confirmation dat: d. 24 Maij 1704 at få hålla krögeriet i Stiby.
Resolutio
Såsom klockaren Christen Andersson nekar sig hafwa såldt något öhl pott eller kannetahls, sedan Hr Cornetten der i Byn dertill fåt tillstånd, och klockaren allenast när någon till dricka wahr trängd, och eij kunde få annorstädz, oplåtet en fierding eller tunna, hwaruti de af Hr Cornetten instämbde wittnen swarande hafwa bijfallet; så at wijdare krögerie klockaren icke är öfwer bewijst; Altså blifwer klockaren för Hr Cornettens tillmähle befrijat, dog klockaren förelagt, hädan eftter med alt krögerie at afstå, icke heller med öhl sahl, i fierding och tunnetahls göra Hr Cornetten någet förfång, som med wederbörligt tillstånd är försedd at få hålla krögerie så frambt klockaren i widrigt fall eij will blifwa ansedd medh det straff som Giästgifware ordningen innehåller.
Måns Erlandson i Stiby låtet instämma Nills Frijs i Stiby för 11 D:r smt skuldfodran. Käranden war tillstädes, men ingen på Nills Frijses wägnar som påroptes liudeligen. Swaranden bewiste med Nills Nillson och Swen Andersson, at stämbningen war förkunnat på kyrkewallen; Berättade elliest om sakenat Nills Frijs, och Jöns Nillson i Comsta wore kyrkewärdar, och länte hos honom 11 D:r smt till Professors tijonde, hwarpå Jöns Nillson igår betalte 5 D:r smt. Nills Nillson och Swen Anderson wittnade edeligen at de hört det han fåt de 11 D:r till låhns och at han det tillstådt, beror såledz till tingets närmare sluth.
Christopher Jönson i Gislöf läth 2:dra gångn opbiuda hälften af hemmanet N:o 8 i Gislöf som han sig af Tue Nillson tillhandlat hafwer och d: 2 Junij sidstleden första gång opbödz.
Swen Andersson i Wranerup instämbd Pehr Boson ibidem för et swijn han för honom ihielslaget. Parterne tillstädes begge, och nekade swaranden säijandes det wara obewissligt. Käranden beropade sig på Per Nillson i Wranerup hwilken efter aflagd ed wittnade at han kom körandes med sin höstwagn då såg han Per Boson drifwa swijn uhr wången. Men såg honom intet slå något, till med har Swen Anders swijn gått i säden heela sommaren, från det at det blef sådd intill det höstades, han har sielf fått gått der af ock förtährt det. Pehr Boson sade sig kunne med wittne bewijsa, at swijnet gick lefwandes och oskad på marken 3 dagar efter han körde swijn uhr säden, kan och giöra sin edh at han eij weth det han slaget hans swijn.
Resolutio
Såsom Swen Anderson eij kunnat sitt tillmähle bewijsa ty blifwer Per Boson för kärandens tilltahl i detta måhl aldeles befrijat.
Hr Handelsmannen Johan König [i Simrishamn] låtet stämma Swen Anderson i Stiby för 7 D:r 16 öre smt. Parterne begge tillstädes, och swarade Swen Andersson at han intet lährer så mycket wara skyldig, emädan hans hustru sade då han sidst giorde räkning, sade at han allenast resterade 4 skepper korn. Hr Handelsman bad honom befrija sig med edh, så gier han honom gälden efter. Men swaranden sade sig willia först förfrågat sig hos hustrun.
Resolutio
Det har fuller swaranden wehlat påstå at han eij mer än 4 skepper korn till Hr Handelsman skall wara skyldig, har dog den sig af handelsmannen oplåtne eden eij wedertaga gittet. Fördenskull förplichtas swaranden innan 14 dagars förlopp till handelsmannen at betala de omtwistade 7 D:r 16 öre smt iämbte 1 D:r 8 öre expenser eller lijda derför execution.
Handelsmannen Johan König låtet stämma Jöns Person i Wemmelöf och Håkan Eriks enkia för 4 D:r 16 öre smt för sill som de med sambnad hand utslaget, berättandes handelsmannen at enkian clarerat sin ½ del. Jöns Person påroptes men war ingen på hans wägnar tillstädes. Handelsmannen fodrar efter sin bok 4 D:r .. öre och beror till wijdare om han kan framkomma.
Handelsmannen Johan König låtet instämma Nills Nillson i Stiby för 10 D:r 16 öre smt skuldfodran. Parterne tillstädes och förmenar swaranden sig eij wara skyldig mer än 7 D:r 11 öre smt. Handelsman påstod honom så mycket som han kräfs wara skyldig, som han med boken will bewisa tillbuder honom dog eden. Swaranden will eij mottaga eden, utan heller betala.
Resolutio
Ehuruwähl swaranden har förment icke aldeles så mycket skyldig wara, som käranden kräfwer, så har han lijkwäll tillbudet sig heller willia betala än emottaga den af käranden honom tillbudne eden, hwarföre förplichtas swaranden Nills Nillson, till käranden at betala de omtwistade 10 D:r 16 öre smt Jämbte 1 D:r 8 öre smt i expenser eller lijde derför execution.
Än låtet stämma Sönne Anderson i Wranerup för 6 D:r 16 öre smt. Parterne Mötte och berättade swaranden att han sedermera betalt 3 D:r smt säger at honom påföres för hans grannar Per Ågeson 16 öre som hans granne och så betalt så at han blijr 3 D:r smt skyldig, hwarpå han begär dilation till Juhl. Hr Handelsman säger det war honom owitterligt wijdare än de 3 D:r smt.
Resolutio
Det har swaranden wedgåt skulden, undantagandes 16 öre smt som honom för des granne Per Ågeson skall wara påfört, och grannen dem sielf betalt har och seder mera betalt 3 D:r smt, som käranden gott giort. Men har eij wijd handen moth swarandens påstående om de 16 öre annorledz at wijsa; för den skull tillfinnes swaranden innan 14 dagars förlopp, till käranden 3 D:r Jämbte 1 D:r 8 öre smt i expenser at betala eller derföre lijda execution, och förbehålles käranden dess fulla rätt till de 16 öre smt i fall annorledz der med kan bewijsas än swaranden har påstådt.
Hr Handelsman Johan König låtet stämma Nills Tolason i Tommerup för 12 D:r smt. Handelsman tillstädes men ingen på Nills Tolasons wägnar som liudeligen påroptes. Käranden bewijste med stämbningen der på kyrkewallen ware förkunnat och fodrar han efter sin bok 12 D:r smt. Beror till närmare tingets slut om någon kan framkomma.
Hr Handelsman [Johan König] låtet stämbna Hindrich Anderson i Cimbris för 16 öre smt. Parterne begge tillstädes och swarade Hindrich Anderson at han war hos handelsman och wille betalt de 2 mk men han wille intet ta emot dem, han skulle än med Rätta ha 3 mk för arbete han giorde på skohlan. Handelsman sade at magistraten eij wille gifwa honom mer än han fåt, medan hans arbete eij war förswarligt. Det kommer honom eij wed, han måste söka magistraten. Hindrich Anderson biuder ännu de 16 öre straxt at betala, men Johan König påstår omkostnaden med, och begär derpå domb.
Resolutio
Det har swaranden sig förklarat at han sedan stämbningen honom blef förkunnat tillbudet at betala de 16 öre smt som honom fodras, men käranden dem eij wehlat emottaga med mindre han och så får Rättegångs omkostnaden, hwilke han och ärbiuder nu för Rätten at erläggia, fast honom än 5 mk återstår på arbete han wijd Cimbrishambns skohla oppå handelsmannens begäran förfärdigat, för den skull pröfwar Rätten at swaranden de krafde 16 öre smt Jämbte 12 öre expenser innan 14 dagar bör betala eller derför lijda execution.
Hr Handelsmannen Johan König låtet instämma Johan Ström i Wiarp för 7 D:r 8 öre, warandes handelsman tillstädes. Johan Ström gaf skrifteligen tillkänna at han denne gång eij kan komma emedan han eij så färdig är, tillstår skulden, men påstår hafwa räkning med handelsman, för det han agerat någre saker för honom på tinget, så han derom måste Liquidera, hwarför han begär opskof. Handelsman opwiser hans Obligation d: A:o 1698, och ett Johan Ströms bref dat: d 8 December A:o 1699 at om han finge dilation med betahlningen till et annat åhr, så will han intet ha för det han waret för honom wijd tingen, men har intet allenast fåt det åhrs dilation, utan har ofta mant honom sedermera, men han hållet sig uhr wägen, begär utan längre opskof få domb. Ström har nyss waret i Cimbrishambn och kunnat sedan stämbningen wähl hafwa Liquiderat, men har altz intet at Liquidera och sedermera eij giort honom någen tienst.
Resolutio
Det har fuller Johan Ström skrifteligen tillstådt at han waret handelsmannen så mycket skyldig som fodras, men at han för handelsmannen waret i åthskillige saker till tings, hwarför han bör niuta betalning och der öfwer Liquideras, hwartill han begär opskof till nästa ting ; lijkwäll såsom handelsman opwisar hans bref dat: d: 8 December A:o 1699 at han intet praetenderar för det han waret till tings om han allenast fick et åhrs Dilation, hwilket han långt öfwer fått och kunnat sedan stämbningen med honom hafwa Liquiderat der han elliest någet haft med Rätta at fodra; hwilket handelsmanen nekar honom hafwa; för den skull tillfinnes Johan Ström innan 14 dagars förlopp de omtwistade 7 D.r 8 öre expenser till Hr Handelsmannen at betala eller derföre lijda execution.
Hr Handelsman i Cimbrishambn Johan König låtet stämma
Rassmuss Christenson i Cimbris för 4 D:r 12 öre smt och 3 tun:r sädeskorn skuldfodran.
Jöns Larson i Järresta Möllan för 1 D.r 11 öre
Anders Nillson i Gislöf för 1 D:r 8 öre smt
Hans Nillss i Glifwarp för 11 öre smt
Hans Anderson i Cimbris för 6 D:r 10 öre smt
Pehr Ibson i Cimbris för 9 D.r 4½ öre smt, 2 tun:r 4 skepp:r sädeskorn och 1 tunna hafre
Nills Anderson ibidem för 1 D:r 22 öre smt och 2 tun:r 1 skeppa sädeskorn
Trygge i Walby för 19 öre smt som des förman Per Åkeson waret skyldig
Per Person i Borreby för 3 D.r smt
Gifwandes Hr Handelsmannen tillkänna at alle förberörde persohner sig med honom förlijkt at han denne gången eij wijdare kärer.
Hr Handelsmannen Johan König låtet stämma Margaretha sahl. Swen Tydskes i Tommerup för 7 D:r 12 öre smt,warandes käranden tillstädes. Margaretha Swen Tydskes påroptes liudeligen men fants ingen å hennes wägnar. Handelsmannen fodrar efter sin bok 7 D:r 12 öre och berättar at hon sedan stämbningen uthtogs har betalt 4 D:r 16 öre smt, hwarmed beror till närmare tingets sluth.
Hr Handelsman Johan König låtet instämma David Person i Cimbris för 3 D:r 2 öre smt skuldfodran, warandes handelsman tillstädes. David Person påroptes men war inten tillstädes å hans wägnar, fodrandes handelsmannen efter hans bok 3 D:r 2 öre smt, hwar med beror till nästa tingets sluth.
Pehr Andersson i Stiby låtet instämma Per Tuedson i Baskemölla för 1 D:r 16 öre smt, käranden tillstädes gaf tillkänna at saken war förlijkt så han intet wijdare kärer.
Nämbdemannen Anders Kock låtet instämma Jöns Erichson i Gislöf för 1705 åhrs Ränta till Christianstads Hospital af N:o 19 Carleby, som han skall hafwa caverat för des Broder Anders Eriksson. Parterne wore begge tillstädes och opwiste Anders Kock en cautionsskrift, som Jöns Erikson och Oluf Erichson ingåt för deras broder Anders Erichson, at han gården laglig skulle hafwa och räntan i rättan tijd erläggia, hwilket war med Jöns Erichsons och des Broders Oluf Erikss bomärke underskrefwet dat: Carleby d 24 october A:o 1701. Jöns Erichson nekar sig hafwa skrifwit sitt karemärke under denne skrift, och aldrig hört den läsas hwilket han oppå sin ed högt kan bedyra, inlägger elliest sin skriftlige förklaring at hans Broder afstodh halfwa dehlen af gården till Håkan Anderson i Carleby at han skulle gifwet honom 10 D:r smt till opsägelse och dem betala till Hospitals förståndaren, men när de med hwarandra kommo till Christianstad stadde Håkan Anderson undan brodren heela gården, fast broderen till gården sådt 14 skep:r Råg á 12 öre skeppan, förmenar så at hans Broder icke allenast bör hos Håkan Anderson tillgodo komma stor Rågen, utan och 10 D:r för den andre haltparten af gården han stadde undan honom äfwen så mycket som för den halfwa delen de wore eense om, så at honom än någet skulle till godo komma, hwarför han och låtet instämma Håkan Anderson i samma sak och fodrar af honom 20 D:r smt hwarpå han opwiste stämbningen. Håkan Andersson påroptes men förmenas intet wara tillstädes beror altså till i morgon.
Anno 1704 d: 25 October continuerades
Kyrkeherden i Cimbrishambn Hr Andreas Berglin, lät andra gången opbiuda den halfwa gårdepart N:o 3 i Grödztorp som han har sig af Oluf Olufson i Langary tillhandlat, och d 3 Junij sidstledne förste gång opbödz.
Förehades saken emillan handelsmannen Johan König och hustrun Margareta Tysk, warandes begge parter tillstädes. Hustrun ursäktade sitt uteblifwande i går der med at hon war siuk och eij tänkt det Hr handelsman wijdare skulle klaga emädan han sedan stämbningen togo betalt öfwer halfparten och loft innan 14 dagar aflägga andra häften. Hr handelsman sade sig der med tillfreds waret som han och nu än är, men allenast om han det efter komma hustru Margareta låfwade det samma at hon ofehlbart innan 14 dagar resten som är 3 D:r till Hr Hr handelsmannen betahla så at de såledz utan dom förlijktes.
I saken emillan Hr handelsmannen Johan König och Jöns Persson samt Håkan Erichs Enkia i Wemmenlöf. Framkom Jöns Person, ursäktandes sig der med, at hans hustru går på fallande foth, som han intet annat wiste än det skulle gälla, swarade elliest till saken at han wedgår skulden och låfwar med första betahla. Handelsman begär dom med expenser oppå Jöns Person men enkian har för sig betalt och richtigt giort.
Resolutio
Såsom swaranden wedgåt at han sin andel 2 D:r 8 öre smt skylldig, hwilka han med aldre första låfwar betahla, och handelsmannen sig uthlåtet at enkian för sig richtigt giort, så at han henne intet wijdare söker, ty tillfinnes Jöns Person de återstående 2 D:r 8 öre smt jämbte 1 D:r 8 öre till käranden innan 14 dagar at betahla eller lijda derför execution.
Uti saken emillan handelsmannen Johan König och Nills Tolason i Tommerup, inkom Nills Tolason, ursäktandes sig der med at hans hustru, war swag, som nämden och allmogen bewittnade. Nekar intet till skulden som är 12 D:r smt, begärandes dag, hälften till Juhl och hälften till kynders mässe. Hr Handelsman förunnar dag till Juhl. Begär dom och expenser.
Resolutio
Det har Nills Tolason wedgåt wara till handelsman skyldig 12 D:r smt, som han låfwar betala och begär någon dilation, hwilken handelsman honom förunt till nestkommande Juhl. För den skull dömes Nills Tolason de 12 D:r smt iämbte 1 D:r 8 öre smt expenser, nästkommande Juhletijd till handelsmannen at betala elle derföre lijda execution.
Isac Resman låtet stämma Nills Axel i Comsta, för 1 fåhr han såldt honom, men förhåller det honom, parterne mötte och klagade Resman at han köpt af swaranden, 2 st får i höst, då han först begärte för begge 2 D:r men blefwo samse om .. mk 4 ss betalte honom så 5 mk och bekom det ena fåhret, sedan en tijd der efter sände han resten af pen:a; då swarade han, han säljer inga fåhr så gott köp, betygar högt at de såledz hafwa handlat, men som han inge wittne hafwer, så erbiuder han sig om den andre will göra sin ed på, at de icke såledz handlat, will han wara tillfredz. Nills Axel till wedermähle, sade sig hafwa sålt 1 fåhr för 5 mk och derföre fåt betahlning det war budet honom 6 mk för det andra, ingen har hört någen sällja fåhr, för det köp som han begärt, när han bekom fåret 3 dagar efter, så betalte han de 5 mk. Isak Resman sade at 2 tijmar efter det slutet köp, hämbtade hustrun 5 mk men fåret hembtades intet förän 5 wekor efter, de trängde till skatter, så at opbördzmannen fick samme penningar. Parterne förelades efter middagen sig åter inställa och at Nills Axel, har hustrun med sig medan det är eij längre borta.
Handelsman i Ystad Mårten Togerson låtet stämma Håkan Christenson i Borreby för 1 D:r 8 öre skuldfodran. Håkan Christenson mötte och sade sig waret ute i wekan, sedan stämbningen förkunnades, med 2 tun:r hafre, och sin skuld clarerat. Jöns Nillson och Hans Tuedson besannade at de hört af hans son, det han waret ute och lefwererat hafren berättandes Hr handelsmannen at han lef:t hafren för 1 D:r 16 öre smt
Handelsmannen Mårten Togerson låtet stämma Jöns Nillson och hans Tuedson i Borby för 2 D:r 8 öre smt som de med sambned hand uthtaget. Hans Tuedson och Jöns Nillson tillstädes tillstodo at de begge bekommet 1 fierding sill för 9 mk begära dag till nästkommande mickelsmässe.
Resolutio
Såsom swaranderne begge hafwa tillstådt af handelsmannen med sambnad hand hafwa undfåt 1 fierding sill för 2 D:r 8 öre smt, och låfwar dem betahla, allenast dem förunnas dag; altså förplichtas swaranderne med sambnad hans, een för alle och alle för en, innan 14 dagars förlopp de 2 D:r 8 öre jämbte 1 D:r 20 öre expenser till handelsmannen at betala eller derföre lijda execution.
Handelsmannen Mårten Togerson stämbt Jöns Nillson och Per Olson i Järresta för 5 D:r 12 öre smt. Jöns Nillson tillstädes tillstod at han och Per Olson bekomme tillsammans ½ tun:a sill á 5 D:r 12 öre, och will han med aler första betahla sin andehl. På Per Olsons wägnar gaf nämbdemannen Erich Swenson i Järresta tillkänna at han för Per Olson hans andel hos handelsmannen hade clarerat. Wijdare war eij någet bewijs.
Resolutio
Såsom Jöns Nillson wedgåt skullden som han med första låfwar betala, och Per Olson sin andel genom nämbdeman Erik Swenson till Hr handelsmannen låtet betala; altså förplichtas Jöns Nillson des återstående 2 D:r 22 öre smt jämbte 1 D:r 8 öre smt expenser, inom 14 dagars tijd till Hr handelsma at betala eller der för lijda execution.
Nils Arfwedson i Comsta stämbd Nills Person ibidem för 4 skepp:r kornn och 2 tun:r hafre säd han emot förbud skall hafwa höstat. Inläggandes käranden sitt käromåhl skriftligen, at han förstreckt korn till uthsäde förledet åhr, och sådt der för 2 skepper korn till willighet och sammaledez sådt 2 skepper korn och 2 tun:r hafre i gammel jord, dem han sielf plögt. Men Nills Person grödan deraf inhösat, och sig til. wäl… emot det af länsmannen giorde förbud, som skriften med des alligatis innehåller. Nills Person till weder mähle opwiste en städie zedel af cronones Befallningsman, som föhr mäla at han bör hösta säden och betala ströö sädet till dem som det sådt hafwer. Parterne togo afträde med hwarandra at försökia förlikning.
Handelsmannen i Ystad Gurris Ågeson låtet stämma Prästeenkan i Stiby Elsa sahl. Hr Pehrs för 24 D:r smt skuldfodran. På Hr handelsmannens wägnar ingaf klockaren i Stiby Christen Anderson stämbningen iämbte en zedel at präste enkan haf:r honom tillfredzstält så at han intet wijdare kärer. På enkians wägnar framstod Per Jpson och gaf tillkänna at denne skulden eij bordt wara högre än som 20 D:r smt efter en t..sket liquidation, med Gurres Ågeson d. 10 marti A:o 1703 som han på enkians wägnar, bewijsat, och nu originaliter oplästes, hwilke 20 D:r smt enkian sedan hon stämbdes till tinget hafwer clarerat efter et henne af handelsmannen meddelt quittence som och så in originali opwistes, men som Gurris Ågeson i samma quittence inrykt at ännu 4 D:r 8 öre skulle restera, för orsakad af en missräkning, wijd sidsta afräkning, och i et postscriptum på samma quittence som begär at de med första må blifwa betalte så at de kan slättas uhr boken, medan alle äro(?) dödelige. Ty förorsakas prästeenkian efter så klara bewis at anhålla om dom i saken hwar oppå Per Jbson efter en honom af enkian gifwen fullmacht yrkar, hwilket fullmacht han framtedde och blef för Rätten opläst. Klockaren hade eij wijdare på handelsmannens wägnar at påminna, än som handelsmannen honom sielf tillskrifwit och han i Rätten inlagt.
Resolutio
Det har fuller handelsmannen Gurris Ågeson genom klockaren Christen Anderson i Stiby gifwet tillkänna, at hustru Elsa sahl. Pehr sig infunnet och honom tillfredzstält så han eij begär någon domb; lijkwäll så har enkian å sin sijda äskat dom och rättens uthslag, alldenstund hon med richtig afräkning och quittobref, kan bewijsa sig hafwa betalt sin skuld hos Gurris Åkeson, till hwilken ända hon opwist en attest under handellsmans egen hand, at hon 1703 d 10 martij med handelsmannen låtet hålla richtig afräkning, om alt hwad dem emillan intill datum waret hafwer intet i ringaste måtto undantaget, och enkian derpå blefwet skyldig 20 D:r smt, hwilke penningar hon honom d. 21 sidstledne October har låtet betahla, efter handelsmannens egenhändige qwittobref, fast han eensijdigt der uti inrykt at enkian ännu 4 D:r 8 öre skall wara skyldig, flytandes af en missräkning, som wijd förra Liquidation är händt, hwilket enkian, aldeles eij will agnosiera; för den skull och emädan enkian wijst, hafwa betalt hwad som hon eftter så klahr afräkning skyldig wahr, handelsman icke heller nu wijd Rätten derpå giort wijdare klander, utan gifwit tillkänna at han är tillfredz stält. Ty blifwer enkian för handelsmannens giorde kraf och de 24 D:r smt aldeles befrijat; Compen..tis expensis.
Handelsmannen Gurris Ågeson i Ystad låtet instämma Anders Munk i Ystadh för 10 D:r smt skuldfodran, låtandes handelsmannen genom en skrift till klockaren Christen Anderson i Stijby gifwa tillkänna, det han af swaranden war tillfredz stält.
Handelsmannen Gurris Ågeson i Ystad låtet instämma Olle Bondeson i Komsta för ? D:r 10 öre smt skuldfodran. Warandes å Hr handelsmannens wägnar tillstädes klockaren Christen Anderson i Stiby. Olle Boneson påroptes liudelig, men war ingen å hans wägnar tillstädes utan beror saken till närmare tingets sluth.
Nills Arfweson och Nills Person i Comsta instodo och gofwo tillkänna at de med hwarandra woro wänligen förlijkte. Om den säden som Nills Person höstadt, och äro således förenet at Nills Persson, å et för alt, skall betahla till Nills Arfweson nu nästkommande Juhl 12 skepper korn och 3 Tun:r hafre och des förutan de 17 skepper korn strösäde, som Nills Arfweson försträckt, och det utan någon inwändning. Nämbdemännen Mårten Nillson och Anders Kock berättade at de wed förlijkningen waret öfwerwahrande..
Anno 1704 d 26 October Continuerades
Jon Håkanson i Wemmenelöf låtet stämma Bengt Larson ibidem för 2 D:r smt skuldfodran. Nämbdemannen Arfwe Håkanson inlefwererade den uthtagne Citation och gaf tillkänna at saken war förlijkt.
Sambtlige Bymännen i Wranerup låtet instämma åldermännen Sören Person, Nils Tolason, Knut Anderson, Mårten Andersons enkia, Håkan Anderson och Oluf Jönson den södre i Tommerup för åkerskadan Tommerups Boskap giort på Wranerup så(?) förmedelst swarandernes gärden olagligen waret hålden. På Wrannerup Bymäns wägnar war tillstädes åldermännen Per Nillson, Per Boson, Truls Larson och nämbdeman Bengt Månson klagandes at de instämbde männens giärden woro helt oförswarlige, ginge så Wranerup Bymän till Tommerup och beswärade sig der öfwer, då bad nämdemannen Mårten Nillson, åldermannen i Byen at låta Wranerupperne få pant af dem, som ägde de olaglige Giärden, men åldermannen nekade, och gick in och slog dörren efter sig, då nöddes Wranerupperne at taga utanbys män at syna Giärden som woro Nämbdemännen Anders Kock och Per Jacobson i Tågerup, hwilka dem synat och begära at måtte uthsäija huruledez de dem befunnet. Sedan Anders Kock och Per Jacobson aflagt wittnes eden, berättade de, at de oppå Wraneruppernes begäran, komme at syna Giärden, wistes dhem så af Wranerupperne, Gate Giärdet, Ett sten giärde, som kunde wara 2 fambnar på hwartera i Byn, samma Giärdet war heelt olagat med swijne wäg öfwer, stenen bor.de(?) wijd ned fallen men eij oplagt, der ifrån ginge de till wånge led, och uthgrafwerne, hwarest Rijssgierde stod, det samme war hel odugligt at det intet kunde hägna ute en kalf, hwilket war Knut Andersons, som kunde wara fyra fambner långt, så war åter et lagligt Giärde, som hörde Mårten Anders enkia tills näst intill war Håkan Anders Giärde, som war Rijs giärde och heelt olagligt der intill war et långt strek blandet med Tommeruperne och Wraneruppernes, som war lagligt, tog så et steengiärde, som war olagligt, och hörde Sören Person till, det kunde åldermannen stå och skrefwa öfwer, der ifrån sträckte sig et långt stycke till siö rennan, det war lagligt, tog så et Rijs gärde wed, som war ned trampet af boskap, doch war oprest men intet fäst, utan kom då Swen Pers poijke, me d ett fambn Rijs och skulle laga det, tog så Nills Tolasons stycke wed, som war sten gierde, men och så ofärdigt; intill honom tog Knut Andersons wed, af Rijs som och war olagligt, åter et Rijs Gärde, Mårten Anders enkias som war olagl., så åter et olagligt Rijs gärde, Håkan Andersons, war så ett långt stycke åter gott och lagligt intill de kommo till fehlas beken, då war Mårten Anders enkas sten gärde aldeles odugligt, at fäh drifwet deröfwer. Tommerupperne swarade at Wraneruppernes egen boskap gåt på deras egne giärden och giort dem skada och sade Nills Tolason at han halp Bengt Månsons hustru köra uth Wranerups egen boskap, och der iblant Bengt Månsons egne swijn, som wore inkombne öfwer et stort steen gierde på fehlas beken som hörde Anders Swenson i Tommerup till och då boskapen war uthkiörd, rende fåhren steen gierdet neder på Per Bosons stycke, som war Wranerups egne fåhr, och ropte Bengt Månsons hustru, mycket på fåhreherden, men förnam ingen. Bengt Månson swarade her till at det war sant det Nills Tolason, help hans hustru köra uth boskapen som war af begge bys fåhr hwilke ginge uth wed fehlas beken, och bad hans hustru honom lägga på giärden det han intet wille, och som hon honom mycket bad, lade han op någre steenar men intet alla, som skedde straxt om middagstijd mot qwällen då kom heela Tommerups Boskap på samma ställe, och fohr in i säden, och giorde Bengt Månson så stor skada at han den intet i många åhr så stor haft, och gick hyren samma gång i Måse korken(?) och körde Bengt Månson och en annan lijten poijk boskapen uth. Tommerupperne inwände at Wraneruppernes Boskap waret de förste som giort skaden på Giärden; hwartill waret Orsak at de haft så dåhlig herde som hålt dem på skarpe fähladen, hwaraf de sökte på Giärden. Syninsmännerne berättade elliest, om åkerskadan såledz, at 3 tunner Råg land af fähnaden war neder trampat, som hade stådt skön Råg, så at de måtet strö sädet, som är 4 Tun:r Råg waret giort skada. Wraneruperne klagade at Tommerupperne wore så mothsträfwige, at de intet wille laga gärdet, utan gak boskapen sedan in och åto op alt sammans som de eij låtet syna, men aldrig fåt noget gagn deraf och sade Bengt Månson det han elliest fåt wähl et half pund Råg mehr. Sedan klagade wijdare at Tommerup boskap gåt oppå Wranerups giärde med kooswägen och giorde jämwähl skada, medan der war någre Oxar som intet achtade gärdet huru gott det wahr.
Resolutio
Såsom swaranderne icke hafwa kunna Neka at nu Wranerup bymän, waret hos dem och talt på Tommerups olagliga Giärden, samt af åldermännen efter plog såd, sodant weder mäles Pant, men den eij fåt, utan käranderne blifwet förorsakade genom utan bys män at låta syna Giärden, hwilke syningsmännen för Rätten deras syn edeligen uthsagt at de befunnet Swen Persons, Nills Tolasons, Knut Andersons, Mårten Anders enkias och Håkan Anderssons giärden icke wara swars gode, utan heelt ogilde, så at sedermera Wranerupperne, för de olaglige Gärden skall lijdet åkerskada på deras säd, som synings männerne mähtet till 3 tun:r Råg; Altså pröfwar Rätten i förmågo af det 8 och 9 Cap: Byggningb. L: L: at Sören Persson, Nills Tolason, Knut Anderson, Håkan Anderson, och Mårten Anders enkia, bör wara lijka delachtige at betala till käranderne de 3 tunner Råg, anten i skappan, eller des wärde den nu giäller jämbte expenser 2 D.r smt och des utan hwartera at böta 3 D:r smt blifwandes södre Oluf Jonson befrijat emädan synings männerne hans Giärde icke för olagligt opfört.
Oluf Bondeson i Komsta inkom i saken med Gurris Åkeson i Ystad, berättandes at han måndagen war heela dagen her(?) och eij annat wist än han då war instämbd, måtte så i går i hasten, på kongs gården så at han beer hans förfall måtte anses, berättandes Oluf Bondeson at han waret ute hos handelsman, hwarest han eij war mer skyldig än 2 D:r 10 öre för en sille fierding som påstådt i 2 åhr och hade handelsman at den som på hans wägnar uthtaget fierdingen försedt sig. Handelsman i sitt bref till Christen Anderson fodrar eij högre än som 2 D:r 10 öre smt sambt Rättegångs omkostnad.
Resolutio
Såsom swaranden eij högre har wedgåt än 2 D:r 10 öre smt, handelsman icke heller mer uti en skrift till klockaren Christen Andersson i Stiby fodrar; Altså tillfinnes Oluf Bonneson de 2 D:r 10 öre smt jämbte 1 D:r i expenser innan 14 dagar till käranden at betala eller derför lijda execution.
Oluf Anderson i Wemmenlöftorp, instod och berättade at efter Möllnare i Forsemölna Per Gissel, fått någet arf, till en hans Bror Oluf Swenson, som är dragon i Pohlen och har sin hustru i Wemmenlöf, Anna Andersdotter, med 3 små hans barn hos sig, Och som Oluf Anderson, har Oluf Swensons arf, som belöper 96 D:r smt med giäld som är utestående och hustrun anhåller i sin mans ställe, at få hwad honom tillkommer förfrågar sig Oluf Anderson om han skall låta enkian(!) få arfwet ellet intet. Q:o Om flera barne är än de som hon har hos sig? Rs:t de äre sex stycken en wuxen kahr i Carlzcrona, een fiskare hos Hr Rittmäster Morman; den tredie en dotter som tienar hos klåckaren i Wemmenlöf om 13 åhr; men de andre små äre hemma och har hustrun intet at föda sig af opwiste och bref af d: 20 sidstledne Julij uthur Påhlen at mannen Oluf Smed(?) ur Wemmenlöf än lefwer.
Resolutio
Emädan arfwet är fallet i mannens lijfstijd, då hustrun efter lag er uti ägde sin 3:die del icke heller änn annorledez är bekant än at mannen är i lifwe, och hon 3 st barn hos sig hafwer, af de småeste, och de 3 älste redan så store at de kunna förtiäna sig födan, hafwandes hon elliest hwarken till sig eller barnen andre ophåldne medel at tillgå; Altså kan ingen förneka hustrun Anna Andersdotter, at hon nu saklöst får annamma de twå delar af det hennes man och barnens fader tillfalldne arf intill wijdare kundskap af honom inkommer, änten han är lefwandes eller död, då Rätten sig wijdare derom will uthlåta, emedlertijd blifwer 3:die delen hos Oluf Anderson i hans wårdnad.
Förehades saken emillan Anders Kock i Tågerup och Jöns Erichson i Gislöf angående innestående Ränta af Hospitals hem:t i Carlaby N:o 19 pro A:o 1703 som är 12 D.r 3 öre silf:mt och 3 D:r Roteskatt, hwilket Jöns Erichsons broder Anders Erichson blef skyldig, då han kom ifrån gården och begaf sig för Ryttare till Påhlen och såsom Bröderne Jöns och Oluf Erikson gått i caution för brodern at han skulle förswarlig häfde gården och betala räntan, så begär han at han nu swarar till för bem:te 15 D.r smt. Jöns och Oluf Erichsöner woro bägge till wedermähle och nekade hafwa gåt i Caution för deras Bror, och aldrig skrifwet deras karemärken under den skrift som nu opgifwes. Håkan Anderson i Carlby, som Jöns Erichson instämd för 20 D:r smt å hans Broders wägnar som quitterade Gården, instod och bejakade at han låfwat i opsäijelse för dem halfwa Gården 10 D:r smt, men at han deremot war skyldig honom 4 D:r som han straxt quitterade, sedan fick ett pahr stöfle för 2 D:r så at deraf än står 4 D:r inne elliest är och 12 skepper strö Råg sådd till Gården, som kyrkeherden i Glasax är lofwat för det Anders Erichson der war skyldig. Rätten frågade hwarest Cautions skriften war skrefwen? Anders Kock swarade i Christianstad efter en annan Cautions skrift som Jöns och Oluf Erichson ifrån sig gifwet. Jöns och Oluf Christenson(!) nekade at de aldrig den skrift låtet skrifwa, eller underskrifwet deras bomärke. Anders Kock sade at skriften war honom så tillstält och lährer Jöns Erichson intet kunna neka at han ingått i Caution för brodern. Jöns Erichson nekade inständigt, och sade att hans bror blef så got som stött ifrån gården.
Resolutio
Det har fuller Anders Kock å Hospitalets wägnar, opwist en skrift daterad Carleby d. 24 Octobris A:o 1701 under Jöns Erichsons och Oluf Erichsons Bomärken at de för deras broder Anders Erichson, gott i Caution det han Gården N:o 19 förswarligen skulle häfda, och Räntan åhrligen till Hospitalet richtigt erläggia: Lijkwäll och emädan Jöns och Oluf Erichs söhner, begge in för Rätten nekat, at de aldrig gåt i sådant löfte för deras broder och tryggeligen kunna afläggia ed, det de icke tillförende hwarken sedt eller hört den Cautionsskrift, som nu för dem opläses, mindre de sielfwe satt deras bomärke derunder, utan har till öfwer flöd Jöns Erichson låtet instämma Anders Håkanson i Wemmenlöf som efter Anders Erichson trädde till bruket, med honom at bewijsa det Anders Erichson lämbnade hos honom sitt strösäde, och den uthrymbning som han för sitt afträde skohlat haft till betalning för Räntan till Hospitalet och annan skuld hwilket Anders Håkanson som tillstod hos sig blefwet ståendes, och än en dhels innestår, men en och annan sig det will tillägna. Förutan det at i den opwiste Caution skrift det fehl befins, at angående skatterne eij någet finns i Contexten infört, utan med annat blek skrifwet i bredden; I ty pröfwar Rätten Cautionsskriften eij wara så laglig som wedbör utan pröfwar skiähligt Jöns Erichson i detta måhl aldeles at befrija.
Isac Resman instod med Nills Axel i Comsta och gaf tillkänna, at han medh Nills Axel i Comsta war förlijkt således at Nills Axel ännu skall låta Resman få det andra fåret, med ullen, och dermoth bekommer ännu 3 mk smt men draga expenserne begge, hwilket Nills Axel och för rätten tillstod.
Hr Rådman Magnus Krabbe i Cimbrishambn låtet instämma sambtlige Bymännen i Cimbris för åkerskada deras boskap giort på Hr Rådmans säd, warandes Hr Rådman sielf tillstädes. På Bymännens wägnar instodo Lasse Rasmusson, Jöns Mårtenson, Jöran Erichson, Nills Johanson och Bengt Ågeson. Rådmannen inlade en syn som nämbdemännen Erick Swenson i Järresta och Per Nillson i Wiarp håller på åkerskada, den de mätet till 2 Tun:r 1 skeppa, berättandes at heela Cimbris fäh hiord war i säden som kyrkeherden i Cimbrishambn fick see, då han kom gångandes, och som han körde boskapen utur säden kom äntelig den som skulle wakta boskapen hwilket war en lijten poijke och som kyrkeherden tilltalte poijken lopp han bort, kom så Corporal Brunk i Cimbris, som war ålderman, tillbaka med poijken och talte med kyrkeherden at han fick Boskapen bort. Cimbris Bymän ingofwe deras skriftlige förklaring, innehållandes at dem owitterligt är at Boskapen waret i åkern och at det eij waret med deras willia elliest har Rådman Krabbe opbrutet samme åker på deras grund, så at han ingen rätt hade, der at såå, och hafwa från dem deras muhlbete, med mera skriften innehåller om tapning och annat. Opwiste än en resolution af Sahl. Gen: Gouverneuren Ascheberg dat d 7 julij 1689 at dem förunnes Gräsgång i Cimbris Lund utan gräsgiäldenspenningars erläggiande. Rätten tillfrågade Bymännen, om de neka at Boskapen giort skadan på åkren? Rs:t det är dem owitterligt, de kunne det intet weta. Q:o Om de intet frågat ålderman eller hört honom tala derom? Rs:t han sagt at der war någre creatur inne ena tolf a 13 st.
Resolutio
Det har fuller Cimbris Bymän till befrijelse anfört, at dem waret owitterligt det deras boskap giord någon skada på Hr Rådmans säd, och om så wore sked, äre de så mycket mindre pliktige derför något giälda, som den Jord säden blef äten på, icke ligger till Rådmans Rusthåld utan på Cimbris grund, och i deras muhlbete, hwarpå de eij äre skyldige någen säd för Hr Rådman at wakta, opwisandes sahl. Gouverneurens högwälb. Gref Aschebergs resolutionat Cimbris by, bör niuta frij gräsgång i Cimbris Lund hwarest Rådman denne Jord nu för 3 åhr sedan opbrutet, lijkwähl och emädan Hr Rådman påstår, samma åker läggia till des Rusthåld, och ingen tillförende någet derpå talt och det elliest är en annan sak, som hwarken är hijt stämb eller hijt hörer, utan när derpå på wederbörligt ställe tahlas han låfwar swara och nu Cimbris fäh hiord är i hans säd bahr tagen, och han bör wara skades lös. Swaranderne jämbwäl hafwa måst wedgå at deras ålderman som war Corporalen Brunk tillkom den dagen at wachta boskapen då skadan skedde, hwilken synings männerne hafwa mähtet till 1 tun:a 4 skepper korn och 3 skepp:r Råg. I ty pröfwar Rätten det sambtlige Cimbris Bymän bör ersättia Hr Rådman de 2 tun:r 1 skappa Råg Jämbte 2 D:r smt expenser eller derför lijda execution.
Hr Rådman Magnus Krabbe i Cimbrishambn låtet instämma Erich Swenson, Per Hanson och Anders Hanson i Grödztorp at giöra deras berättelse om en Tobijsdrätt som honom skall disputeras, warandes Hr Rådman och wittnen tillstädes. Hr Rådman tillfrågades på hwad grund som bem:te Tobijsfiske ligger och hwem som det disputerar. Hr Rådman swarade at det är Crono, beläget wijd Gladsaxa strand, och at Cronones betient stat bort till andra bemelte tobis fiske, som altijd legat till et åhlefiske han har under samma afgift det han gifwer. Hr Commissarien Magnus Löfberg tillstädes swarade at han å Cronones Befallningsmans wägnar bortstadd samma Tobis fiske emädan der på åhrlig är giort observation för 1 D:r 16 öre smt och deraf betalt sedan A:o 1690 men om det waret för deraf betalt wet han intet.
Resolutio
Såsom den Tobijs drätt hwarom Hr Rådman Krabbe begärer Rätten wille afhöra någre wittnen är Crono och ingen å Cronans wägnar till wedermähle är förordnat så remitteras det till Gouvernamentet hwaraf detta ährendet egenteligen hörer och der ifrån först om ordre till en sådan inquisition måste sökias.
Fru Lieutnanskan Annika Manfelts [i Järrestad] låtet instämma Nills Anderson i Tommerup för 10 skepp:r korn och 8 öre smt. Parterne tillstädes och tillstod Nills Andersson han waret de 10 skepp:r korn skyldig, men har elliest sådt åhrligen 1 skeppa korn till willighet at han menar honom någet derför bör gottgiöras. Fru Lieutnanskan eftergifwer så när som 5 skepper korn, hwilke han om 14 dagars tijd erbuder sig betala.
Resolutio
Såsom Parterne såledez äre förlijkte at Nills Anderson om Mårtensmäse i ett för alt betalar till Fru Lieutnanskan 5 skepper korn, Altså blifwer sådant af rätten under doms kraft stadfäst.
I den wed förra Tinget anhängig giorde och Interloquerade sak, emillan Borgmäster enkian Christina Aurell och Fru Lieutnanskan Anna Manfelt angående 20 D:r missräkning oppå et låhn af Lieutnantskan instod, instod så Fru Lieutnanskan som Borgmästerskan hwilken med gråt och klagan betygade at hon aldrig, bekom förste gång mehr än 80 D:r smt och sedan de 10 dertill hwarpå hon med trygt samwete kan göra hennes sahlighets ed så högt som den henne kan förestafwas. Lieutnanskan inwände at hon intet får tillswärja sig någre penningar, hon hade intet bort gå bort med utan räknat dem i hennes stufua. Rätten förestälte Lieutnanskan, at om hon förwisso weth at hon tillräkande henne 100 D:r smt så är henne oplåtet at befästa det med sin ed, hwar och icke så må hon tänka at hennes man är i felt, och detta en fattig enkia emot hwilken hon hade synd at bringa henne på skada. Lieutnantskan förklarade at om Borgmästar enkian kan med trygt samwete afläggia sin ed för rätten, så tillåter hon det och will då uthlefwerera henne panten. Efter föregången förmaning aflade enkian eden med hand å bok at hon eij mehr fåt än 90 D:r smt.
Resolutio
Såsom Fru Lieutnanskan Annicka Manfelt sig således har uthlåtet at der enkian medh trygt sambwete kan gå edh det hon förste gång eih mehr mottog af henne, än som 80 D:r smt hon då tillåter henne eden, och will uthlefwerera panten, Och Borgmäster enkian Christina Aurell för sittiande Rätt, med hand å bok utlagt eden; Altså dömmer Rätten at Borgmäster Enkian utan at betala wijdare än de 90 D:r smt som betalte äro böhr den uthsatte panten tillfyllest och ostämdh hos Fru Lieutnanskan åter bekomma, och då parterne såledez i detta måhl aldeles wara åthskilde.
Corporal Jonas Dahls enkia låtet instämma Bengt Larson i Wemmenlöf för det han förhåller henne någre Bohags saker, Nemblig 2 stohlar, et dege trog och andre saker. Bengt Larson i Wemmenlöf till wedermähle swarade, at han haft henne länge inhyses och ingen betahlning fåt då hon uthflytte, när det sker må hon få sine saker. Parterne förlijktes at Bengt Larson skall få ett för alt 3 mk smt och sedan återställa sakerne hwarpå de begär domb.
Resolutio
Såsom parterne sig såledez förlijkt, at enkian för det hon waret i hus hos Bengt Lasson betalar honom ännu i et för alt 3 mk smt och, at han då återställer de saker som hon efter sig hos honom qwarlämbnat; Altså blifwer sådant under dohms kraft stadfäst.
Corporal Jonas Dahls enkia låtet stämma Jöns Kock i Wemmenlöf för 1 skeppa korn och 3 skepper Råg skuldfodran. Parterne gofwe tillkänna at de såledez waro förlijkte, at Jöns Kock om Mårtensmässe nestkommande betalar till enkian bemälte 3 skepper Råg och 3(!) skepper kornn hwarpå enkian begär dohm.
Resolutio
Såsom parterne äro således förlijkte at Jöns Kock nästkommande Mårtensmässe, betalar till Corporalsenkian de 3 skepper Råg och 1 skeppa korn; Altså blifwer denne deras förlijkning inder doms kraft stadfäst.
Enkian Maria sahl. Matz Holgers i Cimbrishambn, låtet instämma Jöns Bengtson i Grödstorp för 12 D:r 23 öre smt skuldfodran. Jöns Bengtson tillstod skulden, men berättade hafwa gifwet så stor willighet, at honom längre dag bör förunnas. Enkians fullmäktig klagade at skulden så länge påstådt så at eij längre dag kan gifwas.
Resolutio
Det har fuller Jöns Bengtson tillstådt skulden men före buret hafwa gifwet så stoor willihet Ränta at honom bör förunnas längre delation, som dog å enkians wägnar eij längre är beståd(?) än till nästkommande Juhl; Alt derför tillfinnes Jöns Bengtson nästkommande Juhle tijd de 12 D:r 23 öre smt penningar och 10 skepper korn i säd eller des wärde som det gäller till hustru Maria Matz Holgers iembte 5 mk i expenser at betala, eller der för lijda execution.
Enkian Maria sahl. Matz Holgers låtet instämma Per Erikson i Järresta för 3 D:r smt. Per Erikson påroptes liudeligen men war ingen å hans wägnar tillstädes beror altså om någet förfall kan framkomma.
Handelsman i Cimbrishambn Johan König anhölt om slut i saken med Davidt Person i Cimbris angående 3 D:r 2 öre silf: mynt, emedan ingen sedan första opropet här förnummet(?) till honom. Davidh Person påroptes liudeligen, men förnimmes eij wara kommen tillstädes.
Resolutio
Såsom David Person sig icke infunnet eller låtet tee sine laga förfall och med stämbningen är bewijst honom lagligen wara stämbd ty dömes han de 3 D:r 2 öre smt som käranden efter sin bok fodrar, till Hr handelsman König Jämbte 1 D:r 8 öre i expenser at betala iämbwäl för uteblifwandet ifrån Rätten, at pilkta 1 D:r smt dog han frijt nästa ting sedan han ansagt är at tee sina förfall at saken återwinna om han gitter.
Anno 1704 d 27 October Continuerade
Enkian Maria sahl. Mattz Holgers i Cimbrishambn låtet stämma Knut Anderson i Tommerup för 6 D:r 8 öre smt skuldfodran. Stämbningen inlefwererades med berättelse at saken war förlijkt.
Enkian Maria sahl. Matz Holgers i Cimbrishambn låtet instämma Per Erikson i Järresta för 3 D:r smt skuldfodran anhållandes om dohm, emädan han sedan första opropet eij kommet tillstede. Pehr Eriksson påroptes liudeligen men fants ingen å hans wägnar tillstädes.
Resolutio
Såsom Pehr Erikson i Järresta hwarken sielf eller genom fullmächtig hafwer mött icke heller låtet tee sine laga förfall och bewijst är at han för 3 D:r silfwermynt skuldfodran blefwen instämbd. Ty färpliktas han de 3 D:r silf:r mynt iämbte 1 D:r 8 öre i expenser till käranden at betahla och des utan pro abcentia plikta 1 D:r smt, dog frijy nästa ting sedan han är ansagt at tee sine förfall och saken återwinna om han så gitter.
Måns Erlandson i Stiby lät anhålla om dom i saken medh Nills Frijs i Stiby angående dhe 11 D:r Silf: mynt skuldfodran emädan swaranden sedan första opropet sig intet infunnet och han bewist rättligen stämbd wara.
Resolutio
Såsom swaranden hwarken sielf eller genom någen fullmäktig comparerat icke heller låtet tee laga förfall och käranden bewijst rätteligen stämbd wahra, så och at Nills Frijs till låhns bekommet 11 D:r silfwermynt at clarera Lunde kyrketionde med hwarpå Jöns Nillson sedan stämbningen betalt 5 D:r silfwermynt. Alltså tillfinnes Nills Frijs dhe återstående 6 D:r smt jämbte 1 D:r smt expenser till Måns Erlandson att betahla, och des utan för uthe blifwandet ifrån Rätten at plikte 1 D:r silfwermynt dog honom frijt lembnat nesta ting sedan han ansagt är at tee sine förfall och saken återwinna om han så kan ha skiähl.
Commissarien Löfberg låtet stämma Nills Tuedson i Tiörnedahla för en häst, som af des förwållande skall wara omkommet, gifwandes tillkänna at han låtet sig förlijka.
Swen Erikson i Järresta anhölt om dohm angående saken med Nills Knutson och Nills Tuedson i Gislöf. Om ryttarehästen han såldt till deras Rusthåld inläggandes en attest att Ryttare hästen wahr oskadd då han flydde den till monteringen, det hästen war så illa medhfaren då ryttaren komb hemb, så han illa kunde gå och efter någre wekor blef dödh. Swaranderne påstå at deras förord måtte hållas.
Resolutio
Såsom bewijst är at hästen med det förord är såldt at i fall hästen wijd möthet af herrar officerarne eij blef gillat skulle sälljaren den behålla, hästen och så wijd mötet är blefwen casserat, men Ryttaren hästen illa medfaren ifrån sig lefwererat, at den Swen Erichson icke så god som den emottogs är worden tillbakers stält, utan den någre weker der efter är blefwen död; Altså och emädan Parterne sambtlige i monteringen äre delachtige, pröfwar rätten at sälliaren med köparne böre draga halfwa skadan, så at käranden till de 9 D:r smt som han bekommet ännu bör åthniuta af swaranderne 7 D:r silfwermynt Compensationensis.
Cronones Befallningsman welbetrodde Elias Löfberg läth inlefwerera en längd på dem branstud(?) som under bewekte åhr detta häradet är på budet och opbuhret Nembl:
A:o 1696 af 1 Rangen 1 D:r 28 ör: And: 1: 4 ör: Tred: 24 ör: Fierd _(?)
A:o 1697 af 1 Rang: 1 D:r 4 ör: And: 24 ör: Tred: 16 ör: Fierd 8 öre
A:o 1698 af 1 Rang: 2 D:r 11 öre And: 1 D:r 13 ör: Tred: 30 ör: Fierd 15
A:o 1701 af 1 Rang: 17½ öre And: 10½ Tred: 7 öre Fierd 3½ öre
A:o 1702 af 1 Rang: 1 D:r 4 öre And: 24 ör: Tred: 16 ör: Fierd 8 öre
Nämbden och allmogen tillstodo så wara fodrat(?) och betalt.
Cronans Befallningsman begärte af Rätten Ransakas måtte, om någet stedzmåhl för Cronan Anno 1703 i dette häradet är fallet och honom der öfwer Tings bewijs meddelt. Nämbden och den tillstädes warande allmoge berättade sig icke wethe något stedzmåhl för kongl. Maij:t och Cronan förledet åhr wara fallet.
Än läth Befallningsmannen inlefwerera en längd på 851 D:r smt reparation som på Hammenhögs Giästgifware Gård är anwändt och förbygt, sedan det för någre åhr sedan brände, begärandes att någre af detta häradz nämbd måtte uthnembnes, bemelte reparation med Ingelsta nämbd at öfwerse, hwartill förordnades, Mårten Nillson i Tommerup och Bengt Månson i Wranerup.
Bengt Seth
© Magnus Lindskog, 2000
(viss redigering pågår fortfarande)